Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Relevanta dokument
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Lathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Kort beskrivning om utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98)

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

KONTAKT- OCH BESÖKSTYPER I COSMIC

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården

Riktlinje för bedömning av egenvård

Syftet med denna rutin är att förtydliga innebörden och hanteringen av den utökade vårdgarantin som startar

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Fotvårdsspecialist Nybesök

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Gränsdragningsproblem

Habilitering och rehabilitering

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Frågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården

Frågor och svar gällande utvidgad primärvårdsuppföljning inklusive förstärkt vårdgaranti. Område: Vilka patienter ingår i förstärkt vårdgaranti?

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

regionvastmanland.se Utvidgad modell för uppföljning Förstärkt vårdgaranti

Lagstiftning kring samverkan

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård

Dokument nr: Utgåva: Status: Sida: 2.2 Beslutsunderlag 1 (6)

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Verksamhetschefer enligt 29 HSL för vård och omsorgsboenden i Hässelby-Vällingby

Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning,

Rutin fast vårdkontakt

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)

Krav- och kvalitetsbok

Vårdkontaktsregistrering i VAS

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Malmö stad Medicinskt ansvariga

PSYKIATRISK ÖPPENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Socialstyrelsens författningssamling

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Leif Spjuth stadsdelsdirektör Annica Dominius avdelningschef

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Lathund för registrering av förstärkt vårdgaranti i primärvården

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan

Förstärkt vårdgaranti. Ny lag från och med

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

ANMÄLAN AV SÄKERHETSRELATERADE UPPGIFTER M.M. ENLIGT PATIENTSÄKERHETSLAGEN (2010:659), PSL.

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Krav- och kvalitetsbok

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Meddelandeblad. En ny hälso- och sjukvårdslag. Bakgrund/Allmänt. Nr 3/2017 Oktober Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Svensk författningssamling

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

1(11) Egenvård. Styrdokument

Transkript:

Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering I detta dokument fastställs betydelsen av de begrepp som används i förfrågningsunderlaget för vårdvalet. Dessa begrepp utgår ifrån den begreppsterminologi som används i Region Värmland idag. Begrepp Vårdgivare Definition Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare" Se 1 kap. 3 patientsäkerhetslagen (2010:659). För hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet som har ansvaret för verksamheten vårdgivaren. Exempel: kriminalvården. I landsting och kommuner är den eller de nämnder som avses i 10 och 22 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) vårdgivarens representant. Enskild hälso- och sjukvårdsverksamhet kan antingen bedrivas av juridisk person (t.ex. ett aktiebolag såsom en privat vårdcentral, en förening eller en stiftelse) eller av en enskild näringsidkare (t.ex. en läkarmottagning som förestås av en läkare utan annan personal). Hälso- och sjukvårdspersonal är oftast anställd av en vårdgivare. En vårdgivare kan ha anställd hälsooch sjukvårdspersonal, och ibland, som

2019-01-01 LK/180674 2 (8) t.ex. för enskild näringsidkare, kan rollerna sammanfalla." Socialstyrelsens termbank. Hälso och sjukvård Primärvård Fysioterapi som vetenskap och profession "Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador (hälso- och sjukvård omfattar sådan verksamhet som bedöms kräva personal med utbildning inom hälsooch sjukvård eller sådan personal i samarbete med annan personal)." SOSFS 2009:6 I Socialstyrelsens termbank finns en definition av primärvård som utgår från 5 HSL: hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Sjukgymnastik är ett kunskaps- och ett professionsområde och dessa är integrerade i varandra. Kunskapsområdet sjukgymnastik, fysioterapivetenskap, kännetecknas av synen på människan som fysisk, psykisk, social och existentiell helhet i ett hälsoperspektiv. I centrum för kunskapen står förståelse för att det inom människan finns läkande krafter och resurser för förändring och att dessa kan aktiveras med rörelse i en terapeutisk interaktion. Genom medvetenhet om kroppen och adekvat rörelse kan människan även själv påverka sin hälsa. Rörelse ses också som grund för hela människans funktion och som ett medel att nå sina mål i relation till omgivningen. Sjukgymnastik som profession baseras på specifik kunskap, akademisk utbildning och självständigt yrkesansvar till gagn för enskilda och det allmänna

2019-01-01 LK/180674 3 (8) bästa. Sjukgymnasten arbetar med rörelse som huvudsakligt medel för att främja hälsa och minska ohälsa när människans hälsa begränsas eller hotar att begränsas av sjukdom och skada, ålder och miljöfaktorer. Arbetet bedrivs som en klinisk resonerande- och beslutsprocess, som innefattar undersökning, fastställande av diagnos och prognos, målsättning och planering av terapeutiska, pedagogiska och miljöinriktade interventioner, genomförande av dessa och utvärdering av resultat. Processen baseras på gällande evidens och genomförs i samspel med klienten, eventuella närstående och andra yrkesgrupper. Kvarskrivna Fysioterapeut/sjukgymnast Egenvård Rehabilitering Är ett adresskydd för individen när denne flyttat till annan, hemlig adress. I praktiken innebär det att den nya, verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringsregistret och därmed inte heller sprids till andra myndigheter. Fysioterapeut avser legitimerad fysioterapeut eller legitimerad sjukgymnast, med legitimation utfärdad av Socialstyrelsen. "Hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande legitimerade yrkesutövare bedömt att en patient själv kan utföra. "Egenvård är inte hälso och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 SOSFS 2009:6. Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Rehabiliterin g står för tidiga, samordnade och

2019-01-01 LK/180674 4 (8) allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår. Socialstyrelsens termbank. Rehabiliteringsplan Verksamhetschef Vård- och omsorgsplan som beskriver rehabilitering för den enskilde. "Rehabiliteringsplanen utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennas anhörig/närstående och tas i regel fram med den enskildes samtycke. Det ska finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Rehabiliteringsplanen används i samband med pågående insatser/åtgärder samt vid uppföljning och utvärdering." Socialstyrelsens termbank. "Verksamhetschefen får bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens för detta. Bestämmelser om verksamhetschefens ansvar finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 29-30. Ansvaret för ledningsuppgifter inom psykiatrisk tvångsvård och för tvångsisolering enligt smittskyddslagen (1988:1472) fullgörs av en läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare). Är verksamhetschefen inte en läkare med specialistkompetens, fullgörs uppgifterna i dessa fall av en särskilt utsedd chefsöverläkare.

2019-01-01 LK/180674 5 (8) Jfr Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, 3; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:12) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, 1 kap. 2; Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård. I kommunal hälso- och sjukvård svarar verksamhetschefen för de ledningsuppgifter som inte ankommer på medicinskt ansvarig sjuksköterska. Socialstyrelsens termbank. Svenska nivå B/2 SFI3072 - Kurs B/2 Besök Kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs. För att räknas som besök ska det vara journalfört. Kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs. För att tillgodoräknas som besök ska det vara journalfört och signerat under innevarande år. Som besök räknas: Öppenvårdsbesök - vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Enskilt öppenvårdsbesök - öppenvårdsbesök under vilket en patient möter hälso- och sjukvårdspersonal Planerat öppenvårdsbesök - öppenvårdsbesök för vilket tid har avtalats Oplanerat öppenvårdsbesök - öppenvårdsbesök för vilket tid inte har avtalats

2019-01-01 LK/180674 6 (8) Besök på extern plats - vårdkontakt inom öppenvård utanför mottagningen som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Hembesök - öppenvårdsbesök i patients bostad eller motsvarande. Gruppbesök - öppenvårdsbesök där fler än en patient samtidigt möter hälso- och sjukvårdspersonal. I föreliggande vårdval räknas varje gruppdeltagare/gruppbesök som ett besök. Konsultation öppenvård - vårdkontakt där patienten bedöms av hälso- och sjukvårdspersonal från annat medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande) och där vårdansvaret kvarstår hos remitterande hälso- och sjukvårdspersonal Distanskontakt - hälso- och sjukvård som bedrivs på distans med hjälp av informations- och kommunikationsteknik, till exempel via video eller annan lösning för direkt ljud-bildkommunikation med patient. Kvalificerad telefonkontakt - med kvalificerad hälso- och sjukvård i samband med telefonkontakt avses att sjukvårdspersonalen gjort en medicinsk/psykiatrisk bedömning och fattat beslut om eventuell behandling eller ändring av pågående behandling. Hit räknas också kontakter som är nödvändiga för att inhämta uppgifter från patienten för medicinska utlåtanden, till exempel läkarutlåtande om hälsotillstånd, men inte kontakter som bara innebär delgivning av utlåtandet. Kontakten ska dokumenteras i journalen. Exempel på definition som räknas som kvalificerad hälso- och sjukvård:

2019-01-01 LK/180674 7 (8) Om man vid telefonkontakten gör en medicinsk bedömning och fattar beslut om eventuell behandling eller ändrar pågående behandling är detta en kvalificerad åtgärd. Om förlängningen av sjukskrivningen beror på att patienten till följd av sina hälsoproblem inte återfår arbetsförmågan inom förväntad tid, inkluderar förlängningen en medicinsk bedömning och är en kvalificerad åtgärd. Kvalificerad telefonkontakt Telefonkontakt Nybesök Kontakt i samband med telefonkontakt/fjärrkontakt (fjärrkontakt avser kontakt via video eller annan lösning för direkt ljud-bild kommunikation med patient) avses att sjukvårdspersonalen gjort en medicinsk/psykiatrisk bedömning och fattat beslut om eventuell behandling eller ändring av pågående behandling. Hit räknas också kontakter som är nödvändiga för att inhämta uppgifter från patienter för medicinska utlåtanden, till exempel läkarutlåtande om hälsotillstånd, men inte kontakter som bara innebär delgivning av utlåtandet. Kontakten ska ha dokumenterats i journal och bokats i tidbok. Vårdkontakt per telefon Öppenvårdsbesök som inte har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande), vårdcentral eller motsvarande En patient omfattas av vårdgarantin om den behövs ha ett nytt hälsoproblem, en oväntad eller kraftig försämring/förändring av ett tidigare känt medicinskt problem eller en utebliven behandlingseffekt och

2019-01-01 LK/180674 8 (8) markeras då i Primärvården som ett nybesök. Återbesök Hälso och sjukvård Vårdteam Primärvård Psykisk ohälsa Långvarig smärta Neurologiska sjukdomar och funktionsnedsättningar Öppenvårdsbesök som har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande), vårdcentral eller motsvarande Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador (hälso- och sjukvård omfattar sådan verksamhet som bedöms kräva personal med utbildning inom hälsooch sjukvård eller sådan personal i samarbete med annan personal). Grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter Hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser Både lindriga psykiska besvär och mer allvarligare former av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning Smärta som varat i minst tre månader Sjukdomar och skador i nervsystemet inkluderar bland annat traumatiska skador, stroke och dess sequele