VTInotat. vi Väg_ach ag/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. . Pa: Linköping. Telz'013-2Q40 0q. Telex VTISGIS. Telefax

Relevanta dokument
VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T

VTlnotat. Projektnummer: / Uppdragsgivare: Distribution: fri / nyförvärv / begränsad l

VTInotat. w ägna/17mm_ Statens vag- och trafiklnstltut. Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser. Projektnummer:

Avdelning: T Projektnummer: Projektnamn: Bilbältesstudier Uppdragsgivare: _NTF/TSV Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

VTInotat. T Väyøcb MM_ Statens vag- och trafiklnstltut. Projektnummer: ,

Tema Vintermodell. VTI notat VTI notat Olycksrisker under för-, hög- och senvinter. Projektnummer Olycksriskmodellen

VTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:

v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat

i Linköping, vintern 1995/96. En metodstudie.

Vägverkets Fordonsklasser

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson

skadade och dödade personer.

SKOLVIS LISTA ÖVER TURER. Sida 1 av 5

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Nya hastighetsgränser Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21)

Hastighetsundersökning 2016

Dataproduktspecifikation Trafikarbetets förändring (TF)

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:

Projektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994

Hur används vatten? Mätning av kall- och varmvattenanvändning i hushåll. Linn Stengård Energimyndigheten

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

Äntligen har du en strukturkalender i dina händer! Nu är du på god väg att leva ett mer produktivt och strukturerat liv.

VZfnotat. Nummer: T 17 Datum: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson

Projektförslag. Trafikmätningar - apparatur

Resor i Sverige. VTI notat VTI notat Redovisning av resultat från TSU92- åren

Sommarschema Vecka 24. Måndag 10/6 Tisdag 11/6 Onsdag 12/6 Torsdag 13/6 Fredag 14/6 Lördag 15/6 Söndag16/

MILJÖFÖRVALTNINGEN GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Trafikregistreringar på Hornsgatan, Sveavägen och S:t Eriksgatan

Användning av MCS-data för skattning av ÅDT-Stockholm

rapport Trafikmätningar 2017 sjögatan, stjärnholm, oxelögatan oxelösund

10% Ps. Fråga Anna i butiken om våra varor. Hon rider själv och vet allt om vad häst och ryttare behöver. ...

28 28S Stockholms östra Österskär

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

VTInotat. Uppdragsgivare: Företagarförbundet. Titel: Utredning beträffande samhälls- och miljökostnader vid transporter av grusmaterial

VTInotat. vi Vägval Trafik_ Statens vag- och trafiklnstltut. Distribution: ;Ei/nyförvärv/begrânsad/ Ola Junghard. Projektnummer:

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner

PM TRAFIKANALYS FÖR DETALJPLAN ÄPPLET 7

SKOLVIS LISTA ÖVER TURER. Sida 1 av 5

Dataproduktspecifikation Årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på statliga bilvägar mätt med mobil utrustning

Vecka:1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag. Info: Färgade block - Bokade aktiviteter Fria block - Lediga tider för självträning

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Dataproduktspecifikation Vägnummer för etiketter. Version 1.0

Tema Vintermodell: VTI notat Olyckskvot relativt torr barmark (vinter), hela Sverige t o kv cks ly o tiv la Andel trafikarbete

VTlnotat. Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro

rapport Trafikmätningar: - Björntorpsvägen - Jogersövägen - Stenviksvägen

VTlnotat Nummer : V 102 Datum: Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad


Minska onödig väntan på kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt Utvecklingskraft, Agneta Ingvarsson och Eva-Marie Ebefors

Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

VTInatat. (db _ Statens väg- och trafikinstitut. Distribution:

Året. dagar, veckor, månader

22 Tvärbanan Alvik Sickla udde

RAPPORT Hastighetsindex mc 2017

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon Stefan Pinzke Peter Lundqvist

MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg

Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum januari 1999 i Linköping.

Ågärdsvalsstudie E6 genom Skåne. Unr

Vägkvalitetsrapport En granskning av Sveriges vägnät

VTInotat. Nummer: TF Datum:

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige till

Misshandel per dag och tid på dygnet, åren 2002, 2004 och 2006

KUSTPILEN. Tåg. Kalmar/Oskarshamn - Berga - Hultsfred - Vimmerby - Linköping. Måndag till fredag. Landsbygd. Tåg. Tåg. Tåg. Tåg. Tåg. Tåg. Tåg.

Trötthet i trafiken. VTI notat VTI notat Studie av trötthetsrelaterade olyckor

Sorundanet genomför trafikräkning i Grödby

Matris med lätta fordon i yrkestrafik

VTInotat. NUmmer: T 58 Datum: Jämförelse mellan två mätapparaturer. Projektnummer: Distribution: ;Ei/nyförvärv/begrånsad/

Västerås PROGRAMTABLÅ vecka 46 för ÖPPNA KANALEN VÄSTERÅS

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

PUBLIKATION 2007:16. Utvärdering och analys av trafiksäkerhetskameror. Riksväg 50 E länsgräns Åsbro

Vägkvalitetsrapport En granskning av Sveriges vägnät

Uppdrag om regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg

Tävling Kalender 2017

Cykelhjälmsanvändning i Sverige

Karta för Tur 301 M - F Entreprenör NettBuss AB Fordon 103 3

PUBLIKATION 2009:77. Hastigheter motorcykeltrafik från Luleå till Malmö

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 0-499

SIMAIR2, förändringar av gränsnitt och EDB

Utvärdering av Train Warners vid Mo

Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s senaste observationsstudie

Olycksundersökning Kartläggning av trafikolyckor på E6 mellan Onsala - Fjärås Kungsbacka till Göteborg

Radiolyssnandet i Sverige 2016

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

4B Karlskrona Kristianstad Malmö Köpenhamn

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden VTI notat VTI notat Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

SKOLVIS LISTA ÖVER TURER. Sida 1 av 5

Transkript:

VTInotat Nummer: T 73 Datum: 1989nll-30 Titel: Trafikens veckodagsvariation under året: En sammanw ställning grundad på Vägverkets trafikmätningar 1978-83 Författare: Rein Schandersson Avdelning: Trafik Projektnummer: 720 02-9 Projektnamn: Driftåtgärder. Utveckling av FoU-metoder m m Uppdragsgivare: Egen FoU Distribution: ;Ei/nyförvärv/begrånsad/ L _ vi Väg_ach ag/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. Pa: 81 01 Linköping. Telz'013-2Q40 0q. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 14 36 Inst/tutgt Besok. Olaus Magnus vag 3ZLmkopmg

Hein Schanderssonl* 1 989-1 1-30 Trafikens veckodagsvariation under året. En sammanställa ning grundad på Vägverkets trafikmätningar 1978-83. 1. Bakgrund De sammanställningar som vägverket publicerat från sina trañkmätningar har ibland varit otillräckliga för VTIs forskningsbehov. För sådana forskningsprojekt har VTI då fått grunddata från vägverket, som bearbetats på olika sätt. I flera sådana projekt har resultat tagits fram för trañkens tidsvariationer. Bland dessa kan nämnas (1), (2), (3), (4), (5) och (6). Schablonerna har dels beskrivit trafikens veckodagsvariation över året i olika delar av Sverige, dels dess timvariation. Inom institutet diskuteras ibland projektförslag som förutsätter att både trafikolyckor och trañkarbete kan fördelas på dygn eller timmar. De schabloner för trañkvariation som tagits fram i tidigare projekt kan då vara användbara. 2. Syfte och avgränsningar Syftet med detta notat är att redovisa de trañkschabloner som togs fram i den svenska delen av TOVEprojektet (6). Resultaten bygger på Vägverkets trañkräkningar 1978-83 och avser bara det statliga vägnätet, dvs huvudsakligen landsbygdsvägar. Ur strikt statistisk metodsynpunkt är det inte korrekt att dela upp trañkmätningarna eñzer region, eftersom Vägverkets trañkmätningssystem utformats för att ge resultat för hela riket. Vid användning av resultaten bör man komma ihåg detta förbehåll. 3. Kort om vägverkets trafikmätningar och de resultat som publiceras Under perioden 1978-83 mätte vägverket årligen trafik i 160-180 punkter. De så kalla» de "fasta trañkräknepunkterna" utorde cirka 80 av dessa, de "rörliga" lika många. Dessutom mättes i ytterligare några punkter för speciella trañkutredningar. En avsikt med Vägverkets trañkmätningssystem (se (7), (8), (9) och (10)) är att på riksnivå för det statliga vägnätet kunna uppskatta trañkarbetet och dess förändringar. Än så länge är det också främst för hela riket som sammanställningar gjorts av vägverket (se (11), (12), (13) och (14)), även om resultat också publicerats för enskilda punkter (se (15), (16) och (17)). Dessutom har vägverket publicerat trañkilödeskartor (18). 4. Metod I det dataregister som vägverket tar fram för varje års mätningar finns för varje mätplats uppgifter om trafikmängd (antal axlar eller axelpar) för varje dygn under åretl. Bortfall, dvs saknade uppgifter för en del dygn, förekommer, vilket kan bero på bland annat avplogade slangar eller annat tekniskt fel. 1 Även för andra tidsperioder finns uppgifter.

I TOVEprojektet behövdes uppgifter om dygnsvariationer för olika vägkategorier i olika delar av landet. Mätpunkterna, som varje år mellan 1978 och 1983 var 160-180 styckenz, delades därför in efter vägkategori och region * europavägar * riksvägar * primära länsvägar * sekundära eller tertiära länsvägar * norra Sverige (8-, W-, X-, Y-, Z-, A0- och BD-län) * mellersta Sverige (AB-, C-, D-, E-, F-, G-, P-, R-, T- och U-län) * södra Sverige (H-, I-, K-, L-, M-, N- och O-län) För varje punkt beräknades årets medeldygnstrañk (med hänsyn till eventuellt bortfall) och genom att ställa ett visst dygns trafik i relation till medeldygnstrañken kunde ett index för dygnet beräknas för varje år. Detta gjordes för de sex åren 1978-83. Därefter beräknades ett medelindex för varje veckodag i varje månad med en indelning också efter region och vägkategori enligt ovan. Detta medelindex baseras alltså på mätningar från sex år och mätplatsema i en viss region och av en viss vägkategori. Genom att sex år använts har sannolikt de trañkfluktuationer som beror av väder och andra speciella omständigheter kunnat elimineras. Uppläggningen av Vägverkets trañkmätningssystem innebär att flest mätplatser finns på vägkategorier med mer trafik och fler mätplatser i områden med mer trañk. Det innebär att indexen är "säkrast" för europa- och riksvägar i mellersta och södra Sverige och mest osäkra för sekundära eller tertiära länsvägar i norra Sverige. Som exempel kan nämnas att för de lågtrañkerade sekundära eller tertiära vägarna i norra Sverige mätte vägverket endast på 4 till 8 mätplatser årligen under 1978-83. 5. Resultat Tabell 1 visar genomsnittliga veckodagsindex månadsvis och för hela året samt index för medeldagen i varje månad. Index för medeldagen sett över hela året är givetvis 1.000. Indexen i tabell 1 representerar hela riket och alla vägkategorier. Motsvarande tabeller - med uppdelning på *region och vägkategori - finns i bilaga 1. 2 Dock inte samma varje år.

Januari 0.779 0.773 0.798 0.806 0.861 0.648 0.639 0.759 Februari 0.835 0.834 0.839 0.845 0.930 0.745 0.734 0.825 Mars 0.885 0.874 0.897 0.921 0.990 0.815 0.835 0.889 April 0.994 0.967 1.003 1.010 1.060 0.893 0.907 0.974 Maj 1.059 1.042 1.111 1.047 1.185 1.017 1.126 1.083 Juni 1.221 1.198 1.236 1.283 1.329 1.109 1.217 1.229 Juli 1.304 1.255 1.285 1.292 1.409 1.263 1.278 1.296 Augusti 1.158 1.136 1.159 1.182 1.331 1.127 1.226 1.190 September 1.029 1.009 1.037 1.055 1.209 1.014 1.111 1.066 Oktober 0.976 0.956 0.987 1.010 1.130 0.899 0.956 0.988 November 0.921 0.900 0.914 0.927 1.016 0.753 0.798 0.890 December 0.815 0.821 0.812 0.865 0.928 0.716 0.676 0.802 Hela året 0.998 0.980 1.006 1.022 1.117 0.918 0.959 1.000 Tabell 1 Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Hela Sverige, alla vägkategorier. I tabellen kan man bland annat se att trafikvariationema under veckan är olika under olika årstider. Så har t ex en söndag i juli en trañk som är nästan lika stor som den genomsnittliga under veckan, medan en januarisöndag har trañk som ligger betydligt under den genomsnittliga dygnstrañken. I princip kan tabell 1 också användas för att beräkna hur trañkarbetet fördelar sig på olika månader under året. Med hjälp av index för medeldagen kan ett tal räknas ut för månaden (t ex 31*0.759 för januari). Det talet dividerat med 365 ger månadens andel av årets trafikarbete. Figur 1 visar resultatet när data i tabell 1 används. Andelüé) 12 '0%'»4 8 'cv»4 8.:* 00»4»4»4 00 00 00 s 04 '0%' 04s 5%*?0.4 00»'4 00?0.4 00 = i 4»4 *0%*»4 Wo*»4 5%*?0.4 00»'4 00»'4 00 *; '0%' '0%' *0%* i 2»4 w w O 4 '0%'»4 5 4 * ' ian iab mar apr maj jun jul Figur 1. Tiaiikarbeteis fördelning på oiika månaden'

Det finns under året speciella "trafikdagar" som början och slutet av skolornas vårvin= terlov och industrisemestem samt årets helger. Här har ingen särredovisning skett av dessa dagar, som ofta innebär trañktoppar. Som nämnts finns i bilaga 1 trañkens veckodagsvariationer över året med uppdelning på vägkategori och region. Resultaten där är mer osäkra och ett särskilt frågetecken finns för mellersta Sverige. I mellersta Sverige, till skillnad från södra och norra, tycks nämligen inte juli utan juni ha högst trañkilöden. Detta tycks gälla för alla vägkategorier. Ett resultat som detta måste emellertid veriñeras bättre än vad som var möjligt i TOVEprojektet. Som alltid när det gäller schablonsiü'or över trañkvariationer måste man komma ihåg att det är genomsnittssiffror och att spridningen är mycket stor Det går alltså inte att utan vidare applicera schablonerna på en enskild väg. Till medelvärdena i tabell 1 och bilaga 1 borde uppgifter om spridning ñnnas, men inte heller detta kunde göras inom ramen för TOVEprojektet. 6. Diskussion Som biprodukt av flera olika projekt vid trañkavdelningen har olika uppgifter om trañkvariationer tagits fram. I dessa projekt har huvudsyitet varit ett annat och därför finns åågetecken för hur pass korrekta de använda trañkvariationer är. Det är troligt att nya projekt kommer att påbörjas där denna typ av uppgifter behövs. Det vore därför värdefullt med mer omfattande studier av trañkens tidsvariationer, så att bättre uppgifter än de som lämnats här kan tas fram och finnas tillgängliga. Dessutom skulle projektarbetet effektiviseras genom att man i nya projekt skulle slippa göra relativt omfattande bearbetningar av data från trafikmätningar. Några förslag till studier: A. Att ur statistisk synvinkel noggrannare granska den typ av trañkvariationer som redovisats här och att komplettera uppgifterna med spridningsmått. Man kanske kan tänka sig andra vägindelningar (än efter vägkategori), som kanske minskar spridningen. B. Att ta fram uppgifter om trañkens timvariation och hur den i sin tur varierar under veckan och under året. Kanske med uppdelning på region eller län och vägtyp. C. Att ta fram uppgifter om trañkvariationer under året, veckan osv. för olika län. En del län har mycket tm'isttrañk, andra mycket lite sådan trañk. Särskilt vid olycksstudier i enskilda län torde sådana uppgifter vara värdefulla. D. Att ta fram uppgifter om hur olika väderförhållanden påverkar trañkmängden. Särskilt vid studier av driftåtgärder är sådan kunskap av stor vikt. Det nya trañkmätningssystem som vägverket nu håller på att bygga upp kommer att omfatta både flöden och hastigheter med - i framtiden - diñ'erentiering på fordonstyp. Det är självklart mycket viktigt att VTI noggrannt följer denna uppbyggnad för att på sikt kunna använda dessa nya data (se (19)).

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) REFERENSER Lacko P. och Linderoth U. "Sommartid och trafiksäkerhet. Studier av olycks- och trañkutvecklingen 1979-80", VTI Meddelande 365, Linköping 1983. Björketun U. "Samband mellan vägbeläggningar, väderlek och trafikolyckor 197 8", VTI Meddelande 317, Linköping 1982. Björketun U. "Samband mellan vägbeläggningar och trafikolyckor vid olika väderlek", VTI Meddelande 393, Linköping 1984. Schandersson R. "Samband mellan trafikolyckor, väglag och vinterväghållningsåtgärder. En pilotstudie av olycksriskens nivå timmarna före och efter åtgär ", VTI Meddelande 483, Linköping 1986. Schandersson R. "Samband mellan trafikolyckor, väglag och vinterväghállningsåtgärder. Olycksrisker vid olika mängd snönederbörd", VTI Meddelande 514, Linköping 1988. Schandersson R. "Trafiksäkerhet och vägytans egenskaper (TOVE). En undersökning av belagda vägar med olika yttillstånd baserad på data från fyra nordiska länder 1982-86", VTI Meddelande 598, Linköping 1989. statens väg- "Maskinella trañkräkningar på landsbygdens allmänna vägnät", verk, TF 121, Stockholm 1972. "Vägverkets maskinella trañkräkningar. En översyn av det 1969 införda trañkräknesystemet", statens vägverk, DA, Stockholm 1975. "Översyn av Vägverkets trafikmätningssystem. Underlag för remissbehandling", statens vägverk, sektionen för planeringsunderlag, Meddelande 1979:3, Borlänge 1979. "Översyn av Vägverkets trañkräkningssystem. Slutrapport", statens vägverk, sektionen för planeringsunderlag, PP 303, Borlänge 1980. Olika serier av vägverkspublikationer: "Trafikutvecklingen 1978-1978, TD 103, Borlänge 1979. "Trañkutvecklingen 1978-1979, TD 103, Borlänge 1980. "Trañkarbetets förändring 1979-1980, TD 103, Borlänge 1981. "Trañkarbetets förändring 1980-1981, TD 103, Borlänge 1982. "Trafikarbetets förändring 198 1-1982, TT 104, Borlänge 1983. "Trafikarbetets förändring 1982-1983, TI' 104, Borlänge 1984. "Trañkarbetets förändring 1983-1984, TT 104, Borlänge 1985. "Trañkarbetets förändring 1984-1985, Publ 1986:43, Borlänge 1986. "Maskinella trañkmätningar. Sammanfattande redovisning av 1978 och 1981 års trañkarbete samt förändringar 1973-78 och 1978-81", vägverket, TT 105, Borlänge 1983. "Trafikarbetet 1981. Riket", statens vägverk, datasektionen, Borlänge 1982. "Trafikarbetet 1984. Statsvägnätet", vägverket, TT 117, Borlänge 1985. "Biltrañkens tidsmässiga variationer 1987", vägverket, trañkdatasektionen, publ nr 1988:20, Borlänge 1988. I denna serie finns årliga sammanställningar sedan 1976 - de flesta i form av lösblad i pärmar.

(16) (17) (18) (19) "Maskinella trañkmätningar 1982-1987 Tabell 1" (1 publikation för varje län), vägverket, publ nr 1988:23, Borlänge 1988. "Maskinella trañkmätningar 1982-1987. Tabell 2" (1 publikation för varje län), vägverket, publ nr 1988:24, Borlänge 1988. "Trañkflödeskartor över Sveriges allmänna vägnät. 1976-1978 års trafik", statens vägverk, TD 113, Borlänge 1979. "Trañktlödeskartor över Sveriges allmänna vägnät. 1979-1981 års trañ ", statens vägverk, TD 113, Borlänge 1982. "Trañkflödeskartor över Sveriges allmänna vägnät. 1979-1984 års trafik", vägverket, 'I'T 113, Borlänge 1985. Även äldre trañkflödeskartor finns. Hammarström U. "Diskussionsunderlag avseende trañkmätningar, trañkdatabank och hastighetsutveckling år från år - landsväg", VTInotat T55, Linköping, 1989.

Månad Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Medeldag Januari 0.824 0.794 0.819 0.838 0.898 0.538 0.560 0.756 Februari 0.888 0.863 0.868 0.887 1.046 0.713 0.658 0.849 Mars 0.917 0.897 0.934 0.979 1.087 0.797 0.805 0.918 April 1.028 0.980 1.028 1.047 1.112 0.856 0.857 0.983 Maj 1.033 1.031 1.104 0.973 1.152 0.836 0.987 1.017 Juni L228 1.199 1.261 1.338 1.369 0.983 1.128 1.216 Juli 1.437 1.353 1.379 1.385 1.541 1.338 1.380 1.400 Augusti 1.224 1.164 1.205 1.233 1.405 1.068 1.188 1.214 September 1.036 0.991 1.022 1.056 1.257 0.866 1.005 1.031 Oktober 0.995 0.948 0.986 1.014 1.154 0.714 0.837 0.953 November 0.944 0.914 0.929 0.957 1.039 0.598 0.701 0.869 December 0.823 0.830 0.803 0,878 0.949 0.628 0.602 0.783 Hela året 1.031 0.997 1.028 1.050 1.169 0.830 0.894 1.000 Tabell A1. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Norra Sverige, Europavägar. Månad Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Medeldag Januari 0.744 0.738 0.764 0.769 0.851 0.603 0.595 0.724 Februari 0.824 0.806 0.811 0.816 0.973 0.854 0.720 0.831 Mars 0.867 0.836 0.893 0.914 1.055 0.934 0.788 0.901 April 1.015 0.960 0.998 1.011 1.083 0.924 0.872 0.978 Maj 0.977 0.978 1.056 0.939 1.104 0.854 0.930 0.978 Juni 1.247 1.186 1.242 1.308 1.406 1.144 1.193 1.249 Juli 1.640 1.525 1.552 1.584 1.840 1.792 1.684 1.656 Augusti 1.194 1.136 1.165 1.213 1.445 1.214 1.223 1.229 September 0.981 0.929 0.966 0.990 1.216 0.954 1.002 1.005 Oktober 0.910 0.855 0.911 0.933 1.091 0.749 0.817 0.897 November 0.845 0.798 0.813 0.836 0.953 0.610 0.676 0.790 December 0.749 0.765 0.741 0.792 0.905 0.688 0.618 0.749 Hela året 1.000 0.961 0.992 1.011 1.161 0.946 0.930 1.000 Tabell A2. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Norra Sverige, riksvägar.

Månad Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Medeldag Januari 0.811 0.783 0.805 0.815 0.908 0.730 0.701 0.793 Februari 0.841 0.838 0.840 0.855 0.943 0.788 0.754 0.838 Mars 0.868 0.857 0.892 0.915 1.002 0.822 0.864 0.890 April 0.966 0.906 0.955 0.956 1.015 0.890 0.848 0.932 Maj 1.074 1.035 1.123 1.029 1.216 1.034 1.136 1.091 Juni 1.241 1.175 1.259 1.313 1.389 1.110 1.228 1.247 Juli 1.246 1.181 1.203 1.218 1.412 L199 1.218 1.237 Augusti 1.149 1.107 1.145 1.159 1.361 1.100 1.213 1.178 September 1.050 1.010 1.054 1.064 1.252 1.021 1.108 1.080 Oktober 0.958 0.942 0.983 1.002 1.133 0.907 0.946 0.982 November 0.891 0.863 0.887 0.901 1.013 0.796 0.795 0.878 December 0.865 0.850 0.860 0.889 0.979 0.773 0.721 0.846 Hela året 0.997 0.962 1.000 1.011 1.138 0.932 0.961 1.000 Tabell A3. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Norra Sverige, primära länsvägar. Månad Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Medeldag Januari 0.708 0.733 0.731 0718 0.760 0.664 0.628 0.707 Februari 0.786 0.792 0.801 0.813 0.859 0.801 0.794 0.807 Mars 0.820 0.831 0.842 0.849 0.901 0.836 0.949 0.861 April 0.909 0.838 0.896 0.858 0.933 0.882 0.907 0.889 Maj 1.002 0.985 1.032 1.012 1.120 1.181 1.213 1.074 Juni 1.259 1.272 1.294 1.289 1.407 1.402 1.421 1.337 Juli 1.436 1.417 1.471 1.431 1.477 1.463 1.516 1.458 Augusti 1.166 1.188 1.190 1.171 1.292 1.301 1.345 1.236 September 1.012 1.025 1.053 1.065 1.159 1.195 1.203 1.104 Oktober 0.935 0.931 0.944 0.950 1.022 0.966 0.945 0.955 November 0.807 0.822 0.854 0.840 0.874 0.747 0.741 0.812 December 0.745 0.749 0.744 0.781 0.820 0.707 0.694 0.747 Hela året 0.966 0.966 0.986 0.984 1.055 1.014 1.030 1.000 Tabell A4. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Norra Sverige, sekundära eller tertiära länsvägar.

Januari 0.804 0.786 0.813 0.824 0.893 0.649 0.692 0.781 Februari 0.847 0.823 0.840 0.851 0.981 0.728 0.770 0.836 Mars 0.917 0.884 0.917 0.953 1.096 0.916 0.927 0.946 April 1.064 1.001 1.031 1.072 1.168 0.887 0.968 1.025 Maj 1.061 1.038 1.130 1.039 1.187 0.905 1.148 1.072 Jum' 1.193 1.150 1.190 1.297 1.353 0.966 1.183 1.193 Juli 1.142 1.049 1.069 1.099 1.297 1.075 1.154 1.124 Augusti 1.127 1.065 1.091 1.131 1.385 1.019 1.267 1.157 September 1.056 1.003 1.022 1.066 1.351 0.982 1.224 1.100 Oktober 1.001 0.951 0.976 1.031 1.239 0.884 1.077 1.023 November 0.947 0.892 0.916 0.950 1.087 0.732 0.892 0.917 December 0.811 0.824 0.833 0.874 0.955 0.727 0.734 0.820 Hela året 0.996 0.955 0.986 1.017 1.169 0.875 1.003 1.000 Tabell A5. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Mellersta Sverige, Europavägar. Januari 0.817 0.813 0.823 0.827 0.870 0.612 0.632 0.773 Februari 0.863 0.868 0.873 0.878 0.962 0.715 0.722 0.842 Mars 0.916 0.902 0.925 0.954 1.034 0.779 0.833 0.907 April 1.055 1.026 1.046 1.056 1.121 0.849 0.905 1.005 Maj 1.085 1.060 1.141 1.057 1.184 0.946 1.130 1.086 Juni 1.253 1.206 1.246 1.321 1.351 1.048 1.236 1.239 Juli 1.223 1.132 1.143 1.189 1.338 1.195 1.224 1.204 Augusti 1.164 1.112 1.129 1.182 1.337 1.062 1.253 1.178 September 1.028 1.001 1.043 1.084 1.223 0.971 1.106 1.064 Oktober 0.989 0.967 0.996 1.034 1.172 0.876 0.976 1.002 November 0.968 0.929 0.931 0.944 1.035 0.740 0.834 0.911 December 0.784 0.803 0.811 0.859 0.911 0.681 0.650 0.782 Hela året 1.011 0.984 1.008 1.034 1.131 0.874 0.958 1.000 Tabell A6. Veckodagsindex för trafikmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Mellersta Sverige, riksvågar. Källa: Vägverkets trañlcmätningar 1978-1983.

Januari 0.720 0.716 0747 0.772 0.822 0.642 0.636 0.722 Februari 0.799 0.805 0.811 0.808 0.870 0.724 0.762 0.798 Mars 0.853 0.849 0.867 0.882 0.938 0.790 0.866 0.864 April 0.959 0.923 0.960 0.960 1.043 0.941 0.979 0.966 Maj 1.106 1.089 1.151 1.116 1.269 1.209 1.324 1177 Juni 1.271 1.241 1.267 1.317 1.400 1.221 1.409 1.306 Juli 1.160 1.126 1.159 1.167 1.271 L123 1.226 1.175 Augusti 1.126 1.116 1.140 1.150 1.343 1.203 1.357 1.206 September 1.012 0.996 1.030 1.034 1.221 1.138 1.248 1.099 Oktober 0.967 0.941 0.968 0.999 1.130 1.026 1.067 1.012 November 0.891 0.867 0.875 0.885 0.984 0.809 0.848 0.880 December 0.791 0.802 0.788 0.835 0.885 0.720 0.701 0.787 Hela året 0.970 0.955 0.980 0.996 1.101 0.964 1.034 1.000 Tabell A7. Veckodagsindex för trafikmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Mellersta Sverige, primära länsvägar. Januari 0.742 0.765 0.780 0 797 0.824 0.671 0.629 0.745 Februari 0.804 0.832 0.828 0.825 0.864 0.704 0.777 0.806 Mars 0.848 0.862 0.902 0.904 0.934 0.806 0.868 0.875 April 0.994 0.964 0.991 0.998 1.044 0.961 0.995 0.992 Maj 1.120 1.092 1.144 1.142 1.241 1.204 1.301 1.175 Juni 1.160 1.175 1.200 1.220 1.250 1.156 1.290 1.208 Juli 1.112 1.131 1.138 1.153 1.201 1.068 1.165 1.137 Augusti 1.114 1.133 1.159 1.166 1.268 1.204 1.261 1.188 September 1.025 1.036 1.071 1.072 1.182 1.165 1.224 1.112 Oktober 0.958 0.960 1.005 1.021 1.096 1.021 1.053 1.015 November 0.913 0.903 0.915 0.922 1.003 0.852 0.864 0.910 December 0.837 0.842 0.842 0.869 0.929 0.770 0.721 0.828 Hela året 0.968 0.974 0.998 1.010 1.072 0.967 1.011 1.000 Tabell A8. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Mellersta Sverige, sekundära eller tertiära länsvägar.

Januari 0.847 0.824 0.858 0.873 0.915 0.626 0.585 0.792 Februari 0.888 0.906 0.905 0.910 0.977 0.731 0.662 0.856 Mars 0.941 0.948 0.967 0.997 1.039 0.802 0.750 0.921 April 1.006 1.040 1.065 1.083 1.077 0.851 0.828 0.989 Maj 1.051 1.019 1.094 1.014 1.166 0.853 0.910 1.017 Juni 1.157 1.143 1.166 1.222 1.243 0.962 0.964 1.123 Juli 1.394 1.319 1.328 1.347 1.465 1.312 1.225 1.339 Augusti 1.167 1.168 1.181 1.218 1.337 1.033 1.060 1.169 September 1.052 1.032 1.046 1.074 1.199 0.888 0.926 1.029 Oktober 1.008 0.998 1.019 1.044 1.153 0.838 0.850 0.989 November 0.990 0.965 _0.980 1.005 1.083 0.743 0.759 0.932 December 0.865 0.874 0.851 0.926 0.987 0.718 0.644 0.834 Hela året 1.031 1.020 1.038 1.061 1.138 0.864 0.849 1.000 Tabell A9. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Södra Sverige, Europavägar. Månad Måndag Tisdag Onsdag TorsdagFredag Lördag Söndag Medeldag Januari 0.779 0.763 0.791 0.798 0.852 0.624 0.621 0.748 Februari 0.815 0.814 0.823 0.829 0.904 0.680 0.694 0.795 Mars 0.892 0.869 0.887 0.911 0.975 0.760 0.800 0.871 April 0.997 0.977 1.002 1.014 1.074 0.874 0.905 0.975 Maj 1.059 1.024 1.092 1.050 1.184 0.997 1.109 1.072 Juni 1.223 1.177 1.221 1.291 1.311 1.139 1.236 1.230 Juli 1.384 1.352 1.408 1.362 1.432 1.351 1.373 1.379 Augusti 1.159 1.126 1.159 1.183 1.330 1.121 1.243 1.190 September 1.016 0.984 1.006 1.030 1.173 0.965 1.091 1.038 Oktober 0.974 0.949 0.972 1.001 1.128 0.897 0.950 0.982 November 0.929 0.904 0.919 0.942 1.045 0.765 0.810 0.902 December 0.813 0.822 0.815 0.872 0.943 0.713 0.673 0.804 Hela året 1.003 0.981 1.008 1.026 1.114 0.909 0.960 1.000 Tabell A10.Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Södra Sverige, riksvägar.

Januari 0.780 0.794 0.831 0.843 0.879 0.640 0.596 0.768 Februari 0.835 0.844 0.835 0.839 0.906 0.730 0.687 0.812 Mars 0.912 0.883 0.872 0.898 0.932 0.725 0.748 0.853 April 0.958 1.000 1.010 1.013 0.993 0.819 0.850 0.947 Maj 1.058 1.073 1.153 1.070 1.172 0.972 1.039 1.078 Juni 1278 1.282 1.334 1.312 1.280 1.070 1.138 1.241 Juli 1.357 1.341 1.412 1.404 1.428 1.156 1.071 1.307 Augusti 1.208 1.216 1.234 1.258 1.300 1.112 1.154 1.214 September 1.037 1.047 1.068 1.063 1.131 0.929 0.976 1.034 Oktober 1.046 1.043 1059 1.069 1.121 0.846 0.869 1.011 November 0.994 1.007 1.007 0.996 1.044 0.719 0.782 0.935 December 0.839 0.839 0.817 0.899 0.923 0.645 0.607 0.791 Hela året 1.025 1.031 1.052 1.058 1.094 0.864 0.876 1.000 Tabell A11. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Södra Sverige, primära länsvägar. Januari 0.774 0.768 0.813 0.801 0.858 0.781 0.793 0.797 Februari 0.831 0.822 0.840 0.825 0.879 0.766 0.809 0.825 Mars 0.868 0.874 0.871 0.892 0.892 0.815 0.823 0.862 April 0.972 0.985 1.050 1.047 1.060 0.978 0.968 1.007 Maj 1.083 1.079 1.109 1.126 1.224 1.218 1.286 1.158 Juni 1.139 1.167 1.159 1.164 1.191 1.108 1.179 1.158 Juli 1.120 1.132 1.155 1.166 1.201 1.090 1.099 1.136 Augusti 1.101 1.100 1.108 1.124 1.164 1.086 1.154 1.120 September 1.043 1.051 1.063 1.066 1.146 1.096 1.213 1.098 Oktober 0.978 0.991 1.020 1.027 1.121 1.065 1.080 1.039 November 0.937 0.937 0.939 0.944 1.028 0.926 0.874 0.941 December 0.853 0.852 0.833 0.903 0.948 0.827 0.752 0.851 Hela året 0.974 0.980 0.997 1.009 1.060 0.980 1.001 1.000 Tabell A12. Veckodagsindex för trafikmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Södra Sverige, sekundära eller tertiära länsvägar.