Synnöve Ödegård. Tabell 1. Svar på frågan Jämfört med 2003, anser Du att säkerheten för patienterna i Sverige idag är?.

28 september 2013 Hot mot säkerheten och möjligheter till förbättring Konferensdeltagarnas synpunkter inför konferensen Patientsäkerhet teori och praktik den 3:e och 4:e sept. 2013 Synnöve Ödegård Vid anmälan till konferensen Patientsäkerhet teori och praktik gavs möjlighet att besvara frågan vad man dels bedömde vara de största hoten mot säkerheten, dels vilka de viktigaste åtgärderna var för att förbättra säkerheten. I ytterligare en fråga ombads man bedöma hur säkerheten har förändrats under de senaste tio åren. Dokumentet är en enkel sammanställning av svaren på frågorna till er som medverkar i panelen och är endast avsedd att ge en inblick i hur konferensdeltagarna bedömer dessa frågor. Kategoriseringen kan säkert diskuteras men underlättar förhoppningsvis ändå något för läsaren. Läsanvisning Efter redovisningen av hur man bedömer att säkerheten förändras (tabell 1) redovisas svaren på frågan vad man bedömer vara den eller de största hoten. Dessa svar har kategoriserats och redovisas i tabell 2, därefter ges exempel på några citat som bedömts belysande (sid 2). För den som vill ta del av samtliga svar på denna fråga återfinns dessa på sidan 4. Av svaren på frågan Vad bedömer du är den eller de viktigaste åtgärderna för att öka säkerheten? redovisas endast citat och inte i tabellform. Citaten finns på sidan 3. Samtliga svar på frågan finns på sidan 9 dessa är betydligt mindre bearbetade än svaren på föregående fråga och en stor grupp återfinns under kategorin ledning/styrning. Hur har säkerheten förändrats? Frågan om hur man bedömde att säkerheten förändrats de senaste 10 åren besvarades av 233 individer. Nästan hälften (46 %) bedömde att säkerheten är något högre år 2013 (Tabell 1). Lika stor andel bedömde att säkerheten antingen inte hade förändrats alls alternativt blivit sämre. Tabell 1. Svar på frågan Jämfört med 2003, anser Du att säkerheten för patienterna i Sverige idag är?. Säkerheten är jämfört med år 2003; Antal Procent Mycket högre 18 8 Något högre 107 46 Ungefär lika 55 23 Något lägre 31 13 Mycket lägre 22 10 233 100 Största hoten mot säkerheten Svaren på frågan Vad bedömer du vara den eller de största hoten mot säkerheten inför framtiden?, angavs i fritext och besvarades av 205 individer. Tabell 2. Svar på frågan Vad bedömer du vara den eller de största hoten mot säkerheten inför framtiden?. Flera alternativ kunde anges varför antalet hot uppgår till 236. Kategori Antal Procent Arbetsbelastning/stress/tidsbrist 85 36 Kompetens 57 25 Organisation/styrning 34 15 Kommunikation/Samverkan 22 9 IT-system 15 6 1

Övrigt 23 9 Totalt 236 100 Citat Vad bedömer du vara den eller de största hoten mot säkerheten inför framtiden? Stramare budgetar, slimmade organisationer gör att personalen dagligen har problem att ta sitt patientsäkerhetsansvar. Personalbrist! Brist på specialistutbildad personal, för hög rörlighet när det gäller sjuksköterskor. Undersköterskor har för stora kunskapsluckor efter utbildning. Besparingar som leder till minskad tid. Minskad tid leder till risker. Åtstramningar i landstingens och kommunernas ekonomi samt platsbristen som blir en konsekvens av denna. Inga rutinerade sjuksköterskor, bemanningspersonal och nyanställda får klara sig utan van personal då dessa slutar pga dålig lön och ständiga överbeläggningar. Att vi går i otakt vad gäller behov och tillgänglig teknik i kombination med kompetens. Brist på specialistutbildad personal, för hög rörlighet när det gäller sjuksköterskor. Undersköterskor har för stora kunskapsluckor efter utbildning. Kunskap och kvalitets tänk är inte prioriterat det är endast de ekonomiska förutsättningarna som styr, vilket leder till att arbetsgivarna tittar på antalet händer kring patienten ej kunskapen. Kompetencen blant personalen motsvarer inte behovet i dagens vård! Ständigt ökande administrativa arbetsuppgifter som flyttar den kliniskt verksamma personalen bort från patienterna Patienterna är mer sjuka och har fler diagnoser och mer akut sjuka idag än för tio år sedan - detta är inte heller justerat när det gäller personal. Tiden - att det inte finns tillräckligt med tid för varje patient och inte tillräckligt med tid för eftertanke och reflektion hos personalen Mängden kunskap är enorm och stiger hela tiden. Tekniken utvecklas. Allt detta kräver sin man/kvinna. Kundens (=patientens) förväntningar på vården är uttalade och växer. "Det får inte gå snett". Hoten mot säkerheten handlar då om vår förmåga att klara allt detta med den bemanning som det finns budgetmedel för inte är optimal. Att tiden inte räcker till för att ge patienten en säker vård helt enkelt. Otydlighet avseende ansvar, splittrade organisationslösningar riskerar att medföra att ingen har helhetsperspektiv och därmed inget helhetsansvar, ökad risk att patientärende faller mellan stolarna Stress i olika former kring vårdandet av patienten (icke ostörda arbetsmoment ex vid läkemedelsutdelning) samt att stressen gör att korrekt information inte kommer fram till rätt mottagare (information missas) - även svårigheten att ta del av tidigare vårdperioder pga data lagen och svårigheter att följa upp given vård pga samma orsak - "får i nte titta i journalen" Det ständiga kravet på ökad produktion som gör att det ibland tas farliga genvägar. Att det minskas på vårdpersonalen. Att personalen skall göra många andra uppgifter som inte har med den direkta patientvården att göra. Finns flera aspekter på detta. Bla är det en kulturfråga, hur ser vi på de incidenter som sker, vi har fortfarande inte ett systemtänkande fullt ut utan skyller ofta på individ. Detta är föråldrat och vi måste skapa möjligheter för individer att göra rätt. Då kommer nästa del som är engagemang. Det måste finnas incitament för att kunna arbeta med dessa frågor. Händelse analyser och riskanalyser måste bli en del av vardagen, samt de ständiga förbättringarna. Att inte 2

ägna tillräckligt med tid eller engagemang för att ändra kultur och tänkande är ett av de största hoten. För oavsett om det gäller MRB risker eller kvalitet i det vi gör, landar det hela tiden i att vi måste ha en bra kultur för förändring/ förbättringsarbete för att skapa säkerhet. Organisatoriska förutsättningar saknas för att arbeta säkert at the sharp end", fokusering på produktion och ekonomin som leder till minskade insatser för fortbildning och avsaknad av möjlighet till reflektion. Även övertron på registernas kapacitet att spåra riskerna och avvikelse rapporterings systemens täckningsgrad kan vara problematiska. Citat Vad bedömer du är den eller de viktigaste åtgärderna för att öka säkerheten? Även om organisationer decentraliseras, privatiseras, outsorcas måste det finnas någon instans som har helhetsperspektivet och ansvaret. Organisationernas struktur MÅSTE medge utrymme för kompetensutveckling. Ledningssystem och uppföljningar måste bli bättre. Skapa utrymme för reflektion över sitt arbete på alla nivåer förbättrad lagstiftning t.ex krav på kompetens... Få till stånd ett proaktivt syn- och arbetssätt när det gäller riskhantering inom både hälso- och sjukvården och rättssystemet Patientsäkerhet konkret och tydligt högst upp på ledningens agenda Behålla och rekrytera kompetent personal Att bygga nätverk för att åstadkomma kommunikation mellan alla nivåer och att på detta sätt och genom utbildning höja kompetensnivån för ledare på alla nivåer. Fler utbildningsplatser, högre löner för sjukvårdspersonal, bättre planering för framtidens sjukvård -antal platser och resurser som motsvarar patienternas behov och krav och att den är i paritet med befolknings ökningen. Patientsäkerhet högt på agendan Vårdplatsproblematiken måste lösas snarast. Därefter patientsäkerhetskulturen En vetenskaplig plattform för patientsäkerhet inom medicinska fakulteten på varje universitet med starka band till de olika organisationsnivåerna på universitetssjukhusen i ett micro-meso-macro-perspektiv anpassa antal vårdplatser efter det riktiga behovet Ökad medvetenhet hos politiker och ekonomiansvariga Se till att man vet sitt uppdrag inom hälse- och sjukvården - och har rätt bemanning samt kompetence i förhållande till detta Träna ledare i patientsäkerhet och se till att de använder metoder för att komma ut på golvet för att fånga upp nödvändiga åtgärder som stödjer personalen att göra rätt. minska avståndet mellan beslutsfattare och vårdpersonal Skapa stabila strukturer där kompetens och erfarenhet värdesätts. Ta vara på att ökad patientsäkerhet sparar såväl pengar som onödigt lidande. Ge lämpliga funktioner mandat att budgetera för satsningar även sådana där det dröjer innan resultat uppnås och/eller visar sig i en annan del av vårdkedjan. Patenten i fokus, inte enskilda kliniker/enheter! 3

Läkarengageman o= meriterande att arbeta med patientsäkerhet (Jämbördigt med akademiska meriter) Viktigt är också att prioritera kompetens och erfarenhet så att verksamheten får möjlighet till utveckling i stället för att ständigt skola in nya medarbetare Noggrann kunskap om verksamhetens behov inför avsättning av budgetmedel till det uppdrag som ges. Att tex bara i uppdragstext ange X tusen patientbesök och Y DRG-tal och inte fundera på om uppdraget är realistiskt i relation tilll möjlighet fungerar inte. Kunskap och kännedom om verksamhetens behov och lämnad från verksamheten är A och O. Först då blir det en patientsäker vård. Våga fatta beslut om den vårdproduktion som skall levereras i relation till tillgängliga och avsatta resurser Jag ser det ur två perspektiv; dels en ständig pågående utbildning i klinik för alla berörda professioner, var för sig men även tvärprofessionellt. Det innebär att man behöver lyfta värdet av lärande i organisationen som ska genomsyra alla nivåer, från golvet till toppen. Dels också att ämnet behöver lyftas ännu mer i alla grundutbildningar både inom medicin som hälso- och sjukvårdsutbildningar för att skapa en patientsäkerhetskultur redan från början. Att identifiera near-misses och utifrån det skapa förbättringsarbeten. Förbättringsarbeten skall utformas utifrån vetenskap så långt det är möjligt och då inte enbart utifrån anvisningar utan vi måste jobba mer med vad är den "bästa" pedagogiken, "bästa" interventionen, "bästa sättet att implementera på. Öka förbättringsarbeten där problemen är störst utifrån de near-misses man identifierat Hitta mått som engagerar, följa upp, agera på resultat och tala, tala, tala om dem Mer vårdplatser; mer tid till arbetet - för att förhindra utbrändhet - känsla av uppgivenhet. Skapa resurser, skapa attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling för personalen samt en god löneutveckling samt tid för patientarbete, patientmedverkan och uppföljningar.. Vården ska inte bedrivas av vinstdrivandeföretag, alla ska ha möjlighet till kvalificerad vård utifrån vårdbehov. Den offentliga vården ska inte utarmas på grund av de vinstdrivande företagen som spekulerar i vården. Sammanställning av samtliga svar Vad bedömer du vara den eller de största hoten mot säkerheten inför framtiden?, Hot mot patientsäkerheten relaterade till arbetsbelastning/bemanning/stress 1. Arbetsbelastning och arbetsmiljö hos medarbetarna, vilket medför att de är trötta och utarbetade, uppmärksamhet minskar, stora risker för avvikelser både tekniskt, kommunikativt och läkemedel. 2. Hög personalomsättning 3. Personalbrist 4. Personalbrist=dålig arbetsmiljö=patientsäkerhetsbrist 5. Personalbrist 6. Otillräcklig bemanning 7. Personalbemanningen 8. Personalbrist, 9. Låg bemanning. 10. Arbetsbelastning 11. Arbetsbelastning arbetsmiljö, 12. För låg personaltäthet. 13. saknas sjuksköterskor 14. Bristen på personal 15. Brist på personalkontinuitet och vårdplatser. 4

16. Personal omsättning - För lite personal 17. Personalbrist! 18. Personalbristen, den minskade bemanningen 19. Personalneddragningar. 20. Personalbrist 21. Brist på personalresurser så som tex specialistsjuksköterskor 22. Personalbrist, inte så mycket antalet anställda som den tid som inte längre läggs på det patientnära arbetet. 23. Bemanningen för låg ift uppdraget! 24. För lite personal 25. Personalbrist 26. Minskad bemanning - vi ska göra mer på kortare tid 27. Bristande bemanning och NPM 28. Bristen på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor samt de allt mer slimmade verksamheterna 29. En allt högre arbetsbelastning. 30. Avsaknad av god vårdmiljö och alltför pressade förutsättningar för att kunna arbeta säkert 31. Överbelastad personal. 32. Patienterna är mer sjuka och har fler diagnoser och mer akut sjuka idag än för tio år sedan - detta är inte heller justerat när det gäller personal. 33. Personalbesparingar, 34. Sjuksköterskebristen 35. personalbrist läkare, ssk 36. Hög arbetsbelastning. 37. Minskade personalresurser 38. Sjukvårdspersonalens arbetsmiljö 39. Ökat antal patienter 40. låg bemanning 41. Nedskärningarna på personal 42. Bemanning 43. Personalneddragningar. Ökad beläggning/belastning. 44. Sjuksköterskebrist. 45. Personalbrist 46. Att det minskas på vårdpersonalen 47. Stress och nedskärningar 48. Stressad vårdpersonal. 49. Brist på utbildade sjuksköterskor med och utan specialistkompetens. Brist på läkare inom vissa områden och på orter där läkare inte gärna söker tjänster 50. Bemanning, rätt person på rätt plats. 51. För dålig arbetsmiljö med stressad personal. 52. Stress i olika former kring vårdandet av patienten (icke ostörda arbetsmoment ex vid läkemedelsutdelning) samt att stressen gör att korrekt information inte kommer fram till rätt mottagare (information missas) - även svårigheten att ta del av tidigare vårdperioder pga data lagen och svårigheter att följa upp given vård pga samma orsak - "får inte titta i journalen" 53. Stressad sjukvårdspersonal, som omedvetet ignorerar signaler hos patienterna 54. Stressen 55. Stress. 56. Stress 57. Det ständiga kravet på ökad produktion som gör att det ibland tas farliga genvägar. 58. Stress 59. Det höga arbetstempot. 60. Stress 61. Stress 62. stress och dålig arbetsmiljö 63. Otydliga rutiner samt stress. 64. Stress 65. Stress 66. Avsaknad av förutsättningar i verksamheterna 67. Dålig arbetsmiljö ger låg patientsäkerhet. För lite tid för reflektion 68. Pat kraven/söker allt mer och vill snabbt bli bedömda. Allt går mkt snabbt; finns ingen eftertanke; allt större krav på läkarna. 5

69. Vårdpersonalens begränsade tid för patientkontakt. 70. Brist på tid för reflektion, 71. Den tid personalen lägger på dataprogram, dvs att tiden med patienten minskar och att personalens "kliniska blick" inte längre används. 72. För liten tid 73. Att det av olika orsaker inte finns tillräckligt mycket tid avsatt för arbetet med patientsäkerhet. 74. Tidspressen 75. Tidsbrist 76. Tidspress 77. Minskad tid leder till risker. 78. Tidspress 79. Tiden - att det inte finns tillräckligt med tid för varje patient och inte tillräckligt med tid för eftertanke och reflektion hos personalen 80. Tid för personal att jobba säkert 81. Stressen 82. Besparingar och stress 83. Överbeläggningar 84. Ökad ohälsa, stress hos vårdpersonal 85. Sämre arbetsmiljö Hot mot säkerheten relaterade till kompetens 1. Kompetencen blant personalen motsvarer inte behovet i dagens vård! 2. Kompetenshöjning/utbildning inom säkerhetskultur prioriteras bort pga kortsiktig ekonomisk styrning. 3. Brist på erfaren personal. Brist på kritiskt tänkande. 4. Brist på specialkompetens 5. Att personalen på grund av besparingar och nerdragningar riskerar att inte kunna ta sig den tid som krävs för att ta del av utbildning och material angåend det förebyggande arbetet. 6. Kompetensbrist 7. Personalomsättningen som gör att kunskapen om patientkategorin på avdelningarna idag är liten. De som lär upp de nya är själva novicer 8. Bristfällig kompetens/handledning i försök till förändringsprocesser leder till resursutarmning och "utmattning" i organisationer 9. Snabbutbildningar för att fylla luckor medför risken att personalen blir mindre kompetent. 10. Brist på personal med hög kompetens. 11. Brist på kunskap på alla nivåer. 12. Bristande kompetens i sjukvården 13. Brist på utbildade sjuksköterskor med och utan specialistkompetens. 14. För lite kompetens 15. Kompetensförsörjning 16. Brist på specialistkunskap. 17. Bristande/brist på kompetens, 18. brist på kompetens 19. Minskad tid för möjlighet för kompetensutveckling. 20. Kompetensbrist. 21. Bristande kunskap och förståelse för vad som gör vården säker 22. Kompetens. 23. Kompetens o ansvarstagande 24. Kompetensförsörjningen, för få specialistutbildade sjuksköterskor 25. Brist på vårdpersonal med tillräcklig kompetens. 26. Att vi går i otakt vad gäller behov och tillgänglig teknik i kombination med kompetens. 27. Bristande utbildning 28. Brist på specialistutbildad personal, för hög rörlighet när det gäller sjuksköterskor. Undersköterskor har för stora kunskapsluckor efter utbildning. 29. Kompetensfrågan 30. Kunskap 31. utbildning av personalen är eftersatt 32. Kompetensbrist 6

33. Kunskap och kvalitets tänk är inte prioriterat det är endast de ekonomiska förutsättningarna som styr, vilket leder till att arbetsgivarna tittar på antalet händer kring patienten ej kunskapen. 34. Brist på kunskap och färdigheter 35. Bristande kompetens - medarbetare hänger inte med i krav och utveckling 36. Kunskap 37. Mängden kompetens 38. Organisationer som inte värderar mångfald av kunskap. Hierarkier. 39. Inga rutinerade sjuksköterskor, bemanningspersonal och nyanställda får klara sig utan van personal då dessa slutar pga dålig lön och ständiga överbeläggningar. 40. brist på personal med hög kompetens. 41. Brist på utbildade sjukskötersor med och utan specialistkompetens. 42. Brist på specialistsjuksköterskor. 43. Löne och kompetensutveckling för sjuksköterskor. 44. bristen på erfaren/kompetent personal 45. Kompetensförsörjning 46. bristen på erfaren/kompetent personal 47. Tillgång till utbildad personal 48. Basal omvårdnadskompetens 49. brist på kompetens, god omvårdnad, 50. Kunskaps och kompetensbrist, pat erhåller inte evidensbaserad vård. 51. Minskad tid för kompetensutveckling. 52. För liten kunskaps om lagstiftning och metoder för systematiskt kvalitetsarbete 53. Brister i specialistsjuksköterskekompetens 54. Kompetens 55. Kompetensbrist 56. brist på kunskap om patientsäkerhetskultur hos chefer Hot mot säkerheten relaterade till organisation/styrning 1. Slimmade organisationer 2. Rationaliseringar utan att beakta effekterna objektivt 3. Felaktig användning av resurser i sjukvården. 4. Stora organisationer med liten möjlighet till flexibilitet. 5. Brist på transparens inom organisationer och landstingen som synliggör på vilken evidens alt väl beprövad erfarenhet som beslut grundas på 6. Rotationen på vårdplatserna är nu för hög 7. Ökad komplexitet, fragmentering, otydlig ansvarsfördelning, vårdens organisation, 8. Överbeläggningar och utlokaliserade patienter. 9. Fortsatta överbeläggningar 10. Snuttifierad organisation 11. Den tid personalen lägger på dataprogram, dvs att tiden med patienten minskar och att personalens "kliniska blick" inte län 12. Kompetensförsörjning och hur arbetet organiseras 13. Inget fungerande säkerhetsarbete på arbetsplatsnivå. 14. Ständiga omorganisationer 15. Fragmentering av vården 16. För slimmade verksamheter 17. Organisationsförändringar och 18. Slimmade organisationer gör att personalen dagligen har problem att ta sitt patientsäkerhetsansvar. 19. Otydlighet avseende ansvar, splittrade organisationslösningar riskerar att medföra att ingen har helhetsperspektiv och därmed inget helhetsansvar, 20. Ökad risk att patientärende faller mellan stolarn 21. Ständigt pågående, forcerade och ogenomtänkta organisationsförändringar. 22. Brist på platser i sluten vården, 23. Slimning av organisation och neddragning av vårdplatser i ett snabbare tempo än förbättringar av vårdflöden och arbetssätt tillåter 24. Kortsiktig bemanningsstrategi 25. Konstanta neddragningar av såväl vårdplatser som personal. 26. ökande ekonomiska problem i landstingen som gör att fokus läggs på personalneddragningar och omorganisati 27. Att det är så slimmade organisationer och att allt ska gå fort 7

28. att man nonchalerar risken och betraktar systemrevision och säkerhetssystemutveckling som för dyr 29. Att det är så slimmade organisationer och att allt ska gå fort 30. minskade antal vårdplatser 31. Bristfälliga styrsystem 32. Att pengarna styr. T.ex när tillgängligheten för nybesök premierades fick återbesöken stå tillbaka. Konsekvenser? 33. De som kan tala för sig får förmodligen vård ändå, de svagare får vänta. 34. Rekryteringssvårigheter av sjuksköterskor 35. otillräckliga resurser för offentlig hälso-o sjukvård Hot mot säkerheten relaterade till kommunikation/samverkan 1. Överföring mellan vårdenheter 2. Bristen på samverkan/vårdkedjor genom organisationen 3. Brist på kommunikation och informationsöverföring 4. Kommunikationen i vårt teamarbete, olikheterna/ teamets medlemmar måste betänkas vid varje kommunikationstillfälle för att få samstämmighet 5. Kommunikation 6. Kommunikation över gränserna 7. Helhetsansvar för Multisjuka patienter vård där de ofta blir "hängande mellan olika stolar". 8. Brister i kommunikation mellan olika nivåer (nationell-> Landsting-> sjukvårdsområde/sjukhus-> enskilda verksamheter) och verksamhetsområden (ekonomi, juridik, HR, informatik, teknik, medicin, omvårdnad...). Det leder till förvirring och splittring direkt i verksamheter.. 9. Många utförare i vård och omsorg, olika huvudmän, olika uppdrag. 10. Risker vid övergångar mellan vårdformer och risker med flera, samtidiga, vård- och omsorgsgivare 11. Kommunikation 12. Kommunikationen mellan olika yrkesprofessioner 13. Bristande kommunikation, informationsöverföring 14. Kommunikationsbrister i ett högt patientflöde 15. Att vi glömmer kommunicera. 16. Kommunikation 17. Samordning-samverkan slutenvård-öppenvård 18. Samverkansbekymmer mellan enheter och även huvudmän 19. Att patienten inte har någon sammanhängande vårdkedja och om något går fel kontaktas sällan patient eller närstående. 20. Kommunikationsproblem 21. Informationsöverföring 22. kommunikationsbrister Hot mot säkerheten relaterade till IT-system 1. IT-system 2. Att det saknas relevant systemstöd så att berörd person som ska ta del av information om en patient har möjlighet att agera rätt. 3. IT-system som inte är användarvänliga 4. Bristande IT-stöd till verksamheten. 5. Bristande stödsystem ex IT, telefoni 6. Dåliga IT-lösningar, 7. Att systemen inte hinner med i utvecklingen 8. Teknik som inte behärskas 9. Kommunikation och IT 10. Våra IT-system 11. IT- journalföringen 12. Dåliga IT-lösningar, allt sammantaget gör att avvikelser inte görs då man inte har tid 13. IT systemen 14. Brist på IT-lösningar för informationsöverföring 15. Redan idag håller erfaren personal (fr alla professioner) på att tappa balansen pga ständigt pg införanden och uppgradering av olika stödsystem. Var och ett för sig ofta innebär systemen (oftast) ngt pos för patientsäkerheten, men helheten bidrar till en oerhörd stress och otrygghet. MTO...hur kan vi stödja MÄNNISKAN - både patient och personal? 8

Övrigt 1. Ständigt ökande administrativa arbetsuppgifter som flyttar den kliniskt verksamma personalen bort från patienterna 2. Politisk styrning i landstingen 3. Tidsbrist att göra uppföljningar och att enheterna enbart ser till sina egna kostnader 4. Organisatoriska förutsättningar saknas för att arbeta säkert at the sharp end" 5. För stora avstånd mellan organisatoriska beslut och utförare. 6. Ingen söker sig till vårt yrke därför att våra löner är för låga!! 7. Man omorganiserar utan att följa AML 8. Att inte ägna tillräckligt med tid eller engagemang för att ändra kultur och tänkande är ett av de största hoten 9. Brist på effektiv organisation för att tillvarata olika professioners kompetenser. 10. Endast ekonomistyrning 11. För lite processtänk utifrån patienten, 12. Att personalen skall göra många andra uppgifter som inte har med den direkta patientvården att göra 13. Fel patienter på fel plats, t.ex för många icke akuta sjuka som tar upp plats och resurser på akutmottagningarna 14. Top-down-management utan vetenskaplig förankring 15. Konflikten mellan å ena sidan arbete inriktat på att förhindra att olyckor och tillbud upprepas och å den andra 16. sidan rättssystemets syn på ansvarsutkrävande dvs lagföring. Problemet kan komma att förvärras som en 17. konsekvens av den nya patientsäkerhetslagen eftersom den kanleda till fler lagföringar. 18. Läkemedel 19. Hälso-och sjukvårdspersonalens engagemang och kontinuiteten i den enskilda patientens vård- och behandlingrelationer. 20. Vårdkulturen, bemötande, attityder, kommunikation med kollegor och bristande dialog med patienter 21. Att patienten inte sätts i fokus 22. Oförståelse för arbetet inom vården och dess relation till säkerhet 23. Patientsäkerhetskulturen Sammanställning av samtliga svar på frågan; Vad bedömer du är den eller de viktigaste åtgärderna för att öka säkerheten? Svaren fördelade på kategorierna kompetens, arbetsbelastning/arbetsmiljö, ledning/styrning, kommunikation/samverkan, IT och övrigt. Kompetens Strategisk kompetensförsörjning. Tillgång på specialistkompetenta sjuksköterskor och utbildade undersköterskor. Kompetens- och resursplanering. Att forskning kring och utveckling av mänsklig kompetens (förhållningssätt) och organisation (systemsyn) måste utvecklas i takt med fackområdena medicin och omvårdnad Satsa på kompetens genom bra grundutbildning för läkare och sjuksköterskor m.fl. Större satsning på det livslånga lärandet dvs professionell fortbildning av läkare, sjuksköterskor, och andra patientnära personalkategorier Rätt profession med rätt utrustning på rätt plats. Se över utbildningarna när det gäller patientsäkerhet - se till att patientsäkerhet blir något "fint" inte bara något som politikerna vill ha med samma resurser som tidigare. Kanske tom skapa specialistutbildningar för alla vårdpersonalskategorier för att öka intresset. rätt kompetens kompetens på personalen Se till att utbilda tillräckligt många läkare, specialistsjuksköterskor och barnmorskor genom utbildning höja kompetensnivån för ledare på alla nivåer ökad kunskap Ökade resurser för utbildning 9

Öka kunskapen om patientsäkerhetskultur Förbättrad utbildning och vidareutbildning inom vårds yrkeskategorier Utbildning En vetenskaplig plattform för patientsäkerhet inom medicinska fakulteten på varje universitet med starka band till de olika organisationsnivåerna på universitetssjukhusen i ett micro-meso-macro-perspektiv Se till att man vet sitt uppdrag inom hälse- och sjukvården - och har rätt bemanning samt kompetence i förhållande till detta Säkerställa kompetens Utbildning, en engagerad ledning samt avsatt tid för de medarbetare som arbetar med patientsäkerhet. Utbildning/kunskap Utbildning utveckling/utbildning Utbildning och förändring av kulturen Skapa stabila strukturer där kompetens och erfarenhet värdesätts. Utbildad, kompetent personal i tillräcklig mängd per avdelning Se över behov av kompetens. Fokus på utbildning av personalen Öka kunskap och träna färdigheter Kompetens Kunskap Öka antalet specialistsjuksköterskor och se till att rätt kompetens finns tillgänglig när den behövs. Utbildning Kompetens Utbildning Rätt personaltäthet, med rätt kompetens/utbildning Säkra kompetensen i vården så att alla berörda förstår helheten och har möjlighet att agera rätt från början Viktigt är också att prioritera kompetens och erfarenhet så att verksamheten får möjlighet till utveckling i stället för att ständigt skola in nya medarbetare Kunnig o medveten personal som jobbar standardiserat o enl rutin Öka medvetenheten och kunskapen Forskning och ökat kunskapsunderlag - kompetens och övriga förutsättning som gör det möjligt att arbeta på ett säkert sätt. Förbättrad utbildning Höja kunskapsnivån hos personal och patienter. Även om organisationer decentraliseras, privatiseras, outsorcas måste det finnas någon instans som har helhetsperspektivet och ansvaret. Organisationernas struktur MÅSTE medge utrymme för kompetensutveckling. kompetens, fortsatt utbildning Bristande bemanning kompetens på personal VRI samt Mrsa Bättre utbildning till chefer i personalvård! Arbetsbelastning/Arbetsmiljö Öka personaltätheten på avdelningarna Kompetent personal med rimliga arbetsförhållanden Minska stressen Vettig bemanning för att minska stress och överbelastning då vi kan göra alllt mer med allt fler i en åldrande befolkning Underlätta för att göra rätt dvs tillräckligt med tid och bemanning för att kunna göra rätt Att arbeta för en betydligt bättre arbetsmiljö Tid för reflektion i arbetet Minska övertid samt dygnets alla timmar och hur man inom sjukvården använder sina resurser. Ge möjlighet till återhämtning se över sjuksköterskebemanning relaterat till antal patienter/boende stress och för hög arbetsbelastning måste motverkas Bättre arbetstider, möjlighet till bättre schema/ veckovila. tid Minskad stress. Luft i systemet vad gäller platser och personal Tid, kunskap och långsiktigt arbete god omvårdnad, mindre stress, bra utvilad personal, kunna ta rast Hälsosamma arbetstider. Öka bemanningen för att minska stressen på vårdpersonalen Öka bemanningen. Inför möjlighet till kompetensutveckling på arbetstid.. Förbättra arbetsmiljön och öka vårdplatserna. 10

förbättra arbetsförhållande och öka antalet sjuksköterskor per arbetsplats Mer vårdplatser; mer tid till arbetet - för att förhindra utbrändhet - känsla av uppgivenhet. Skapa resurser, skapa attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling för personalen samt en god löneutveckling samt tid för patientarbete, patientmedverkan och uppföljningar.. Vården ska inte bedrivas av vinstdrivandeföretag, alla ska ha möjlighet till kvalificerad vård utifrån vårdbehov. Den offentliga vården ska inte utarmas på grund av de vinstdrivande företagen som spekulerar i vården. Ledning/styrning Ökad bemanning med specialistutbildade sjuksköterskor. Utbildning i kommunikation, patientsäkerhet för hela vårdteamet Välutbildad vårdpersonal och tid för att utföra ett bra vårdarbete Ledningens engagemang. Ledningen inkluderande högsta ledningen. Säkerhetskulturen ute i vården Kvalitetssystem med instruktioner som fortlöpande följs upp och revideras. Tid för reflektion Arbeta för en stabil personalgruppering för att kunna arbeta med och utveckla kompetens och kvalitet över tid Fler vårdplatser Att vården börjar förstå att säkerhet är ett kontinuerligt tungt arbete, ffa med sitt eget beteende, och aldrig någonsin är en egenskap eller ett tillstånd, dvs ett lärande Vårdplatsproblematiken måste lösas snarast. Därefter patientsäkerhetskulturen Patientsäkerhetsansvarig långt ut i verksamheten, företrädesvis inom varje verksamhetsområde/klinik. Ett sammanhållet och målmedvetet arbete inom flera fält - utbildning, forskning, riktade insatser, utvärdering, uppföljning. Stöd från ledningen i patientsäkerhetsarbete i direkt anslutning till patientvård. Att förstärka arbetet kring teamet runt patienten. Arbeta kring den säkerhetskultur som finns på arbetsplatserna Öka återkoppling tillbaka till verksamheten, högt i tak och våga diskutera vad som gick fel, Se till att antal vårdplatser svarar upp mot efterfrågan Öka bemanningen Samordning-samverkan mellan slutenvård och öppenvård Proaktivt arbete av alla de slag och kunskapsspridning Utveckla arbetsformer för analys av mätresultat och för praktiskt förbättringsarbete/utveckling Styrning med kvalitetsmått i st f "pinnar" Att vi lär oss mäta och följa upp säkerheten Att vi slutar se misstagen och minskar rapporteringsbenägenheten Fler utbildningsplatser, högre löner för sjukvårdspersonal, bättre planering för framtidens sjukvård -antal platser och resurser som motsvarar patienternas behov och krav och att den är i paritet med befolknings ökningen Sammanhållna vårdkedjor. Tydliga uppdrag. Att alla har fokus på patient och patientsäkerhet Patientsäkerhet högt på agendan Fortsätta att arbeta med organisationsförändring med processorientering, robusta kommunikationsverktyg och system. Tillämpa kunskap om implementering! Få patientsäkerheten i de dagliga rutinerna in. Arbeta strukturerat med att förebygga och åtgärda Se ovan - säkra kompetensen o lär människor att våga / vilja ta ansvar anpassa antal vårdplatsesr efter det riktiga behovet Ökade medvetenhet hos politiker och ekonomiansvariga Fokus på och resurser till förebyggande arbete. Möjligheter till enksilda ffa doktorer att kunna arbeta långsiktigt med Säkerhetskultur Att inte vara styrd af politikerna - som inte vet behovet fult ut! Ökat teamarbete i vården Patientsäkerhet på alla mötesagendor Organisation som stöder vårdprocesser och möjliggör samverkan mellan enheter - hela tiden ur patientens perspektiv förutsättningar för att arbeta systematiskt nationella kvalitetsregister mm Att inte minska ner på vårdpersonalen. Att vårdpersonalen gör rätt saker Att man har chefer som är beredda på att satsa på patientsäkerheten och att personalen som jobbar med detta får tid avsatt. Professionellt ledarskap som leder vården. delaktighet, rutiner. Att de resultat som vården åstadkommer (hälsa, minskat lidande, tröst, undvikbara skador) med givna resurser mäts och tydligt synliggörs. Träna ledare i patientsäkerhet och se till att de använder metoder för att komma ut på golvet för att fånga upp nödvändiga åtgärder som stödjer personalen att göra rätt. minska avståndet mellan beslutsfattare och vårdpersonal Öka medvetenheten/ arbetssättet med avvikelsehanteringen. Bort från individ till sak/ organisation.. Att öka riskmedvetenheten Stärka patientsäkerhetsklimatet/kulturen, genommotverka hierarkier,öka teamkänsla träning mm säkerställa kunskapen kring patienten, skapa förutsättningar för att personalen kan jobba på rätt sätt kring patienten, 11

Arbeta med ständiga förbättringar/systematiskt arbetssätt införa risktänkande så det fungerar i verkligheten lära av flyget, Att all förbättringsarbete kopplas till arbetsmiljö. Det ökar trovärdighet i allt vi gör och bidrar till att öka medarbetarnas engagemang. Helhetsansvar för vårdkedjor, kunskap och förståelse för patientsäkerhet. Lagstiftning och reglering som bidrar till ökad patientsäkerhet och som konkretiseras och följs upp av huvudmän Ökad dialog inom vårdteamen. Ständigt lärande kring utfört arbete i förhållande till riktlinjer och patientsäkerhet. Förbättra vårdprocesserna via ständigt förbättringsarbete. Ta ovan på allvar och vara innovativa och våga testa. Samt att engagera medarbetare, patienter och ledning i säkerheten. Nya arbetrssätt för att stärka pat.säkerhet/ pat.delaktighet Att skapa en öppen kultur kring dessa frågor möjliggöra ett lärande så vi inte upprepar misstagen Att arbeta i team där alls kompetens tas till vara. Team som utgår från patientens behov, inte från organisationens. mätningar och uppföljning Ändra kulturen inom sjukvården och lära oss att tänka ex. som trafiksäkerhetskultur Inte dra ner mer vårdplatser. Patientsäkerhet konkret och tydligt högst upp på ledningens agenda Läkarengageman o= meriterande att arbeta med patiegntsäkerhet (Jämbördigt med akademiska meriter) Behålla och rekrytera kompetent personal Ökad transparens, strategisk rekrytering samt interprofessionella arbetsgrupper i framtagande av beslutsunderlag Förändrad arbetsorganisation. Ett fungerande systematiskt patientsäkerhetsarbete. Mer resurser. Ge patientsäkerheten en ökad status genom att ge enheter möjlighet till övergripande patientsäkerhetsarbete ute i verksamheten (på golvet). Kontroll - uppföljning kvalitetssäkring checklistor och tillräckligt med personal Skapa utrymme för reflektion över sitt arbete på alla nivåer Noggrann kunskap om verksamhetens behov inför avsättning av budgetmedel till det uppdrag som ges. Att tex bara i uppdragstext ange X tusen patientbesök och Y DRG-tal och inte fundera på om uppdraget är realistiskt i relation tilll möjlighet fungerar inte. Kunskap och kännedom om verksamhetens behov och lämnad från verksamheten är A och O. Först då blir det en patientsäker vård. Tydliga mål, långsiktigt målmedvetet strävande av engagerad personal Arbeta fram tydliga vårdprocessor. Arbeta med avvikelser, analyser, implementera åtgärder Arbeta mera med förbättringsarbete och kvalitet ur ett patientperspektiv, gärna tillsammans med patienterna. frågor om ekonomi och andra beslut om t.ex omorganisationer måste beakta säkerhetsaspekterna Våga fatta beslut om den vårdproduktion som skall levereras i relation till tillgängliga och avsatta resurser Lyfta fram och tydliggöra kvalitetsarbetet som en dedikerad (tid) och självklar arbetsuppgift även på verksamhetsnivå Jag ser det ur två perspektiv; dels en ständig pågående utbildning i klinik för alla berörda professioner, var för sig men även tvärprofessionellt. Det innebär att man behöver lyfta värdet av lärande i organisationen som ska genomsyra alla nivåer, från golvet till toppen. Dels också att ämnet behöver lyftas ännu mer i alla grundutbildningar både inom medicin som hälsooch sjukvårdsutbildningar för att skapa en patientsäkerhetskultur redan från början. Förbättring av patientsäkerhetskulturen. Ökad medvetenhet och engagemang hos personalen genom ett verksamhetsnära arbetssätt för ökad patientsäkerhet. Effektiva och tydliga processer Närvarande, intresserade chefer som anser att detta är pioriterat och VILL att personalen skriver avvikelser Kunskaper och avsatt tid för att utveckla vård och patientsäkerhetsarbete Medvetenhet och aktiva diskussioner i personalgrupper samt att chefer/ledare håller ämnet aktuellt och prioriterar patientsäkerhetsarbeten Skapa en säkerhetskultur Mer personal o ett ökat säkerhetstänk i alla situationer Att identifiera near-misses och utifrån det skapa förbättringsarbeten. Förbättringsarbeten skall utformas utifrån vetenskap så långt det är möjligt och då inte enbart utifrån anvisningar utan vi måste jobba mer med vad är den "bästa" pedagogiken, "bästa" interventionen, "bästa sättet att implementera på. Öka förbättringsarbeten där problemen är störst utifrån de near-misses man identifierat Möjlighet att samarbeta över olika vårdnivåer ex slutenvård, primärvård, kommun. ( ersättningssystem, dokumentation, rutiner Säkerställd informationsöverföring Hitta mått som engagerar, följa upp, agera på resultat och tala, tala, tala om dem Att från ledningssida ge utrymme åt dessa frågor. Från landstingsledning till enhetschef. Att ledning ställer krav på hög säkerhet att vi får en naturlig kontroll hos personalen och att skapa en kultur av säkerhetstänkande. Säkerhet ska inte ta tid, säkerhet är enkelhet. 12

Säkerställa tillräcklig bemanning. Säkerställa att vårdpersonal har tillräckligt med tid för varje patient. Främja arbete I vårdteam, så att respektive yrkeskompetens tas till vara på bästa sätt. Ändrad attityd: Ökad kollegial trygghet och acceptans överför att göra avstämningar och att uppmärksamma omedelbara potentiella risker på tvären av "silos of care". Kommunikation/Samverkan Att bygga nätverk för att åstadkomma kommunikation mellan alla nivåer Samarbete Minska riskerna i vårdens övergångar. Kommunikation Patientens delaktighet. Träna på riskmedvetenhet, kommunikation och att i mkt större utsträckning göra pat. delaktig, bla genom att pat. har tillgång till sin journal. Lyssna på patienten och fråga hur han/hon mår. Kan förebygga missuppfattningar. Bra kommunikation/dialog med patienten. Engagera patient/närstående i patientsäker-hetsarbetet Göra patienten mer delaktig. Kommunikation Att träna teamen att samarbeta så att man hjälper varandra att klara ut situationer - modern tematräning, simulering. Även kunskaper är viktiga för personalen. Strukturerad kommunikation och att återkoppla vid kommunikation. Säker kommunikation samarbete mellan olika persoanlkategorier Samarbete över klinik/sjukhus/kommungränser = se helheten Kommunikation tydlig kommunikation, rollfördelning och ansvarsfördelning... IT- Stödjande IT-lösningar Verksamhetsstyrt IT-stöd Säkra It systemen Dataprogram som är användarvänliga, lätta att jobba i, och som inte tar så lång tid att använda. utveckling av nya och befintliga system Tillgång til it-stöd och ny teknik Säkra och för vården anpassade IT-system Utveckla systemstöd så att insamlad information om patientens tillstånd beaktas i rätt tid. Systemstödet ska larma om viss arbetsuppgift t ex om remisssvar inte lästs och beaktats i en process. Övrigt Vi behöver oxå titta på vad det är som går rätt! Vi har en stor övervikt åt det som går fel, vilket kan bidraga till att det skapas en negativ kultur. förbättrad lagstiftning t.ex krav på kompetens... Lagstifta/ge ut råd om maxantal patienter/sjuksköterska (tex) för olika verksamheter patienters delaktighet frågor om ekonomi och andra beslut om t.ex omorganisationer måste beakta säkerhetsaspekterna Få till stånd ett proaktivt syn- och arbetssätt när det gäller riskhantering inom både hälso- och sjukvården och rättssystemet Att IVO tappar kompetensen att bedöma om insatser för att stärka patientsäkerheten är relevanta Att man lyssnar på patienten Minska VRI och läkemedelsrelaterade skador Daglig avvikelsehantering enligt Lean öka reflektionen i vården/vårdarbetet Arbeta för att införa en patientsäkerhets-kultur korrekt antibiotika användning & tillgång till isoler-rum ökat delaktiga och medskapande patienter/ närstående. Ökad insyn och transparens för den vård som ges/givits via tillgänglig journal för pat.. På kirurgsidan checklistor och centralisering av vissa ingrepp På medicin/kirurgsidan nationell satsning på datorjournaler inkl läkemedelsmoduler i syfte att förbättra dessa Fler isoleringsmöjligheter 13

Prata mer om säkerhet Få människor att förstå hur kul jobb vi har och samtidigt höja statusen i vårdyrkena. Veckoarbetstid, löner. Patientcentrerad vård Att vi börjar samarbeta runt patienten i högre utsträckning och undviker att stressa varandra Ökad bemanning för att minska stressen för vårdpersonalen och i och med detta även minska riskerna för patienterna Att patienten har rätt till information och ett korrekt bemötande Mer resurser. Samt öka patientsäkerhetskulturen på arbetplatsen så att alla förstår vilka risker man utsätter patienterna för och hur man kan undvika dem Klimatet bland medarbetare, attityder God framförhållning Öka hälso- och sjukvårdspersonalens status som beslutsfattare Jobba m chefer - gör man ej rätt ska det spegla sig på medarbetarens lön! Strategier för kulturförändring saknas. Öppenhet, jämförelser Avskaffa landstingen och förstatliga en stor del av vården Externa Revisioner Goda ersättningsmodeller tex i Vårdval där säkerhet primera Utvecklandet av ny antibiotika som gör det möjligt att behandla även multiresistenta bakterier. Begränsning av användandet av befintlig antibiotika globalt för att begränsa resistensutvecklingen. ökad förståelse hos beslutfattare om patientsäkerhetsfrågorna Patientens medverkan, värdeskapande vård, QI bottom up, processstyrd organisation Att alla på arbetsplatserna är med på arbetet för säkrare vård, riskmedvetenhet som leder till ett säkerhetstänk riskmedvetande och viljan och möjligheten att förbättra, inte bara för stunden utan att förbättringen accepteras som min utveckling liksom organisationens utveckling Mer restriktiv användning av antibiotika nationell uppföljning av patientsäkerhet Hitta och tillämpa faktorer som motiverar personalen att stanna på avdelningen (eller iaf kliniken). Ha avsatt personal på varje avdelning som arbetar endast med pt-säk och utveckling då det kräver så mycket tid att vi lär oss förebygga vårdskador att vi vågar prata när det har hänt något att organisationen inte är dömande utan stötande Distriktsvårdspatienter måste omhändertas på VC och ej akut mott! utbilda allmänheten i att söka rätt vårdnivå, hänvisa från akutmottagningen i större grad än idag 14