Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion



Relevanta dokument
OPTIK läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Gauss Linsformel (härledning)

Instuderingsfrågor extra allt

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Ljus och strålning. Klass: 9H

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Repetition Ljus - Fy2!!

Ljus, syn & strålning

Vågrörelselära och optik


Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Laboration i Geometrisk Optik

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

The nature and propagation of light

Vad skall vi gå igenom under denna period?

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Vågrörelselära och optik

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Vad är ljus? Begrepp. Begrepp och svåra ord: Övningar. Foton, partikelrörelse, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, reflektera.

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se.

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Vad är ljus? Begrepp och svåra ord: Begrepp. Övningar. Foton, partikelrörelse, kvantfysik, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, Fördjupning

Tentamen i Fotonik , kl

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

för gymnasiet Polarisation

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november 2011

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Ljusets polarisation

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Tentamen i Fotonik , kl

Ex 1. En fjäder som belastas med en massa av 5 kg töjs ut 6 cm. Beräkna dess fjäderkonstant.

FACIT OCH KOMMENTARER

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger

Tentamen i Fotonik , kl

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

Institutionen för Fysik Polarisation

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Vågrörelselära och optik

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar.

Läs i vågläraboken om holografi (sid ) och sid 5 17 i detta kompendium.

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

Föreläsning 11 (kap i Optics)

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Optik. Inledning. Fig. 1. Hålkameran

Vågrörelselära och optik

Final i Wallenbergs Fysikpris

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Övning 9 Tenta

Laboration i Geometrisk Optik

Tentamen i Fotonik , kl

TENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Ljusets böjning & interferens

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Transkript:

Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt kan båda bringas till fokus (vid olika tillfällen) genom att linsen ges olika krökning. Avbildning, Brytning, är ljusstrålars brytning vid övergången mellan två material med olika brytningsindex som kan förklaras med Snells lag. Om ljuset går från ett tätare till ett tunnare medium, d.v.s. ett med lägre brytningsindex till ett med större, kommer ljuset att böjas av med en vinkel som är större än den infallande och vice versa. Brytningslagen, Snells lag är den enkla formeln som används för att beräkna vinklarna vid refraktion (ljusbrytning) då ljus färdas mellan två medier med olika brytningsindex. Brytningsindex, även kallat refraktionsindex, är en materialegenskap som beskriver utbredningen av elektromagnetiska vågrörelser i ett ämne. När en våg går snett från ett medium till ett annat med olika brytningsindex medför hastighetsändringen en ändring av utbredningsriktningen, där vinkeln bestäms av skillnaden mellan brytningsindex i medierna. Brytningsvinkel, vinkeln mellan en bruten stråle och normalen kallas brytningsvinkeln. Brännvidd, är brännpunktens avstånd från en lins mittpunkt Diffus och regelbunden reflektion, Reflexion av ljus kan vara en spegling (regelbunden reflexion) eller en diffus (oregelbunden) reflexion (som inte ger någon bild men som kastar tillbaka ljuset), beroende på ytans egenskaper. - Diffus, Ljuset reflekteras i alla tänkbara vinklar på grund av små ojämnheter i ytan

- Regelbunden, För att få en god spegling måste ojämnheter i ytan vara betydligt mindre än våglängden på ljuset. Det är också möjligt att få reflexioner i ytor från genomskinliga media som vatten och glas. Diffraktion,Om parallellt ljus får falla på en öppning i en ogenomskinlig vägg, kommer strålarna att breda ut sig så att den bild av öppningen som uppfångas på en skärm blir större än den skulle vara om strålarna fortplantade sig helt rätlinjigt. Det verkar alltså som om ljusstrålarna skulle böjas vid kanterna av öppningen. Förklaringen till detta fenomen hämtas ur teorin om ljusets vågnatur. Enligt Huygens princip kan varje partikel inom en ljusvåg betraktas såsom medelpunkt för ett nytt vågsystem, som sänder ut strålar i alla riktningar, och strålar utgår från öppningen. Dispersion, är färgspridning vid ljusbrytning. Den orsakas av att ljus med olika färg har något olika hastighet i andra medier än vakuum. Divergent respektive konvergent, strålknippen kan vara divergenta, parallella eller konvergenta. Fjärrpunkten, den mest avlägsna punkt som avbildas skarpt på näthinnan när ögat är i vila. Gitter,Ett gitter är ett optiskt element som består av många parallella ristade linjer. Gitterformeln, n * λ = d * sinα n Gitterkonstant, d För ett avstånd mellan ritsarna. Infallsvinkel och reflektionsvinkel, vinkeln ljuset har vid infall emot ytan och vinkel ljuster har vid utfall från ytan. Interferens, Med interferens menas att överlagring (superposition) av två eller flera vågor inte alltid ger en summa av intensiteterna. Istället kan vågor både förstärka eller släcka ut varandra eller gesvävningar. Konvex, En konvex lins, eller positiv lins, är en lins som är konvex, det vill säga att den är tjockare i centrum än i periferin. Konvexa linser används ofta till att förstora bilder. En konvex lins samlar parallellt ljus, från ett objekt, och bryter det in i fokus. Ett sådant fokus kan vara gula fläcken i ögat, dit ljuset samlats av ögats lins. Beroende på avståndet till ett föremål kan ögats lins ändra form och på så sätt få ett annat fokus. Konvexa linser korrigerar översynthet.

Konkav, är en form som är inåtbukdad. En konkav lins är den vanligaste konkava saken. Konkav lins även kallad negativ lins eller spridningslins, är en lins som är inåtbuktande, och är alltså som tjockast på kanterna. Infallande parallella strålar sprids sedan de gått genom linsen som om de kommit från en bestämd punkt på linsens framsida. Är de infallande strålarna parallella med huvudaxeln, kallas denna punkt linsens brännpunkt, fokus. En konkav lins används bland annat för att förminska bilder och för att korrigera närsynthet. Närpunkt, när du ser ett föremål tydligt vid närpunkten, ackommoderar ögat maximalt dvs ögat blir maximalt tjockt på mitten. Närsynt, kan inte åstadkomma en skarp näthinnebild av ett föremål på stort avstånd. Optisk täthet, större brytningsindex hoos ett ämne betyder en större optisk täthet. Polarisation, Elektromagnetiska vågor, inklusive ljus, rör sig i en vågrörelse utmed en rät linje. Opolariserat ljus innehåller många plan och många vågrörelser som är spridda som en solfjäder runt ljusets rätlinjiga riktningsaxel. Polarisering av elektromagnetiska vågor, som till exempel synligt ljus, innebär att vågens elektriska fält inte längre är slumpmässigt fördelade runt ljusets riktningsaxel, utan samlade i ett enda plan utmed ljusets axel. Prisma, Inom optik är ett prisma ett transparent optiskt element med plana sidor som bryter ljuset. Den mest kända formen har tre sidor och används för att dela upp det vita ljuset i dess olika färger, men andra former används för att reflektera ljuset (till exempel i kikare) eller för att polarisera ljus. Reflektion, Reflexion, även reflektion, är en abrupt ändring av riktningen för en vågfront på en yta mellan två olika media så att vågfronten går tillbaka i det medium den kom från. Skenbild eller virtuell bild -Verklig bild är en term som används inom optiken och fysiken. Det är en representation av ett verkligt föremål (källa) som bildas av ljusstrålar som passerar genom bilden. Om en skärm placeras i den verkliga bildens plan blir bilden synlig. -Virtuell bild är en term som används inom optiken och fysiken. Det är en representation av ett verkligt objekt (källa) som bildas av divergerande ljusstrålar vilka tycks uppstå från bilden, men i verkligheten inte sammanstrålar vid den positionen. En

observatör som är placerad där en virtuell bild uppträder kan inte "se" bilden i verkligheten, bilden kan inte heller avbildas på en skärm i den punkten. Speglar, en punkt framför en plan spegel avbildas i en punkt bakom spegeln. Punkten ligger lika långt från spegelytan och på samma normal mot spegeln. Spegelbilden av ett föremål har samma form och storlek som föremålet. Totalreflektion, En stråle från ett optiskt tätare medium blir dels reflekterad, dels transmitterad med en större vinkel från normalen. När infallsvinkeln blir för stor, är en transmitterad stråle inte möjlig, och blir all intensitet reflekterad. Våglängd, Våglängden är avståndet mellan repeterande delar av ett vågmönster. Den betecknas ofta med den grekiska bokstaven lambda (λ). I en sinusvåg är våglängden avståndet mellan två motsvarande punkter i vågen, till exempel två toppar eller två dalar: Ålderssynthet, Ålderssynthet, lat presbyopi, betecknar ögats svårigheter med närseendet på grund av med åldern minskad ackommodationsförmåga, ögats förmåga att anpassa fokus för olika avstånd. Översynthet, Ett översynt öga har blivit lite ovalt i formen, alltså att ögongloben är för kort. Bilden bryter bakom näthinnan istället för att brytas precis på näthinnan som ett fungerande öga gör och det gör att man ser suddigt Interferens i tunna skikt, Du har säkert sett att det ibland kan bildas färglada mönster på vattenytan när en droppe bensin hamnar på den. Hur konstigt det än låter så beror även detta på interferens! Stereoseende, förmågan att uppleva omgivningen i tre dimensioner med hjälp av skillnader i de båda ögonens bilder. Strålar, ljusstråle Färg, färg beror på våglängden av ljuset vilket såklart betyder att olika väglängder ger olika ljus. Spektralfärger, de vågländer och derras respektive färger vi kan se. Spektrum (av första ordningen, andra ordningen, osv),

Vad betyder detta ord? Brytande vinkel, vinkeln då strålen brytts. Brännpunkt, brännpunkt eller fokalpunkt är den punkt i rymden, i vilken med varandra parallella ljusstrålar som infaller på en spegeleller lins, efter reflektionen, eller brytningen, sammanträffar eller från vilken de syns utgå i alla riktningar (divergera).

Dubbelspalt, Fokus, bara brännpunkt fast ett annat ord. Ljuskälla, en källa till ljus, allt som utsänder ljus. Negativ lins, är en konkav lins se förklaringen av konkav. Normal, vinkelrätt emot ytan. Parabolisk, en parabols form är mer som ett halvt egg än en halv cirkel Positiv lins, är en konvex lins se förklaringen av konvex. Rätlinjig, som är rak och rät Spalt, inom optik kallas det oftast slit och syftar till ett hål där ljus kan passera.

Spegelteleskop, är ett teleskop som tillhör typen optiska teleskop. Spegelteleskop fungerar genom att kombinera flera böjda speglar som reflekterar ljus in i teleskopet och skapar en bild. Stavar och Tappar, Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler - tappar och stavar. Trots att de har samma uppbyggnad och metabolism, har de väldigt olika funktioner. Stavarna är mycket ljuskänsliga, vilket gör att de fungerar även i mörker. Det är de här cellerna som gör att människor och djur kan se i exempelvis månljus. Dock kan de inte skilja mellan olika färger, och de har dålig synskärpa (det vill säga de har svårt att skilja på detaljer). Det är därför som saker verkar få mindre färg, ju mörkare omgivningen blir. Tapparna å andra sidan ger hög synskärpa under goda ljusförhållanden. Ju tätare tapparna sitter, desto högre blir synskärpan. Olika sorters tappceller reagerar också på olika färger (våglängder av ljus), vilket gör dessa ansvariga för en organisms färgseende.