RAPPORT 2013-09-23. Upprättad av: Malin Hjort

RAPPORT 2013-09-23 Upprättad av: Malin Hjort

RAPPORT Kund Kustbostäder AB Sjögatan 28 613 81 Oxelösund Konsult WSP Samhällsbyggnad 601 86 Norrköping Besök: Södra Grytsgatan 7 Tel: +46 10 722 50 00 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktpersoner Andreas Trobeck, Fastighetsförvaltare, Kustbostäder AB. Tel 0155-388 23 Malin Hjort, uppdragsansvarig, WSP samhällsbyggnad AB Tel 010-722 64 26 Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Sammanfattning 4 3 Tillgänglighet lagar, regler, riktlinjer 4 3.1 Enkelt avhjälpta hinder (BFS 2011:13 HIN2) 4 3.2 BBR, Boverkets byggregler (BFS 2011:26) 5 3.3 Tillgänglighet på allmänna platser (BFS 2011:5 ALM2) 5 3.4 Diskrimineringslagen 5 3.5 Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 5 3.6 Handisam 5 4 Inventeringsmetodik och avgränsningar 6 5 Nuläge inventering 6 5.1 Offentliga lokaler 7 5.1.1 Kommunhuset 7 2 (34)

5.1.2 Biblioteket 9 5.1.3 IP Ramdalen 11 5.1.4 Badhuset och Sporthall vid Ramdalsskolan 13 5.2 Skolor, förskolor och fritidsverksamhet 15 5.2.1 Breviksskolan 15 5.2.2 Stenviks förskola 17 5.2.3 D-skolan 18 5.2.4 Ramdalsskolan 19 5.2.5 Peterslundsskolan 21 5.2.6 Oxelö förskola 22 5.2.7 Frösängs förskola 23 5.2.8 Blåklockans förskola 24 5.2.9 Skattkistans förskola 25 5.2.10 Dalgångens förskola 26 5.3 Äldreboenden/gruppboenden 28 5.3.1 Sjötångens äldreboende, Höjdgatan 27 28 5.3.2 Björntorps äldreboende, Klockartorpsv.1-3 30 5.3.3 Björntorps äldreboende, Sundavägen 11 31 5.4 Övriga lokaler 33 6 Bilagor 34 1. Inventeringsprotokoll 34 2. Digitala fotofiler (CD) 34 3 (34)

1 Bakgrund Under våren och sommaren 2013 har WSP Samhällsbyggnad utfört tillgänglighetsinventeringar på uppdrag av Kustbostäder. Inventeringen har innefattat ett antal lokaler där man kontrollerat hur tillgängligheten för personer med olika funktionshinder, främst syn-och rörelsehinder, är uppfylld i förhållande till gällande lagar och regler. Inventeringen har fokuserats på att påvisa så kallade. enkelt avhjälpta hinder, men även framtida behov av tillgänglighetsanpassning vid ombyggnader har inventerats. Dokumentet kan då användas som hjälpmedel vid prioritering, planering och kalkylering för anpassning vid kommande ombyggnationer av lokaler och entréytor. 2 Sammanfattning Tillgänglighetsinventeringar har utförts i Oxelösund vår och sommar 2013. Där kontrollerades hur tillgängligheten var uppfylld i ett antal lokaler t ex kommunhuset, bibliotek, skolor, förskolor och äldre- och gruppboenden i kommunen. Detta styrs av ett antal lagar, föreskrifter och regler som ska vara uppfyllda, beroende på vad lokalerna används till. Vissa brister ska åtgärdas omgående exempelvis s k enkelt avhjälpta hinder (HIN) medan andra brister endast behöver åtgärdas vid ombyggnader (BBR). Inventeringen utfördes av WSP Samhällsbyggnad tillsammans med underkonsult som är sakkunnig inom tillgänglighet. Inventeringsprotokoll/checklista framtagen efter gällande regler användes vid inventeringen. Vid inventeringen användes hjälpmedel som kamera, måttstock, lasermätare för avstånd och lutning samt dator. I inventeringen kontrollerades tillgängligheten avseende rörelse- och synhinder. I inventeringen har det inte ingått att ta fram färdiga lösningar för påvisade bristerna utan att hitta de hinder som finns. Lösningar bör föreslås i projekteringsskedet. Vid inventeringen påvisades ett antal brister som bör åtgärdas direkt såsom trösklar, kontrastmarkeringar, dörrautomatik, ledstänger och ramper. Samtidigt noterades även ett antal brister som kräver mer omfattande åtgärder och bör hanteras vid en eventuell framtida ombyggnation av byggnaderna. Detta kan exempelvis vara nivåskillnader utomhus, för smala dörrar, inga eller för små handikapptoaletter, större nivåskillnader i byggnader. De kontrollerade punkterna framgår av inventeringsprotokollen i (Bilaga 1 samt numrerade foton i Bilaga 2 på CD). 3 Tillgänglighet lagar, regler, riktlinjer 3.1 Enkelt avhjälpta hinder (BFS 2011:13 HIN2) Enkelt avhjälpta hinder (HIN) är en samling föreskrifter som tillkom för att snabbbare åtgärda små hinder som ställer till stora problem i allmänna lokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde. Den ursprungliga målsättningen var att detta skulle göras under 2010, men föreskrifterna har nu fått en uppföljare som gäller till 2016. Dessa regler gäller befintliga byggnader även om inga andra åtgärder görs, till skillnad från BBR. I beteckningen enkelt avhjälpt ligger att det ska göras en be- 4 (34)

dömning där nyttan av åtgärden skall vägas mot ekonomiska och andra konsekvenser.. 3.2 BBR, Boverkets byggregler (BFS 2011:26) BBR, Boverkets byggregler, gäller vid nybyggnad och ombyggnad av lokaler: dessa regler är normalt sätt inte retroaktiva (med några undantag, främst för brandskydd), dvs åtgärdas i samband med nästa ombyggnad. BBR reglerar också anläggningar på tomtmark. I regelverket avseende tillgänglighet delar man på publika lokaler och övriga. Publika lokaler är allmänna lokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde. I denna inventering hör kommunhuset och biblioteket självklart till publika byggnader. Det finns inga tydliga avgränsningar för skolor (och förskolor)men praxis är att man brukar räkna huvudentrén och vägen till reception/expedition som publik samt aula, dvs de rum som man kommer till som besökare. För skolornas övriga delar gäller arbetsmiljölagstiftningen (AFS) både för lärare och elever. 3.3 Tillgänglighet på allmänna platser (BFS 2011:5 ALM2) ALM är regelverket för utformning av allmänna platser, dvs mark som är detaljplanelagd som allmän plats. Den gäller alltså inte för kommunalt ägd tomtmark, t ex skolgårdar, dessa lyder istället under BBR för utformning av t ex ramper. 3.4 Diskrimineringslagen Sedan 2008 gäller även Diskrimineringslagen. Lagens syfte är att motverka diskriminering med anledning av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Den är inte en bygglagstiftning uppdelad i vad som behöver utföras retroaktivt och vad som ska utföras i samband med andra åtgärder utan träder i kraft då någon utsätts för en diskriminering och startar en rättsprocess. Den gäller främst lokaler som hyrs ut för allmänna ändamål t ex föreläsningar eller andra evenemang, men skulle också kunna komma att användas vid ett anställningsförfarande om en person nekas anställning med hänvisning till en dåligt anpassad arbetsplats. 3.5 Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS Delar av lagstiftningen kring tillgänglighet hamnar under arbetsmiljölagarna. Grunden är att man ska kunna (fortsätta) arbeta i alla lokaler med en funktionsnedsättning, om det inte är uppenbart orimligt med anledning av arbetets art, dvs de flesta arbetslokaler ska vara fullt tillgängliga. Vissa måttbestämmelser skiljer sig något från måtten i t ex bostäder. 3.6 Handisam Handisam är myndigheten för handikappolitisk samordning. Vid utformningen av inventeringsblanketten har Handisams arbetsmaterial för utformningen av tillgäng- 5 (34)

liga lokaler använts. Denna är främst utarbetad för myndighetslokaler och har en hög profil avseende tillgänglighet. Inventeringsblanketten har sedan kompletterats med övriga tillgänglighetsbehov som specificeras i HIN och BBR. 4 Inventeringsmetodik och avgränsningar Inventeringen har utförts av Malin Hjort, Landskapsingenjör, WSP Samhällsbyggnad och Helena Hammarskiöld, Arkitekt, certifierad, sakkunnig på tillgänglighetsfrågor, AG Arkitekter (Underkonsult). Vid inventeringen användes en framtagen checklista se inventeringsprotokoll (bilaga 1) med tillhörande digitala foton (Bilaga 2 CD). Dessutom användes bärbar dator, digitalkamera, lasermätare för lutning och avståndsmätning och tumstock. Platsbesöken genomfördes tillsammans med personal från respektive verksamheter. Vid inventeringen har främst ingått att inventera tillgängligheten för personer med syn- och rörelsehinder. Tillgängligheten för personer med hinder i form av hörselnedsättning har inte ingått i inventeringen. Tillgängligheten för övriga ytor på skolgårdar och lekplatser/lekredskap har inte ingått i inventeringen. Inventeringens huvudsyfte har varit att hitta de brister som finns. Inga färdiga lösningar har framtagits utan bör föreslås i projekteringsskedet. I dokumentet finns rekommenderade prioriteringar för tillgänglighetsåtgärder. 5 Nuläge inventering Nedan finns en enkel sammanfattning per objekt av de brister som påträffats i de olika lokalerna. De olika objekten består i vissa fall av flera byggnader. Komplett inventeringsprotokoll med anmärkningar per objekt finns i (Bilaga 1) och sorterade numrerade digitala fotofiler finns på (Bilaga 2 CD skiva). 6 (34)

5.1 Offentliga lokaler 5.1.1 Kommunhuset Kommunhuset är byggt 1975 och ligger centralt i Oxelösund. Kommunhuset har ett antal serviceverksamheter såsom vård- och omsorgsförvaltningen, kommuninformation, polis, socialtjänst, miljökontor, byggnadskontor vilket innebär många besökande varje dag. Utvändigt: Kommunhuset ligger invid en gångväg med parkering precis utanför. Vid tillfället för inventeringen var marken vid entrén under ombyggnad pga omläggning av fjärrvärme. Bedömningen som gjordes på plats var att det var för brant lutning utanför entrén. Manöverdonet för dörrautomatiken sitter för nära dörren så den riskerar att öppnas rakt på den som sitter i rullstol. Vid tidpunkten för inventeringen var det svårt att bedöma om ett fungerande ledstråk fram till entrén fanns. Invändigt fungerar bygganden i stort sett på ett bra, endast några mindre brister hittades såsom bristfälliga av kontrastmarkering på trappor och ledstänger som bör kompletteras. Det saknas en låg del av receptionsdisken som nås från rullstol. I den relativt nya RWC:n är dörrhandtaget svårt att nå från rullstol och handfatet inte förlängt för rullstol. Enstaka dörröppningar i de mest publika utrymmena är smala och kan därför eventuellt inte passeras med alla typer av rullstolar. Slutsats: 7 (34)

Detta är en av kommunens viktigaste entréer när det gäller tillgänglighetsfrågor. Man bör ta tillfället i akt att ordna en bra tillgänglighet vid entrén när man återställer efter utförda ledningsarbeten. Lutningen utanför entrén bör kontrolleras och/eller utföra en ramp alternativt åtgärda beläggningen fram till entrén. Dessutom bör man passa på att åtgärda att dörrautomatiken blir åtkomlig på ett bra sätt vid återställandet av ytorna. Armbågskontakten flyttas så att den inte är placerad bakom dörrbladet som slår upp. Funktionen för ledstråk ska fungera för synskadade. Detta kan t ex utgöras av en plantering/gräsytekant eller kantsten som personer med synhinder kan använda sig av för orienteringen fram till huvudentrén. Invändigt bör man ordna en griptång eller dörrautomatik på dörrhandtaget i RWC. Kontrastmarkering och ledstänger på befintliga trappor bör ses över med hänsyn tagen till byggnadens kulturhistoriska värde. Det bör finnas ett anvisat konferensrum för möten med bredare dörröppning som klarar alla rullstolar. Receptionsdisken bör åtgärdas. Dessa åtgärder räknas som enkelt avhjälpta och bör göras omgående. Kontrastmarkering av toalettdörrar bör åtgärdas vid nästa ombyggnad tillsammans med tillgängliga utrymningsvägar och dörrar till personalens uteplats. 8 (34)

5.1.2 Biblioteket Biblioteket är en publik lokal som med många olika verksamheter som används av ett stort antal besökare varje dag. Lokalerna används både dag och kvällstid. Här finns även caféverksamhet, fritidsgård och aula/samlingsal. Utvändigt: Eftersom bibliotekets entré ligger intill en öppen torgyta bedöms fungerande ledstråk saknas och det kan vara svårt för en person med synhinder att orientera sig. Invändigt: Biblioteksbyggnaden ligger på Järntorget med entréer åt två olika håll. Den ena entrén har hiss som i stort fungerar bra beträffande tillgänglighet. Skyltningen från hissen till reception/information är något otydlig. Kontrastmarkeringen av dörrar och hiss har för dålig kontrasterande verkan. Scenen i samlingssalen saknar ramp och är inte tillgänglig. 9 (34)

Slutsats: Funktionen för ledstråk bör utredas och säkerställas vid en ev. ombyggnad av markytor utanför entréerna. Viktigt är att dessa åtgärder utförs på liknande sätt i kommunen så att en person med synhinder kan känna igen sig. Skyltningen från hissen till receptionen bör förbättras omgående. Vid framtida ombyggnader invändigt bör färgsättningen ses över. Scenen i samlingssalen kompletteras med ramp så att även personer med rörelsehinder kan använda den. Men eftersom scenen är en tillfällig uppbyggnad är lagstiftningen lite otydlig om vad som gäller här. En motsvarande tillfällig ramp borde då vara rimligt att finnas att tillgå för sådana tillfällen. 10 (34)

5.1.3 IP Ramdalen Idrottsplats med omklädningsrum, fotbollsplaner och löpbanor mm. Utvändigt: Handikapparkering finns inte ordnad inom området men man kan lätt köra in med bil vid behov. Mellan kör/gångbanan av asfalt och löparbanorna finns en makadamyta som inte kan passeras med rullstol. Invändigt: För närvarande är inget av omklädningsrummen avpassat för att kunna användas av personer med rullstol. Inga av de offentliga toaletterna som finns för publik är tillgängliga. Slutsats: Ytan mellan gångvägarna bör göras tillgänglig genom att iordningställa tillgängliga gångar som kan användas för personer i rullstol. Det är inte rimligt att samtliga om- 11 (34)

klädningsrum görs tillgängliga. En lagom nivå vore att de två omklädningsrum som är enklast att åtgärda byggs om samt att ett RWC för publik ordnas. Det f d vaktmästeriet, som innehåller två mindre omklädningsrum, har så pass många brister att den inte bör användas som tillgängliga omklädningsrum. Övriga byggnader på området, t ex kontorsbyggnaden, ägs inte av kommunen och omfattas därmed inte av inventeringen. Det bör däremot påpekas att lokaler som hyrs ut till allmänheten ska vara tillgängliga enligt Diskrimineringslagen. 12 (34)

5.1.4 Badhuset och Sporthall vid Ramdalsskolan Badhus med simhall, omklädningsrum, gym och sporthall. Byggnaden är ombyggd sedan 2009. Ny utbyggnad med entré och plattformshiss har utförts. Utvändigt: Några mindre brister hittades vid entrén bl a tröskeln vid entrédörren som är för hög. Nuvarande HKP ligger lite för långt från entrén, men annars bra. Funktionellt ledstråk för personer med synnedsättning finns idag i form av låg mur vid parkering och naturlig gräskant närmast gångbana fram mot entrén. Invändigt saknar receptionsdisken en lägre del som nås av personer i rullstol. I simhallen är dörrar försedda med automatik där det behövs (utom relaxavdelningen) ett flertal fullstora RWC finns. Själva bassängen har trappa ned men inte lyft. Bowling: Numera ombyggd till gym. Lyftbord finns till nedre nivå. I trappan till gym går trappräcket ej 300 mm förbi trappnos som det egentligen ska göra. Idrottshallen ligger en våning ner i förhållande till entrén. Passage mellan omklädningsrum och planen förutsätter att man går i ett antal trappor. Enda alternativet är att röra sig utvändigt ta sig in via nödutrymningen, men även då saknas omklädningsmöjlighet för rörelsehindrade. Medley som driver verksamheten har planer på ombyggnad. De ritningar som finns framtagna för planerad ombyggnaden uppfyller tillgängligheten. Slutsats: Markbeläggning bör justeras vid entré för att undvika nivåskillnad vid tröskeln. Funktionen för ledstråk bör tydliggöras närmast entrén för att visa riktningen till entrén. Det viktigt att se till att hinder såsom parkerade cyklar mm inte finns i vägen för ledstråket 13 (34)

Den pågående ombyggnaden, där endast sporthallen återstår, är väl utformad avseende tillgänglighet. Om sporthallen utförs enligt planerna kommer även den fungera bra. Vid huvudentrén finns tyvärr ett typiskt enkelt åtgärdbart hinder i form av en för hög tröskel. Detta bör åtgärdas direkt. Det nämndes vid inventeringen att badhuset eventuellt kommer att användas för rehab i högre grad än idag. I så fall kan de mindre problem som noterats, t ex höjden på receptionsdisken, behöva åtgärdas.. 14 (34)

5.2 Skolor, förskolor och fritidsverksamhet 5.2.1 Breviksskolan Huvudbyggnaden är byggd på 1960-talet och har en välbevarad arkitektur. Skolan har drygt 300 elever i årskurs 6-9. Skolan består av ett antal byggnadsdelar och i anslutning till huvudbyggnaden ligger även sporthallen och I-huset. 15 (34)

Utvändigt: Parkeringen ligger långt från huvudentrén, med stor nivåskillnad alt lång gångväg. Det finns ingen avpassad handikapparkering. Entrédörrar vid passage mot sporthall har dörrautomatiker. Sporthallen ligger på en högre marknivå än skolan i övrigt och kan möjligen angöras med bil. Entré som kan göras tillgänglig finns på husets gavel. I-huset har ingen avpassad handikapparkering. Invändigt: Tillgängliga hissar finns i huvudbyggnaden, men inte i alla trapphus vilket gör att t ex träslöjden får nås via syslöjden vilket inte är tillfredställande. Trapporna i skolan saknar kontrastmarkering, men räckena är godkända förutom vid nödutrymningstrappen i I-huset. Vissa glaspartier vid trappor saknar markering. Kontrastmarkering mellan trädörrar och tegelväggar är inte fullgod. Fullstor handikapptoalett saknas i huvudbyggnad och I-hus. Byggnaderna är sammanlänkade med en förbindelsegång. Här finns ramper, men dessa är något långa. De är dock flackare än normkravet. Idrottshallen har ingen anpassad entré, utan man har använt en brant tillfällig ramp genom redskapsförrådet. Omklädningsrum ligger på högre plan än själva hallen. Omklädningsrummen fungerar bra men RWC saknas. Trappor i byggnaden saknar konstrastmarkering på stegen. Tillgänglig entré har tidigare ordnats genom förrådet. Slutsats: Skolan i sig fungerar relativt bra och man har haft rullstolsburna elever. Det är däremot svårt att ta sig till skolan utan att köra bil ett långt stycke över skolgården. Detta böra utredas för att få fram en bra lösning så att man snabbt kan lösa problemet den dagen behovet uppstår. Ny tillgänglig entré skulle t ex kunna ordnas på plan 1 för huvudbyggnaden och I-huset. Att få till en anpassad entré till idrottshallen måste på sikt tas fram en lösning på. En möjlighet är att ordna tillgängligt omklädningsmöjlighet på nedre nivån. Detta behöver utredas ytterligare i ett senare skede precis som avsaknaden av fullstor RWC. Det finns ett antal enkelt avhjälpta hinder i form av kontrastmarkeringar och varningsmarkeringar av glasytor, se inventering, dessa ska utföras direkt. 16 (34)

5.2.2 Stenviks förskola Ombyggd skola från 1970-tal. Dygnet runt-öppet med förskola och fritids. Utvändigt: Parkeringsplatsen ligger nedanför lång backe. Löst grus på vägen dit och även på lekytan gör att gården inte är tillgänglig. Entréer har generellt för höga trösklar och steg till ytterdörrar. Invändigt: Enstaka dörrar (främst i nattavdelningen) går inte att nå handtaget på från rullstol. RWC finns, men schakt inkräktar på 2,2x2,2 m-måttet. Gymnastikbyggnaden har trappsteg in i lokalen, för trånga passager och trappa ned till hallen. Slutsats: Byggnaden i sig har endast mindre problem, men det är svårt att angöra/parkera som rullstolsburen. Det finns möjlighet att ordna tillgänglig angöring och egen entré från baksidan alternativt utförs en ny angöring bredvid inlastningen, men då måste den befintliga åsnestigen(trappan) ersättas med tillgänglig ramp. Frågan bör utredas för att snabbare kunna genomföra en åtgärd när behov uppstår. Gymnastiksalen är inte tillgänglig pga små mått, trappsteg etc. Tillgänglig entré kan möjligen utföras via nödutrymningen direkt in i salen, men då saknas tillgänglig omklädningsmöjlighet. Om man ordnar tillgänglig entré kan lokalen användas för samlingar och föräldramöten. 17 (34)

5.2.3 D-skolan Huvudbyggnaden är byggd på 1920-talet. Skolan har ca 110 elever i årskurs F-5. Matsal är byggd på tidigt 1970-tal. Gymnastiksalen ligger intill skolbyggnaden. Utvändigt: Det finns i dagsläget ingen avpassad handikapparkering. Tillgänglig entré finns från gården, dock saknar entrédörren automatik. Invändigt: Tillbyggt hisstorn från 1990-talet finns. RWC saknas på skolan. Samtliga trappor i byggnaden är endast kontrastmarkerade i nederkant. Det finns generella problem med ledstänger, där de saknas på vissa kortare trappor och går ej förbi trappnos på övriga trappor. Vissa dörrar (t ex till klassrum) har nivåskillnad men som är lätt att åtgärda med tröskelkil. Många dörrar sitter i nischer i tjocka väggar, vilket gör det svårt att komma åt dem och detta är ett problem som hör till äldre byggnader och är svårt att åtgärda på ett enkelt sätt. Matsalens entrédörr har en mindre nivåskillnad. RWC saknas. (en RWC med små mått finns men används som förråd). Gymnastiksalen ligger på annan marknivå än övriga skolan med en alltför brant slänt mellan huvudbyggnad och gymnastiksal. Trappsteg till entrédörrar, trång hall där man ej kan nå dörrhandtag. RWC saknas. Handikapparkering saknas. Slutsats: Handikapparkering med anslutande gångväg kan ordnas vid matsalen. För huvudbyggnaden åtgärdas räcken och kontrastmarkeringar direkt. Ursprungligt räcke i trappspindel skulle ev kompletteras med ledstång. Detsamma gäller även entrén till matsalen. Gymnastikbyggnaden kräver större åtgärder som får utföras på sikt. Även här bör man utreda frågan om angöring/parkering. 18 (34)

5.2.4 Ramdalsskolan Samtliga byggnader: Skola från 1970-talet med ca 275 elever i årskurs F-5. Utvändigt: Entréer mot skolgården har skrapgaller som lutar ända upp emot dörren och dörrar försedda med dörrstängare och saknar öppnings automatik. Till slöjdbyggnaden är pardörrarna för små för passage genom endast ett dörrblad. Entréerna mot norr har höga steg, även den som är närmast handikapparkeringen. De nya brandutrymningsdörrarna vid fritids är för smala för rullstol. Enda automatiken som finns har kopplats ur pga kodlås. (bör åtgärdas) Aulans entré mot skolgården har samma problematik som övriga entréer. Här är kraven högre eftersom aulan är en publik lokal. Ett antal innerdörrar i aluminiumpartier har 20 mm höga trösklar av aluminium med 45 graders fasning vilka ev kan vara problem att forcera med rullstol bl a till bibliotek och matsal. RWC med godkända1980-talsmått finns, men ingen fullstor med mått enligt dagens normer. Invändigt: Invändigt RWC saknas (finns ev plats att bygga i f d kapprum). Scenen saknar tillgänglighet. Det är en trappa ned till musiksalen, d v s enda tillgängliga entrén är nödutrymningen om inte trapplift byggs. 19 (34)

Musikskolans entré mot skolgården har samma problem som övriga entréer med lutande vilplan. Direkt innanför dörren finns en trappa. Ett antal dörrar i korridorände går inte att nå handtaget till och RWC saknas. Slutsats: Det är lämpligt att markbeläggningen in mot entréerna tillgänglighetsanpassas i samband med att man bygger om gården (som enligt utsago planeras). Samtidigt bör man montera dörrautomatik framför allt vid aulan. Om ombyggnaden skjuts upp bör dessa åtgärder utföras som enkelt avhjälpta hinder. Trapporna till musikskolan och musiksalen bör vid nästa ombyggnad förses med trappliftar, men fram till dess bör man ordna en bra strategi för hur man ska lösa undervisningen för rullstolsburna elever så att det inte uppfattas som diskriminerande. De höga trösklarna på aluminiumpartierna bör ersättas så fort tillfälle ges. De enkelt avhjälpta hindren i form av trappräcken/kontrastmarkering bör lösas omgående. 20 (34)

5.2.5 Peterslundsskolan Skola från 1970-talet med förskoleklass, åk 1-5 samt särskola och nyligen tillagd småbarnsavdelning. Utvändigt: Här finns bra möjlighet till handikapparkering, men ingen uppskyltad plats. Det finns mindre felaktigheter vid entrédörrar/trösklar som är lätta att åtgärda. Dörr- automatik saknas vid huvudentrén. Invändigt: Musiksalen ligger i källaren utan hiss och detta är inte någon godtagbar lösning. RWC med mått enligt dagens rekommendationer saknas. Dörrar till de små ljusgårdarna har trappsteg. Slutsats: Skolan/förskolan har goda förutsättningar att fungera riktigt bra. Det som saknas är skyltad parkering, mindre kilar vid skrapgallren, automatik på huvudentrén, åtgärd vid småbarnsentrén och på sikt en fullstor RWC. En plan för alternativ lokal till musikundervisningen bör också finnas färdig. Dörrarna in till ljusgårdarna skulle kunna göras mer tillgängliga med relativt små medel. 21 (34)

5.2.6 Oxelö förskola Förskola från tidigt 1970-tal. Utvändigt: Parkeringen ligger nedanför en alltför brant backe. Huvudentrén från gården har litet steg upp till dörrarna. Personalentrén från baksidan är i princip anpassad, men används inte idag, utan är låst. Där finns också möjlighet till angöring för handikapparkering på samma ställe som vändplan för lastintaget. Entréer in på gården har litet trappsteg och saknar dörrautomatik. Invändigt: Dörrar till mindre rum inom avdelningarna är för smala för att passeras med rullstol, medande större rummen fungerar tillgänglighetsmässigt. Det är möjligt att komma som besökare, men kan vara problem för ett rullstolsburet barn. Barnrullstolar är visserligen något smalare än dem för vuxna, men inte i alla lägen. Inga trösklar finns annat än på altandörrar. RWC saknas. Slutsats: Den bakre vändplanen bör användas som angöring och tillgänglig entré. Detta kan göras i princip utan några ombyggnader. På så vis kan förskolan fungera för föräldrar med rullstol. För att kunna ha rullstolsburna barn bör stegen in mot lekytan kompletteras med ramper och dörrautomatik, vilket också kunde vara en praktisk fördel. I ett läge att ett rörelsehindrat barn ska börja på förskolan bör även RWC ordnas och smala dörrar bytas mot bred. 22 (34)

5.2.7 Frösängs förskola Förskola från 1970-tal. Utvändigt: Brant backe finns mellan entré och parkering. Mindre steg finns vid entrédörrarna. Tillgänglig parkering saknas. Invändigt: Enstaka dörrar i lokalen (skötrum) är för smala för passage med rullstol och RWC saknas. Kontrastverkan mellan dörr och vägg är ej tillräcklig på några ställen. Slutsats: Om en ny angöring hänvisas och entréerna förses med ramp kan förskolan fungera bra för barn med rullstolsburna föräldrar. God möjlighet att ordna angöring för handikapparkering finns vid inlastningen i nivå med entrén. Om förskolan ska fungera för rullstolsburna barn måste eventuellt några av innerdörrarna breddas.. 23 (34)

5.2.8 Blåklockans förskola Förskola från 1970-tal. Utvändigt: Brant backe mellan entré och parkering. Transportbilar kör upp till planen och backar tillbaka. Svårt att ordna vändplats utan att skada förskolans idylliska och skyddade läge. Trappsteg upp till verandor och trösklar på entrédörrar finns. Invändigt fungerar lokalen bra. RWC finns. Slutsats: Förskolan visar tydligare än de övriga problemet att ordna tillgänglig angöring utan att orsaka risker för barnen med biltrafik eller väldigt stora åtgärder. Man bör ha en färdig strategi för hur man ska hantera detta och det bör troligen vara samma som man använder för transporter. De mindre stegen vid entréerna är lätt åtgärdade i samband med ombyggnad av verandorna (som enligt utsago är på gång). Detta borde utföras i samband med detta.. 24 (34)

5.2.9 Skattkistans förskola Tidigare del av Ramdalsskolan (hus A) från 1970-tal. Ombyggd till förskola. Utvändigt: Möjlighet saknas att ta sig mellan lekytan på baksidan och in i huset.(finns trappa alternativt en lång väg runt med ett trappsteg) Parkering finns en bit ifrån. Invändigt: Ny entré under byggnad i anslutning till Ramdalsskolans aula. Den blir tillgänglig och även de nya lokalerna utförs tillgängliga. RWC finns i de äldre delarna. En av entréerna är också relativt trång. Slutsats: Handikapparkering närmare skulle vara möjlig att ordna på ett bra sätt vid behov. Huvudentrén har samma hinder som övriga entréer på Ramdalsskolan. Detta kan klassas som enkelt avhjälpt. Ett svårare problem är att man inte kan nå den huvudsakliga lekytan. Det bör göras en utredning för att hitta en smidig lösning på detta. Som på de flesta skolor saknas kontrast mellan dörrar och vägg. 25 (34)

5.2.10 Dalgångens förskola Förskola från 1970-tal. Delad i avdelningarna Förseglet och Storseglet. Utvändigt: Parkering finns inom rätt avstånd men handikapparkering är inte uppskyltad. Entréerna till Förseglet har steg upp och trösklar som bör kompletteras med ramp. Storseglets entréer fungerar bättre men har även de nivåskillnader. Automatiska dörröppnare saknas på entrédörrar. Även altandörrarna har för höga trösklar. Invändigt: HWC har för små mått, jämfört med dagens normer. Som på de flesta skolor saknas tillräcklig kontrastmarkering mellan dörrar och vägg. Inom lokalen finns ett antal dörrar som är mycket smala, de flesta går till förråd men även vissa skötrum går ej att nå med rullstol samt en öppning mellan en avdelad lekhall. Slutsats: Nivåskillnaderna på entrédörrarna bör åtgärdas direkt då detta räknas om ett enkelt avhjälpt hinder, altandörrarna kan åtgärdas på längre sikt. Man bör skylta upp en handikapparkering De dörrar inne i lokalerna som är för smala, bör åtfärdas vid nästa ombyggnad. Även en HWC med korrekta mått behöver åtgärdas vi nästa ombyggnad av lokalerna då detta är ett BBR krav. 26 (34)

5.2.10.1 Thulegatan 3 Fritids Tidigare gruppbostad byggd på 1990-talet som inte uppfyller standard för gruppbostad och numer används till fritids för barn med särskilda behov. Utvändigt: Parkeringen ligger relativt nära huvudentré, dock ej uppskyltad plats för HKP parkering. Entrédörr saknar dörröppnare och har dörrstängare vilket gör att den är svår att använda för en person i rullstol. Dörrar till uteplatser har för höga trösklar och dörren är för smal om man endast öppnar den ena dörren. Att öppna det andra dörrbladet är omöjligt för en person i rullstol då skjutregeln sitter för högt placerad. Invändigt: RWC har en udda placering av WC-stol, inne i hörnet. Denna placering gör det svårt för en person att själv välja den sida som man har lättast att komma intill med rullstolen med. Slutsats: Om dörrstängare tas bort på entrédörr behövs ingen dörrautomatik för att person i rullstol lättare ska kunna använda den. Detta bör åtgärdas direkt. Handikapptoaletten har korrekta mått men vid nästa ombyggnad eller då lokalen får ändrad användning bör placeringen av WC stolen åtgärdas, detta gäller även åtgärd av bristande kontrastmarkering mellan dörrar och vägg i lokalen. Att passagen med rullstol kräver att båda dörrar öppnas ut till altanen kräver ingen åtgärd förrän vid nästa ombyggnad med anledning av tillgänglighet, dock bör man kontrollera dörrbredden med anledning av brandskäl/utrymning. Detta gäller då all utrymning, inte bara tillgänglig. 27 (34)

5.3 Äldreboenden/gruppboenden För dessa lokaler gäller olika regler för allmänna utrymmen och för lägenheterna/rummen. Utrymmena inne i lägenheterna räknas som bostäder och arbetslokaler. Vid inventeringen gjordes endast stickprov på enstaka lägenheter. Rummen har kontrollerats mot standard för tillgänglighet i bostäder SS 91 42 21, höjdnivå. Det bör noteras att grunden för bostadsstandardens utformning är att underlätta ett självständigt boende. I ett äldreboende är situationen annorlunda, det är en boendeform där det oftast förutsätts att de boende är beroende av personal. Speciella behov för att ordna en god arbetsmiljö, t ex vid lyft, bör granskas av ergonom och ingår inte i denna rapport. 5.3.1 Sjötångens äldreboende, Höjdgatan 27 Äldreboende från 1960-talet som är ombyggt i ett antal omgångar. Den senaste ombyggnaden gjordes 2006 då bl a storleken på bostäderna förändrades. De gemensamma ytorna räknas som publik lokal. Äldreboendet innefattar 46st lägenheter där en typlägenhet med kök och en lägenhet utan kök inventerades. Utvändigt: Uppskyltad handikapparkering finns ej men parkeringarna ligger ganska nära entré. Vid huvudentréns ramp löper räcket ej 300mm förbi ramp. Entrédörr har stora glasytor utan kontrastmarkering. Invändigt: Balkongtrösklar i lägenheterna är för höga. Besökstoaletter har ej tillräckliga mått. Samtliga trappor saknar kontrastmarkering vid första och sista steget. Kontrastmarkeringen är för svag mellan dörrar och väggar. Nuvarande trivselskyltning är inte tillräckligt tydlig och läsbar för personer med nedsatt syn. Lilla hissen är 10cm för smal och grön knapp markerar inte entréplan. Enstaka dörrar sitter för nära 28 (34)

innerhörn för att kunna nås av personer i rullstol. Tunga dörrar är ej försedda med automatisk dörröppnare pg a personsäkerhet på demensboende. Slutsats: Ett antal mindre åtgärder behövs som faller under enkelt avhjälpta hinder. Detta gäller t ex förlängning av räcke och kontrastmarkeringar för ramp vid entré och samtliga trappor. Trapporna ska kompletteras med kontrastmarkeringar och skyltningen bör kompletteras med tydligare skyltar. För lägenheterna behöver trösklarna vid balkonger åtgärdas, vilket är ett arbete som redan påbörjats. Vid nästa ombyggnad bör hissens storlek och knapp för entréplan ses över. I ett längre perspektiv saknas en RWC i de allmänna lokalerna. Lägenheterna klarar standard för tillgänglighet i bostäder, höjd nivå. Kontrastmarkeringen mellan dörr och vägg bör dock ses över vid nästa ombyggnad. 29 (34)

5.3.2 Björntorps äldreboende, Klockartorpsv.1-3 Äldreboende som är byggt 1979 och där Klockartorpsvägen 1 byggdes om 1991. De publika delarna är belägna inom Klockartorpsvägen 3. Utvändigt: Ingen markerad handikapparkering finns, dock är avståndet mellan parkering och entré ok. Entréer till uteplatser inom Klockartorpsvägen 1 har för höga trösklar, saknar vilplan och är allmänt svåra att använda om man sitter i rullstol. Invändigt: Huvudtrapphusen på Klockartorpsvägen 3 har sliten kontrastmarkering på trappor medan nödutrymningstrapphusen helt saknar kontrastmarkeringar. Kontrasten inne på avdelningar mellan dörr-vägg är för svag. Slutsats: De publika delarna av Klockartorpsv. 3 har en välfungerande tillgänglighet. Trapphusen ska kompletteras med kontrastmarkeringar på trappsteg, vilket faller under åtgärden enkelt avhjälpta hinder. Vid nästa ombyggnad bör färgsättningen runt dörrar ses över, vissa av de inventerade lägenheterna har dörrhantag som är svåra att nå från rullstol i lägenheternas hygienrum (exempelvis Hällen). Även detta bör ses över vid en framtida ombyggnad av lokalerna. I övrigt fungerar tillgängligheten mycket bra i lokalerna. 30 (34)

5.3.3 Björntorps äldreboende, Sundavägen 11 Särskilt boende byggt 2011 som består av två avdelningar och rum för personal och service. De gemensamma, publika utrymmena delas med Björntorps övriga delar. SÄBO har egen parkering och entré. Utvändigt: Trösklar till entréer var för alltför höga, både till huvudentrén och avdelningens altandörrar. Invändigt: Kontrastmarkering på övre och nedre trappsteg ej tillräcklig Den taltjänst som finns i hissen hade nedskruvad volym och var svår att uppfatta. Kontrastmarkering mellan dörr och vägg inom avdelningarna var i vissa fall på gränsen till för liten för att vara tillräckligt tydlig. Slutsats: Lokalerna fungerar i stort bra men de alltför höga trösklarna ska åtgärdas omgående. Den kulörskillnad som gjorts på översta och nedersta trappsteg i trappan var långt ifrån tillräcklig och bör kompletteras med en klistrad eller infräst prickmarkering. Kulörskillnaden mellan dörr och vägg inom avdelningarna är för liten på de dörrar som främst används av personalen. De dörrar som ska användas av de boende hade däremot en tydlig markering. Troligen är detta utförandet valt av pedagogiska skäl och bör därför inte åtgärdas vid nästa ombyggnad. Taltjänsten i hissen bör ses över. 31 (34)

Övriga synpunkter: En fråga som togs upp av brukarna var utförandet av markplaneringen. Stora ytor runt huset var täckta med makadam/sprängsten. I de flesta fall var det ett estetiskt problem, men det användes också som markbeläggning invid bärbuskarna (med en trottoarkant) vilket gör att man inte kan plocka bär utan att ha mycket god rörlighet. Detta faller inte under något av de regelverk som inventeringen avser men innebär en klar försämring för de boende. Dessutom framfördes att hissen ofta krånglade vilket innebär att det då inte finns någon tillgänglig kommunikation till avdelningarna. 32 (34)

5.4 Övriga lokaler 5.4.1.1 Folkegatan 42 Kontor Tidigare gruppbostad byggd på 1990-talet som inte uppfyller standard för gruppbostad och numera används som kontor i kommunal regi. Utvändigt: Parkeringen ligger relativt nära huvudentré, dock finns ej uppskyltad plats för HKP parkering. Entrédörr saknar dörröppnare och har dörrstängare vilket gör att de är svåra att använda för en person i rullstol. Dörrar till uteplatser har för höga trösklar och för dörren är för smal om man endast öppnar den ena dörren. Det andra dörrbladet kan ej öppnas av en person i rullstol då skjutregeln sitter för högt placerad. Invändigt: RWC har en udda placering av WC-stol då den är placerad inne i hörnet. Denna placering gör det svårt för en person att själv välja den sida som man lättast kommer intill toaletten med rullstolen. Slutsats: Om dörrstängare tas bort på entrédörr behövs ingen dörrautomatik för att en person i rullstol lättare ska kunna använda den. Detta bör åtgärdas direkt. Handikapptoaletten har korrekta mått men vid nästa ombyggnad eller då lokalen får ändrad användning bör placeringen av WC stolen åtgärdas. Detta gäller även åtgärdande av bristande kontrastmarkering mellan dörrar och vägg i lokalen. Att passagen med rullstol kräver att båda dörrar öppnas ut till altanen kräver ingen åtgärd förrän vid nästa ombyggnad med anledning av tillgänglighet, däremot bör man kontrollera dörrbredden med anledning av brandskäl/utrymning snarast. Detta gäller då all utrymning, inte bara tillgänglig. 33 (34)

6 Bilagor 1. Inventeringsprotokoll 2. Digitala fotofiler (CD) 34 (34)