Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB

Relevanta dokument
EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

VUC:s informationsdag EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer. Elisabeth Helsing, CBI

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

Standarder/nya regler

VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE

Nyheter i nya SS

Betong med lägre klimatpåverkan

Betong Användning av EN i Sverige


Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?

SVENSK STANDARD SS

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper

Nya EN 206 och SS VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)

SVENSK STANDARD SS :2015

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

SVENSK STANDARD SS :2014

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN

TEKNISK INFORMATION. Reviderad /OE. Gällande version kan laddas ner från

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning

TEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung

Beständighetsegenskaper hos anläggningsbetong med stenkolsflygaska. SBUF-projekt 12382

EXAMENSARBETE. Tillsatsmaterial i betong. - hur påverkas den tidiga hållfasthetsutvecklingen. Camilla Lindelöf och Anna Ljungdahl. Byggingenjör 180hp

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall,


Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet

BETONGKONSTRUKTIONERS BESTÄNDIGHET En genomgång av officiella svenska regler

Styrdiagram. ny alternativ metod för kontroll av överensstämmelse. Anders Lindvall Thomas Concrete Group, C-lab. E-post:

Betong Standarder för materialspecifikation och provningsmetoder Översikt Concrete Standards for specification and testing Survey

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Riksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong. Anders Rönneblad Cementa


Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K Betongsliper

Vad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten?

SVENSK STANDARD SS :2014

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

Hans-Erik Gram

Citation for published version (APA): Fagerlund, G. (2010). Mineraliska tillsatsmedel i cement. Bygg & teknik,

Beständiga konstruktioner

Från idé till patient och brukare - en medicinteknisk produkts resa

Fehmarnbält förbindelsen

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag

Hållbart samhällsbyggande med beständig betong En ny vägledningsrapport tar form

En studie om konstruktörer kan minska klimatpåverkan av koldioxid från betong via kravspecifikation

snabbare lättare enastående

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för cement

SVENSK STANDARD SS :2005

Betong och armeringsteknik

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Projektet Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska.

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Reducerat koldioxidutsläpp från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik

Nyheter inom betongforskningen

Prestandadeklaration för byggprodukten StoCrete TF 200

ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG

Provning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T

Betonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse

Prestandadeklaration för byggprodukten StoCrete TF 200

RESTPRODUKTER I BYGGMATERIAL

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

Svensk Betong. Klimatförbättrad betong

Strålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE

Teknisk rapport SIS-CEN/CR 13901:2000. Användningen av begreppet betongfamiljer vid produktionskontroll och kontroll av överensstämmelse för betong

Tryckhållfasthet för resurssnål betong

Projektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:

Europa standarder gäller!

Ny PED Vari består ändringarna? Inspecta Academy

Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse

Prestandadeklaration för byggprodukten StoPox KU 601

Skribenter och granskare 13 Förord Betong, betongbyggande och betongbyggnad Cement 31

Metoder för att framställa en miljövänligare betong

Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper

Blå Jungfrun version 2017 med nya cement

Klimatsmart brobyggande med dagens tillgängliga teknik Råd och vägledning i ny rapport

Fuktmätning i högpresterande

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 6

Metallic industrial piping

13 års studier visar gör brobetong mer

Så skapar du en prestandadeklaration och CE-märkning för: FÖRTILLVERKADE BETONGPRODUKTER

Nyheter inom betongområdet!

MasterGlenium SKY. Lösningar för högpresterande betong inom industrin för fabriksbetong

Betongens hållfasthetsutveckling vid användning av olika ersättare för portlandklinker

PRESTANDADEKLARATION

PRESTANDADEKLARATION

YTREPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER METODER. BESTÄNDIGHET

Lösningar för undervattensgjutning. Presentationens innehåll. Betongindustri och UV-betong. Betongindustri och UV-betong

Fundamenter bliver sejlet ud til Tunø Knob Fotografi 1996 Flemming Hagensen. epladsen/m53.

Construction. R4 Korrosionsskyddande reparationsbruk för bärande konstruktioner. Produktbeskrivning. Produktdata

Prestandadeklaration för byggprodukten StoPox IHS BV

Prestandadeklaration för byggprodukten StoPox TEP MultiTop

Föreskrift 1/ (8)

Transkript:

EPCC-konceptet. Valda delar om Cement och tillsatsmaterial (TM) utifrån kraven i EN 206, EN 197-1 och SS 137003 för användande av GGBS och flygaska i betongproduktion Henry Flisell Silika Flygaska GGBS

Bindemedel i betong. Cement och tillsatsmaterial typ II Cement, enligt EN 197-1 och SS 137003 utgåva 5 CEM I portlandcement Cement med TM. CEM II och CEM III Flygaska. Silikastoft och GGBS sammald med klinker Alternativt separatmals och blandas efteråt 11 cementtyper accepterade CEM II/A-B, CEM III/A-B (+ sulfatresistenta bindemedel, CEM III C) Tillsatsmaterial typ II, flygaska, silikastoft och GGBS Accepterade TM Flygaska enligt EN 450-1 Silikastoft enligt EN 13263-1 GGBS enligt EN 15167-1 Dosering regleras i SS 137003 och EN 206:2013 Effektivitetsfaktorer (k-faktor) EPCC, likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer ECPC, likvärdig funktion hos betong (får inte användas i Sverige, ÄNNU)

CEM I. Portlandcement. Accepterade ordinära cement (EN 197-1 & SS 13 70 03 utgåva 5) CEM II. Sammansatta Portlandcement. - CEM II/A-S, CEM II/B-S. Portlandslaggcement. - CEM II/A-D. Portlandsilikastoftcement. - CEM II/A-V. Portlandflygaskecement. - CEM II/A-LL. Portlandkalkstenscement. - CEM II/A-M, CEM II/B-M. Portlandkompositcement. CEM III. Slaggcement. - CEM III/A, CEM III/B, CEM III/C (endast i XA3) I X0 tillåts alla cement (dvs. de 27 ordinära cement, tabell 1 i EN 197-1).

Accepterade cement för olika exponeringsklasser enligt tabell 8b i SS 137003

Accepterade bindemedelssammansättningar

Effektivitetsfaktorer Jämförelse mellan beständighet, hållfasthet, för en referensbetong och en provad betong med valt tillsatsmaterial. vct ekv = cement vatten + ( k tillsatsmaterial) C ekv + ( k tillsatsma ) = cement terial Användning av flygaska, silikastoft och GGBS tillsammans med CEM I och CEM II/A

Effektivitetsfaktorer & villkor

Likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer (EPCC-konceptet) Kombination av cement och tillsatsmaterial - Bättre effektivitet vid tillsättning av tillsatsmaterial vid betongblandning än k-värdeskonceptet. (k=1,0) - Aktuell vid användning av flygaska (V) och GGBS (S). - Beskrivs i SS 13 70 03 utgåva 5 kap 5.2.5.4 + bilaga O och P. Några villkor som ingår i konceptet (EN 206:2013) - Välj ut en cementtyp med samma eller snarlik sammansättning som den avsedda kombinationen. - Utvärdera om kombinationen får minst samma prestanda som vald cementtyp. - Implementera produktionskontroll.

EPCC tillåtna material För betong enligt denna standard är konceptet endast tillämpligt på kombinationer med något av cementen (bilaga O i SS 137003 utgåva 5) - CEM I. Portlandcement. - CEM II/A-V. Portlandflygaskecement. - CEM II/A-LL. Portlandkalkstenscement. - CEM II/A-M. Portlandkompositcement. - CEM II/A-S. Portlandslaggcement. Tillsatsmaterial som får användas (bilaga O i SS 137003 utgåva 5) - Flygaska, enligt EN 450-1 kategori A. - GGBS, enligt EN 15167-1.

Sammansättning av bindemedelskombination Gränser för andelar tillsatsmaterial i en kombination (enligt bilaga O i SS 13 70 03 utgåva 5) Specifikt tillsatsmaterial kombinerat med specifikt cement. Provning av hållfasthet (2 dygn och 28 dygn) över ett intervall av bindemedelskombinationer. Hållfasthet enligt metod som specificeras i EN 196-1. Bedömning av statistisk marginal (+3/5 N/mm 2 eller beräknas). Gränser valideras minst vartannat år. Verifiering av likvärdig prestanda hos kombination kan ske av. - Ackrediterat organ. - Betongtillverkaren, ackrediterat organs övervakandekontroll. - Bindemedelstillverkaren, ackrediterat organs övervakandekontroll.

Framtagande av samband mellan tryckhållfasthet och andel tillsatsmaterial Minst tre kombinationer från tabellen provas (kan vara andra %-satser)

Gräns för mängd tillsatsmaterial framtas genom att man skapar ett diagram utifrån resultaten från provningen

Tabell 3 från EN 197-1. gränsvärden för hållfastheter

Accepterade andelar tillsatsmaterial Inom område där krav på både 2-dygns och 28-dygns hållfasthet uppfylls (enligt tabell 3 i EN 197-1). Begränsningar i mängd tillsatsmaterial - Större mängder tillsatsmaterial än i motsvarande cement (enligt tabell 1 i EN 197-1) accepteras inte! - Total andel av respektive tillsatsmaterial (inklusive det som eventuellt ingår i cementet) får inte överskridas för aktuell exponeringsklass (tabell 8 i SS 13 70 03 utgåva 5). Cement med tillsatsmaterial (dvs. CEM II/A) - CEM II/A-V. 20 vikt-% flygaska (V). - CEM II/A-S. 20 vikt-% GGBS (S). - CEM II/A-M (V eller S). 14 vikt-% flygaska (V) eller GGBS (S).

Möjliga bindemedelskombinationer

Max andel tillsatt TM för respektive BK De 5% som utgör icke specificerade delmaterial i ett CEM I ska antas vara det TM man tänker blanda in i sin BK. Det ger följande procentsatser av TM för respektive typ av BK BK II/A 16% (max 20%) BK II/B 32% (max 35%) BK III/A 63% (max 65%)

EPCC resultat med CEM I 52,5 R Men väljer man en BK/II B-S med klass 52,5 N Resultat från EPCC provning Hållfasthetskrav + marginal

MPa Exempel: BK II A/S 42,5 R GGBS + Velox Slite Hållfasthet 2 och 28 dygn 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 Månadsresultat 2d 28d 2d krav 42,5 N 28d krav 42,5 N

Kort sammanfattning Bindemedel till betong - Cement. - Alla cement är accepterade i XO. - Några nya accepterade cement i XS1-3, XD1-3 och XA2. - Tillsatsmaterial - Mängder motsvarande accepterade cement. - PC-klinker och tillsatsmaterial anges som andel av bindemedel. Användning av tillsatsmaterial - Effektivitetsfaktor - I princip samma som i EN 206-1 och SS 13 70 03. - GGBS har tillkommit i EN 206:2013. - Likvärdig prestanda hos bindemedelkombination (EPCC) - Nytt i EN 206:2013 och SS 13 70 03 utgåva 5. - Tillverka eget cement vid betongfabriken (k=1,0).

Tack för er uppmärksamhet Skatteskrapan i Stockholm. Färdig 1959 Byggd med GGBS Trängslets vattenkraftverk Byggd med GGBS Byggtid 1955-1960