Miljöräkenskaper på SCB

Relevanta dokument
Miljöstatistik utsläppens drivkrafter

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren

Möte i användarrådet för statistik över miljö och miljöräkenskaper den 7 mars 2018

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning med redovisning på vattendistrikt

Möte i användarrådet för statistik över miljö och miljöräkenskaper den 13 oktober 2016

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt

Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?

Materialflödesräkenskaper Economy-Wide Material Flow Accounts (EW-MFA) 2015 MI1301

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Mötesanteckning från Användarrådet för statistik över miljö och miljöräkenskaper den 24 september, 2015

Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Möte i användarrådet för statistik över miljö och miljöräkenskaper 19 september 2018

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

Miljöräkenskaper Miljömotiverade subventioner 2015 MI1301

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Miljöräkenskaper Miljöskatter 2012 MI1301

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ny metod för aktuella miljöräkenskaper

Ny metod för aktuella miljöräkenskaper

HANDELNS betydelse för Sverige

Miljöskatter 2011, efter näringsgren

Statistik 2012:02. Statistik om miljösektorn

ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna

Uppföljning av målen i Europa 2020

Möte i användarrådet för statistik över miljö och miljöräkenskaper den 2 maj 2019

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Rapport 2014:23. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014

Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Hälsoräkenskaper 2013 NR0109

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Rapport 2010:2. Miljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Regionala turismeffekter

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

Hälsoräkenskaper 2010 NR0109

Uppföljning av målen i EU 2020 VGR Analys 2018:11. Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Byggkonjunkturen hamrar sig fast

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Från varor till tjänster

Miljöräkenskaper Miljöskatter 2014 MI1301

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Rapport 2002:3. Miljöräkenskaper. Innehåll, användning och användare

Hög investeringstillväxt drog upp BNP... sid 3 Svenska företags kostnader för miljöskydd oförändrade...sid 14

Hälsoräkenskaper NR0109

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Svensk författningssamling

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

3 Den offentliga sektorns storlek

Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109

Miljöräkenskaper 2012

Miljöräkenskaper 2007

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

BNP Kvartal. 30 juli 2018

Miljöpåverkan från offentliga konsumtionsutgifter och inköp

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Bilaga 1 Paragrafer om statistik i Pekingdeklarationen

Energianvändning och miljöpåverkan

TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

KVALITETSDEKLARATION

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

Statistisk bilaga till del 1

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2014:2

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

Svensk författningssamling

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

Hur och vad konsumerar vi?

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Ekonomiska bedömningar

Redovisning av uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr

Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel

SCB. din källa till kunskap

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Transkript:

Miljöräkenskaper på SCB Ett informationssystem för att analysera samband mellan miljö och ekonomi Nancy Steinbach Miljöekonomi och miljö RM/MEM

Den publicerade statistiken Officiell statistik Utsläpp till luft per bransch och gas år, regionalt och kvartal Miljöskatter per bransch år Miljösektorn per bransch och miljöområde år Miljöskyddskostnader per bransch och miljöområde år Miljörelaterade subventioner år Materialflöden år Bränsleanvändning per bransch (fossilt, bio) Kemikalieanvändning per bransch och faroklass Officiell statistik från 2019 Konsumtionens miljöpåverkan Officiell statistik från 2019 (utsläpp till luft och klimat) http://www.scb.se/mi1301/ EU:s förordning om miljöräkenskaper efterfrågar årlig statistik över: utsläpp till luft, miljöskatter, materialflöden, energiräkenskaper, miljösektorn och miljöskyddskostnader

Via SCB publicerar miljöräkenskaperna

Via SCB publicerar miljöräkenskaperna

SCB:s registersystem ger mervärde Energimyndigheten Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Jordbruksverket Ekononomistyrningsverket

Vad ingår i ramverket? Tre komponenter enligt FN-manualen SEEA CF Fysiska flöden: energi, kemiska produkter, utsläpp, avfall, material Ekonomiska variabler: miljöskatter, subventioner, miljöskyddskostnader, miljöföretag Naturresursräkenskaper: t.ex. skog, vatten, mark Nytt på området: Ekosystemtjänster Ramverket är baserat på nationalräkenskapernas ramverk System o f Nation Accounts

Vad är miljöräkenskaperna? -Input ger ett output

Vad är nyckeln till nationalräkenskaperna? Sektor Bransch Vara D C 6 1 V5 V1 5 B A 4 2 V4 V2 3 V3

Varför finns miljöräkenskaperna? I Sverige påbörjades arbetet i början på 90-talet i samband med Nationalräkenskaperna (SNA93) Ett utvecklingsprojekt delat mellan SCB (statistik) KI (värdering, modellering) och NV (miljötillstånd) Det internationella arbetet med miljöräkenskaperna samordnas via FN:s handbok, SEEA Central Framework En stor del av utvecklingen i EU har drivits av Eurostat

CO2 skatter och CO2 utsläpp CO2 skatt Varuproducenter Tjänsteproducenter Hushåll CO2 utsläpp 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Källa: SCB; miljöräkenskaperna Andel av totala CO2 utsläpp och totala CO2 skatter

Resursproduktivitet BNP/Inhemsk materialkonsumtion 160 150 140 130 120 110 100 90 80 BNP Materialkonsumtion (DMC) Resursproduktivitet (BNP/DMC) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: SCB

Kton Växthusgaser Lufträkenskaper från produktion till efterfrågan 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Produktion Slutlig användning Näringsliv Hushållens direkta Privat konsumtion Offentlig konsumtion Investeringar Export

Kton Växthsugaser Förändring i efterfrågan 200 000 150 000 100 000 Import Export Investeringar 50 000 Offentlig konsumtion Privat konsumtion 0-50 000 2008 2016

Karta 0.1. Förändring i vattenanvändning i riket 1995-2010 samt per distrikt 2000-2005 och 2005-2010 Ökning Oförändrad/liten förändring Minskning Miljoner m 3 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1995 2000 2005 2010 Hushåll Jordbruk Industri Övrig användning Förändring av vattenanvändningen i procent Vattendistrikt 2000-2005 2005-2010 Bottenviken -0,3 3,6 Bottenhavet -7,5-1,4 Norra Östersjön 1,3 15,3 Södra Östersjön -6,7-4,5 Västerhavet 2,8 1,1 Källa: SCB: 1999, 2003, 2007 och 2012 Källa: SCB genom bearbetning av fastighetstaxeringsregistret 2010 Källa: SCB: 1999, 2003, 2007 och 2012

På gång nationellt, ett axplock Stort fokus på konsumtionsbaserade indikatorer hur påverkar vi i Sverige miljön utomlands genom vår handel? Naturvårdsverket, Boverket, Tillväxtverket och Konsumentverket samt flera forskningsprojekt efterfrågar analyser för deras uppföljningar av miljöpåverkan via input-output analyser Departement såsom Närings, miljö och energidepartementet intresserade av olika områden beroende på handläggare: ekosystem, bioekonomi och så klart Agenda 2030

Forum för diskussioner i Europa för miljöräkenskaper Eurostat (Europeiska statistiksystemet, Europeiska kommissionen) Statistical Programme Committee (Statistikkontorens generaldirektörer) Directors meeting on Environment statistics and accounts (Statistikkontorens avdelningsdirektörer) Arbetsgrupp Miljöräkenskaperna (Statistikkontorens enhetschefer el. bästa representant) Arbetsgrupp Statistik för miljökostnader (Statistikkontorens enhetschefer el. bästa representant) Expertgrupp: Skatter och subventioner Expertgrupp: Transporter inom miljöräkenskaper Expertgrupp: Materialflöden Expertgrupp: Naturresurskostnader Expertgrupp: Vattenstatistik och vattenräkenskaper

Forum för diskussioner i Europa för miljöräkenskaper Förenta Nationerna Statistical Commission (Statistikkontorens generaldirektörer) The Bureau United Nations Committe of Experts on Environmental-Economic Accounts (UNCEEA) (Statistikkontorens avdelningsdirektörer) Ordförande: Bert Kroese, CBS vice GD Stadsgrupp: Londongruppen (Experter oavsett organisation) Ordförande: Nancy Steinbach SCB Stadsgrupp: Oslogruppen (Experter oavsett organisation) Ordförande: Statistikcentralen, Finland The Bureau Technical committees: Miljöräkenskaper och ekosystemräkenskaper

På gång internationellt, ett axplock EU: Europeiska strategin 2019-2023 om miljöräkenskaper vägleder utvecklingen. OECD: Strategin för Green growth efterfrågar indikatorer från miljöräkenskaperna samt ökat arbete inom ramen för Working Party for Environmental Information miljöskatter, konsumtionsbaserade materialflöden. FN: införa implementeringsstrategin för SEEA CF, diskuterar inom ramen för hållbarhetsmålen (Agenda 2030) indikatorer från miljöräkenskaperna

Miljöräkenskapernas arbetsplan 2019 Under 2019: Löpande arbete med publicering av ny statistik Fokusområde för kommunikation under 2019 Utvecklingsarbeten(kort sikt 1-2 år): lägga upp en publiceringsrutin för konsumtionsbaserade luftutsläpp (SSD, diagram, statistiknyheter) Utveckla rapporteringssystem till Eurostat (SDMX) Hantera och förbättra indatakällor till utsläpp till luft Långsikt( upp till 5 år) Deltar i Aspire ett kvalitetsprogram - för kvartalräkenskaperna främst Utveckla ny regional statistik - konsumtionsbaserat