Institutionen för ABM Biblioteks- & informationsvetenskap BIBLIST och bibliotekarierna Johan Norberg Magisteruppsats, 30 högskolepoäng, vt 2008 Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap, nr 448 ISSN 1650-4267
Författare Johan Norberg. Svensk titel BIBLIST och bibliotekarierna. English title BIBLIST and the librarians. Handledare Susanna Fahlström Färdigställd September, 2008 Abstract The subject of this master thesis is to examine how the professional role and identities of librarians appears on the e-mail list BIBLIST. By doing this I want to shed light on the aspects that have made the library profession hard to define. I have examined discussions stored in the web based BIBLIST archive spanning from November 1995 to March 2008, and chosen the greatest debates concerning the professional identity of the librarian. By using discourse analysis I have found themes in the discussions with which I have sorted out, and described the debates. The debates have later been analyzed by using discourse theory, profession theory and the professional librarian identities of Anders Ørum. My examination shows that the uncertainty in the debates is often caused by expectations and demands from the society, which doesn t correspond with the expectations and demands of the library organization and the librarians themselves. A wide spectrum of different features is assigned to the librarian professional identity, and these features don t always correspond to each other, which lead to disagreements, and different library identities that struggle for meaning. Ämnesord Bibliotekarier, Yrkesroller, Diskursanalys, Elektroniska diskussionsgrupper. Key words Librarians, Professional identity, Discourse analysis, Electronic discussion groups
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte...4 1.2 Centrala begrepp...5 1.3 Disposition...6 2 Bakgrund... 7 2.1 Bibliotekarieprofessionens utveckling...7 2.1.1 1960- och 70-talet... 8 2.1.2 1980-talet och framåt... 9 2.2 BIBLIST...10 2.3 Sammanfattning...11 3 Forskningsläge... 13 3.1 Tidigare forskning kring bibliotekariens yrkesroll...13 3.2 Om BIBLIST...17 3.3 Sammanfattning...19 4 Teori... 20 4.1 Diskursanalys...20 4.1.1 Nodalpunkter och artikulation... 22 4.1.2 Det diskursiva fältet, flytande signifikanter och diskursiv ordning... 22 4.1.3 Identitet, gruppbildning och ekvivalenskedjor... 23 4.1.4 Antagonism och hegemoni... 24 4.1.5 Myter... 25 4.2 Professionsteori...26 4.3 Anders Ørums bibliotekarieidentiteter...28 4.3.1Kulturförmedlaridentiteten- och ämnesreferensidentiteten... 29 4.3.2 Dokumentalistidenititeten... 29 4.3.3 Socialarbetaridentiteten... 30 4.3.4 Informationsorganisatörsidentiteten och informationsförmedlaridentiteten... 30 4.3.5 Upplevelseförmedlaridentiteten... 31 4.4 Sammanfattning...32 5 Material och metod... 34 5.1 BIBLIST:s arkiv...34
5.2 Deskription och diskursteori...35 5.3 Teman...36 6 Debattöversikt... 38 6.1 Biblioteket och omvärlden...38 6.1.1 Bibliotekarien som Internetexpert... 38 6.1.2 Bibliotekarier utbytbara?... 40 6.1.3 Dags att skola om sig?... 42 6.1.4 Kammarrätten söker... 45 6.2 Analys...48 6.3 Bibliotekariens kompetens...52 6.3.1 Klassifikation- och katalogiseringsstatus... 52 6.3.2 Utbildningsinriktningar... 56 6.3.3 Bibliotekariens kärnkompetens... 58 6.4 Analys...61 6.5 Bibliotekens bestånd...64 6.5.1 Censur och tryckfrihet... 64 6.5.2 Porr på bibliotekets datorer... 66 6.5.3 Gränsen för censur... 67 6.5.4 Främlingsfientlig litteratur... 69 6.5.5 Kvällstidningar på bibliotek... 71 6.5.6 Mp3-böcker och TV-spel... 73 6.6 Analys...75 6.7 Image...78 6.7.1 Bibliotekarien som uppfostrare och ordningshållare... 78 6.7.2 Klädkodex för bibliotekarier... 79 6.8 Analys...83 8 Sammanfattning... 87 9 Slutord... 91 Käll- och litteraturförteckning... 93 Tryckt material...93 2
1 Inledning Jag har funderat på en sak. Det är så att jag är ganska så aktiv på internet [ ] Och ingenstans är nivån så låg som på BIBLIST [ ] Inte så att det är något fel på frågorna som ställs, eller ämnena som vädras, men sättet det görs på är ofta så himla kontraproduktivt. Knappt hinner någon öppna munnen (eller slå ner en tangent på tangentbordet) förrän det väller in svar med sarkastiska och nedlåtande utlåtanden. Varför är det så? Varför är bibliotekarier så jäkla elaka mot varandra? 1 Citat ovan är taget från Nynet, som är ett forum för nyutbildade eller blivande biblioteks- och informationsvetare, och handlar om sändlistan BIBLIST. På BIBLIST ventilerar och diskuterar den nordiska biblioteksvärlden biblioteksrelaterade ting. Som citatet antyder är tonen dock inte alltid sansad och god. Då åsikter går isär kan såväl hårda tongångar som personangrepp märkas. När jag läst igenom diskussionerna på BIBLIST har jag tyckt mig se att många av de hetsigare debatterna kan ses som ett resultat av en grundläggande otydlighet över vad en bibliotekarie egentligen är och ska göra. Finns det någon yrkesgrupp som diskuterar sin yrkesroll och ev. existensberättigande så mycket som bibliotekarierna gör? 2 undrar en debattör i ett inlägg på BIBLIST från januari 2006. Detta är en berättigad fråga som har lett mig fram till syftet med denna uppsats. Det har i min vetskap aldrig tidigare gjorts forskning om åsiktsutbytet på BIBLIST. BIBLIST är dock ett intressant fenomen då det är ett forum där vem som helst kan komma till tals. Åsikterna är inte ett resultat av en fråga, utan det som framkommer är spontana reaktioner på olika biblioteksrelaterade företeelser, av människor som är aktiva inom biblioteksvärlden. Jag tänker mig att åsikter och känslor som ligger under ytan här kommer fram på ett annat vis här än i till 1 Nynet, 2007. 2 Archives of BIBLIST.SEAGATE.SUNET.SE > January 2006. 3
exempel debattartiklar eller andra former av offentliga samtal, vilket gör det intressant att se hur biblioteksvärlden genom detta forum ser på sin yrkesroll. 1.1 Syfte Tidigare forskning visar att bibliotekariernas yrkesroll varit svårdefinierad och problematisk. Då jag läst diskussionerna på BIBLIST har jag som tidigare nämnt tyckt mig se att de största debatterna, ofta verkar ha uppstått från en osäkerhet över bibliotekariens yrkesroll. Mitt syfte med denna uppsats är därför att belysa de åsikter och stämningar som finns på BIBLIST ur ett yrkesrollsperspektiv. Jag vill se hur Sveriges bibliotekarier rent konkret diskuterar sin yrkesroll och hur de uppfattar sig själva och omvärlden. Genom detta hoppas jag kunna finna anledningar till att yrkesrollen är svårdefinierbar och problematisk. Jag anser att BIBLIST:s diskussioner utgör ett utmärkt material för detta syfte då det är ett mycket aktivt forum med många användare där yrkesrollrelaterade diskussioner ofta uppstår. Min teoriapparat är en egenskräddad variant där professionsteori och olika bibliotekarieidentiteter benämnda av Anders Ørum står på en diskursteoretisk grund. Denna hoppas jag kunna ställa i förhållande till debatterna på BIBLIST för att kartlägga den diskursiva strukturen och ordningen, samt belysa de företeelser som gör att bibliotekariernas yrkesroll är svårdefinierad och problematisk. Genom detta hoppas jag kunna svara på följande frågeställningar: Vad är det för förutsättningar som ger upphov till diskussionerna kring yrkesrollen? Vad visas det för attityder, förhoppningar och förväntningar gällande hur och vad en bibliotekarie är? Hur framträder olika grupper och identiteter och när hamnar de i konflikt med varandra? 4
1.2 Centrala begrepp Profession och självförståelse En profession definieras i allmänt språkbruk ofta som yrke. I samhällsvetenskaplig terminologi gäller dock ofta den snävare definitionen som ett yrke vars auktoritet och status bygger på hög, formell och ofta universitetsbaserad utbildning. 3 Självförståelse kan beskrivas som en meningshorisont vilken sätter ramar för hur man uppfattar omvärlden. Professionsbegreppet handlar om hur en bestämd självförståelse ser sig olik andra sätt att se på världen. 4 Yrkesidentitet och yrkesroll Yrkesidentitet handlar om hur man individuellt och kollektivt förstår sig själv och sitt yrke och utifrån yrkesrollen skapar sig en identitet. Yrkesidentiteter är sociala identiteter som relaterar individer till de praktiker de skapas i. 5 I denna uppsats uppfattar jag det som att ett yrke kan rymma många typer av identiteter samtidigt och att relationerna mellan dessa påverkar den totala yrkesrollen. Yrkesrollen utgörs förutom detta också av omvärldens förväntningar på ett yrke. Sändlista En sändlista är en lista med e-postadresser som man sänder e-post till. Listan sänder sedan ens e-post vidare till alla namn på listan. Det kan fungera till exempel som ett alternativ till konferenssystem för gruppkommunikation. 6 En sändlista kan även kallas maillista eller e-postlista. Netikett Netikett definieras av Nationalencyklopedin som regler, riktlinjer och rekommendationer för kommunikation via datornät, främst Internet. Det kan 3 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: profession [2008-04-15]. 4 Schreiber, Trine 2006, Bibliotekarprofessionen siden 1960 erne, s 15-17. 5 Sundin, Olof, (2004) Användarundervisning inför informationssökning i yrkeslivet. En kunskapsöversikt, s. 279f. 5
handla om att till exempel personangrepp inte får förekomma, dock finns inte några allmänt vedertagna och accepterade regler, vilket gör att det är upp till olika forum och diskussionsgrupper att formulera egna regler. 7 1.3 Disposition Efter inledningskapitlet följer ett bakgrundskapitel och ett kapitel med det för min uppsats aktuella forskningsläget. Dessa två kapitel hör ihop och tjänar till att förklara biblioteksvärldens förutsättningar som de varit och som de är idag. Dessa kapitel är en viktig grund för min undersökning. Här ingår även en bakgrund till sändlistan BIBLIST, där jag tar upp hur den tidigare berörts i forskning och hur den är relevant för denna uppsats. Efter dessa kapitel följer ett teorikapitel. Här redogör jag för de teoretiska verktyg och begrepp jag kommer att använda mig av i min undersökning. Detta kapitel är uppdelat i tre delar. Den första delen berör diskursteori, den andra professionsteori och den tredje Anders Ørums bibliotekarieidentiteter. Till slut sammanfattar jag hur jag tänker använda och kombinera teorierna och identiteterna. Mitt material och metodkapitel följer sedan. Detta kapitel är uppdelat i tre delar. Först beskriver jag mitt material, som är arkiverade inlägg från BIBLIST. Sedan går jag närmare in på med vilken metod jag närmar mig det. Den sista delen beskriver olika teman jag valt som utgångspunkter för min debattöversikt. Efter detta följer en deskriptiv debattöversikt utifrån dessa teman. Här försöker jag på ett objektivt vis ge en rättvis bild av debattförloppen. Efter varje tema följer en analysdel där jag genom min teoriapparat analyserar debattförloppen i mina olika teman var för sig. Sist följer en sammanfattning där jag försöker besvara mina frågeställningar, och ett slutord där jag reflekterar över mina resultat. 6 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: e-post [2008-04-17]. 7 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: netikett [2008-04-20]. 6
2 Bakgrund Detta kapitel innehåller en översikt över hur bibliotekarieprofessionen utvecklats sedan 1960-talet. Detta för att ge en kortare historisk inblick i den status bibliotekariens yrkesroll haft och de prövningar den utsatts för, samt att ge förståelse för var den befinner sig idag och hur olika självförståelser och identiteter utvecklats. Jag kommer även att ge en bakgrund till BIBLIST. 2.1 Bibliotekarieprofessionens utveckling. Trine Schreiber menar att professionsbegreppet handlar om hur en så kallad bestämd självförståelse ser sig olik andra sätt att se på världen. Professionen är ett socialt system som formmässigt bygger på en skillnad mellan systemet själv och omvärlden, mellan oss och de andra. Genom kommunikation vill systemet hela tiden skapa förståelse av sig själv och omvärlden. Dessa sociala system kan även kallas för meningshorisonter som på den ena sidan sätter ramar för vad som är möjligt att kommunicera om, och på den andra sidan själv konstitueras av denna kommunikation. I kommunikation med andra vill den alltid definiera sig utifrån de diskurser och debatter den hittills definierat sig vid och kan därför kallas självreferentiell. I förhållande till systemets självförståelse lägger sig omvärlden hela tiden i och skapar oordning så att systemet ständigt måste omdefiniera sig i förhållande till den. Samtidigt som en profession definieras utifrån de ramar samhället sätter skapar professionerna utifrån detta olika 7
definitioner på sina centrala problemområden. Internt försiggås också en strid om vilka självförståelser som ska dominera. 8 Schreiber menar att bibliotekarieprofessionen tillsammans med till exempel lärare, socialrådgivare och pedagoger kan kallas välfärdsprofessioner. Dessa professioners utveckling har i motsats till så kallade fria professioner som läkare och jurister, i hög grad kunnat relateras till den offentliga sektorns utveckling de senaste fyra decennierna. Då den offentliga sektorn genomgått flera omstruktureringar har nya krav ställts på bibliotekarierna. De har därför nästan ständigt upplevt att det varit nödvändigt att justera eller omdefiniera sin självförståelse. 9 2.1.1 1960- och 70-talet Under 60-talet hade biblioteken en given plats i samhället och professionen karaktäriserades av uppledningen mellan folk- och forskningsbibliotekarier. Folkbibliotekarierna var på denna tid en slags folkupplysare med tendenser att knyta en moralisk mission till arbetet, medan forskningsbibliotekariens arbete utgick från specialiserat vetande. Bibliotekarierna såg sig som en del av samtidens teknologiska och organisatoriska expansion och framstegstänkande. De var en del i de nya institutioner som staten höll på att bygga upp. Schreiber menar att bibliotekarierna ansåg sig besitta en professionsstatus vid denna tid, trots yrkets uppdelning. Denna var dock beroende av statens visioner och resurser. Sjuttiotalet präglades av sociala motsättningar och en expansion där många nya professioner, fackföreningar, klientgrupper och institutioner uppkom. Det uppstod konkurrens och blev viktigt att kunna argumentera för gruppers professionella status utifrån vetenskaplig basis och teori. Biblioteken och andra institutioner som stått under staten hade svårt att göra detta. Antalet brukargrupper och medier aktuella vid kulturförmedling ökade hastigt. Det handlade inte längre om att bara förmedla kultur utan att definiera vad kultur var. Schreiber skriver att 8 Schreiber 2006, s. 15-17. 9 Schreiber 2006, s. 15. 8
många bibliotekarier ändå höll fast vid gamla värden och den professionsstatus de tyckt sig haft under 60-talet, trots samhällets förändringar. 10 2.1.2 1980-talet och framåt På 80-talet skedde stora omstruktureringar av den offentliga sektorn. Staten visade sig som en självständig aktör och många tyckte att den satte barriärer för utvecklingen mot vad de själva såg som professionell orientering. Brukarnas behov var fortfarande i fokus men också individualisering och ekonomiska intressen. En ökad komplexitet och möjlighet för utveckling av fler självförståelser ledde till osäkerhet. Bibliotekarieprofessionen var svår att legitimera i ekonomiska termer, och många undrade även om informationsteknologin skulle innebära ett stärkande av yrket eller göra det onödigt. 11 Johan Olaisen har beskrivit bibliotekarieprofessionen som en semiprofession. Han menar att bibliotekarier saknar den kognitiva auktoritet samt den vetenskapliga och teoretiska basis som det krävs för att vara profession. Saknande av kunskapsbas och monopol på sina kunskaper och färdigheter leder till den osäkerhet Olaisen menar sig ofta erfarit då bibliotekarier uppmanats definiera sin yrkesroll. Ett annat kännetecken för semiprofessioner är att yrket inte utåt framstår som en solidarisk enhet då normer och etiska principer saknas. 12 Schreiber beskriver olika reaktioner från bibliotekarierna på den offentliga sektorns omstruktureringar som alla kunde ses på 90-talet. Den första har sina rötter i 60- och 70-talet och handlar om en kamp för att monopolisera sitt vetande. Många bibliotekarier menade att biblioteksyrket inte gick att definiera på samma vis som andra erkända professioner. Det borde fokuseras på en kollektiv orientering som skulle säkra medborgarnas omsorg, och tillgång till information och kultur istället för monopoliseringen. Utifrån detta kunde det sedan utvecklas en kunskapsbas. Undersökningar från 90-talets mitt har visat att många bibliotekarier vid denna tid såg sig som neutrala och opartiska vägledare. De visade sig samtidigt att värden från 60- och 70-talet fortfarande följde med i nya 10 Schreiber 2006, s. 21-28. 11 Schreiber 2006, s. 29-33. 9
självförståelser. Det verkade inte finnas en gemensam värdegrund för bibliotekarierna. 13 Schreibers andra reaktionstyp hänger ihop med informationsteknologins utveckling. Det existerade bland många bibliotekarier visioner om att utveckla sofistikerade och expanderande informationstjänster anpassade efter användarnas behov under 80-talet och 90-talet. Bibliotekarien ville då antingen ta plats som en pedagog som undervisade i informationssökning, eller som en teknisk systemadministratör inriktad på organisationers och speciella gruppers informationsbehov. Båda dessa riktningar betydde att man skulle konkurrera med andra informationsspecialister, och en ekonomisk rationalitet samt teknologisk orientering blev nu en del av självförståelsen. Nyare forskning har visat att bibliotekarierollen idag innehåller element från alla de olika självförståelserna och identiteter som funnits från 60-talet och framåt. Denna kombination menar Schreiber kunde vara utgångspunkt för en diskussion med brukarna om deras behov. Valet står inte mellan en förmyndarroll eller att låta brukarna bestämma allt. En kommunikation mellan brukare och bibliotekarier och att finna en balans mellan den ekonomiska rationaliteten och professionens vetande och värdemässiga intressen är dock nödvändigt. 14 2.2 BIBLIST BIBLIST administreras från Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Listan grundades 1993 och har 4194 medlemmar (6:e maj 2008). BIBLIST bygger på e- post. Då ett e-mail eller ett inlägg sänds till listan, kopieras och distribueras det direkt och automatiskt till alla prenumeranter genom programvaran LISTSERV. Detta sker utan redigering av listans redaktörer som endast ska övervaka så att distribueringen av inläggen fungerar. Redaktörerna kan dock moderera diskussioner när så behövs. BIBLIST beskrivs på Chalmers Biblioteks hemsida 12 Olaisen, Johan 1988, Bibliotekarer profesjonon eller semiprofesjon, s. 59-67. 13 Schreiber 2006, s. 34-37. 14 Schreiber 2006, s. 34-42. 10
som ett forum för nyheter och samråd mellan anställda och andra intresserade i nordiska bibliotek. 15 På BIBLIST hittar man allt från diskussioner kring biblioteket och bibliotekariens roll till konferensinbjudningar och länktips. Listan består till stor del även av frågor från bibliotekarier som behöver hjälp med biblioteksbesökares frågor, och har egna frågor kring bibliotekens system och tekniska utrustning. Trots att vem som helst kan gå med, märks främst yrkesverksamma bibliotekarier i diskussionerna. Det är mycket vanligt att inläggsförfattarna skriver under inläggen med sitt fullständiga namn, sin position och vilket bibliotek de arbetar på. Jag har inte funnit några netikettregler för listan. 16 2.3 Sammanfattning Schreiber beskriver hur biblioteken och bibliotekariernas roll utvecklats i takt med den offentliga sektorn. Från att under 60- och 70-talen haft en given kulturförmedlande plats i samhället har biblioteken senare haft svårt att anpassa sig till samhällets teknologiska och ideologiska utveckling. Under 80-talet har biblioteken haft svårt att legitimera sig i ekonomiska termer och har anklagats för att sakna kunskapsbas samt kallats för semiprofession. Under senare år har mer tekniska och användarcentrerade inriktningar utvecklats. Schreiber menar att bibliotekarierollen idag innehåller element från alla olika självförståelser som funnits sedan 60-talet, och hon menar att det är nödvändigt att finna en balans mellan alla dessa och den ekonomiska rationaliteten i samhället. BIBLIST är en sändlista för nordiska bibliotekarier grundad 1993 med ett brett innehåll av allt från länktips till hjälp med biblioteksbesökares frågor. BIBLIST är relevant för denna uppsats då det där även förekommer debatter om bibliotekariernas yrkesroll. Det har framkommit att bibliotekarierollen anklagats för att sakna kunskapsbas och att den innehåller flera olika självförståelser som inte alltid är i balans med varandra. I denna uppsats vill jag alltså i dessa debatter 15 Chalmers biblioteks webbsida > BIBLIST. 16 Chalmers biblioteks webbsida > BIBLIST. 11
se hur bibliotekarievärlden genom BIBLIST förhåller sig till sin yrkesroll, och hur dess olika självförståelser visar sig. 12
3 Forskningsläge Detta kapitel består av två delar. Först tar jag upp den tidigare forskningen om bibliotekariens yrkesroll och identitet. Denna har undersökts i en stor mängd artiklar och uppsatser under de senaste decennierna, och jag har här valt ut några av dessa som jag tycker ger en god översikt av de åsikter, tankar och forskningsresultat som existerar kring bibliotekariens yrkesroll. Efter detta avhandlar jag den tidigare forskning jag funnit som handlar om BIBLIST. 3.1 Tidigare forskning kring bibliotekariens yrkesroll Harry Järv menade 1991 att bibliotekariernas övergripande uppgift; att lagra och tillhandahålla kunskap inte ändrats på 4500 år. Det är arbetsredskapen och informationsbärarna som ständigt förändras. 17 Joacim Hansson gjorde 1997 en komparativ undersökning av 1911 års folkbiblioteksutredning och 1995 års kulturutredning, som visar på samma sak. Hanssons uppdrag var att jämföra hur folkbibliotekens uppdrag beskrevs och hur folkbibliotekens funktion i samhället legitimerades. Han kom fram till att förändringen inte var stor gällande bibliotekens uppdrag och ideologiska identitet. Vid båda tillfällen handlade det i stort om att gratis förmedla kunskap och kultur till befolkningen. Dock hade en förskjutning skett gällande hur funktionen i samhället legitimerades. I början av 1900-talet gällde det att bidra till en positiv demokratisk utveckling. 1995 handlar det mer om att skydda demokratiska värden från en ekonomiskt styrd samtid. 18 17 Järv, Harry 1991, Bibliotekarierollen är sig evigt lik, s. 28-32. 18 Hansson, Joacim 1997, Folkbibliotekens ideologiska förändring speglad i två statliga utredningar: en komparativ studie av 1911 års Folkbiblioteksutredning och 1995 års Kulturutredning, s. 82. 13
Även om yrkets kärna hållit sig relativt intakt så är inget sig likt. Romolu Enmark har tagit upp hur bibliotekarier till skillnad från andra akademiska yrkesgrupper har haft svårt att identifiera yrkets kunskapsbas. Svårigheter i att precisera och avgränsa sig kan enligt Enmark inverka på de yrkesverksammas självkänsla och ge en pessimistisk självbild, vilken även kan smittas över till andra yrkesgrupper och därmed påverkar yrkets status. För att öka statusen brukar det ordineras satsning på ny teknologi och datorisering, ökad vetenskaplighet och bättre utbildning. I och med att det finns flera olika typer av bibliotek, som arbetar för att tillfredställa olika användares behov, menar Enmark att en splittring är naturlig. Debatter om en bibliotekstyp är samtidigt ofta relevant för en andra bibliotekstyper. En tendens är dock att forskningsbibliotekens verklighetsbeskrivning kommit att dominera. Frustration uppstår lätt om till exempel folkbibliotekarier försöker lösa identitetsproblem med metoder anpassade för andra bibliotekstraditioner. Biblioteksvärldens beslutsfattare, experter och debattörer rör sig hela tiden mellan olika bibliotekstyper- och verksamhetsgrenar, vilket lätt kan resultera i att upphöja en specifikt avgränsad trend till att vara giltig i alla sammanhang. 19 En internationell undersökning av bibliotekariers status och yrkesidentitet utgavs 1995. Denna är gjord av Hans Prins och Wilco de Geir, och baseras på över sjuttio intervjuer med bibliotekarier från hela världen. Författarna menar att det inte överhuvudtaget går att generalisera över problemet med bibliotekariers status. Regionala och lokala skillnader är så pass stora gällande hur bibliotekarier ser på sin status och yrkesroll att ingen konsensus verkar råda. Inte ens inom ett lands gränser överensstämmer synen på den egna rollen nödvändigtvis. Alla är inte heller överens om hur stort problem den svaga yrkesrollen är. Detta hänger ofta samman med länders utvecklingsnivå. I länder där biblioteksväsendet utvecklas fokuseras sällan på yrkets status och image. För att höja bibliotekariernas status menar författarna att marknadsföring, professionell kultur, 19 Enmark, Romulo 1991, Yrkesidentiteten och det splittrade biblioteksväsendet, s. 150-169. 14
satsning på utbildning och att inta en entreprenörsroll kan vara lämpliga metoder. Först och främst måste man dock definiera bibliotekarieyrket bättre. 20 Maj Klasson har beskrivit tre olika modeller för hur bibliotekarier uppfattar sin roll. Dessa är förmyndarmodellen, marknadsmodellen och dialog- eller participatoriska modellen. I förmyndarmodellen betraktar bibliotekarien sin roll som fostrande där hon/han sprider god information och kultur. I marknadsrollen marknadsför biblioteken sina tjänster och kunden köper dem. Ideologiska, politiska eller personliga värdebaser är ointressanta och kundens efterfråga styr verksamheten. I dialog- eller participatoriska modellen samarbetar bibliotekarien och användaren och för en dialog där bådas kompetens och erfarenhet används. Sedan dessa modeller utformades har rollen komplicerat ytterligare. Klasson skriver att vid sidan om de roller som utvecklats i relation till kunskapsorganisation och informationsteknologi kan bibliotekarien också bli till exempel lärare, handledare, vuxenutbildare, kulturförmedlare, problemlösare, förändringsagent och personalutbildare. 21 Även Jesper Ducander visar i sin D-uppsats Quo Vadis Bibliotekarie från 1999 att bibliotekarierollen är varierad och mångfacetterad. Han undersöker här bibliotekariens yrkesroll genom en analys av de utbildningar i Biblioteks och informationsvetenskap som då fanns i Sverige. Ducander använder Anders Ørums bibliotekarieidentiteter som en grund till detta, och baserar undersökningen på intervjuer med utbildningsansvariga, bibliotekarier och enkätsvar från studerande. Han jämför utbildningarna och lyfter fram hur yrkesrollen beskrivs. Serviceinriktning, stresstålighet, människointresse och kommunikativ och social förmåga visade sig vara centrala delar för bibliotekarierna. Många definierade även yrkesrollen som pedagogisk, medan andra menade att yrkesrollen var för varierad och omfattande för att beskrivas på ett enkelt vis. En kunskapsbas tycktes vara svår att peka på. Ducander menar att det informationstekniska kan hjälpa till att utveckla en sådan, och att detta kommer att prägla yrkesrollen i framtiden. Vad gäller Ørums identiteter skriver Ducander att 20 Prins, Hans 1995, The image of the library and information profession: how we see ourselves, s. 57-61. 21 Klasson, Maj 1991, Bibliotekarien: Forskarens kollega och allmänhetens guide inför 2000-talet, s. 80-91. 15
troligtvis alla kommer finnas bredvid varandra i framtidens bibliotek. Med utgångspunkt i utbildningarna kan inte en tydlig bibliotekarieroll beskrivas, menar han. Uppfattningarna går isär mellan utbildningsansvariga såväl som mellan studerande, om bibliotekarierollens innehåll. Bibliotekarier utbildas för förändring och får generalistkompetens, skriver Ducander. Detta gör dock att de kan arbeta på många olika bibliotek och att de är öppna för nya influenser. 22 Anne Kappelin Rääf och Martina Lundgren utreder i sin D-uppsats Folkbibliotekariens yrkesidentitet - Vad den består av och hur den formas från 2004, vad som formar bibliotekariens yrkesidentitet och vad den byggs upp av. Detta har de undersökte genom intervjuer med bibliotekarier tillhörande olika utbildningsgenerationer baserade på högskolereformerna 1977 och 1993. Kappelin Rääf och Lundgren kom fram till att oavsett vilken utbildningsgeneration intervjuobjekten tillhörde så var de eniga om att det centrala för en bibliotekarie var informationskompetens, kombinerat med god kommunikativ förmåga och social kompetens. Bibliotekarierna hade en stolt yrkesidentitet inifrån, medan ifrågasättande av den ofta kom utifrån. Hos de äldre yrkesgenerationerna fanns en tendens att betona det praktiska arbetets karaktär, medan de yngre genom utbildning lärt sig ett sätt att tänka som de menade var ett viktigt redskap för att tillägna sig det praktiska. Författarna konstaterar att det är mycket förutom den utbildningsgeneration man tillhör som påverkar ens yrkesroll. Vilken organisation och avdelning man arbetar på är till exempel viktigt. I stort var alla intervjuobjekt väldigt användarorienterade. Informationsteknologi har även gett yrket nytt intressant innehåll och tendens till högre status, skriver de. 23 En annan undersökning om bibliotekariens yrkesidentitet, också baserade på intervjuer med bibliotekarier är Kerstin Carlssons D-uppsats Allt det där ska samsas i ett och samma yrke - En studie om folkbibliotekariers yrkesidentiteter, från 2004. Hon gör sin undersökning med hjälp av Maj Klassons modeller och Anders Ørums bibliotekarieidentiteter. Carlsson finner att det råder mycket 22 Ducander 1999, s. 109-117. 23 Kappelin Rääf, Anne & Lundgren, Martina 2004. Folkbibliotekariens yrkesidentitet. Vad den består av och hur den formas, s. 71-78. 16
oenighet om till exempel praxis och teoriorienteringen i yrket samtidigt som det ges uttryck för många olika identiteter. De flesta bibliotekarier verkar vara eniga om att skönlitterär kunskap är viktigt. Dock tycker sig Carlsson se en spänning mellan att betrakta bibliotekarieyrket som ett informationsförmedlande serviceyrke, i bemärkelsen att kundens efterfrågan styr verksamheten, och att se det som att det har sin grund i ett litteraturförmedlande folkbildningsideal. Samtliga informanter menar att de har behov av fortbildning i det informationsteknologiska området, och vissa känner sig pressade av sin begränsade kunskap. Man vill ha vidareutbildning, däremot tycker många det är svårt att ta sig tid från de vanliga uppgifterna till sådant. Carlsson menar att ett problem är att det finns lite utrymme för informanterna att reflektera över verksamheten de är en del av. 24 3.2 Om BIBLIST Den enda forskning kring BIBLIST som i min vetskap existerar är Christina Svalas uppsats från 2000: BIBLIST en lis(t)a för själen? : en undersökning om hur den svenska sändlistan BIBLIST användes under åren 1996 1999. Denna uppsats fokuserar på hur listan används, och innehåller trots att den har några år på nacken relevant information för min undersökning. Svala för statistik över när bibliotekarier använder BIBLIST, hur många som är aktiva, och hur användandet varierar över tid, i och med till exempel ökad Internetvana. Uppsatsen har även en textanalytisk del. Svala prövar hypoteser som hon säger utvecklats utifrån hennes egen erfarenhet som prenumerant. En hypotes är att erfarna användare går till angrepp mot mindre erfarna när misstag görs, vilket skapar en oförlåtande stämning som gör att osäkra användare hindras att skapa inlägg. En annan hypotes är att diskussionerna på listan saknar djup på grund av att få använder listan aktivt. 25 24 Carlsson, Kerstin 2007, Allt det där ska samsas i ett och samma yrke - En studie om folkbibliotekariers yrkesidentiteter, s. 42-45. 25 Svala, Christina 2000, BIBLIST en lis(t)a för själen? : en undersökning om hur den svenska sändlistan BIBLIST användes under åren 1996 1999, s. 7. 17
Svalas undersökning visar att antalet prenumeranter mellan 1996 och 1999 ökade stadigt, men det var fortfarande få personer som var aktiva i diskussionerna. Medlemsantalet var den 28 februari 2000, 2309 medlemmar. De mest aktiva arbetade alla på KB och universitets- eller högskolebibliotek, och många var även anställda på BIBSAM, vilka har till arbetsuppgifter att informera om konferenser, seminarier och annat dylikt som biblioteksvärlden kan ha nytta av. Erbjudanden och inbjudningar till konferenser och seminarier är också tillsammans med nyhetsbrev och reklam samt netikettfrågor de mest frekventa ämnena under denna tid. BIBLIST är dock brett och rymmer även upprörda diskussioner och bibliotekarier som vill ha hjälp med svårare frågor användare ställt om alla möjliga ämnen. De ämnen Svala menar fått mest respons delar hon upp i tre grupper. Den första innehåller netikett- och datorfrågor. I och med datorernas intåg på bibliotek uppkommer frågor om man kan filtrera bort viss information på Internet från bibliotekens datorer. Många ställer även tekniska frågor om till exempel utskrifter eller webbläsare. Den andra typen av frågor är av biblioteksteknisk natur, som utvärdering av bibliotekssystem eller olika system för märkning av böcker. Den tredje gruppen innehåller enklare korta frågor, som ofta får korta svar. Här kan det handla om länktips eller att hjälp med användares frågor, gällande till exempel var ett citat kommer ifrån, efterfrågas. Att så många ämnen handlar om datorer och tekniska spörsmål menar Svala beror på att biblioteksvärlden verkar slutit de möjligheter internet och e-post ger till sitt bröst. På BIBLIST hjälper bibliotekarierna varandra att ta sig förbi de problem som kan uppstå när man använder ny teknologi för att tillgängliggöra information. Svala menar att det nästan finns lika många uppfattningar om vad BIBLIST ska handla om som det finns prenumeranter. Vissa uppskattar listans bredd medan andra vill dela upp ämnena så privata spörsmål och enklare frågor skiljs från mer specialiserade inlägg med diskussioner som handlar specifikt om biblioteken, rutiner, standarder, katalogiseringsfrågor etc. Förvirring över syftet kan mycket väl ha skapats av att det finns två olika syften på BIBLIST:s hemsida där det ena, som är på svenska är mer allmänt och det andra, som skrivs på engelska beskriver listan som främst riktad till forskningsbibliotekarier. Många BIBLIST-användare 18
har en tendens att ilskna till över privata meddelanden, reklam och skräppost, och görs misstag kommer det snabbt tillrättavisningar. Humor är inte heller alltid välkommet. Svala skriver att denna intolerans mycket väl kan skrämma nya prenumeranter. 26 3.3 Sammanfattning Den tidigare forskningen kring bibliotekariens yrkesroll visar att ifrågasättandet av denna ofta har kommit från utanför biblioteksvärlden. Detta har ofta skett i och med att samhället utvecklat en mer ekonomisk syn. Bibliotekarieyrkets kärna har hållit sig relativt intakt. Dock har det länge varit problematiskt att identifiera en yrkesbas. Att satsa på bibliotekarien som tekniskt orienterad informationsförmedlare brukar ses som en lösning på detta, och också som en väg att höja yrkets status. Samtidigt framgår det att bibliotekarier ofta är väldigt användarorienterade och värderar saker som pedagogik, social och kommunikativ förmåga och människointresse högt. Undersökningar visar att spänning råder mellan en mer marknadsanpassad syn där bibliotekarieyrket betraktas som ett serviceyrke, och en syn grundad i 60-talets kommunikativa och kulturförmedlande roll. Det kan även finnas skillnad i hur man ser på yrket beroende på när man utbildat sig och vad för bibliotek man arbetar på. Det har framkommit att bibliotekarier ofta upplever att de har lite utrymme att reflektera över sin verksamhet. BIBLIST är ett forum som är öppet för just sådana reflektioner. BIBLIST beskrivs i Christina Svalas uppsats som ett brett forum, där det möjligtvis på grund av att syftet med listan är lite diffust, ibland uppstått konflikter och ett intolerant klimat. Då det gått åtta år sedan denna undersökning gjordes och BIBLIST:s medlemsantal fördubblats, samt bibliotekariernas datorvana ökat, blir det intressant att se hur listan utvecklat sig och hur åsiktsutbytet om bibliotekariens yrkesroll ser ut. 26 Svala 2000, s. 45-52. 19
4 Teori Analysen i denna uppsats kommer att grundas på Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursteorin kommer att kombineras med professionsteori samt Anders Ørums bibliotekarieidentiteter. I detta kapitel beskriver jag hur jag använder de olika teorierna och begreppen. 4.1 Diskursanalys Den som först på allvar började utveckla diskursanalytiska teorier och begrepp var Michel Foucault. Foucault menade att kunskap inte bara är en avspegling av verkligheten utan att sanningen konstrueras i olika kunskapsregimer eller diskurser, som också sätter gränser för vårt tänkande och hur vi ser på omvärlden. Då det är omöjligt att tala utifrån diskursen så är det också omöjligt att nå fram till en sanning. Därför är det istället intressant att analysera hur sanningseffekter skapas i diskurser. Diskursanalysen hjälper oss att klarlägga diskursers strukturer och se de regler som bestämmer vad som kan sägas och inte sägas och vad som betraktas som sanning och lögn. 27 Laclau och Mouffes diskursteori bygger vidare på diskursanalysen. Diskursteorins grundtanke är att sociala fenomen aldrig är färdiga, totala eller slutgiltiga, men att aktörer alltid försöker stabilisera fenomen i form av diskurser. Det försiggås därför en ständig strid om hur samhälle och identitet ska definieras. Utfallet av dessa strider ger sedan sociala konsekvenser. Omvärlden förstås som 27 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise 2000. Diskursanalys som teori och metod, s. 20ff. 20
en diskursiv konstruktion, och alla sociala fenomen kan därför analyseras med hjälp av diskursanalytiska redskap. 28 För Laclau och Mouffe utgör språket de möjligheter vi har att tolka världen. De uppfattar såväl det sociala som det språkliga som en väv av olika betydelsebildningsprocesser. Deras diskursteori bygger vidare på strukturalismens språkuppfattning där alla språkets tecken kan liknas vid knutarna i ett nät. Dessa knutar som fått en viss betydelse kallar de för moment. De får sin betydelse genom att vara placerade på bestämda platser i nätet. De tecken som inte ännu fått sin betydelse fixerad kallar de element. I vårt löpande språkbruk sätter vi tecknen i olika relationer till varandra. Vi försöker ständigt låsa fast tecknens betydelse så de står i fast förhållande till andra tecken och elementen blir moment. Momenten är dock alltid potentiella element och en slutlig fixering är omöjlig. Betydelsen är kontingent; bara tillfälligt fixerad. I diskursanalysen kartläggs de processer där det kämpas om hur tecknens betydelse ska fastställas, och där vissa betydelser fixeras till den grad att de uppfattas som naturliga. 29 I denna uppsats är debatter i fokus. I dessa pågår en kamp om betydelse genom språket eller texten, och genom diskursanalysen hoppas jag kunna förstå och förklara denna kamp där olika diskurser kämpar för att göra sina definitioner gällande i biblioteksvärlden. Laclau och Mouffe tillhandahåller inte många redskap för textnära diskursanalys. Deras texter handlar främst om teoriutveckling. Winther Jørgensen och Phillips menar dock att deras teori med lite fantasi går att använda för detaljerade analyser av empiriska material, och med fördel kan kombineras med inspiration av andra författare, vilket passar min uppsats. Diskursteorin blir här grunden på vilken mina andra teorier, och min metod står. Härnäst kommer jag ta upp olika begrepp som diskursteorin använder sig av. 30 28 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 31. 29 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 32 och Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal, Hegemony and socialist strategy: towards a radical democratic politics, 2001, s. 115. 30 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 31, 57. 21
4.1.1 Nodalpunkter och artikulation Diskursen etableras genom att betydelse utkristalliseras kring några nodalpunkter. Det är utifrån dessa tecken de andra tecknen ordnas och får sin betydelse. Nodalpunkter är ganska tomma i sig och kan även vara element. De får sin betydelse först då de satts in i sin diskurs. Diskursen jag undersöker i denna uppsats kan kallas biblioteksvärlden. Det är åsikter från den det ges uttryck för i BIBLIST. I denna diskurs är begreppet bibliotekarie en nodalpunkt, vars betydelse det pågår kamp om. För att element ska ges mening och bli moment måste de sättas i relation till andra tecken. Detta görs genom artikulation. Artikulation är enligt Laclau och Mouffe varje praktik som skapar en relation till andra tecken för att ge mening. I diskursteorin är varje social handling, skriftlig som muntlig, till en viss mån en artikulation eller nybildning. Ett uttryck är aldrig bara en upprepning av något redan etablerat och fixerat, utan nya betydelser skapas alltid då tecken sätts i olika relationer till varandra. Artikulationer beskrivs av Laclau och Mouffe som kontingenta interventioner i en obestämbar terräng. I samma obestämbara terräng finns diskurserna som tillfälliga strukturer vilka aldrig blir helt strukturerade. Det existerar alltid kamp om tecknens betydelse och vilka diskurser som ska härska. Diskussionerna som är föremål för min undersökning består av artikulationer, och igenom dessa förs kamp om olika betydelser inom bibliotekarievärlden. 31 4.1.2 Det diskursiva fältet, flytande signifikanter och diskursiv ordning De betydelsemöjligheter som diskursen utesluter kallas det diskursiva fältet. Diskursen skapas alltid i förhållandet till detta yttre och riskeras alltid att undergrävas av det. Diskursen kan alltså rubbas av andra definitioner och betydelseskapande av tecknen, från det diskursiva fältet. Bibliotekarievärlden har som tidigare nämnts angripits av yttre krafter vilket skapat konflikt inom den. Det 31 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 32-36 och Laclau & Mouffe 2001, s. 134-135. 22
kan till exempel handla om hur ett mer marknadsinriktat samhälle kräver förändringar i biblioteken, och då hotar att rubba diskursen. Alla nodalpunkter är även så kallade flytande signifikanter: tecken som olika diskurser försöker ge innehåll åt på sitt sätt. Bibliotekarie är just en sådan då det mellan olika diskurser råder en kamp om vilken betydelse begreppet ska ha. 32 Winther Jørgensen och Phillips lyfter fram en svaghet med diskursteorin. Då man i den enbart opererar med diskurs och det diskursiva fältet inramas inte fenomenet med en eller flera diskurser som försöker etablera sig i samma domän. Winther Jørgensen och Phillips föreslår att man här kan låna in begreppet diskursiv ordning från Norman Fairclough. Det betecknar ett socialt rum där olika diskurser delvis täcker samma terräng som de konkurrerar om att ge innehåll var och en på sitt sätt. Diskursiv ordning är namnet på ett potentiellt eller faktiskt område för diskursiv konflikt där flera diskurser försöker etablera sig i samma domän. Jag har valt att beskriva de konflikter om bibliotekariens betydelse som försiggås i bibliotekarievärlden som del av en diskursiv ordning. Winther Jørgensen och Phillips skriver att diskursordningen tydligt måste avgränsas. Genom att fokusera på olika konkurrerande diskurser inom samma område går det sedan att undersöka var de olika diskurserna dominerar över de andra, var det råder strid mellan dem och vad alla diskurser är eniga om. Jag har avgränsat mig genom att använda Ørums bibliotekarieidentiteter, vilka kommer att beskrivas senare, som sådana diskurser som är i konflikt med varandra i bibliotekarievärlden. 33 4.1.3 Identitet, gruppbildning och ekvivalenskedjor I diskurser finns det alltid angivet vissa positioner som ett subjekt kan ta. Identitet är identifikation med en sådan subjektsposition. Till positionerna knyts vissa förväntningar om hur man ska uppföra sig och säga och inte säga. Subjektet bestäms utifrån diskurserna men positioneras på flera platser av flera olika diskurser, vilket gör att subjektet alltid har möjlighet att identifiera sig på olika 32 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 34-35 och Laclau & Mouffe 2001, s. 111. 33 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 62-65, 135. 23
sätt i olika situationer. I grunden är subjektet alltid överdeterminerat då allting är kontingent. Överdeterminerat blir subjektet då det positioneras av flera motstridiga diskurser så att det uppstår en konflikt. Även om identiteter och kunskap är kontingenta är de alltid relativt låsta i konkreta situationer. Konkreta situationer ger mycket begränsade ramar för vilka identiteter individen kan anta och vad som kan accepteras som meningsfullt. Trots att diskurserna alltid är kontingenta är alltså verkligheten inte helt flytande. Identiteten utvecklas till exempel på ett visst sätt i förhållande till bibliotekarieyrket. I kampen om att definiera samhället och i hur identiteter växer fram ingår även gruppbildning. Gruppbildning är reducering av möjligheter där vissa identitetsmöjligheter framhävs som relevanta och andra ignoreras. En grupp skapas dock inte först och låter sig sedan representeras, utan blir en grupp och förändras utifrån hur och av vem/vilka som representerar den. 34 Både gruppbildning och identitet sker genom etablering av ekvivalenskedjor. Identitetens nodalpunkter kallas mästersignifikanter. Om en sådan är bibliotekarie, erbjuder olika diskurser olika innehåll åt den. Detta görs genom att olika signifikanter knyts ihop i ekvivalenskedjor. Dessa etablerar identiteten relationellt och visar vad den diskursiva konstruktionen bibliotekarie är och inte är. Vissa vill kanske att mästersignifikanten bibliotekarie i en allmän diskurs ska bestå av signifikanter som till exempel objektiv och systemkunnig medan andra tycker att pedagogisk och litteraturkunnig är mer lämpligt. 35 Hur ekvivalenskedjor knyts ihop och bidrar till gruppbildning och identiteter är föremål för min undersökning av BIBLIST:s debatter. Jag vill se hur man tycker att en bibliotekarie ska vara, vad för egenskaper begreppet knyter till sig och vad för olika grupper och identiteter som verkar i debatterna. 4.1.4 Antagonism och hegemoni Diskursteori präglas av kamp och konflikt inom det sociala. Antagonism är diskursteorins begrepp för konflikt. Det uppstår när olika identiteter hindrar 34 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 12, 49-54 och Laclau & Mouffe 2001, s. 115. 35 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 48-51. 24
varandra. Dock behöver inte de olika identiteter man har stå i konflikt med varandra, men om den ena identiteten på något vis hindrar den andra uppstår antagonism. Diskursens yttre hotar dess existens och påvisar dess kontingens. Antagonismen kan upplösas genom hegemoniska interventioner. Detta är när en artikulation återupprättar entydighet, och en enda diskurs åter igen dominerar där det tidigare varit konflikt mellan olika diskurser. Hegemonin skapar en ny betydelse och i och med det en ny diskurs. Motsatsen kallas dekonstruktion vilket är en operation som visar att den hegemoniska interventionen är kontingent. Diskursanalysen går hela tiden ut på att dekonstruera omvärldens strukturer som ses som naturliga. 36 Genom dessa begrepp ges redskap för att förklara hur och när olika grupper och identiteter hamnar i konflikt med varandra och också kan enas kring vissa företeelser. 4.1.5 Myter Genom politik formas samhället på vissa sätt och andra sätt utesluts. Allt är resultat av politiska processer med sociala konsekvenser. Politik etablerar diskurser till den grad att de ses som objektiva och naturliga. Vi uppträder hela tiden som att samhället existerar som en objektiv totalitet och talar om det som en helhet. Helheten blir dock en imaginär storhet. Alla begrepp för samhället som helhet blir flytande signifikanter då alla har olika bilder om det. Dessa kallar Laclau för myter. Myten är en ram som gör det meningsfullt att diskutera. Den är en missuppfattning av verklighetens beskaffenhet men också nödvändig horisont för våra handlingar. Till exempel så är Sverige en myt som möjliggör svensk politik. Diskursanalysen kan användas för att avslöja vilka myter om samhället som artikuleras i sociala handlingar. 37 I denna uppsats är denna helhet inte i fokus, men dock är myten viktig att poängtera, då denna är en förutsättning för diskussionerna och diskurserna jag ska analysera, och jag själv verkar inom sådana myter. 36 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 54ff. 37 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 47 25
4.2 Professionsteori Henny Olsson och Mats Gullbergs bok Att lära en yrkesroll handlar om att lära och utveckla en yrkesroll med inriktning mot sjuksköterskerollen. 38 De beskriver hur sjuksköterskor precis som bibliotekarier haft svårt att definiera sin yrkesroll, och gör en rollanalys med professionsteori där de beskriver hur en yrkesroll bildas och förändras. De tar upp tre generella förutsättningar som påverkar en yrkesrolls utveckling och förändring, och hur identiteten formas inom den. Dessa är: samhälleliga förutsättningar, organisatoriska förutsättningar och individuella förutsättningar. Till de samhälleliga förutsättningarna hör lagar och avtal och samhällelig utveckling och förändring. I ett bibliotekssammanhang kan det röra sig om politiska beslut, den tekniska och ideologiska utvecklingen i samhället, eller hur den offentliga sektorn påverkar professionen. Det har tidigare tagits upp att professionsbegreppet kan beskrivas som hur en bestämd självförståelse ser sig olik andra självförståelser i sitt sätt att definiera omvärlden (se bakgrundskapitlet). Denna självförståelse vill alltid definiera sig utifrån de diskurser och debatter den hittills definierat sig vid. Omvärlden lägger sig dock hela tiden i och skapar oordning så att systemet ständigt måste omdefiniera sig i förhållande till omvärlden. Omvärlden och samhället påverkar alltså ständigt professionen, och så har också fallet varit med bibliotekarieprofessionen. 39 De organisatoriska förutsättningarna rör sig om avtal, bestämmelser, och kunskapsförmedling som är lokala, och organisationers och institutioners förändring och utveckling. Här handlar det om intern beslutsfattning inom diskursen. Inom den egna organisationen eller diskursen pågår det också strider om betydelse. En profession kan utveckla flera olika subsystem som alla byggs upp kring en skillnad av hur man ser sig själv och omvärlden. Tidvis vill dessa subsystem självständiggöra sig och hamnar då i motsättning med varandra. Professionens upprätthållelse blir därför bland annat beroende av att den väljer att tillkoppla sig några gemensamma teman. Man kan säga att 38 Olsson, Henny & Gullberg, Mats 1986, Att lära en yrkesroll. 26