Detaljbudget Patientnämnderna 2018 Patientnämnderna Detaljbudget 2018
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Mål och fokusområden... 4 2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen... 4 2.1.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska... 4 2.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter... 4 2.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 4 2.2.1.1 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin... 4 2.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna... 4 2.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa... 4 2.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras... 4 2.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin... 5 2.2.2.2 Förstärka primärvården och den nära vården... 5 2.2.2.3 Förbättra akutvårdkedjan... 5 2.2.2.4 Utveckla digitala vårdformer och tjänster... 5 2.3 Västra Götalandsregionen ska erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens... 5 2.3.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras... 5 2.3.1.1 Fortsätta utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling... 5 2.3.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska... 5 2.3.2.1 Satsa på ledarskap... 6 3 Ekonomiska förutsättningar... 7 3.1 Ekonomiskt resultat... 7 3.1.1 Sammanställd detaljbudget Regiongemensam verksamhet (SD08)... 7 3.2 Eget kapital och obeskattade reserver... 7 3.3 Investeringar... 7 4 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse... 8 Patientnämnderna, Detaljbudget 2(9)
1 Sammanfattning Dnr: PNN 2017-00081, PNÖ 2017-00055, PNG 2017-00062, PNS 2017-00051, PNV 2017-00052 Patientnämnderna har 2018 valt att arbeta med fem av regionfullmäktiges mål och utifrån dessa ett antal fokusområden. o Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska. o Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras o Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten skall förbättras. o Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras. o Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Patientnämndernas totala budgetomslutning för 2018 är 26,2 mnkr, varav 3,3 mnkr resursförstärkning från staten. Detta under förutsättning att RS i nov 2017 beslutar i sin tilläggsbudget att tillföra dessa resurser för patientnämndsverksamhet i VGR. Patientnämndernas verksamhet regleras från och med 1 januari 2018 i Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. Härmed upphör lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet att gälla. Lagen innebär förändringar i uppdrag såsom volymökningar, förändringar i klagomålsprocessen samt kompetensförstärkning. Lagen förutsätter systematisk samverkan och återföring med vårdgivare, IVO (Inspektionen för vård och omsorg), politiska nämnder och styrelser samt att patientnämndernas egna analyser utifrån klagomålsärenden fördjupas. Tillkommande mål för patientnämnderna är att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet samt att verksamheterna i hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar Patientnämnderna skall i sina iakttagelser, rapporter och analyser ha betoning på kvalitet och patientsäkerhet, samt vårdens förmåga till patientcentrering, samt beakta mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Patientnämnderna prognostiserar för 6 500 inkomna synpunkter och klagomål till de fem nämnderna 2018. Patientnämnderna prognostiserar för 100 inkommande ansökningar gällande stödperson inom VGR under 2018. Patientnämnderna, Detaljbudget 3(9)
2 Mål och fokusområden 2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 2.1.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Tjänsteresor med bil ska minska jämfört med föregående år för medarbetare och förtroendevalda. Kollektivtrafik skall alltid väljas i första hand. Stödpersoners resor skall noteras och analyseras med utgångspunkt från antalet utförda stödpersonsuppdrag. 2.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 2.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras 2.2.1.1 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin 2.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna 2.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Patientnämnderna skall följa ovanstående fokusområden utifrån inkomna klagomål och synpunkter. Syftet är att analysera iakttagelser och statistik från de fem patientnämnderna. Målet är att presentera specifika rapporter utifrån fokusområdena. Se 2.2.1 Se 2.2.1 Se 2.2.1 2.2.1.1 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin 2.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna 2.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa 2.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras 2.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin 2.2.2.2 Förstärka primärvården och den nära vården 2.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan Patientnämnderna, Detaljbudget 4(9)
2.2.2.4 Utveckla digitala vårdformer och tjänster Patientnämnderna skall följa ovanstående fokusområden utifrån inkomna klagomål och synpunkter. Syftet är att analysera iakttagelser och statistik från de fem patientnämnderna. Målet är att presentera specifika rapporter utifrån fokusområdena. Se 2.2.2 Se 2.2.2 Se 2.2.2 Se 2.2.2 2.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin 2.2.2.2 Förstärka primärvården och den nära vården 2.2.2.3 Förbättra akutvårdkedjan 2.2.2.4 Utveckla digitala vårdformer och tjänster 2.3 Västra Götalandsregionen ska erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens 2.3.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Se 2.3.1 2.3.1.1 Fortsätta utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Patientnämnderna arbetar för en ändamålsenlig kompetensutveckling utifrån individuella utvecklingssamtal och kompetensutvecklingsplaner. Det skall även ske utifrån en upprättad kansligemensam kompetensutvecklingsplan. Nämnas bör kompetensutveckling med anledning av ny lagstiftning och förändringar i uppdrag. Ambitionen är att ta tillvara medarbetares idéer, vilja, engagemang och kompetens i verksamhetsutvecklingen. Det skall ske utifrån resurser, utbud samt förutsättningar hos medarbetare och i linje med verksamhetens behov. 2.3.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Arbeta med utveckling av den individuella kompetensen och det gemensamma kansliets, för ökad samsyn kring patientnämndernas nya lag, mål och uppdrag. Utveckla ett målmedvetet hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro såsom teamutvecklings- och friskvårdsaktiviteter för att stärka medarbetarskap, samhörighet och relationer. Arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbete, revidera upprättade handlingsplaner utifrån fysiska, tekniska, organisatoriska samt sociala arbetsmiljöfaktorer, samt arbeta vidare med dess genomförande. Patientnämnderna, Detaljbudget 5(9)
2.3.2.1 Satsa på ledarskap Tydliggöra ledarskapet för att erhålla bra resursutnyttjande, samordna, utveckla och tydliggöra processer, arbetssätt och förutsättningar för att erhålla en än mer effektiv, kvalitets- och rättssäker verksamhet. Patientnämnderna, Detaljbudget 6(9)
3 Ekonomiska förutsättningar 3.1 Ekonomiskt resultat Patientnämndernas totala budgetomslutning för 2018 är 26,2 mnkr, varav 3,3 mnkr resursförstärkning från staten. Detta under förutsättning att RS i nov 2017 beslutar om tilläggsbudget för patientnämnderna gällande 3,3 mnkr. Resultatet är en budget i balans 2018. Resurser enligt nedan: Regionbidrag inklusive kostnadsuppräkning, 21,4 mnkr. Från staten och VGR beräknas 3,3 mnkr att tillföras patientnämndsverksamheten Intäkter från kommunerna i VG beräknas till 1,5 mnkr. 3.1.1 Sammanställd detaljbudget Regiongemensam verksamhet (SD08) Resultatbudget (mnkr) Budget 1712 Prognos 1708 Budget 1812 Statsbidrag 0,0 0,0 0,0 Övriga erhållna bidrag 0,0 0,0 0,0 Försäljning av tjänster 1,5 1,5 1,5 Försäljning av material och 0,0 0,0 0,0 varor Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Verksamheten intäkter 1,5 1,5 1,5 Personalkostnader, inkl. inhyrd -19,8-18,7-22,8 personal Köpt vård 0,0 0,0 0,0 Läkemedel 0,0 0,0 0,0 Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 Verksamhetsanknutna tjänster 0,0 0,0 0,0 Material och varor, inkl -0,1-0,1-0,2 förbrukningsmaterial Lokal- och energikostnader -0,9-0,9-1,3 Övriga tjänster, inkl -1,3-1,3-1,5 konsultkostnader Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 Övriga kostnader -0,4-0,4-0,5 Verksamhetens kostnader -22,5-21,4-26,3 Regionbidrag 21,0 21,0 24,7 Finansiella intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 1,1 0,0 3.2 Eget kapital och obeskattade reserver Patientnämnderna planerar inte att använda eget kapital. 3.3 Investeringar Patientnämnden har inga investeringsplaner. Med anledning av ny lag och förändringar i uppdrag för patientnämnderna 2018, finns förväntningar på ett mer ändamålsenligt digitalt ärendehanteringssystem. Kansliet kommer att inventera behov och förutsättningar gällande kvalitetsförbättringar i digitalt ärendehanteringssystem. En eventuell investeringsplan kommer att tas fram inför 2019. Patientnämnderna, Detaljbudget 7(9)
4 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse 4.1 Verksamhet Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso-och sjukvården. Patientnämndernas verksamhet regleras från och med 1 januari 2018 i Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. Härmed upphör lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet att gälla. Den nya lagen antogs av riksdagen i maj 2017. Lagen innebär förändringar i uppdrag såsom volymökningar, förändringar i klagomålsprocessen samt kompetensförstärkning. Lagen förutsätter systematisk samverkan och återföring med vårdgivare, IVO, politiska nämnder och styrelser samt att patientnämndernas egna analyser utifrån klagomålsärenden fördjupas. I Regeringens budget för 2018 framgår att man ämnar kompensera patientnämndsverksamheten och för VGR:s del är denna summa 3,3 mnkr. I varje landsting och kommun skall det enligt lag finnas en eller flera patientnämnder. Dessa skall utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och en hög patientsäkerhet samt till en ökad patientcentrering i hälso- och sjukvården. Patientnämnderna är opartiska och neutrala i förhållande till vårdens utförare och beställare samt anmälare. Patientnämndernas fokus är patienten och deras närstående, patientsäkerhet och upplevelsen av vården från enskilda medborgare. Till nämndernas arbetsuppgifter hör också att rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till de patienter som vårdas enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård eller Smittskyddslag (2004:168). Enligt Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården, får en kommun som ingår i ett landsting överlåta uppgifterna enligt denna lag till landstinget om överenskommelse kan träffas. Sådana överenskommelser har träffats med samtliga 49 kommuner i Västra Götalandsregionen. I Västra Götalandsregionen finns, fristående från vården, fem patientnämnder direkt underställda regionfullmäktige, södra patientnämnden, patientnämnden Göteborg, västra patientnämnden, östra patientnämnden, norra patientnämnden. Uppdraget regleras förutom av lagen, av regionfullmäktige beslutat reglemente Dnr: RS 691-2012. I reglementet framkommer att norra patientnämnden är anställningsmyndighet för kansliets medarbetare exklusive förvaltningschef, med ansvarar för personalfrågor och arbetsmiljö. Norra patientnämnden tillhandahåller tjänstemannastöd till samtliga nämnder och ansvarar för att organisationen är tydlig och ändamålsenlig. De fem patientnämnderna betjänas av ett gemensamt kansli. Vid patientnämndernas kansli finns förutom förvaltningschef, 21 medarbetare med tillsvidareanställning. Kansliet har kontor i Göteborg, Vänersborg, Skövde, samt Borås. 4.2 Tillkommande mål för patientnämnderna 4.2.1 Patientnämnderna skall bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet samt att verksamheterna i hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar Patientnämnderna skall återföra iakttagelser, statistik och analyser till nämnder, styrelser, beställare och utförare, i enlighet med beslutad plan för återföring 2018. Patientnämnderna skall verka för att mottagande nämnder och styrelser samt tjänstemän tar Patientnämnderna, Detaljbudget 8(9)
tillvara patientnämndernas iakttagelser och synpunkter i sin verksamhetsutveckling. Patientnämnderna skall i sina iakttagelser, rapporter och analyser ha betoning på kvalitet och patientsäkerhet, samt vårdens förmåga till patientcentrering, samt beakta mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Patientnämndernas kansli skall samverka med Vårdgivarna och IVO kring klagomålshantering, registrering och redovisning i syfte att tydliggöra respektive myndighets uppdrag i och med ny lagstiftning 2018. Patientnämndernas kansli skall utveckla och anpassa ärenderegistrering och dokumentation för bättre kvalitet på systematiska statistikuppföljningar, iakttagelser och analyser. Patientnämnderna skall bidra till ökad kännedom om den egna verksamheten i syfte att få kännedom om fler klagomål och synpunkter. Detta utifrån reviderad kommunikationsplattform och nämndspecifika planer för information 2018. Patientnämnderna prognostiserar för 6 500 inkomna synpunkter och klagomål till de fem nämnderna 2018. Patientnämnderna prognostiserar för 100 inkommande ansökningar gällande stödperson inom VGR under 2018. Patientnämnderna, Detaljbudget 9(9)