Nr 3 Årgång 46 Augusti 2009 medlemsavgift på plusgiro 60 47-5 Ordföranden har ordet Årsstämman: En bildkavalkad Utgrävningarna vid Broby bro sommaren 2009 Seminarium 30/8 Täby i vikingatid Kajsa Pehrson, hembygdsmuseets allt i allo, 90 år F2:s Kamratförening nedlagd Varför ett vikingamuseum i Täby? - Vandring med Jan Rosenberg Hembygdens dag i Gribbylund 13/9 Föreningens och sektionernas höstprogram OBS! Biljetter till seminariet Täby i vikingatid säljes i Ytterbystugan 15 och 16 augusti kl 10.00-12.00.
Nr 3 Augusti 2009 Bild på framsidan: Utgrävningarna vid Broby Bro. Guiden Elin Engström berättar Foto: Leif Grönwall Ordföranden har ordet Sedan nummer 2/09 har vi haft årsmöte, sjungit in Göken på Skansberget, firat Nationaldag, Veterantågets dag i Näsbypark och firat Midsommar. Och när det jag skriver nu går ut till er medlemmar är det höst (nästan). Får jag stanna upp ett tag vid årsmötet. Jag är glad och tacksam för det stöd vi fick för verksamhetsplanen (återgiven i sammanfattning på annat ställe i detta nummer). Att styrelsen får årsmötets odelade stöd ser jag som viktigt. Det är stora frågor vi vill ta tag i. Jag måste få tacka Bengt Gustavsson och Täbykören också. Det är en ynnest att ni kommer till vår Gökotta. Skansberget i morgonsol, Täbykören och Svensk Sommarpsalm är en oslagbar kombination. Jag blir upprymd av minnet långt in i oktober. Veterantågdagen i Näsbypark hade ett speciellt innehåll för oss i år. Vi sålde böcker och fick förhoppningsvis några nya medlemmar. Men vi ställde också frågor till besökarna om vad som hänt de senaste 10-15 åren på gott och ont för att komplettera nya utgåvan av boken om Näsbypark. Den ska nämligen ut i nytryck och då vill vi ju lägga till det som hänt sedan 1995. Vi fick en del svar och flera goda tips om hur vi får reda på mer. TACK för det! Midsommar är ju som det är! Det är ju själva meningen med midsommarfirandet. Ändå vilade det något av en skyddsängel över tillställningen i år. Man får nog säga att vädrets makter stod oss bi. Två dagar före midsommar stod ängarna blöta och vi såg framför oss hur bilarna fastnade i leran och behövde dras loss av traktorn. Så blev det nu inte Och ett stort tack till alla som medverkat (i år igen)! Till hösten blir det en kurs i kransbindning. I höst ja Då blir den viktigaste uppgiften för oss i styrelsen att få ut mesta möjliga av vårt seminarium Vikingatiden i Täby (30 augusti på Såstaholm). För oss och våra medlemmar är det en del av vår historia. För beslutsfattare i olika instanser hoppas vi att det är seminariet som slutligen ger den insikt man behöver för att lyfta fram det unika med vår bygd järnålderns Mekka, som Länsmuseet säger och att fullfölja de utredningar som kommunfullmäktige egentligen redan beslutat om. De just avslutade grävningarna i Broby bekräftar återigen att vi har unika förutsättningar att visa upp denna tid i svensk historia. Tack Bror-Arne och Leif för den förträffliga nyhetsrapporteringen. Och den 13 september ska vi ha Hembygdens dag i Gribbylund (se särskild annons). Det är lite kul att lyfta fram en kommundel. Man får tillfälle att gå på djupet och läsa på lite nytt. Som sagt, när ni läser mina rader hoppas jag att vi är mogna för en händelserik THF-höst. Lothar Lammertz Nr 3 Augusti 2009. Årgång 46 Postadress, Östra Banvägen 78, 183 30 Täby Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78 Tel 08-758 14 04 (telefonsvarare ) Framför ditt ärende. Vi ringer upp dig. Tala tydligt! Hemsida: www.hembygd.se/stockholm/taby E-post: leona.jagerclarstedt@ebrevet.nu Medlemsavgift: Kr 150 insättes på Plusgiro 60 47-5 Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, april, augusti och november. Utgivare och produktion Ansvarig utgivare: Lothar Lammertz Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvg. 20 183 60 Täby, tel 08-756 14 92, 076-814 14 92 Foto: Leif Grönwall om inte annat anges Illustrationer: Tord Tordmar om inte annat anges Layout & Produktion: Erik Sainz - Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten at redigera och stryka i alla texter. Anonyma skrivelser publiceras ej. Glöm inte att anmäla flyttning! Anmäl till hembygdsförenigen när du flyttar. Adressen är Östra banvägen 78, 183 30 Täby. Det går också per telefon till 08-758 14 04 (telefon svarare). Tryck: Stockholms Läns Grafiska 2
Några minnesbilder från årsmötet Täby Hembygdsförening höll sin ordinarie årsstämma den 24 april i Täbysalen, Tibble kyrka. Ordföranden Lothar Lammertz hälsade alla välkomna. För att leda förhandlingarna valdes Bo Gustafsson Grip och han assisterades av sekreteraren Alois Nagel. Vid årsmötet antogs en verksamhetsplan med följande viktiga punkter: att styrelsen går vidare med kostnadsberäkningar för ett utbyggt hembygdsmuseum i Rönninge by till en kostnad av ca kr 35 000. att föreningen den 30/8 anordnar ett seminarium om Täby i vikingatid för att tydliggöra den ansenliga kulturhistoriska skatt som finns inom kommunens gränser. Kostnad ca kr 45 000. att genom besök i skolorna försöka stimulera Täbyungdomar att intervjua personer på äldreboenden eller inom den egna familjen för att på så sätt lära sig hur det gick till förr. att göra en uppdatering över de senaste 30 åren samt omtryck av boken om Näsbypark. Kostnad ca kr 60 000. OBS! Även Irja Lundgren, Vivianne Nagel, Eva Isaksson och Lena Thurén, alla från Slöjdgillet, fick motta Hembygdsförbundets Hedersnål utan krans. De saknas i bildkollaget. Täby Kyrkokör sjöng vackert om våren. Även vår stämmoordförande Bo Gustafsson-Grip får blommar och tack. Kerstin Gräns får Hembygdsförbundets Hedersnål med krans av Lothar Lammertz. Våra två arkivarier Siv Malmros och Kerstin Ferenius berättar om sin verksamhet. Lars Andersson från Stockholms Läns Museum avtackas av Lothar Lammertz efter sin exposé över utgrävningarna vid Broby bro. Kerstin Ferenius och Siv Malmros avtackas för sitt arbete med arkivet. Den avgående redaktören Jean-Louis Sainz tackas av och får Hembygdsföreningens Hedersnål utan krans. Bror-Arne Ersson berättar mer om det planerade vikingaseminariet. Kerstin Gräns informerar om Hembygdens dag i Gribbylund den 13 september. Vår mycket omtyckta och duktiga museichef Kajsa Pehrson blir utnämnd till Hedersledamot i föreningen tillsammans med Maj Tordmar Jan Rosenberg informerar om planer på ett vikingaseminarium den 30 augusti. Gerd Lindström och Mary Fungdahl från Slöjdgillet, får Hembygdsförbundets Hedersnål med krans. 3
Utgrävningarna vid Broby bro 8-18 juni 2009 För tredje året i rad grävde arkeologer från Stockholms läns museum tillsammans med sex studenter från Stockholms universitet vid Broby bro. Som vägvisare, informatörer och guider för spontanbesökare mm jobbade volontärer ur Hembygdsföreningens Fornminnesgrupp. Årets grävledare, Lars Andersson hoppades bl a få följande frågetecken från tidigare års grävningar uträtade: Finns det någon inbördes kronologi på gravgården? Fortsätter det märkliga mönstret med mest män/pojkar och mycket få kvinnor begravda? Utgör täckdiket en begränsning av gravgården åt norr? Finns en begränsning åt öster? Redan vid första dagens slut hade tre gravar frilagts, en känd sedan förra året. På förmiddagen dag två hittades en fjärde grav. Tillstånd och tid fanns bara för utgrävning av tre gravar, Lasse beslutade att graven från förra året samt en grav med spår av kista, skulle utgrävas. Tredje dagen inleddes med regn, Den fantastiska leran som bevarar skeletten på ett helt unikt sätt, förvandlades snabbt till en mardröm för arkeologer och besökare, - den släppte helt enkelt inte taget om skor och stövlar. Trots vädret fick vi besök av både skolklasser och många spontanbesökare. Schaktningsarbetet pågick denna dag mest utanför täckdiket, inga fynd. Dag fyra återupptogs schaktningsarbetet inne på gravgården och snart upptäcktes ett skallben i leran, den femte graven var nu hittad och Lasse bestämde snabbt att denna grav skulle grävas ut. Ett klokt beslut skulle det visa sig. Femman blev grävningens huvudattraktion. 4 Bror-Arne Ersson och Leif Grönwall äger gravgården
Skelett av vuxen man, se den fina kistkanten Den femte dagen hittades så grav nr sex och sju. Dessa kommer inte att grävas ut i år. Lördagen och söndagen var planerade att bli de stora publikdagarna. Trots regn hela lördagen var båda våra parkeringsplatser fullbelagda och nyfikna besökare trotsade leran. På söndagen vräkte regnet ner och all utomhusaktivitet var omöjlig. Lasse Anderssons föredrag Jakten på Jarlabanke på Såstaholm drog däremot fullt hus, många fick ståplats. Lasse ställde frågan: Är Jarlabanke kanske redan hittad? Som fornminnesplats ansåg Lasse att gravgården vid Broby bro, i dignitet är fullt jämförbar med Uppsala högar. Lasses föredrag samt grävningens uppmärksamhet från media skulle göra den kommande veckan till en formidabel publiksuccé. Dag åtta hade vi två frilagda skelett och en fin kistkant att visa. Mats Vänehem från Länsmuseet blev så upptagen av media att Bror-Arne Elin berättar att här ligger ett barn ca 6 år Bror-Arne håller i mikrofonen och undertecknad fick guida ca 80 besökare. Tack vare att vi följt utgrävningen kontinuerligt kände vi oss nästan som experter. Även Elin Engström från universitetet ryckte in som guide. På måndagskvällen ringde Mats och undrade om Hembygdsföreningen kunde ansvara för gravgården tisdag förmiddag. Studenter, grävmaskinist och arkeologer skulle vara frånvarande! Stolta och lite andäktiga åtog vi oss uppdraget. Vi kan inte tolka Mats på annat sätt än att det byggts upp ett härligt förtroende mellan hembygdsföreningen och museets arkeologer. Besökare fattades inte, Bror-Arne tog emot två grupper från Stockholms idrottsförbund och spontanbesökare kom hela tiden. De två sista dagarna satt besökare och väntade på oss när vi anlände kl 09.00. Timmarna flög iväg med att anvisa parkeringsplatser, guida, se till att avspärrningarna inte trampades ner, täcka över, täcka av skeletten (solen tar hårt på ben som inte solat på tusen år). Sista dagen kom ett team som jobbar med TV4:s kommande stora historiesatsning och filmade upptagningen av skeletten. Många besökare kom för att få en sista glimt innan allt var över för denna gång. Totalt fick vi drygt 900 besökare trots det dåliga vädret första veckan! Så var grävningen avslutad, fältet som innehåller så mycket spännande återställt, fyra nyupptäckta gravar är övertäckta med jord igen. Skeletten och övriga fynd paketerade. Nu väntar vi med spänning på analyser. Hur många oupptäckta gravar som finns här och vad de innehåller kan vi bara spekulera om. Tack alla i Hembygdsföreningens fornminnesgrupp som hjälpt till. Ni som vill läsa mer om utgrävningen, samt, se fler bilder, besök Hembygdsföreningens hemsida under Aktuellt/ Fornminnesnytt. Läs proffsens grävdagbok på Stockholms länsmuseums hemsida. Leif Grönwall 5
Seminarium: Täby i vikingatid Söndagen den 30 augusti 2009 kl 12.00-17.00 på Såstaholm Hotell och Konferens inträde 100kr/person. OBS: Biljettförsäljning 15 och 16 augusti i Ytterbystugan kl 10.00-12.00. Seminariumet har tillkommit i sammarbete med riksantikvarieämbetet, Stockholms Läns Museum, Uppsala Universitet, Såstaholms Hotel och Konferens samt Täby kommun, kultur och fritid. Program 12.00 - Introduktion 12.30 - Fynden från Broby bro. Arkeolog Lars Andersson från Stockholms Läns Museum 13.00 - Förläne honom ljus och paradis! Om Ulv, Estrid och andra nyfrälsta vikingar i Täby. Kristina Svensson, arkeolog och vetenskapsjournalist 13.30 - Hade Estrid slavar? Professor Dick Harrison, historiker och författare Kaffepaus 14.30 - De minsta gårdarna under äldre järnåldern med exemplet Fittja vid Täbys nya begravningsplats. Arkeolog John Hamilton, Riksantikvarieämbetet 15.00 - Bilden av vikingen och vikingatiden. Maja Hagerman, historiker och författare 15.30 - Skuggor av stormän före Jarlabanke. Arkeolog Richard Grönwall från Stockholms Läns Museum Kort paus 16.00 - Paneldebatt och frågestund. Moderator: Professor Ola Kyhlberg vid Uppsala Universitet Broby bro. teckning Yngve Svalander år 1957. De som vill äta lunch före seminariet kan boka in sig på Såstaholm Hotell och Konferens, tel: 08-510 194 00. Deltagarna har möjlighet att i pausen köpa kaffe och te. Kajsa en kulturperson med sinne för gamla saker Kajsa Pehrsson har nyss fyllt 90 år och kan blicka tillbaka på ett mycket aktivt engagemang i Täbys hembygdshistoria. Hon flyttade med sin man till Täby 1954 och bor idag i Gribbylund. Kajsa är född i Skellefteå där hon bland annat spelade teater och sjöng i amatörteatern. I Täby jobbade hon inom äldreomsorgen på bland annat Höstfibblan, Ångaren och Allégården. Hon har också hunnit med att vara vävlärare på Vuxenskolan samt utbildat scoutledare inom svenska scoutförbundet. Så fort hon har tid över och vädret tillåter åker hon gärna till sin gård i Tungelsta, Välstagård, på vägen mot Nynäshamn. Kajsa började med att hjälpa Hans Carlén på museet på den tiden det låg på övervåningen i Ytterbystugan. Hennes uppgift var att ta hand om gamla klädesplagg. Hon jobbade också mycket med Inga-Britt Lindroth som i november 1975 bildade Täby Slöjdgille. Alla tre tillsammans hjälptes de åt att bygga upp museets samlingar, katalogisera och ordna utställningar bland annat i nuvarande bibliotekshuset i Täby centrum. På 6 senare tid fick de en värdefull hjälp av Marianne Zetterberg med överföringen av föremålsregistret på data. Det nya hembygdsmuseet i Rönninge by invigdes i samband med hembygdsföreningens 40-årsjubileum i juni 1982. Nu fick Hans, Inga-Britt och Kajsa äntligen plats att sätta ihop olika gamla interiörer. På ett pedagogiskt sätt visade de hur man levde förr, i huvudsak på 1800-talet. En hattaffär, ett snickeri, ett skrädderi, ett skomakeri, ett klassrum, ett kök är alla exempel på tidstypiska miljöer som skapades. I stort sett alla föremål har skänkts till museet av Täbybor. Våren 1996 tog Kajsa över ansvaret för hem-bygdsmuseet efter Inga-Britt. - Visst behöver vi mer plats för att kunna visa allt det som har en stark anknytning till Täbys hembygdshistoria, säger Kajsa och tillägger att hon väntar med spänning på att museet i Rönninge by kan byggas ut. Ja, idag är det väldigt trångt och det saknas plats för att göra något nytt. Kajsa verkligen brinner för att kunna visa upp gamla saker. Hennes glädje och engagemang smittar av sig på besökarna i alla åldrar som kommer till museet. Jean-Louis Sainz
F2:s kamratförening nedlagd - hembygdsföreningen vårdar minnesstenen Lördagen den 23 maj avslutades en lång och betydelsefull epok i Täbys nutidshistoria för gott. Den sista återstående verksamheten minnande om den gamla flygkåren, F 2:s Kamratförening som bildades 1944, höll sitt sista möte vid minnesstenen på Hägernäs strand och överlämnade därefter sin fana till Tullinge kamratförening. F 2:s Kamratförening var den äldsta av sitt slag i landet och många medlemmar och honoratiores hade kommit till mötet, som samtidigt var en jubileumshögtid, 65 år, för att hedra kåren och kanske ta ett sista farväl av gamla kamrater och arbetskolleger. Minneshögtiden hedrades också genom en överflygning av DC 3:an från Vallentuna med kapten Åke Jansson vid spakarna. Foto: Lennart Norrbom Flygkåren, som funnits på området från 1919 som en del av marinflyget, blev 1926 Andra flygkåren och verkade sedan fram till 1974 då den som Kungliga Roslagens Flygkår lades ner efter att de senaste årtiondena huvudsakligen ha haft funktionen som skolförband. Mest bekant är F2 kanske för sina Catalinaplan varav ett blev nedskjutet av ryskt jaktflyg 1952. Söndagen den 10 maj ledde Jan Rosenberg en vandring till en tänkbar plats för ett vikingamuseum i Täby. Platsen ligger i närheten av Karby gård, strategiskt placerad mitt i vikingatid, kantad av lämningar från såväl brons- som yngre järnålder. Rubriken för den utannonserade vandringen var: Varför ett vikingamuseum i Täby? Om någon av de drygt femtiotal medvandrarna mot förmodan var skeptisk till ett vikingamuseum före vandringen, tror jag ingen var det efter den ca 4 km långa promenaden. Jan kan konsten att förklara, motivera, samt framförallt entusiasmera sina åhörare. Vi är många med honom som anser att detta är vår gyllene chans att sätta Täby på världskartan. Kamratföreningen upplöses ej utan dess medlemmar tillförs Tullinge Kamratförening (F18). Ett mycket omfattande bildarkiv liksom all dokumentation av flygteknisk karaktär lämnas till Flygvapenmuseet i Linköping. Material av allmänt samhällsintresse kopieras även till Täby kommuns och Hembygdsföreningens arkiv. Täby Hembygdsförening har åtagit sig att vårda minnesstenen som fått en slutlig placering vid strandpromenaden. Stenen som ursprungligen restes 1944 till minne av stupade som verkat på F2, har en inskription som lyder De älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden. Styrelsen ser uppgiften att vårda stenen som ett hedersuppdrag och har beslutat att Runstensfaddergruppen får i uppgift att utse lämplig person till uppgiften. Du kan läsa mer om flygkåren och det gamla flygkårsområdet i omtryckningen av boken om F 2 som ingår i Hembygdsföreningens skriftserie. Boken är nu kompletterad med en efterskrift som behandlar områdets nuvarande karaktär av bostads- och arbetsområde. Leona Jäger Clarstedt Därför ett vikingamuseum i Täby! Här står vi vid den tänkta platsen Kommunen har tillsatt en grupp som utreder frågan. Varför ska vi då ha ett vikingamuseum i Täby? Knappast någonstans Platsen sedd från Broby bro. i världen skulle ett vikingamuseum ligga så rätt som söder om Vallentunasjön. Efter att ha sett museiutställningen skulle besökarna kunna promenera eller åka rakt ut i verkligheten. - Tempelriddaren Arn har blivit en publikmagnet i Västergötland. Här i Täby har vi en hel släkt om nitton namngivna personer i fem generationer. Äkta vara alltså! Mer bilder, text och argument på vår hemsida/ aktuellt/fornminnesnytt nr 2. Leif Grönwall 7
8
Stadsdelen Gribbylund en av Täbys äldsta bosättningar Dagens Gribbylund vittnar knappast om att det är en av Täbys äldsta delar; stadsdelen har under de senaste tjugo åren genomgått en genomgripande utbyggnad. Men den uppmärksamme kan överallt i terrängen och vid den äldre bebyggelsen finna spår av gångna tider. Och många Gribbylundare känner stolthet över sitt område och den gemenskap som vuxit fram ur historien. Eftersom programmet den 13 september kommer att handla om Gribbylunds historia i lite nyare tid, vill jag försöka ge några glimtar från en sedan länge förgången epok. Vill man försöka föreställa sig hur det kan ha sett ut en gång börjar man kanske med att gå tillbaka till - stenålderns slutskede då vattennivån stod ca 25 m högre än idag och våra trakter var del av ett större skärgårdslandskap. Ca 1500 f Kr tappade några jägare yxor av grönsten som återfanns 1944..Åtmnstone en av dem kan beses i hembygdsmuseet. Inga boplatser finns. - ca 1100-500 f Kr (yngre bronsåldern) Rönningesjön är en vik av Värtan och vattenytan ligger ca 15 m högre än idag. De första bosättningarna kan anas. Begravningsrösen uppförs på Löttingekullen och vid Badparksvägen, kanske över betydande hövdingar. - ca 400 e Kr. Permanenta boplatser har etablerats på flera ställen, vilket flera gravfält vittnar om. På Skansberget på Rönningejöns östra sida uppförs en försvarsborg till skydd för befolkningen, ca 250 m lång och 125 m bred. Den är dock i bruk bara några hundra år, då landhöjningen omöjliggör insegling i Rönningesjön i slutet av 600-talet. Klimatet förbättras, jakt och fiske är fortfarande väsentligt för överlevnaden men jordbruk och boskapsskötsel blir allt viktigare. Utgrävningar 1994 vid Källparksvägen visar att bostadshusen troligen var ca 20 m långa och 8 m breda med inre takbärande stolpar och lerklinade väggar. Det sluttande vassbelagda taket gick nästan ända ner till marken och det stampade jordgolvet. I husets mitt vid eldstaden bodde människorna och närmast ingångarna fanns husdjur och förråd. Ett fint bevarat exempel på brandgravar från 600-talet är Domarringen i Löttingelund. - 800-talet (Vikingatiden omfattar tiden ca 800-1050 e Kr) De fasta boplatserna har utvecklats till små byar. Namnen skrivs på 1200- och 1300-talen, Lidby (Libby) lid=backe eller lilla, Grydby (Gribby) grytstenig mark och Lötungi, (Löttinge), men är sannolikt mycket äldre. Löttinge omämns som en ensam gård. Gribby låg något längre norrut i förhållande till dess nuvarande läge och Libby på höjden vid Fridhemsvägen-Granåsvägen. - 1000-talet då byarna runt Rönningesjön tillhör Ryds skeppslag med en roddare från varje by i ledungsskeppens bemanning. Sannolikt deltar folk från bygden i vikingafärderna i österled. Innan resorna påbörjas offrar man säkert vid offerkällan (vid Källparksvägens slut). De äldre långhusen för både människor och djur ersätts av ett flertal mindre hus för olika ändamål såsom storstuga, kok- och brygghus, fähus och lador. Varje gård ligger inhägnad längs en bygata medan brunnen och kanske bysmedjan är gemensamma. Löttinge kan ha varit en storbondes gård, då runstenar rests på gårdens ägor. I likhet med Jarlabanke låter han bygga en bro vid Rönningesjöns norra ände kallad Löttinge tä. - 1100-talet. Invånarna i byarna kristnas och begraver sina döda till en början på gårdsgravfältet och senare, när kyrkan byggts, i vigd jord i öst-västlig riktning i stället för att som tidigare bränna dem. - 1200-talet. Täby socken bildas och får ungefär samma omfattning som Täby kommun har idag. I rätts- skatteoch försvarshänseende ingår Gribby, Libby och Löttinge fortfarande i Ryds skeppslag. Ledungen, det försvar till sjöss som organiserades under vikingatiden, är också ett medel för kungen, när det gäller att utvidga riket. Erikskrönikan berättar bl a om Birger Jarls korståg mot tavasterna 1249. Säkert deltog den tidens Gribbylundare i dessa korståg. Levnadsbetingelserna är ganska gynnsamma och det är inte så ofta missväxt. Människor och husdjur blir allt fler och boendeformerna förbättras. En gård kan bestå av ett tiotal hus, alla byggda i trä och täckta av halm eller torv. Fähusen är låga och mörka och korna mycket mindre då än nu. På vintern står korna i sin (mjölkar ej) genom sin ensidiga näring av lövris och halm. Få har råd att hålla en häst, möjligen oxar. Svinstian är en låg koja som står tom efter jul. Löttinges ägor är lika stora som byarna Gribby och Libby tillsammans. - 1351. Digerdöden härjar. 300 av ca 750 boende i Täby dör. I Gribbylund/Löttingelund dör ca 15 av 30 invånare, främst de sämst ställda i samhället. Kyrkans folk blir genom sitt arbete hårt utsatta. Albertus Pictor målar på 1400-talet Döden spelar schack med människan i Täby kyrka till minne av pesten. Ryds och Danarö skeppslag slås samman till Danderydsskeppslag. - 1400 och 1500-talen. Man bor alltjämt i små låga stugor med torvtak. Byn Gribby består av fyra små hemman och Libby av två. De ägs av antingen Rydboholms gods, kyrkan eller är bondeägda. Gustaf Vasa 9
lämnar kyrkohemmanen i Gribby till Per Brahe d. ä. på Rydboholm som ersättning för Vaxön som övertas av Kronan. Nästan alla gårdar som en gång tillhört Ryds skeppslag tillhör nu Rydboholms gods. Löttinge ägs fortfarande av en storbonde. Säteriet Rydboholm har dessförinnan byggts upp med utgångspunkt från Gammelgården i Ryd. Gustaf Vasas far, Erik Johansson Vasa, ärver gården. Vid ombyggnaden till slott under 1500-talets mitt deltar säkert bönder och hjon från våra Gribbylundsbyar. Tjänsterna betalas in natura. Det är inte ovanligt att godsherren upplåter en jordbit, där vederbörande på sin fritid kan nyodla och försörja en familj. Nu kommer torpet Hästängen till. Det kan vara svårt för bonden att fullgöra alla sina plikter gentemot godsherren. Utöver att betala avraden (arrendet) med ett antal tunnor råg per år och ge husbonden en tunna öl och kost därtill skall han göra minst 12 dagsverken, tre på våren, tre i slåttern, tre i skörden och tre för timmerkörning. En mängd regler finns hur ägorna skall skiftas och hur hägnader skall skötas. Den som griper en tjuv har rätt att fängsla honom och föra honom till tinget. Straffet för stöld kan vara hängning. De boende i byarna runt Rönningesjön hör till Täby socken i kyrkligt avseende. Den stora förändringen gäller samhället. Med reformationen på 1500-talet Gribbylunds Gård bryts den katolska kyrkans makt och kyrkans rikedomar övertas av Kronan. - 1600-talet, Sveriges stormaktstid. Mycket folk behövs för tjänstgöring i armén. Det är kyrkoherdens uppgift att årligen föra bok över allt manfolk i socknen och alla som är mellan 15 och 60 år kallas till utskrivning vid sockenstugan intill Täby kyrka. Drängarna i Gribby och Libby kan också bli båtsmän. Amiralitet har återinfört en ordning där bönderna indelas i rotar med skyldighet att hålla en båtsman. Johan Palmstruch, det svenska bankväsendes fader införskaffar Gribby skattefrälsegård omkring 1654. Stockholms Banco öppnar banklokaler för allmänheten vid Mynttorget 1657 men blir på grund av vidlyftig utlåning insolvent och Palmstruch görs personligen ansvarig. Han döms till dödsstraff men benådas. Märkt av sina umbäranden i fängelset avlider han 1671. Johan Palmstruch med hustru och dotter ligger begravda i Täby kyrka. 1673 meddelar Carl XI att ett av hemmanen i Libby tillförs Israel Lagerfelt på Viggbyholm som ersättning för annan genom reduktionen beslagtagen mark. 1698 förvärvar den stridbare assessor och häradshövdingen Petter Dijkman skattehemmanet Gribby. Han får dock lämna sin tjänst efter att ha dömt fel i ett mål mot en hög ämbetsman och ägnar resten av sitt liv åt fornforskning och författarskap. Han ligger jämte sin första hustru Helena begraven i stora gången i Täby kyrka. -1700-talet. Löttinge och Libby blir rusthåll med skyldighet att hålla ryttare med häst och utrustning. Libbys ryttarstuga blir torpet Lansen och Löttinges torpet Skansen. Gribby rote sätter upp en båtsman på torpet Litzby. Livet är ofta hårt för dessa män och båtsmännen har att inställa sig i Karlskrona dit de får gå till fots. Många kommer aldrig åter. Andra har mycket att berätta från den stora världen vid sin hemkomst. Jordbruket utvecklas allt mer och gårdarna blir större. Mer arbets-kraft behövs och man inrättar dagsverkstorp. På Löttinge finns redan Löttinge Tä: nu tillkommer Hvilan och Mossen. På Gribby tillkommer Myrängen. Torpen byggs enligt viss standard och ett välbevarat exempel finns i båtsmanstorpet i Täby kyrkby. När gårdarna läggs under Rydboholm tillhör jakten grevarnas privilegier med undantag för rivande djur, t ex björn och varg. Greve Brahe på Rydboholm låter anlägga en varggrop vid Rönningesjöns nordspets. Löttinge gård ägs av en förmögen bryggare Simon Wire och gården genomgår stora förändringar. Bl a uppförs en undantagsstuga med kammare och kök och paradsängkammare med alkovinredning. Målningarna finns fortfarande kvar trots att huset bl a använts till hönshus. Vi har nu nått fram till 1800-talet i denna snabböversikt d v s en tid med stora förändringar i samhället. En sammanslagning av gårdarna Gribby och Libby äger rum under slottsbyggmästaren Abraham Robsahm. Han och hans familj, inte minst sonen Carl Hindric, kommer genom sina dagboksanteckningar, att dominera bilden av Gribbylund under lång tid framöver. Jag slutar där för att inte föregripa aktiviterna på Hembygdens dag. Om den kommande tiden har dessutom mycket skrivits tidigare. Kanske kan detta sammandrag som på grund av plastbrist inte kan rymma allt, inspirera till att läsa mer i Eric Jarnebergs bok om Gribbylund ur vilken uppgifterna här är hämtade. Leona Jäger Clarstedt 10
Sektionen för släkt-och hembygdsforskning Sektionens möten och aktiviteter är öppna för alla medlemmar i Hembygdsföreningen. Du anmäler dig till Mary Modin, tel 08-732 83 12 carlsson.mary@gmail. com för att delta i aktiviterna. Tisdagen den 25 augusti kl 13.00 i Ytterbystugan blir det diskussion kring vårteminens studiebesök och vad vi lärt oss av dessa. Dessutom: En uppföljning görs av de läsövningar som genomförts med Augusta Niklasson (hon som blev gravid år 1888 på Hästängen i Täby) och Augustas son Frans Emil. Hur skall sektionen visa upp sig under Hembygdens dag söndagen den 13 september i Gribbylund? Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby. Tid: kl 13.00 Tisdagen den 15 september kl 13.00 Studiebesök på Riksarkivet i Marieberg www.statensarkiv.se I Riksarkivet förvaras handlingar från den centrala statsförvaltningens äldsta tid fram till nutid och från enskilda arkivbildare, som person- och gårdsarkiv, föreningsarkiv och mycket mer. Arkivet tar emot grupper på ca 20 personer. Sista anmälningsdag är den 11 september. Tisdagen den 20 oktober kl 13.00-16.00, Riksarkivet i Arninge Forskning under ledning, vi hjälper varandra. Lokal: konferenslokalen på Riksarkivet i Arninge, Mätslingan 17, Täby. Vi kan ta emot ca 20 personer. Sista anmälningsdag är den 16 oktober. Vi söker en man eller kvinna - någon som är intresserad av att sköta örtagården på Rönninge by - den vid Södergården. Hembygdsföreningen står som ansvarig. Kontakta: Mona Ljungdahl, tel 08-510 509 57. Hon kan berätta mer. Torsdagen den 12 november kl 19.00 Berättarafton i Ytterbystugan, Tema Ytterby Rune Ingmar Fridén, född 1924 i Ytterbystugan, och Gun-Britt Lindberg, barnbarn till Carin och Karl Eriksson mjölnare i ångkvarnen, berättar om Ytterby. Har du själv något att berätta om Täby, till exempel hur du kom till Täby, om biobesök, dansbanor och lanthandlare m m. så är du välkommen med dina berättelser! Du kan i förväg kontakta Lennart Wallerman, tel 08-756 49 53 lennart.wallerman@telia.com eller Mary Modin, tel 08-732 83 12 carlsson.mary@gmail.com Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby. Tid: kl 19.00. Naturvårdssektionen Naturvårdssektionens höstaktivitet startar torsdagen den 27 augusti med möten varannan torsdag. Vårt Arbete i höst kommer till stor del att bestå i att identifiera Tord Tordmars diabilder, vilka vi fått från Karin Tordmar. Ett stort tack till familjen Tordmar för denna dyrgrip. Samlingen, som består av långt över 1000 bilder, innehåller dels naturbilder och dels dokumentära bilder. Stockholms länsmuseum är intresserat av de dokumentära bilderna, vilket även vårt eget bildarkiv är, åtminstone av de som visar Täby. Länsmuseet håller för närvarande på att digitalisera de bilder de är intresserade av. När vi återfår bilderna gäller det för oss att identifiera varje bild både för vår egen dokumentation och för länsmuseets. Alla är välkomna. Torsdagen den 8 oktober kl 19.00 hoppas vi kunna göra en första genomgång av bilderna i Ytterbystugan och då få hjälp av kunniga täbybor att identifiera lokaler och platser. Kontaktperson: Per-Henrik Malmros, tel 08-768 38 75 phl@telia.com Museet på Rönninge by behöver fler värdar! Vi behöver dig som är intresserad av att hjälpa till på museet några söndagar per år. Det räcker att du tycker det är intressant och roligt på museet och att prata med våra besökare. Vi lär av varandra och har trevligt tillsammans. Vi försöker alltid att vara tre personer på plats samtidigt. Museet är öppet varje söndag, maj juni och augusti oktober, kl 12.00 15.00. Välkommen att höra av dig till: Marja Bernblad Almvägen 56 187 34 Täby Tel 08-768 85 86 marja.bernblad@hotmail.com 11
Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan Östra Banvägen 78, 183 30 Täby B Porto betalt HÖSTPROGRAMMET 2009 augusti november tel 076-814 14 92 leona.jagerclarstedt@ebrevet.nu www.hembygd.se/stockholm/taby Söndagar augusti t o m oktober Hembygdsmuseet i Rönninge by Museet är öppet alla söndagar kl 12.00 15.00 Fritt inträde Söndagen den 30 augusti Täby i vikingatid Seminarium på Såstaholm Hotell & Konferens kl 12.00 17.00 Biljett försäljning 15 o 16 augusti i Ytterbystugan Se separat annons i tidningen Lördag-söndag 5-6 september Stora Byfesten i Rönninge by Sedvanligt program med marknad, lekar, musik och dans Se detaljerat program på kommande affischer och annonser. Söndagen den 13 september Hembygdens dag I Gribbylund kl 09.45 16.00 vid Gribbylunds kapell. För information, se sid 9 samt separata affischer Torsdagen den 8 oktober Tord Tordmars bilder Vi träffas för att identifiera Tord Tordmars efterlämnade bilder. Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby, kl 19.00 Arr: Naturvårdssektionen Söndagen den 18 oktober Albertus Pictor - Medeltidens store konstnär Birgitta Segerström berättar och visar bilder. Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby, kl 19.00 Arr: Täby Hembygdsförening Torsdagen den 29 oktober På ryttmästarens tid - del 5 Krigsfolks beklädnad vid Livregementet till häst från 1500-tal till modern tid Kapten Rolf Lindberg fortsätter sina historiska berättelser om bl a rytteriets betydelse i svensk historia. Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby, kl 19.00 Arr: Täby Hembygdsförening Torsdagen den 12 november Berättarafton Tema: Ytterby Rune Ingmar Fridén född 1924 i Ytterbystugan och Gun-Britt Lindberg, barnbarn till mjölnare Eriksson i ångkvarnen berättar om Ytterby. Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby, kl 19.00 Arr: Sektionen för släktoch hembygdsforskning Söndagen den 29 november Adventskaffe i Ytterbystugan Adventskaffe med bröd, musik underhållning, försäljning av hantverksprodukter, böcker m m samt ringlotteri. Tid kl 12.00 15.00 Arr: Täby Hembygdsförening Slöjdgillets Höstprogram Arbetskvällar i Ytterbystugan Varannan måndag, udda veckor fr o m 24 augusti. Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby. Samtliga kvällar kl 19.00. Dagträffar för arbetslediga Varannan tisdag, jämna veckor fr o m 1 september. Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby. Tid: kl 13.00-15.00. Stora Byfesten i Rönninge by Slöjdgillet medverkar 5-6 september. Hembygdens dag i Gribbylund Slöjdgillet medverkar söndagen den 13 september kl 11.00-16.00 Utställningen Hattar och sjalar visas 5 september 25 oktober i Drängstugan i Rönninge by. Söndagen den 25 oktober Julförberedelser med ljusstöpning i Rönninge by Kl 12.00-15.00 i Naturskolans lokaler. Slöjdbutiken i Undantagsstugan i Rönninge by Öppen söndagar kl 12.00-15.00 23 augusti 26 oktober. Vill du bli medlem i Täby Hembygdsförening? Sätt in 150 kronor på Plusgiro 60 47-5 OBS! Endast detta plusgiro Ange ny Medlem på Talongen. Skriv ditt namn, din adress och din e-post. Skriv gärna tydligt! Som medlem får du fyra nummer av tidningen Hembygd i Täby, en intressant bok ur föreningens skriftserie samt vårt stora programutbud. VÄLKOMMEN!