Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Relevanta dokument
Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017

Ekonomirapporten. oktober 2012

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

BNP Kvartal. 30 maj 2018

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

BNP Kvartal. 28 februari 2018

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

BNP Kvartal. 13 september 2017

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

BNP Kvartal. 29 november 2018

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

Ekonomiska bedömningar

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017

BNP Kvartal. 13 september 2018

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Penningpolitisk rapport september 2015

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Svensk ekonomi

1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average

Mdr kr

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

Vad är prognosen för 2014

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Sverige bedöms i stället bruttoskulden minska kraftigt, till under 30 procent av BNP 2020.

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Penningpolitisk rapport. April 2015

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Penningpolitisk rapport juli 2015

Pressmeddelande från SCB

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

BNP Kvartal. 28 juli 2017

Inledning om penningpolitiken

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Utvecklingen fram till 2020

Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019

MakroNytt. Stabilt skatteunderlag trots bräcklig konjunktur. Gradvis stärkta förhoppningar. Inhemsk efterfrågan håller uppe svensk konjunktur

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Nationalräkenskaper fjärde kvartalet 2013: BNP ökade 3,1 procent

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Penningpolitisk rapport februari 2017

Det ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio

BNP Kvartal. 30 juli 2018

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Penningpolitisk rapport April 2016

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Penningpolitisk rapport December 2016

Inledning om penningpolitiken

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Transkript:

Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan... 6 Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation... 0 Tabeller till avsnitt 9 Finansiell sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen... 2 3

Tabellförteckning BNP-tillväxt...5 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs...5 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt...5 4 Försörjningsbalans...6 5 Bidrag till tillväxt...6 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling...6 7 Fasta bruttoinvesteringar...7 8 Hushållens ekonomi...8 9 Näringslivets produktion...8 0 Offentlig produktion...9 Bytesbalans...9 2 Realt sparande...9 3 Bruttonationalinkomst (BNI)...9 4 Arbetsmarknad...0 5 Resursutnyttjande... 6 Löneutveckling och inflation... 7 Offentliga sektorns finanser...2 8 Statens finanser...3 9 Ålderspensionssystemet...3 20 Kommunsektorns finanser...4 2 Finansiellt sparande i offentlig sektor...4 4

Tabeller till avsnitt 6. Internationell och finansiell ekonomi Tabell BNP-tillväxt Procentuell förändring. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. Förenta staterna 3, 2,7 2, 0,4-2,4 2,8 2,9 3,5 2,9 2,3 Euroområdet,7 3,0 2,8 0,6-4,,3,6 2,0 2,0,9 Källor: Eurostat, nationella källor, IMF och egna beräkningar. Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs Värde vid respektive års slut. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. Reporänta,50 3,00 4,00 2,00 0,25,00 2,25 3,50 4,00 4,00 6-månadersränta,93 3,09 4,7,59 0,9,25 2,25 3,75 4,25 4,25 5-årsränta 3,6 3,68 4,9 2, 2,62 3,20 4,00 4,50 5,00 5,00 0-årsränta 3,37 3,65 4,3 2,67 3,24 3,75 4,50 4,70 5,20 5,20 0-årsdiff. SEK-DEM 0,0-0,2 0, -0,4 0, 0,0 0,0-0, 0,0 0,0 6 mån. T-bill 2,46 3,6 3,97,97 0,46,25 2,00 2,80 3,50 4,5 TCW-index 3,2 23, 25,7 42,0 36,7 27,6 26,6 26,4 26,5 26,5 EUR/SEK 9,44 9,03 9,43 0,83 0,40 9,50 9,30 9,20 9,20 9,20 USD/SEK 7,95 6,84 6,48 8,00 7,4 6,79 6,89 7,08 7,08 7,08 EUR/USD,9,32,46,35,46,40,35,30,30,30 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt Årsgenomsnitt. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. 6-månadersränta,75 2,47 3,63 3,87 0,37 0,50,79 3,06 4,02 4,25 5-årsränta 2,84 3,52 4,5 3,78 2,52 2,70 3,63 4,27 4,77 5,00 0-årsränta 3,38 3,70 4,7 3,90 3,25 3,4 4,6 4,6 4,97 5,20 0-årsdiff. SEK-DEM -0,00-0,08-0,06-0,0-0,02-0, 0,00-0,03-0,02-0,00 6 mån. T-bill 2,3 3,06 3,98 3,72 0,72 0,80,66 2,43 3,8 3,85 TCW-index 28,3 27,3 25,2 27,2 40,2 30,7 27, 26,5 26,5 26,5 EUR/SEK 9,28 9,25 9,25 9,62 0,6 9,77 9,39 9,25 9,20 9,20 USD/SEK 7,47 7,37 6,75 6,59 7,64 7,04 6,84 6,99 7,08 7,08 EUR/USD,24,26,37,46,39,39,37,32,30,30 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 5

Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell förändring. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. 2009 Hushållens konsumtionsutgifter 487 2,7 2,3 3,0-0,2-0,8 2, 3,8 3,5 2,8 2,5 Offentliga konsumtionsutgifter 858 0,4 2,0 0,3,4 2,,5 0,5 0,3 0,3 0,5 Statliga 227-2,5,0-0,5 0,0,5 2,6-0, -0,8 -,0-0,5 Kommunala 63,5 2,4 0,7,9 2,3,0 0,7 0,6 0,8 0,8 Fasta bruttoinvesteringar 533 8,9 9, 7,5 2,6-5,3,4 7,7 7, 6,9 6,0 Lagerinvesteringar 2-44 -0,0 0,2 0,8-0,6 -,5,4 0,2 0,0 0,0-0,0 Export 504 6,6 8,9 5,8,8-2,5 5,0 7,3 6,8 6,8 6,3 Import 279 7,0 8,7 9,4 3,0-3,4 7, 7,3 6,9 6,6 6,3 BNP 3 057 3,3 4,2 2,5-0,2-4,9 2,5 3,9 3,5 3,2 2,8 BNP, kalenderkorrigerad 3,3 4,6 2,7-0,5-4,7 2,2 4,0 3,9 3,2 3,0 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter Hushållens konsumtionsutgifter,3,,4-0, -0,4,0,8,7,3,2 Offentliga konsumtionsutgifter 0, 0,5 0, 0,4 0,5 0,4 0, 0, 0, 0, Statliga -0,2 0, 0,0 0,0 0, 0,2 0,0-0, -0, 0,0 Kommunala 0,3 0,5 0, 0,4 0,4 0,2 0, 0, 0,2 0,2 Fasta bruttoinvesteringar,5,6,4 0,5-3,0 0,3,3,3,3, Lagerinvesteringar 0,0 0,2 0,8-0,6 -,5,4 0,2 0,0 0,0 0,0 Export 3, 4,3 3,0,0-6,8 2,5 3,7 3,6 3,7 3,5 Import -2,7-3,5-4, -,3 6,3-3,0-3,3-3,2-3, -3, BNP 3,3 4,2 2,5-0,2-4,9 2,5 3,9 3,5 3,2 2,9 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Export Mdkr Procentuell förändring. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. 2009 Varuexport 005 5,0 7,6 3,, -7,2 5,8 7,2 6,6 6,5 6, Bearbetade varor 2 80 4,6 8,0 3,9-0,2-9,8 5,8 8,0 7,4 7, 6,5 Tjänsteexport 498,7 2,5 3,3 3,7 -,3 3,5 7,4 7,4 7,2 6,7 Total export 504 6,6 8,9 5,8,8-2,5 5,0 7,3 6,8 6,8 6,3 Exportpris 2,8 2,9 2,0 4,2 0,4 -,4-0,9 0,4,0,2 Import Varuimport 896 7,4 9,0 9,2 2,2-6,2 9,2 6,9 6,4 6, 5,8 Bearbetade varor 2 647 8,9 0,9,9 0,4-7,9,8 8, 7,6 7,0 6,6 Tjänsteimport 383 5,6 7,8 0, 5,0-5,7 2,2 8,4 8,0 7,8 7,6 Total import 279 7,0 8,7 9,4 3,0-3,4 7, 7,3 6,9 6,6 6,3 Importpris 4,6 3,2-0, 4,3-0,0 -,4 -,3 0,7,3,6 Löpande priser. 2 Varugrupper enligt SNI. 6

Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Procentuell förändring Mdkr Procentuell förändring. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. 2009 Näringslivet 2 353 8,9 8,3 8,4 4,6-9,0-0,6 9,6 0,0 9, 7,3 Varuproducenter 59 4,2 5,8 9,5 4,0-6,9-3, 9,4 9,6 7, 4,4 Industri 80 2,8 -,2,4 2,2-2,8-4,3 9,0 8,2 4,7 0,7 Övriga varuproducenter 80 6,3 5,8 7,2 6,2 -,4-2,0 9,8 0,9 9,4 7,7 Tjänsteproducenter 2 94 5, 0, 7,6 5,0-20,7,5 9,8 0,4 0,6 9,5 Bostäder 78 5,7 5,0 8,7-5,2-20,5 7,4 0, 6, 5,8 4,9 Nybyggnationer 32 8,3 2,8 8,6-3,0-4,0-7,6 23,0,8 0,5 8,0 Ombyggnationer 46,3 8,9 8,9 7,7 5,8 8, 2,9 2,2 2,4 2,5 Offentliga myndigheter 02 2,8 6,6 2,4 2,8 6,9 3,6-06 -2,5 -,0,2 Staten 50 -,9 2,3-3,7 3,7 9,3 4,0-3,0-5,9-3,8 0,7 Kommuner 52 8,4,4 8,6 2,0 4,7 3,3,8 0,8,5,6 Totalt 533 8,9 9, 7,5 2,6-5,3,4 7,7 7, 6,9 6,0 Byggnader 239 4,7 0,3 6,4,0-8,0-0,8 5,7 4,2 4,7 4,8 Maskiner 202 2,2 9,5 9,8 6,0-27,5 4,9 0,6 0,8 0,3 8, Mjukvara 93, 5,0 4,8-2,2 -,3 0,4 6,5 6, 4,4 3,7 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. 7

Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. 2009 Real disponibel inkomst 2,2 3,3 3,6 2,7 2, -0, 3, 2,6 2,4 2,0 Prisindex 3,2,0, 2,8 2,2,6 0,5,0,7 2, Nominell disponibel inkomst 622 2,4 4,3 5,2 5,6 4,4,4 3,5 3,6 4, 4, varav Lönesumma 4 33 3,6 5,4 6,9 5,8 0,4 2, 4,0 4,6 4,9 4,9 Övriga faktorinkomster 249 4,6 8,8 3,6 3,3-6,4,6 2,9 3,3 3,6 3,6 Räntor och utdelningar, netto 5 7-0,2-0,2-0,5-0,5,4 -, 0,5 0, -0, -0,2 Offentliga transfereringar 53,6,9 -,3,3 6,6 2, 0,5 0,8 2,2 2,7 varav Pensioner 28 0,7 2,8 4,0 5,5 7,5 0,0, 3,8 5,4 5,2 Sjukdom 0 3,7 0,0 -,4-3, -2,3-5,7-2,8-2,3 -,0-0, Arbetsmarknad 33-0,3-9,0-32,5-20,7 53,5 33, -2, -2,4-4,5-2,8 Familjer och barn 59 2,9 8,5,8 2,0 2,2 2,9 2,8 2,0 2,7 2,4 Studier 3 2,9 5,3-0,0 4,9 8,4 7,8 -,2-4,7 0, 0,7 Övrigt 35 0,7 5,7-3,4 0,7 7,5,4 4,8,5 2, 3,2 Privata transfereringar 57 6,0-0,4 6,4-2,6 3,3 6,0 5,6 5,2 5,5 5,4 Skatter och avgifter 546 4,7 5,4,2-0,7-3,4 0,7 3, 3,7 3,9 4, Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 2009 Eget sparande 35,0,9 2,9 5,6 8,3 6,3 5,7 4,9 4,6 4,0 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 05 6,2 6,4 7,2 6,7 6,5 6,0 6,0 6,0 6,0 6, Total sparkvot 6 239 7,2 8,3 0, 2,3 4,8 2,3,7 0,9 0,6 0, Finansiellt sparande 209 4,7 5,2 6,6 9,3 2,9 9,4 8,9 8,2 8,0 7,6 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. Tabell 9 Näringslivets produktion Mdkr Procentuell förändring. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. 2009 Varuproducenter 76 3,6 5,3 2,6 -,6-2,3 2,8 6,0 4,5 4, 3,7 varav: Industri 452 4,4 7,4 2,4-3,4-7,0 3,4 7,9 5,8 4,8 4,5 Byggverksamhet 36 4,3 4,0 4,6 2,9-3,9 0,6 3,5 2,8 3,2 2,6 Tjänsteproducenter 304 4,3 5,7 3,7 0,4-3,5 2,9 4,2 4,0 3,8 3,3 varav: Handel 35 4,4 3,3 4,0 0,5-2,2 5,7 5,3 5,4 4,7 4,0 Företagstjänster 29 6,0,2 6,2 -, -7,7 5,0 4,5 2,3 2,6 3,3 Näringslivet totalt 2 020 4,0 5,6 3,3-0,3-6,8 2,9 4,8 4,2 3,9 3,4 Löpande priser. 8

Tabell 0 Offentlig produktion Mdkr Procentuell volymförändring. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. 2009 Kommunal produktion 48 0,6 0, 0, 0,3,3 0,7 0,7 0,7 0,8 0,8 Statlig produktion 47-0,9 0, -0,3 0,5-0,,6 0, -0,8-0,9-0,5 Total offentlig produktion 565 2,8 4,5 4,4 4,3,2 2,9 2,6 2,3 3, 3,3 Löpande priser. Tabell Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. Handelsbalans 45 5 06 5 97 72 84 85 93 0 procent av BNP 5,3 5,2 3,5 3,6 3,2 2,3 2,5 2,4 2,5 2,6 Tjänstebalans 57 75 7 2 8 23 3 38 39 Faktorinkomster 2 4 73 0 53 69 59 58 58 58 Löpande transfereringar -34-37 -33-42 -37-36 -40-43 -46-48 Bytesbalans 90 23 257 300 225 222 225 23 243 250 procent av BNP 6,9 7,9 8,4 9,5 7,4 7,0 6,8 6,6 6,7 6,5 Kapitaltransfereringar 2-20 -3-5 -3-5 -5-6 -6-6 Finansiellt sparande 92 2 254 295 222 27 220 226 237 244 procent av BNP 7,0 7,3 8,3 9,3 7,3 6,8 6,6 6,5 6,5 6,4 Bytesförhållande procentuell utveckling -,7-0,3 2, -0, 0,4 0, 0,4-0,3-0,3-0,4 Tabell 2 Realt sparande Mdkr Procent av BNP. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. 2009 Realt sparande 489 7,2 8,2 9,7 9,6 6,0 6,9 7,7 8,3 8,9 9,3 Fasta investeringar 534 7,4 8,2 9,0 9,5 7,4 7,0 7,6 8,2 8,7 9,2 Lagerinvesteringar -44-0,2 0,0 0,7 0,2 -,4-0,0 0,2 0,2 0, 0, Löpande priser. Näringslivet. Tabell 3 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. BNP 2 735 2 90 3 063 3 55 3 057 3 74 3 330 3 483 3 65 3 822 Primära inkomster netto -4 49 72 08 38 70 6 60 60 60 BNI 2 73 2 949 3 35 3 262 3 095 3 245 3 392 3 543 3 70 3 88 9

Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation Tabell 4 Arbetsmarknad Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Procentuell förändring om annat ej anges BNP 3,3 4,2 2,5-0,2-4,9 2,5 3,9 3,5 3,2 2,9 Produktivitet 2 3,0 3,0-0,6 -,7-2,2 2,0 2,6 2,7,8,9 Arbetade timmar 0,2,3 3,2,6-2,9 0,5,3 0,7,3,0 Medelarbetstid 3 0,0-0,4,0 0,6-0,9 0,9 0,6-0,6 0, -0, Kalenderkorrigerat 4 BNP 3,3 4,6 2,7-0,5-4,7 2,2 4,0 3,9 3,2 3,0 Produktivitet 2 3,0 2,7-0,7 -,5-2,4 2,2 2,5 2,3,7,7 Arbetade timmar 0,2,9 3,5,0-2,6-0,,3,5,4,3 Medelarbetstid 3-0, 0,2,3 0,7-0,6 0,3 0,6 0,2 0, 0,2 Sysselsatta, 6 64 år 0,5,8 2,4 0,9-2,3-0,5 0,7,3,2,0 Sysselsatta, 5 74 år 5 0,4,8 2,5,2-2, -0,4 0,7,3,2, Sysselsättningsgrad, 6 64 år 6 73,9 74,5 75,6 75,7 73,5 72,9 73,3 74,2 75,2 76, Arbetskraften, 6-64 år 7 0,6,,4 0,9 0, 0,4 0,3 0,4 0,4 0,3 Arbetskraften, 5-74 år 5, 7 0,5,,5,2 0,2 0,5 0,3 0,4 0,5 0,4 Arbetslöshet, 6 64 år 7, 8 7,7 7, 6,2 6, 8,4 9,2 8,9 8,0 7,3 6,7 Arbetslöshet, 5 74 år 5, 7, 8 7,7 7, 6, 6,2 8,3 9,2 8,8 8,0 7,3 6,7 Arbetslöshet, 6 64 år, enl. tid. def. 9 6,0 5,4 4,6 4,6 6,5 6,6 6,0 5,5 5,0 4,5 Programdeltagare 0 2,6 2,9,8,7 2,6 4,5 4,4 3,5 2,9 2,5 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program Tusental personer, årsgenomsnitt Sysselsatta 40 56 37 6 9 I utbildning 83 82 52 69 8 2 209 66 35 5 Totalt 23 39 89 85 27 222 29 76 46 25 Anm.: Statistiska centralbyrån (SCB) har publicerat länkade dataserier för att överbrygga tidsseriebrottet i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) mellan första och andra kvartalet 2005. De av SCB publicerade helårsmedeltalen för 2005 är dock inte konsistenta med en sammanvägning av de länkade siffrorna för första kvartalet och siffror för övriga tre kvartal enligt nuvarande AKU. AKU-data avseende år 2005 motsvaras i denna publikation av siffror från sammanvägningen. BNP till marknadspris, fasta priser. 2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Avser arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna dividerat med antal sysselsatta i åldersgruppen 5 74 år enligt AKU. 4 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 5 Officiell arbetsmarknadsstatistik avser åldersgruppen 5 74 år. 6 Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen i procent av befolkningen i denna åldersgrupp. 7 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-defintionen). 8 I procent av arbetskraften. 9 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S.k. öppen arbetslöshet. 0 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften 5 74 år. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 0

Tabell 5 Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå. BNP-gap 0,4 2,4 2,5 0,0-5,3-4,4-2,9 -,9 -, -0,3 Produktivitetsgap, 2,3 0,8-0,9-3,0 -,3-0,0 0,6 0,5 0,4 Timgap -0,7 0,0,7 0,9-2,7-3,3-3,0-2,5 -,7-0,7 Sysselsättningsgap -0,5 0,3,2 0,5-2,4-3, -2,9-2,2 -,4-0,6 Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att BNP-gapet beräknas utifrån BNP till marknadspris medan delgapen beräknas utifrån BNP till baspris. Källa: Egna beräkningar. Tabell 6 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. Nominell löneutveckling Industri 3, 3,2 3,7 4,4 2,9,9 2,3 2,8 3,3 3,4 Byggindustri 3, 3,4 2,6 4,5 3,4 2,0 2,4 2,8 3,3 3,4 Näringslivets tjänstesektorer 3,3 3, 3,4 3,8 3, 2,4 2,6 3,0 3,3 3,4 Statliga myndigheter 3,3 3,4 3,8 3,9 3,8 2,4 2,5 2,9 3,3 3,4 Kommunala myndigheter 2,8 2,8 3,0 5,0 3,9 2,4 2,5 2,9 3,3 3,4 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3, 3, 3,3 4,3 3,4 2,3 2,5 2,9 3,3 3,4 Totalt, nationalräkenskaperna 3,5 3,3 3, 4,4 3,2 2,3 2,6 3, 3,5 3,6 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 0,9,6 3,5 0,9 0,9,7,5 2,6 2,8 2,7 KPI, årsgenomsnitt 0,5,4 2,2 3,4-0,3,3,6 2,2 2,7 2,7 KPIX, dec dec,2,2 2,0,4 2,4,6 0,6,3,8 2,0 KPIX, årsgenomsnitt 0,8,2,2 2,5,5 2,0 0,7,,6 2,0 KPIF, dec dec 2,6,2 2,4,6 2,7,8 0,9,6 2, 2,3 KPIF, årsgenomsnitt,,4,5 2,7,9 2,2,0,4,9 2,2 HIKP, dec dec,3,4 2,5 2, 2,8,7 0,6,3,8 2,0 HIKP, årsgenomsnitt 0,8,5,7 3,3,9 2, 0,7,,6 2,0 NPI, dec dec 0,2,9 3,8-0,2 0,6,7 0,6,3,8 2,0 NPI, årsgenomsnitt 0,, 2,7 2,7-0,8,5 0,7,,6 2,0 Prisbasbelopp, tusen kronor 39,4 39,7 40,3 4,0 42,8 42,4 42,9 43,5 44,5 45,7 Mått på underliggande inflation. I KPIX exkluderas både räntekostnader för egnahem och direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner. 2 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabeller till avsnitt 9 Finansiell sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen Tabell 7 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. Inkomster 49 56 640 66 62 622 69 768 847 929 Procent av BNP 54,5 53,8 53,6 52,6 52,7 5, 50,8 50,8 50,6 50,5 Skatter och avgifter 346 43 472 480 438 46 59 588 66 735 Procent av BNP 49,2 48,7 48, 46,9 47,0 46,0 45,6 45,6 45,5 45,4 Kapitalinkomster 62 60 7 77 6 53 6 64 67 70 Övriga inkomster 83 87 97 04 4 08 5 9 23 Utgifter 435 49 524 583 637 689 724 754 798 844 Procent av BNP 52,5 5,4 49,8 50,2 53,5 53,2 5,8 50,3 49,3 48,3 Transfereringar och subventioner 586 595 588 602 635 659 672 676 69 705 Hushåll 490 499 493 499 533 542 543 547 559 572 Näringslivet 55 5 52 54 54 68 73 70 7 70 Utlandet 4 45 43 49 49 50 55 58 6 64 Konsumtion 723 762 792 833 858 887 907 927 953 983 Investeringar m.m. 75 83 89 94 07 0 07 07 05 06 Ränteutgifter 52 5 55 53 36 32 38 44 49 49 Finansiellt sparande 55 70 6 78-25 -67-32 4 49 84 Procent av BNP 2,0 2,4 3,8 2,5-0,8-2, -,0 0,4,3 2,2 Staten 2 32 74 44-27 -72-33 2 50 88 Pensionssystemet 27 30 33 3 5 9 7-5 Kommunsektorn 6 8 9 2-2 4-8 -4-2 Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld 396 33 253 208 294 32 325 36 256 57 Procent av BNP 5,0 45,9 40,9 38,3 42,3 4,3 39,8 37,8 34,4 30,3 Nettoskuld -55-40 -536-380 -487-43 -44-428 -476-558 Procent av BNP -2,0-4, -7,5-2, -5,9-3,6-2,4-2,3-3,0-4,6 2

Tabell 8 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. Inkomster 840 877 95 883 829 834 873 96 957 997 Skatter och avgifter 759 799 824 786 732 743 777 85 854 892 Överföring från AP-fonden Övriga inkomster 80 77 90 97 96 90 96 00 02 04 Utgifter 828 846 84 839 856 906 906 904 907 909 Transfereringar till privat sektor 375 375 357 355 368 386 394 385 384 38 Bidrag till kommunsektorn 42 50 59 52 57 8 70 68 69 70 Ålderspensionsavgifter 27 27 24 24 24 23 22 2 2 2 Konsumtion 95 205 20 27 225 235 240 244 248 255 Investeringar m.m. 4 43 44 45 50 52 46 45 4 39 Ränteutgifter 47 46 49 45 32 29 35 42 44 42 Finansiellt sparande 2 32 74 44-27 -72-33 2 50 88 Procent av BNP 0,4, 2,4,4-0,9-2,3 -,0 0,3,4 2,3 Budgetsaldo 4 8 03 35-76 -63-8 8 69 08 Procent av BNP 0,5 0,6 3,4 4,3-5,8-2,0-0,2 0,5,9 2,8 Statsskuld 262 220 5 062 49 6 60 42 072 965 Procent av BNP 46, 42, 36,4 33,7 37,6 36,6 34,8 32,8 29,4 25,3 Tabell 9 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. Inkomster 200 20 223 233 225 224 235 244 255 266 Socialförsäkringsavgifter 5 60 69 78 79 82 90 98 207 27 Statliga ålderspensionsavgifter 27 27 24 24 24 23 22 2 2 2 Räntor, utdelningar m.m. 22 24 30 3 22 9 24 25 26 28 Utgifter 73 80 89 202 220 223 226 237 254 27 Pensioner 69 76 86 99 27 220 223 234 25 267 Överföring till staten 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga utgifter 3 4 3 3 3 3 3 3 3 3 Finansiellt sparande 27 30 33 3 5 9 7-5 Procent av BNP,0,0,,0 0,2 0,0 0,3 0,2 0,0-0, 3

Tabell 20 Kommunsektorns finanser Utfall för 2005 2009, prognos för 200 204. Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster 630 658 693 729 748 776 784 807 835 868 Skatter 436 454 479 503 52 52 538 560 584 60 Kommunal fastighetsavgift 2 4 5 5 5 6 6 Statsbidrag 08 4 20 5 38 26 23 22 22 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 9,9 9,6 9,6 9,5 20,4 20,5 9,7 9,4 9,2 9,0 Kapitalinkomster 0 2 2 8 7 7 8 0 3 Övriga inkomster 2 76 80 82 90 98 95 98 0 04 06 Utgifter 64 650 685 727 750 772 792 8 837 867 Transfereringar till hushåll 27 28 28 29 3 32 34 34 35 35 Övriga transfereringar 2 3 6 8 22 24 25 26 25 25 Konsumtion 526 555 580 64 63 650 665 680 703 726 Investeringar 43 47 53 57 6 62 65 67 69 72 Ränteutgifter 6 7 9 0 5 4 4 4 6 9 Finansiellt sparande 6 8 9 2-2 3-8 -4-2 Procent av BNP 0,6 0,3 0,3 0, -0, 0, -0,2-0, -0, 0,0 Resultat före extraordinära poster 3 5 4 8 4 0 5 7 9 Statsbidrag exklusive mervärdesskatt. 2 Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt. Tabell 2 Finansiellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP, om annat ej anges. Finansiellt sparande, miljarder kronor 55 70 6 78-25 -67-32 4 49 84 Finansiellt sparande 2,0 2,4 3,8 2,5-0,8-2, -,0 0,4,3 2,2 Justering för konjunkturläge -0,2 -,3 -,4 0,0 2,9 2,4,6, 0,6 0, Justering för engångseffekter -0,5 0,0 0,0-0,3-0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster -0,2-0,5-0,8 0, 0,2 0, 0, 0, 0, 0, Strukturellt sparande, 0,6,6 2,3 2,2 0,4 0,7,5 2,0 2,4 Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000 0,9,,5,6,3,0 0,9 0,8 0,9 0,9 BNP-gap, procent 0,4 2,4 2,5 0,0-5,3-4,4-2,9 -,9 -, -0,3 Engångseffekterna 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor 2009. 4