Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med medborgarna Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Strasbourg den 12 december 2008 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (ordinarie Eurobarometerunderökning nr 70) Våren 2008 Analys Resultaten av denna andra Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet, som särskilt ägnas åt valet till Europaparlamentet 2009, ska läsas med hänsyn till att undersökningen genomfördes mitt under den ekonomiska och finansiella krisen under månaderna oktober och november 2008. 1 Undersökningen visar på följande tendenser: Kampanjteman: ekonomiska och sociala intressen var redan de viktigaste frågorna under den föregående undersökningen våren 2008 och ökar stort. Kännedom om valet: kännedomen om tidpunkten för valet ökar tydligt. När krisen var som allvarligast minskade intresset för valet till Europaparlamentet något, vilket även gäller sannolikheten för att man kommer att rösta. 2 EU och EU-medborgarnas förväntningar När det gäller de politikområden som Europaparlamentet främst bör försvara finner vi en grupp av intressen som rör säkerhetsfrågor (Gusp, konsument- och hälsoskydd och klimatförändringar). Bland EU:s värden kommer solidaritetstanken allra först. Band som förenar unionsmedborgarna Euron betraktas som det viktigaste inslaget i den europeiska identiteten. Ett enhetligt socialskyddssystem mellan medlemsstaterna anses vara den viktigaste faktorn för att förstärka känslan av att vara EU-medborgare. 1 Ordinarie Eurobarometerundersökning nr 70: Öga mot öga med 26 618 medborgare från de 27 medlemsstaterna. 2 Avsikten att rösta ska inte förväxlas med valdeltagande. Med åtta månader kvar till valet är detta i själva verket en åsiktsförklaring (svaret på en fråga i ett sammanhang som inte direkt är kopplat till valet), medan det vid tidpunkten för valet är en handlingsförklaring (själva röstandet). B-1047 Bryssel tfn +32 22842485 F-67070 Strasbourg tfn +33 388174082
En detaljerad analys av varje fråga (för varje land samt sociodemografiska variabler) finns i dokumentet De första obearbetade resultaten från EB 70. Se även power point-presentationen. I. Kampanjteman De tre grupperna av kampanjteman är desamma sedan den senaste Eurobarometerundersökningen, men det finns emellertid vissa märkbara skillnader som även de har samband med den ekonomiska och finansiella situationen. a) En grupp ekonomiska intressen som är kopplade till enskilda situationer, över 4 procent. De tre största temana ökar stort: ekonomisk tillväxt: (51 procent, + 6), arbetslöshet (49 procent, + 2) samt inflation och köpkraft (47 procent, + 6). Teman som rör långsiktiga perspektiv är däremot inte särskilt aktuella för närvarande: stödet för en europeisk social modell får endast 13 procent (+ 1) och pensionernas framtid får 33 procent (+ 1). De teman som anses vara viktigast rör områden där EU inte har egen behörighet. b) Intressen relaterade till global gemensam säkerhet, mellan 28 procent och 33 procent. Tendensen för gemensamma intressen har minskat avsevärt: osäkerhet (33 procent, -4), kampen mot klimatförändringen (29 procent, -4), invandring (29 procent, -3) och terrorism (28 procent, -7). c) Särskild politik från EU och institutionerna, mellan 13 procent och 20 procent. Euron och jordbruk (17 procent, =), EU:s roll på den internationella arenan (17 procent, +2), institutionella befogenheter samt identitet och värden, båda på 13 procent (+1). Inom vart och ett av dessa tre ämnesområden finns det påtagliga skillnader och avsevärda sociodemografiska variationer mellan länderna (se kommentaren om De första obearbetade resultaten ). II. Kännedom om tidpunkten för valet När de tillfrågats om tidpunkten för valet fick de som deltog i undersökningen sedan svara på frågor om sitt intresse och sannolikheten för att de kommer att rösta. a) Ökad kännedom om tidpunkten för valet För ett år sedan gav endast 9 procent av unionsmedborgarna svaret år 2009 (EB 68). I dag är den siffran 26 procent. För sex månader sedan (EB 69) kände 4 procent av de intervjuade till vilken månad valet ska hållas, i dag är den siffran 8 procent. 2
Antalet svarande som inte känner till tidpunkten för valet (svaret vet ej ) minskar. Den siffran ligger för närvarande på 67 procent, medan den var 75 procent för EB 68 och EB 69. Se sidan De första obearbetade resultaten för information om skillnader mellan länderna. Sociodemografiska kriterier Vi kan observera att männens kännedom om valdatumet har förbättrats jämfört med kvinnorna. Detta gäller även för svaret juni 2009. Bland de svarande i åldern 17 24 år ökar antalet som svarar vet ej till 72 procent. Dessutom svarar ett stort antal från denna grupp fel på denna fråga jämfört med de andra åldersgrupperna. Höger-/vänsterskala Svarande med högersympatier har en bättre kännedom om tidpunkten för valet jämfört med svarande med vänstersympatier. Centrala opinionsledare 3 Av de tillfrågade svarar 15 procent juni 2009 jämfört med EU-genomsnittet på 8 procent, 42 procent svarar 2009, jämfört med 26 procent och 49 procent svarar vet ej jämfört med 67 procent. b) Intresset är fortfarande begränsat 54 procent av de intervjuade förklarar att de inte är intresserade jämfört med 51 procent i EB 69. 44 procent förklarar att de är intresserade jämfört med 46 procent i EB 69. När krisen var som allvarligast visar denna lilla minskning av intresset att unionsmedborgarna först och främst är oroade över ekonomiska frågor, vilket även framgår av svaren på frågorna om kampanjteman. c) Väljarmobiliseringen måste stimuleras ytterligare Antalet medborgare som uppger att de sannolikt kommer att rösta är färre än för sex månader sedan (EB 69). På en skala från 1 till 10 är antalet väljare som mest sannolikt kommer att rösta (nivå 9 och 10) 34 procent jämfört med 37 procent (EB 69). På samma skala är antalet som förklarar att de sannolikt inte kommer att rösta i stort sett detsamma (15 procent, +1). Dessa siffror visar i själva verket hur många som i princip kommer att rösta och hur många som inte kommer att göra det. 3 En person i ett socialt nätverk som har en informationsspridande funktion. 3
Avsikten att rösta ska inte förväxlas med valdeltagande Av dessa uppgifter ska man absolut inte dra slutsatsen att siffran 34 procent motsvarar ett förmodat valdeltagande. Med åtta månader kvar till valet är detta i själva verket en åsiktsförklaring (svaret på en fråga i ett sammanhang som inte är direkt kopplat till valet), medan det vid tidpunkten för valet är en handlingsförklaring (själva röstandet). III. EU och medborgarnas förväntningar a) Prioriteringar som Europaparlamentet bör främja Behov av skydd: unionsmedborgarna prioriterar en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för att EU ska kunna bemöta internationella kriser (36 procent), förbättrat konsument- och folkhälsoskydd (33 procent) och bekämpning av klimatförändringen (31 procent). Paradoxalt nog kommer samordning av ekonomi-, budget och skattepolitik först på sjunde plats med 26 procent, trots att ekonomiska intressen dominerar kampanjtemana. Återigen är det de enskilda intressena som är viktigare för medborgarna än ett gemensamt hjälpmedel för att hantera kriser. b) Värden som Europaparlamentet bör försvara Rangordningen av värdena förblir densamma, förutom under krisen när solidaritet gick om jämställdhet: solidaritet mellan medlemsstaterna (36 procent, =) kommer före jämställdhet mellan kvinnor och män (36 procent, =), som kommer efter skydd av de mänskliga rättigheterna i världen (53 procent, -5). Minskningen i procentenheter är inte jämförbar. De intervjuade kan i själva verket ge tre svar, och sedan EB 70 har de varit mer selektiva i sina val genom att koncentrera sig på de värden som de anser vara viktigast. c) Nuvarande och framtida mål för uppbyggandet av Europeiska unionen Unionsmedborgarna anser (fortfarande inom ramen för finanskrisen) att det viktigaste målet för uppbyggandet av Europeiska unionen för närvarande är att utveckla ekonomin och öka tillväxten i EU (23 procent), som kommer före förbättra levnadsstandarden för alla EU-medborgare (18 procent) och upprätthålla fred och stabilitet (16 procent). När de tillfrågades om vad som borde vara det viktigaste målet för uppbyggandet av Europeiska unionen gav däremot 23 procent svaret förbättra levnadsstandarden för alla EU-medborgare, före utveckla ekonomin och öka tillväxten i EU (17 procent) och även upprätthålla fred och stabilitet (17 procent). Unionsmedborgarna skulle alltså föredra att uppbyggandet av Europeiska unionen var mer inriktat på att förbättra levnadsstandarden än på att utveckla ekonomin och tillväxten, vars effekter är mindre konkreta för medborgarna. 4
IV. Band som förenar medborgarna När debatten om målsättningarna för uppbyggandet av Europeiska unionen är så aktuell är det viktigt att se på vilka band som förenar unionsmedborgarna och deras skäl för att sluta sig samman. a) Faktorer relaterade till skapandet av en europeisk identitet Det viktigaste inslaget i den europeiska identiteten är euron, som får 40 procent. Den kommer före demokratiska värden (37 procent) och historia (24 procent). Kan det vara så att euron uppfattas mer positivt av unionsmedborgarna nu än tidigare på grund av dess stabiliserande roll, särskilt som stötdämpare under krisen? b) Faktorer relaterade till känslan av ett unionsmedborgarskap De svarande fick ange vilka faktorer som de tycker förstärker känslan av att vara EU-medborgare. Av de intervjuade svarade 39 procent ett EU-system för social trygghet som harmoniseras mellan medlemsstaterna, 24 procent svarade en insatsstyrka på gemenskapsnivå för att bekämpa naturkatastrofer och 20 procent angav en EU-president som väljs direkt av medlemsstaternas medborgare. Vi kan därför notera att det finns två teman som handlar om solidaritet och säkerhet. När det gäller dessa tre områden skiljer sig unga i åldern 15 24 år tydligt från de äldre. Av de unga anser 24 procent (EU-genomsnitt: 18 procent) att ett EU-identitetskort utöver det nationella id-kortet skulle stärka känslan av EU-medlemskapet. Av de tillfrågade valde 21 procent svaret möjlighet att rösta i alla val som anordnas i den medlemsstat som man bor i jämfört med 19 procent av de äldre svarande, och 21 procent valde svaret en utbildningskurs i EU-medborgarskap för barn från grundskolan jämfört med 18 procent bland de äldre svarande. V. Det nuvarande läget för uppbyggandet av Europeiska unionen Med åtta månader kvar till valet var det även intressant att intervjua unionsmedborgarna om deras uppfattning om det nuvarande läget i uppbyggandet av Europeiska unionen och vad de anser om den här frågan. a) Grad av uppfattning Unionsmedborgarna anser att EU har vuxit för snabbt (56 procent instämmer, 32 procent instämmer inte) det som sammanför medborgarna från de olika länderna är viktigare än det som skiljer dem åt (72 procent instämmer, 17 procent instämmer inte) det saknas idéer och projekt i EU för närvarande (42 procent instämmer, 38 procent instämmer inte) 5
EU är absolut nödvändigt för att bemöta de globala utmaningarna: klimatförändringar, terrorism, etc. (73 procent instämmer, 16 procent instämmer inte) Av dessa resultat framgår det tydligt att uppbyggandet av EU inte ifrågasätts, men att vi däremot måste blåsa nytt liv i det. Omvänt anser majoriteten av de intervjuade, bortsett från de svarande i Italien och Polen, att EU har vuxit för snabbt. Förvånande nog uttrycks den här känslan även i de 12 nya EU-länderna, även om siffran är 10 procent större i EU-15 (63 procent) än i EU-12 (53 procent). b) Stöd för uppbyggandet av Europeiska unionen Svaren på denna fråga bekräftar de resultat som just har diskuterats. Vi måste fortsätta att bygga upp EU (54 procent) Uppbyggandet av EU har gått för långt, vi måste backa (19 procent) Vi bör varken gå längre eller backa med uppbyggandet av EU (spontant) (16 procent) Vet ej (11 procent). VI. Bild, mediegenomslag och allmän kunskapsnivå om Europaparlamentet a) Bilden av Europaparlamentet Europaparlamentet beskrivs som en demokratisk institution ( stämmer väl : 66 procent i motsats till stämmer dåligt 19 procent), men är fortfarande inte välkänt (51 procent mot 37 procent), parlamentet lyssnar inte tillräckligt på EU-medborgarna (40 procent mot 43 procent), det ses som dynamiskt (44 procent mot 36 procent) men även som teknokratiskt (40 procent mot 25 procent). Av de intervjuade tycker 43 procent att ordet ineffektivt beskriver parlamentet dåligt, jämfört med 34 procent som anser motsatsen. b) Europarlamentets mediegenomslag De intervjuade fick frågan om de den senaste tiden hade läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i tidningar, på Internet, radio eller tv, och 44 procent svarade ja (42 procent för ett år sedan) och 53 procent svarade nej (54 procent för ett år sedan). c) Nivån på informationen om Europaparlamentets verksamhet Av de intervjuade anser 73 procent (=) att informationen är dålig, medan 23 procent (24 procent EB 68) anser att de är väl informerade. VII. Institutionerna: roller och förtroende a) Roll inom ramen för EU: se ordinarie Eurobarometerundersökning nr 70 (våren 2009). Uppfattningen om betydelsen av Europaparlamentets, kommissionens och rådets roll förblir stabil. Europeiska centralbankens roll har däremot ökat med två punkter. 6
Unionsmedborgarna anser följande om Europaparlamentets roll: parlamentet är viktigt för 74 procent (75 procent i EB 69), det är oviktigt 12 procent (11 procent i EB 69) och 14 procent (= EB 69) svarar att de inte vet. När det gäller Europeiska kommissionen anser 68 procent av unionsmedborgarna att den har en viktig roll (=), 11 procent anser att den är oviktig (10 procent i EB 69) och 21 procent svarar att de inte vet (22 procent i EB 69). Europeiska unionens råd har en viktig roll enligt 61 procent av unionsmedborgarna (60 procent i EB 69), det är inte viktigt för 12 procent (= EB 69) och 27 procent svarar att de inte vet (28 procent i EB 69). När det gäller Europeiska centralbanken anser 73 procent av unionsmedborgarna att den har en viktig roll (71 procent i EB 69), den är inte viktig för 8 procent (= EB 69) och 19 procent svarar att de inte vet (21 procent i EB 69). b) Förtroende för institutionerna ordinarie Eurobarometerundersökning nr 70 (våren 2009) Jämfört med EB 69 kan vi notera en konsekvent nivå eller en mycket liten minskning av förtroendet för institutionerna på ungefär 1 2 procent. Procentandelen unionsmedborgare som tenderar att lita på Europaparlamentet är 51 procent (52 procent i EB 69), 31 procent tenderar att inte lita på det (27 procent i EB 69) och 18 procent svarar att de inte vet (21 procent i EB 69). Procentandelen unionsmedborgare som tenderar att lita på Europeiska kommissionen är 47 procent (=), 30 procent tenderar att inte lita på den (27 procent i EB 69) och 23 procent svarar att de inte vet (26 procent i EB 69). Procentandelen unionsmedborgare som tenderar att lita på Europeiska unionens råd är 42 procent (43 procent i EB 69), 29 procent tenderar att inte lita på det (26 procent i EB 69) och 29 procent svarar att de inte vet (31 procent i EB 69). Procentandelen unionsmedborgare som tenderar att lita på Europeiska centralbanken är 48 procent (50 procent i EB 69), 30 procent tenderar inte lita på den (24 procent i EB 69) och 22 procent svarar att de inte vet (26 procent i EB 69). I analysen av den ordinarie Eurobarometerundersökningen är det intressant att notera att förtroendet för vissa regeringar ökar, särskilt för de regeringar som stod i främsta linjen när finanskrisen var som allvarligast: Tyskland 42 procent (36 procent), Danmark 60 procent (55 procent), Frankrike 31 procent (28 procent), Italien 26 procent (15 procent) och Storbritannien 29 procent (24 procent). Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen 7