UFV 2007/656 Verksamhetsplan 2008 Fastställd av konsistoriet 2007-11-06
Innehållsförteckning 1 Förutsättningar på det nationella planet 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Budgetåret 2008 5 2 Lokala utgångspunkter 6 2.1 Anslagstilldelning 6 2.2 Övergripande satsningar 7 2.3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 11 2.4 Forskning och utbildning på forskarnivå 20 3 Förutsättningar för nämnder och styrelser 28 3.1 Organisation och ansvarsfördelning 28 3.2 Studenternas arbetsvillkor 28 3.3 Kvalitetsutveckling 29 3.4 Personalansvar och personalplanering 29 3.5 Jämställdhet 30 3.6 Etnisk och social mångfald 30 3.7 Ekonomiskt ansvar 31 3.8 Miljö- och arbetsmiljöansvar 32 3.9 Ansvar för inredning och utrustning, säkerhet m.m. 32 4 Uppdrag till områdesnämnderna och den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden 34 4.1 Uppdrag att återrapportera 34 4.2 Humanistisk-samhällsvetenskapliga områdesnämnden 35 4.3 Medicinsk-farmaceutiska områdesnämnden 39 4.4 Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden 43 4.5 Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden 47 4.6 Prognos för intäkter 50 5 Lokaler 51 5.1 Universitetets nuvarande lokalinnehav 51 5.2 Långsiktig lokalplanering 51 5.3 Lokalprojekt 51 5.4 Kapitalkostnader för lokalprojekt 53 5.5 Tillgänglighet 53 5.6 Lokaltjänstkostnader 53 6 Finansiering av lokaler och investeringar 55 6.1 Finansiering 2008 55 6.2 Fördelning på områdesnämnder och institutioner 55 6.3 Fördelning av hyresbidrag m.m. 55 6.4 Övrigt 56 6.5 Lånefinansiering av investeringar 56 1
7 Finansiering av gemensamma funktioner 58 7.1 Uppdrag till universitetsgemensamma stödfunktioner 58 7.2 Inriktning och dimensionering 58 7.3 Bidragen i sammanfattning 59 7.4 Finansieringsbilden 59 7.5 Universitetsledning samt funktioner som får sina uppdrag direkt från rektor 60 7.6 Universitetsbiblioteket 60 7.7 Administrativa stödfunktioner som får sina uppdrag genom universitetsdirektören 61 7.8 SUNET 62 7.9 Fördelning av kostnader för bidrag till gemensamma ändamål 62 8 Bilagor 64 Bilaga 1 Budgetpropositionen 65 Bilaga 2 Förteckning över ämnen i utbildning på forskarnivå 67 Bilaga 3 Anställningar som professor vid Uppsala universitet 69 Bilaga 4 Anställningar som adjungerad professor vid Uppsala universitet 74 Bilaga 5 Arbetsgivaravgift m.m. (LBK) för 2008 75 Bilaga 6a Konsistoriets övergripande uppdrag till universitetsbiblioteket/överbibliotekarien 76 Bilaga 6b Konsistoriets övergripande uppdrag till universitetsdirektören 78 Bilaga 7 Gemensamma avsättningar 79 Bilaga 8 Reservfonden 84 Bilaga 9 Investeringar lokalprojekt 86 Bilaga 10 Investeringar och kapitalkostnader för lokalprojekt med central finansiering 87 Bilaga 11 Investeringar och kapitalkostnader för lokalprojekt med annan finansiering 91 Bilaga 12 Lokaltjänstkostnader för 2007 93 Bilaga 13 Fördelning av anslag för utbildning på grund- och avancerad nivå 97 Bilaga 14 Fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 98 Bilaga 15 Konsistoriets beslut 99 2
1 Förutsättningar på det nationella planet 1.1 Bakgrund Den i oktober 2006 nytillträdda regeringen lämnade en budgetproposition för 2007 (prop. 2006/07:1) som i flera avseenden innebar ändrade förutsättningar för svensk högre utbildning och forskning. För grundläggande högskoleutbildning gjordes en tydlig prioritering av kvalitet framför kvantitet och för forskningen aviserades och påbörjades en betydande extra satsning. Regeringens förslag till insatser inför 2008 ligger i linje med utvecklingen under 2007. I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) prioriterar regeringen fyra insatsområden inom högre utbildning och forskning. Dessa är självständigare lärosäten, förbättrad kvalitet i högre utbildning, utökade forskningsresurser samt universitet och högskolor som attraktiva arbetsplatser. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tidigare grundläggande högskoleutbildning) föreslås i budgetpropositionen för 2008 att ytterligare 240 mkr fördelas som en kvalitetsförstärkning till lärosätena. Detta görs genom att ersättningsbeloppen höjs för utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi samt naturvetenskap, teknik och farmaci. Samtidigt görs en besparing på anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå med totalt 200 mkr. En utbyggnad av läkarutbildningen föreslås med 60 nybörjarplatser, vilket motsvarar 330 helårsstudenter vid full utbyggnad. För forskning och utbildning på forskarnivå (tidigare forskarutbildning) föreslås att lärosätena för 2008 tillförs 300 mkr väsentligen fördelade mellan lärosätena på grundval av kvalitetskriterier. Vidare beräknas resurserna till forskning och utbildning på forskarnivå förstärkas med ytterligare 400 mkr 2009. Regeringen uttalar i budgetpropositionen för 2008 att målet för den högre utbildningen är starka och självständiga lärosäten med stor integritet. Den politiska detaljstyrningen av verksamhet och organisation skall minska. Som ett led i detta fördelas de nya forskningsmedlen till en anslagspost Övriga forskningsmedel där lärosätet självt skall besluta om fördelning av medel mellan olika vetenskapsområden. Som ett ytterligare steg i riktning mot ökad självständighet aviserar regeringen en utredning med uppdrag att utarbeta förslag om hur den statliga styrningen i olika avseenden skall minskas för att öka lärosätenas självbestämmande samtidigt som statens intresse av att kunna styra och kontrollera för staten viktiga delar tillvaratas. En rad åtgärder för att stärka lärosätenas ekonomi aviseras i budgetpropositionen. Regeringen vill exempelvis stimulera donationer från privatpersoner och företag till universitet och högskolor. Senast under 2008 tillsätts därför en utredning för att möjliggöra avdragsrätt för sådana donationer. Vidare aviserades i såväl budgetpropositionen för 2007 som för 2008 avsikten att under mandatperioden avskaffa skyldigheten för universitet och högskolor att till staten betala in åtta procent av de icke-statliga forskningsbidrag som tas emot, den s.k. högskolemomsen. Detta skulle innebära att resurser i storleksordningen 350 mkr kan tillföras högre utbildning och forskning. En ökad kommersialisering av forskningsresultat är en prioriterad fråga för regeringen och kommer att behandlas i den kommande forskningspolitiska propositionen. Regeringen betonar vidare i budgetpropositionen för 2008 att universitet och högskolor måste hålla högsta kvalitet för att kunna attrahera de bästa lärarna och forskarna. För detta krävs utöver mer resurser tryggare och tydligare villkor för anställda lärare och forskare samt fungerande system för rekrytering, karriär och befordran. Befattningsutredningens (dir. 2006:48) betänkande med förslag till förbättringar för att uppnå en fungerande och sammanhållen meriterings- och karriärväg för kvinnor och män vid lärosäten och i relation till det omgivande samhället väntas i december 2007. 3
Som ett led i prioriteringen av kvalitet har resurstilldelningssystemet för universitet och högskolor under de senaste åren varit föremål för utredning. Tilldelningen av resurser till lärosätena för utbildning på grundnivå och avancerad nivå baseras i dag på resultat i form av antal helårsstudenter och helårsprestationer med ett takbelopp som utgör den högsta ersättningen som ett lärosäte kan erhålla. I augusti 2004 förordnades en utredare med uppdrag att se över resurstilldelningssystemet. Utredningen lämnade ett delbetänkande: Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning (SOU 2005:48), vilket ännu inte har föranlett några förändringar. Den dåvarande regeringen fattade i juni 2006 beslut om tilläggsdirektiv (dir. 2006:29) som utvidgade uppdraget till att också omfatta en översyn av resurstilldelning och övrig styrning avseende forskning och forskarutbildning (numera utbildning på forskarnivå). Resursutredningen har lämnat sitt betänkande Resurser för kvalitet (SOU 2007:21) den 2 november 2007. Högskolenybörjarnas förkunskaper betonas också som en viktig aspekt på den högre utbildningens kvalitet. I mars 2007 lade regeringen en proposition, Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107). Riksdagen fattade beslut i enlighet med propositionens förslag (bet. 2006/07:UbU17, rskr. 2006/07:202). Som ett resultat skärps behörighetskraven samtidigt som lärosätena får större frihet att själva bestämma vilka urvalsgrunder som skall ge tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå. Förändringarna träder i kraft i två steg, 2008 och 2010. I övrigt lyfter regeringen bl.a. fram behovet av ökad samverkan mellan lärosäten. Enligt regeringen är det nödvändigt med en koncentration av kompetens genom att lärosäten profilerar sig och utvecklar samverkan med varandra. Därigenom skapas starka utbildnings- och forskningsmiljöer, större konkurrenskraft och ett effektivare resursutnyttjande. Regeringen kommer även i fortsättningen att pröva om bidrag bör utgå för att stödja frivilliga och framgångsrika samarbeten eller sammanslagningar av lärosäten. En fråga som betonas i budgetpropositionen för 2008 är information och vägledning om utbildningsvägar och arbetsmarknad för olika utbildningar. Ett uppdrag har lämnats till alla lärosäten att göra förbättringar i detta avseende. Återrapportering skall ske i samband med årsredovisningen för 2008. Regeringen kommer också att ge Högskoleverket i uppdrag att i samverkan med lärosätena utveckla uppföljningen av studenternas etablering på arbetsmarknaden efter examen. Läraryrket och lärarutbildningen gavs en framträdande plats i budgetpropositionen för 2007. När det gäller lärarutbildningen har detta resulterat i ett utredningsuppdrag (dir. 2007:103) som avser utformning av en ny lärarutbildning. Utredningen skall lämna förslag senast den 15 september 2008. För att stärka lärares kompetens lanserade regeringen 2007 det s.k. lärarlyftet. Satsningen avser fortbildning av lärare och skall enligt regeringens avsikt omfatta drygt 2,9 miljarder kronor under perioden 2007-2010 varav ca 700 mkr 2008. Fortbildningen skall främst inriktas på att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens. Den skall genomföras av universitet och högskolor och vara poänggivande. När det gäller jämställdhet anser regeringen att det finns ett antal främjandeåtgärder som bör genomföras och vidareutvecklas vid universitet och högskolor. Utvecklingen kommer att följas noga. Regeringen betonar vidare behovet av att ta tillvara den kompetens personer med utländsk högskoleutbildning har. I detta sammanhang är validering av utbildning och yrkeserfarenhet ett viktigt steg för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Ett annat är möjligheten till komplettering av den utländska utbildningen. Resurser avsätts för integrationssatsningar inom Utbildningsdepartementets område. För att underlätta jämförbarheten mellan olika länders högre utbildning har den svenska utbildnings- och examensstrukturen ändrats i enlighet med principerna i den s.k. Bolognaprocessen. Fr.o.m. den 1 juli 2007 är all utbildning och alla examina placerade på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. Internationalisering av den högre utbildningen har under ett antal år varit en politiskt prioriterad fråga. Regeringen anser att det finns en positiv utveckling av internationaliseringen vid svenska lärosäten genom att större fokus läggs på internationellt utbyte och internationell rekrytering. Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning bör enligt regeringen avvecklas fr.o.m. den 1 januari 2009. Hur myndighetens uppgifter skall hanteras kommer att utredas särskilt. Regeringen anser att 4
det är naturligt att högskolorna själva tar ett ökat ansvar för breddad rekrytering och pedagogisk utveckling. Dessa insatser har enligt regeringen fortsatt hög prioritet. 2008 föreslås en besparing på myndighetens anslag med 20 mkr. När det gäller verksamheten inom ramen för Nätuniversitetet bedömer regeringen att den bör finnas kvar och kommer att överväga om ansvaret bör överföras till en annan myndighet. 1.2 Budgetåret 2008 Beträffande utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör bl.a. mot bakgrund av regeringens prioriteringar i budgetpropositionen (prop. 2007/08:1) följande beaktas i planering och genomförande av utbildningen: kvalitetsförbättringar bör ges högsta prioritet internationaliseringsarbetet bör öka den sociala och etniska mångfalden bör öka högskolans roll inom det livslånga lärandet bör betonas IT-stödd distansutbildning bör erbjudas Regeringens krav på återredovisning av vissa examina utgör ytterligare vägledning för planeringen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Återrapporteringskrav för Uppsala universitet gäller civilingenjörsexamina, sjuksköterskeexamina, lärarexamina med inriktning mot tidigare år samt lärarexamina med inriktning mot senare år. Behovet av utbildade inom naturvetenskap och teknik bedöms kvarstå. Enligt EU:s riktmärke för 2010 skall antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik öka med 15 % jämfört med år 2000 samtidigt som könsfördelningen blir mindre ojämn. I budgetpropositionen föreslås en kvalitetssatsning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå genom att ersättningsbeloppen för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi räknas upp med 6,78 % medan ersättningsbeloppen för naturvetenskap, teknik och farmaci ökas med 2,17 %. Föreslagna ersättningsbelopp inklusive pris- och löneomräkning för år 2008 är följande: Utbildningsområde Per helårsstudent (kr) Per helårsprestation (kr) Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 20 489 17 984 Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 47 059 39 686 Vård 50 030 43 332 Medicinskt 55 907 68 004 Undervisning 32 658 38 462 Övrigt 37 793 30 700 Även inom forskning och utbildning på forskarnivå formuleras resultatredovisningskrav. För perioden 2005-2008 är målet för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer 27 % och målet för antal examina i utbildning på forskarnivå är för humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde 440, för medicinskfarmaceutiskt vetenskapsområde 450 och för teknisk-naturvetenskapligt vetenskapsområde 450 avlagda examina. 5
2 Lokala utgångspunkter 2.1 Anslagstilldelning De allmänna förutsättningarna för budgetarbetet inför 2008 ges i regeringens budgetproposition (prop. 2007/08:1). I budgetpropositionen lämnas regeringens förslag till riksdagen. Konsistoriets beslut i det följande fattas under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag i propositionen. För anslagen till Uppsala universitet föreslås en pris- och löneomräkning på 0,77 % vilket ger en sammantagen ökning av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på knappt 9,9 mkr. Därutöver anvisas knappt 1 mkr till en dimensioneringsökning och ca 19,6 mkr som en kvalitetsförstärkning. En besparing om ca 13,3 mkr föreslås för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. För forskning och utbildning på forskarnivå innebär pris- och löneomräkningen en ökning av anslaget med ca 10,3 mkr för 2008. Därutöver föreslås ett tillskott av forskningsmedel om ca 74,8 mkr. För Uppsala universitet innebär detta följande medelstilldelning för år 2008: För utbildning på grundnivå och avancerad nivå: Anslag (tkr) Takbelopp * 1 241 448 Särskilda åtaganden Nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik 1 684 Internationell lärarfortbildning 7 876 Sekretariatet för Östersjöuniversitetet 2 156 Summa: 1 253 164 * Det belopp som den högsta sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer uppgår till. För forskning och utbildning på forskarnivå: Vetenskapsområde m.m. Anslag (tkr) Humanistisk-samhällsvetenskapligt 378 276 Medicinsk-farmaceutiskt 236 608 Teknisk-naturvetenskapligt 397 839 Övriga forskningsmedel 1) 319 755 SCAS 15 408 NKC 24 192 Summa: 1 372 078 1) I anslagsposten Övriga forskningsmedel ingår den tidigare anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m. och tillskottet av forskningsmedel om ca 74,8 mkr. Därutöver erhåller universitetet ersättning för medicinsk klinisk utbildning och forskning (s.k. ALF-medel) om 236 446 tkr. Med nu kända uppgifter om arbetsgivaravgiften och en beräknad viss ökning av kostnader för de kollektivavtal som sluts om pensioner, pensionsersättningar, grupplivförsäkringar och personskadeförsäkringar görs prognosen att lönebikostnaderna, LBK, kommer att uppgå till 49,5 %. De avtal som reglerar löneökningarna under 2008 är ännu inte slutförhandlade. Rektor ges därför i uppdrag att vid behov slutligt fastställa LBK. 6
2.2 Övergripande satsningar 2.2.1 Kvalitet och förnyelse Vid Uppsala universitet skall finnas de allra bästa förutsättningar för utbildning och forskning av hög kvalitet. Uppsala universitet har en tradition av förnyelse. Vid universitetet pågår därför ett ständigt förnyelseoch förändringsarbete. Den inomvetenskapliga forskningsutvecklingen i internationell konkurrens tillsammans med vetenskapliga utvärderingar bidrar till kvalitetsutvecklingen. Under hösten 2006 inleddes en utvärdering av all forskning vid universitetet under benämningen Kvalitet och förnyelse 2007 - KoF07. Denna utvärdering har utgjort ett värdefullt underlag inför arbetet med föreliggande verksamhetsplan. KoF07 kommer att ligga till grund för universitetets prioriteringar i de forsknings- och utbildningsstrategier för perioden 2009-2012 som skall lämnas till regeringen senast den 31 december 2007. Detsamma gäller för det budgetunderlag för perioden 2009-2011 som skall lämnas till regeringen senast den 22 februari 2008. Utvärderingen kommer också att få betydelse i arbetet med att ta fram nya mål och strategier för Uppsala universitet, ett arbete som kommer att slutföras under 2008. Detta samlade underlag ger universitetsledning, områdesnämnder, fakultetsnämnder och institutioner stöd i deras strategiska arbete och prioriteringar inför de närmast kommande åren. Genom KoF07 kan starka miljöer identifieras och ges möjlighet att bli ännu starkare genom olika insatser. På samma sätt kan strategiskt viktiga områden med mindre framstående forskningsmiljöer lyftas fram och stimuleras för att bli starkare. Universitetet har också ett uppdrag att bedriva utbildning på forskarnivå och att forskningsanknyta utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Universitetet skall därför värna såväl spets som bredd i forskning och utbildning. Regeringen föreslår i budgetpropositionen en förstärkning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå för Uppsala universitet om ca 74,8 mkr 2008. Enligt konsistoriets mening skall dessa medel huvudsakligen disponeras för insatser för att stärka kvalitet och för förnyelse. Dessa insatser kan ha olika inriktning inom olika vetenskapsområden/fakulteter. Konsistoriet återkommer till detta under avsnittet 2.4.1. I budgetpropositionen föreslår regeringen en kvalitetsförstärkning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom vissa utbildningsområden. Enligt förslaget tilldelas Uppsala universitet ca 19,6 mkr för kvalitetshöjande åtgärder. För ett universitet med en omfattande och framstående forskningsorganisation är utbildningens forskningsanknytning ett självklart mål och fördjupningsutbildningar på avancerad nivå bör vara en naturlig tyngdpunkt i utbildningsutbudet. Inom vissa områden kan ökad lärartäthet vara en viktig faktor för att höja kvaliteten. Kvalitetsmedlen bör således disponeras för i första hand förstärkning av utbildning på avancerad nivå och för ökad kontakt mellan lärare och studenter både på grundnivå och avancerad nivå. Balansen mellan dessa båda insatsområden kan variera mellan olika vetenskapsområden/fakulteter. Konsistoriet återkommer till detta under avsnittet 2.3.1. 2.2.2 En ny utbildnings- och examensstruktur 2007 års högskolereform innebär bl.a. att den svenska högre utbildningen fr.o.m. det andra halvåret 2007 är indelad i tre nivåer, utbildning på grundnivå, utbildning på avancerad nivå och utbildning på forskarnivå. Strukturen bygger på den s.k. Bolognaprocessen och några av syftena med införandet är att öka jämförbarhet och anställningsbarhet och arbetslivsanknytning såväl nationellt som internationellt. De ändringar som har beslutats i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) innebär bl.a. att utbildning på en nivå bygger vidare på den tidigare och att de olika examensbeskrivningarna uttrycker tydliga mål. Uppsala universitet påbörjade tidigt förberedelser inför en eventuell förändring av utbildnings- och examensstrukturen. Det utvecklingsarbete som inleddes 2005 och som intensifierades under 2006 har involverat stora delar av universitetet och har resulterat i tydligare mål för alla program och kurser och för utbildning på forskarnivå har kursdelarna och i vissa fall hela utbildningen genom inrättande av forskarskolemodell blivit mer struk- 7
turerade. En viktig aspekt är att det finns tre tydliga övergångar i den nya strukturen, en från gymnasieskolan till utbildning på grundnivå, en från utbildning på grundnivå till utbildning på avancerad nivå och en från utbildning på avancerad nivå till utbildning på forskarnivå. Utvecklingsarbetet fortsätter och det är särskilt frågor om tillträde till utbildning på forskarnivå och tillgodoräknande mellan masterutbildning och utbildning på forskarnivå som bör fokuseras. Fakultetsnämnderna bör under kommande verksamhetsår analysera konsekvenserna för antagningen till utbildning på forskarnivå i den nya utbildningsstrukturen. 2.2.3 Samverkan med det omgivande samhället Samverkan med det omgivande samhället är en central uppgift för Uppsala universitet och det finns en lång tradition av detta. Kontaktytorna är mångfacetterade och omfattande och samverkan är i mycket stor utsträckning en integrerad del av utbildning och forskning. Linnéåret 2007 gav en möjlighet att synliggöra universitetets forskning och kunskapsutveckling. Exempel på insatsområden är populärvetenskapliga artiklar, läroboksförfattande, recensioner, expertmedverkan i olika offentliga utredningar, besvarande av remisser, deltagande i lagstiftningsarbete, utställningar, offentliga föredrag, debattartiklar och andra artiklar i dagspress, pressmeddelanden, medverkan i olika etermedier och samverkan med kulturlivet. För att sprida information om aktuell forskning och utbildning utvecklas universitetets hemsida fortlöpande. Vidare genomförs en rad särskilda konferenser och evenemang för att öka intresset för aktuell forskning. Universitetets alumnverksamhet är också en betydelsefull kontaktyta mot samhället. Därutöver finns flera centralt finansierade samverkansprojekt där konsistoriet beslutar om medelstilldelning. I verksamhetsplanen för 2008 beslutar således konsistoriet att avsätta medel till UU Innovation och till samverkan inom Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle (STUNS) och inom regionen. Universitetets bildningsuppdrag är en viktig del av samverkansuppgiften. Förutom ett brett utbud av bildningskurser ryms inom detta uppdrag en bred verksamhet där Museum Gustavianum, Uppsala linneanska trädgårdar, Evolutionsmuseet och Medicinhistoriska museet får stöd liksom musikverksamhet av olika slag. Verksamheten riktar sig både till universitetets personal och studenter och ut mot samhället. Musiken spelar också en viktig roll som en del av universitetets rika kulturmiljö och för universitetets ceremonier och festligheter (kapitel 7 samt bilaga 7 och 8). Därutöver avsätts i enlighet med regeringens anvisningar 1 684 tkr inom ramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till ett nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik med uppdrag att sprida intresset för biologi och bioteknik. Detta är en angelägen satsning och universitetet bidrar därför även med ytterligare medel till denna verksamhet. På vetenskapsområdes-, fakultets- och institutionsnivå pågår även ett stort antal samverkansprojekt med främst kommuner, andra myndigheter och näringslivet. Exempel på sådana projekt är Forskning pågår där vetenskapsområdena för humaniora och samhällsvetenskap samt medicin och farmaci i samverkan med Regionförbundet presenterar aktuell forskning för anställda inom kommun, landsting och statliga myndigheter. Ett annat exempel är TekNo-bussen där vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap och den utbildningsvetenskapliga fakulteten samverkar med ett antal kommuner med syfte att stärka intresset för naturvetenskap och teknik samt utveckla didaktiken inom området. En god samverkan med det omgivande samhället skapar också goda förutsättningar för ett arbetsintegrerat lärande. Andelen av universitetets forskning och utbildning på forskarnivå som finansieras av externa bidrags- eller uppdragsgivare har stadigt ökat och utgör sedan år 2001 mer än hälften av de totala forskningsresurserna. Detta förhållande gör att samverkan mellan lärare/forskare och de myndigheter, privata företag, stiftelser, kommuner osv. som finansierar forskningen är en naturlig del av verksamheten. Adjungerade professorer från näringsliv och myndigheter samt näringslivsrepresentanter i vissa styrelser är ytterligare exempel på samverkan. Verket för innovationssystem (VINNOVA) utlyste 2006 medel som stöd för högskolans infrastruktur för samverkan för tillväxt. Ansökan från Uppsala universitet till det s.k. Nyckelaktörsprogrammet resulterade i 8
ett anslag om 5 mkr årligen under perioden 2007-2014. Insatserna förutsätter en medfinansiering från universitetet som för 2008 uppgår till 7 150 tkr. Medfinansieringen ökar därefter med ca 1 mkr årligen. Arbetet inom ramen för Nyckelaktörsprogrammet är ett led i genomförandet av universitetets handlingsplan för kommersialisering och tekniköverföring. Konsistoriet uppdrar åt områdesnämnderna för medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap att bidra till verksamheten med vardera 1 350 tkr. Uppdraget återfinns i områdesuppdragen i avsnitt 4.3.2 respektive 4.4.2. Att på olika sätt samverka med det omgivande samhället och synliggöra universitetets forskning och kunskapsutveckling som ett bidrag till samhällsutvecklingen är ett ansvar som universitetet har bejakat men som också bör kunna intensifieras. 2.2.4 Samarbete med andra lärosäten Inom forskarsamhället finns ett omfattande utbyte och samarbete mellan forskare vid olika svenska och utländska lärosäten. Detta är ett naturligt och viktigt inslag i forskningsverksamheten. Samtidigt finns det ett behov av att samarbeta på en mera övergripande nivå för att profilera områden samt koncentrera och förstärka utbildning och forskning. Samarbeten kring olika utbildningar förekommer med flera lärosäten. Uppsala universitet har sedan länge ett nära samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom flera områden. Samarbete mellan de två lärosätena sker bl.a. inom ramen för ett tiotal centrumbildningar, t.ex. Centrum för forsknings- och bioetik (avsnitt 2.4.8). Inom en rad forskningsdiscipliner arbetar forskargrupper med deltagande forskare från båda universiteten. Inte minst en gemensam lokalisering till Uppsala biomedicinska centrum (BMC) har haft en gynnsam effekt på samarbetet. De båda universiteten har gemensamt planerat två civilingenjörsprogram som nu genomförs med lärare från båda lärosätena. En gemensam masterutbildning ges inom hållbar utveckling. En entreprenörskola erbjuder studenter från båda universiteten utbildning i entreprenörskap. Därutöver finns ett stort antal kurser som kan läsas av studenter vid båda lärosätena och inom flera discipliner sker ett samarbete vid planering och genomförande av kurser på avancerad nivå. Under 2007 har diskussioner förts med Högskolan i Gävle om ett förstärkt och lärosätesövergripande samarbete kring t.ex. masterutbildningar och utbildning på forskarnivå. För Uppsala universitet skulle ett samarbete innebära ökat rekryteringsunderlag, ökad social breddning, möjlighet till breddat innehåll och ökning av tillämpningar i såväl utbildning på avancerad nivå som forskarnivå, gemensamma seminarier med breddad dialog och en gemensam bas för lärare, forskare och handledare. För Högskolan i Gävle innebär ett samarbete ökade möjligheter för studenterna att finna sina intresseområden inom utbildning på såväl avancerad nivå som forskarnivå. Uppsala universitet, SLU, Karolinska institutet, Kungl. tekniska högskolan, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm ingår i Stockholm-Uppsala universitetsnätverk (SUUN). Nätverkets syfte är att samverka och att samordna forskning och utbildning för att stärka konkurrenskraften för såväl det enskilda lärosätet som för det samlade nätverket. Uppsala universitet samarbetar med ett flertal utländska universitet inom såväl forskning som utbildning. Samarbetet bygger ofta på styrkeområden där Uppsala universitet och dess samarbetspartner kompletterar varandra. Syftet är att gemensamt skapa förutsättningar för frontlinjeforskning och kvalificerad utbildning. Konsistoriet anser att det är angeläget att utöka och vidareutveckla samarbeten med svenska och utländska lärosäten. Ett ökat samarbete med andra lärosäten förväntas bl.a. innebära förbättrade förutsättningar för tillgodoräknande av kurser. 2.2.5 Ledarskap Ett starkt akademiskt ledarskap är en nyckel till en god utbildnings-, forsknings- och arbetsmiljö vid universitetet. En god kreativ arbetsmiljö ökar förutsättningarna för framgångsrik forskning och för att studen- 9
ter och doktorander kan genomgå utbildning av hög kvalitet. Universitetet blir med goda arbetsmiljöer en attraktiv arbetsplats för de bästa lärarna och forskarna. Det är därför angeläget med en satsning på kompetensutveckling med fokus på ledarskapsfrågor. Ett antal nya utbildningar har utvecklats under 2006/2007 som komplement till befintliga ledarskapsutbildningar. Ett övergripande syfte med dessa utbildningar är att ledningspersoner skall kunna känna sig trygga i sin ledarroll och ges förbättrade förutsättningar för att framgångsrikt kunna leda den verksamhet de är ansvariga för. Det övergripande målet är att kreativa arbetsmiljöer skall skapas. En ny prefektutbildning, Att vara prefekt, ges sedan höstterminen 2006. Den utgår från innehållet i prefektuppdraget och syftar till att ge framför allt nytillträdda prefekter en orientering om de ansvarsområden som ingår i uppdraget. Det gäller bl.a. att öka sakkunskapen om universitetet som organisation och myndighet samt prefektens olika ansvarsområden. På så vis ökas professionaliseringen av prefektrollen. Utbildningen har vidare inneburit ett värdefullt kunskapsutbyte mellan deltagare och medverkande. Rektor har avsatt särskilda medel för att under höstterminen 2007 utveckla en översiktlig kurs i juridik som belyser arenor som är särskilt viktiga för en prefekt att känna till. Såväl myndighetsformen som rollen som arbetsgivare och avtalspart behandlas i utbildningen. Andra nya kurser som har utvecklats avser arbetsrätt, arbetsmiljöansvar samt ledarskap och genus. Ett nytt material har också tagits fram till stöd för chefer och medarbetare vid utvecklingssamtal. Konsistoriet anser att ovanstående insatser är angelägna och medel avsätts under gemensamma ändamål för att ytterligare förstärka verksamheten. Särskild uppmärksamhet skall också ägnas åt rekryteringsprocessen avseende prefekter. 2.2.6 Jämställdhet Jämställdhet mellan könen innebär att män och kvinnor skall ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter genom livets alla skeden. I nuvarande Mål och strategier för Uppsala universitet identifieras jämställdhet mellan könen som en central faktor för att universitetet skall kunna behålla sin framskjutna position. Att alla ges lika goda förutsättningar att prestera sitt bästa kommer i förlängningen universitetet som helhet till del. Inom universitetet, liksom i övriga samhället, ökar andelen män ju högre upp i hierarkin man kommer. För att främja kvinnors karriärmöjligheter och öka antalet kvinnor på högre befattningar satsar universitetet dels på rekrytering och dels på att skapa en organisation där både kvinnor och män vill verka. Jämställdhetsfunktionen förstärks därför med resurser motsvarande en biträdande jämställdhetshandläggare. Uppsala universitet satsar enligt beslut i jämställdhetsplanen på en översyn av rekryteringsprocessen för samtliga personalkategorier för att säkerställa att processen är rättvis ur jämställdhetssynpunkt. Medel för detta projekt skall rymmas inom ramen för den förstärkning som genomförs. Den obalans som råder mellan andelen kvinnliga och manliga forskare leder ofta till att kompetensen hos det underrepresenterade könet blir tungt utnyttjad i olika nämnder och styrelser. Det underrepresenterade könet är inom flera områden kvinnor. Engagemanget påverkar den tid som kan avsättas för egen forskning. Extra forskningsanslag bör därför kunna anvisas som kompensation för insatser i ledningsorganisationen. Konsistoriet uppdrar åt rektor att inom ramen för tillgängliga medel stödja sådana insatser. För att säkerställa att kvinnor och män har likvärdiga möjligheter att utbilda sig inom det område som intresserar dem är det viktigt att universitetet arbetar aktivt och prövar nya vägar vid rekrytering av studenter av det underrepresenterade könet vid en utbildning. Vidare kan en studiemiljö som är välkomnande för både kvinnor och män vara väsentlig för att behålla studenter av underrepresenterat kön. Den period i livet då man bildar familj är ofta kritisk också i yrkeslivet. Behovet av trygghet och förutsägbarhet är då också ofta som störst. För personer med tillfälliga anställningar, exempelvis doktorander och externfinansierade forskare kan en eller flera perioder av föräldraledighet innebära att produktionstakten 10
går ner och att anslag förbrukas utan att några resultat genereras. Detta inverkar starkt negativt på den enskildes möjlighet att prestera sitt bästa på längre sikt, och leder till att vissa väljer att avstå från föräldraskapet eller lämnar universitetsvärlden. En försöksverksamhet med igångsättningsmånader efter individuell prövning för doktorander som varit föräldralediga har genomförts med gott resultat inom vetenskapsområdena för teknik och naturvetenskap respektive medicin och farmaci. Lösningarna kan se något olika ut inom olika områden. Principen bör införas inom samtliga vetenskapsområden. Under uppdragen till nämnderna i avsnitt 4.1 anmodas områdesnämnderna/utbildningsvetenskaplig fakultetsnämnd att återrapportera sina insatser i detta avseende. Föräldralediga som är anställda vid Uppsala universitet får utöver ersättning från försäkringskassan ett så kallat föräldrapenningtillägg från universitetet. Den nuvarande hanteringen av föräldrapenningtillägget inom universitetet innebär som regel att kostnaden tas från det konto där lönen bokförs. För anställda som finansieras via externa forskningsbidrag kan det innebära att medel tas från forskningsbidraget för att täcka föräldrapenningtillägget. Konsistoriet uppdrar åt universitetsdirektören att slutföra den påbörjade konsekvensanalysen med avseende på finansiering av föräldralediga externfinansierade doktorander och forskares föräldrapenningtillägg. Analysen bör ligga till grund för utformningen av en modell för hur föräldrapenningtillägget skulle kunna finansieras så att det externfinansierade forskningsuppdraget kan fullföljas. 2.3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2.3.1 Strategiska satsningar Inledning Uppsala universitet skall erbjuda utbildningar som står sig väl i den internationella konkurrensen. En rad insatser bör göras som syftar till att öka kvaliteten i utbildningen och förstärka utbildningsmiljön för studenter och lärare. De flesta av dessa insatser bygger vidare på och anknyter till tidigare års satsningar. Det stora forskningsuniversitetets vetenskapliga kompetens skall knytas samman med utbildningen. De pedagogiska frågorna skall ges hög prioritet och uppföljningen av utbildningen skall lyftas fram. Internationaliseringen skall öka. Hållbar utveckling skall främjas i alla utbildningar. Insatser som främjar anställningsbarhet och arbetslivsanknytning skall öka. Lärartätheten skall öka där det främjar kvaliteten i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Det kan bl.a. innebära utökad undervisningstid, undervisning i mindre grupper och ökad lärarkontakt i övrigt. Konsistoriet har i avsnitt 2.2.1 lyft fram att de kvalitetsmedel om ca 19,6 mkr som tillförs universitetet 2008 i första hand bör disponeras för att förstärka utbildning på avancerad nivå och för att öka kontakten mellan lärare och studenter både på grundnivå och avancerad nivå. Behoven kan variera mellan vetenskapsområden/fakulteter. En återredovisning av hur de nya kvalitetsmedlen har disponerats skall göras. Konsistoriet återkommer till detta under uppdragen till nämnderna i avsnitt 4.1. Med utgångspunkt från Uppsala universitets särskilda förutsättningar som ett internationellt forskningsuniversitet men också med hänvisning till universitetets roll och ansvar inom den högre utbildningen såväl regionalt som nationellt och internationellt skall följande gälla för den lokala utbildningsplaneringen: masterutbildningar och annan utbildning på avancerad nivå skall ges en framträdande plats inom utbildningsutbudet den pedagogiska utbildningen av lärare skall prioriteras internationalisering bör prioriteras a. genom fortsatta utvecklingsinsatser inom ramen för Bolognaprocessen 11
b. genom fortsatt utveckling av kvalificerade masterutbildningar i internationell samverkan c. genom att i nätverk med andra universitet ge fler studenter möjlighet att delta i det internationella samtalet d. genom ökad internationell rörlighet för lärare och studenter insikter om hållbar utveckling skall främjas genom utbildningarna studie- och yrkesvägledning bör prioriteras ökade insatser skall göras för att öka studenternas anställningsbarhet och arbetslivsanknytning studenternas inflytande över verksamheten skall fortsatt stödjas fortsatta insatser skall göras för att öka den etniska och sociala mångfalden dimensioneringen av lärarutbildningen skall anpassas till examinationsmålet och åtgärder skall fortsatt vidtas för att stärka rekryteringen hänsyn skall tas till det nationella ansvaret för ämnena assyriologi, bosniska, egyptologi, estetik, estniska, finska, hindi, kroatiska, kurdiska, persiska, serbiska och turkiska sommaruniversitetet skall bibehållas ett betydande kursutbud bör erbjudas inom IT-stödd distansutbildning en satsning bör göras på kurser för kompetensutveckling. Med utgångspunkt från dessa förutsättningar beslutar konsistoriet följande. Utbildning på avancerad nivå Den pågående Bolognaprocessen och nödvändigheten att profilera och kraftsamla inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har intensifierat diskussionerna om utbildningens kvalitet och internationalisering. Kvalificerade lärarinsatser och ett omfattande examensarbete innebär att utbildningar på avancerad nivå bedöms bli betydligt dyrare än utbildningar på grundnivå. Inom ramen för universitetets arbete med Bolognaprocessen och implementeringen av den nya utbildnings- och examensstrukturen har utveckling av masterutbildningar i samverkan med utländska universitet startat. Detta bidrar till ytterligare en kostnadsökning. Av dessa skäl är det angeläget med en förstärkning av resurser för att universitetet på ett rimligt sätt skall kunna bli en aktör på den internationella arenan. Konsistoriet anvisade därför i föregående verksamhetsplan 10,7 mkr för extra stöd till utbildning på avancerad nivå. Dessa medel kvarstår 2008 och bör förstärkas med ytterligare insatser inom ramen för de kvalitetsmedel som universitetet föreslås erhålla 2008. Medlen anvisas inom ramen för uppdragen till nämnderna. Kvalitetsarbete Under de senaste åren har ett omfattande arbete genomförts inom nämnder och institutioner för att anpassa utbildningsplaner och kursplaner till den nya utbildningsstrukturens nivåer och krav. Processen för att ta fram de nya utbildningsprogrammen är en central del av det pågående kvalitetsarbetet inom universitetet. När detta arbete nu i princip är genomfört fortsätter kvalitetsarbetet med ytterligare insatser. Under 2008 antar Uppsala universitet ett nytt kvalitetsprogram som kommer att ersätta det tidigare från 2002. Kvalitetsarbetet skall tillgodose både de yttre redovisningskrav som bl.a. anges av statsmakterna och de inre akademiska värden och kvalitetsnormer som sedan lång tid präglat verksamheten vid Uppsala universitet. För att kunna möta såväl externa som interna krav på kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, måste kvalitetsarbetet beskrivas, dokumenteras och synliggöras. I verksamhetsplanen för 2007 gavs ett uppdrag att skapa en hemsida för detta kvalitetsarbete. 12
En av de viktigaste styrfaktorerna för kvalitet i utbildningen är examinationens utformning. Forskningsresultat från de senaste decennierna har tydligt påvisat att vad studenter lär till mycket stor del påverkas av hur lärprocesserna styrs genom undervisning och examination. Det otvetydigt starkaste styrmedlet för studenternas lärande är enligt denna forskning examinationens utformning. Såväl ur ett kvalitetsutvecklingssom ur ett kvalitetssäkringsperspektiv är det angeläget att beskriva och analysera examinationens innehåll och form i relation till de förväntade studieresultat som finns uttryckta för alla utbildningar i enlighet med den nya examensordningen. Analysen bör också kunna omfatta examinationens utformning i relation till kraven på forskningsanknytning i utbildning. Områdesnämnder/utbildningsvetenskaplig fakultetsnämnd bör beakta detta i sin verksamhetsplanering. Det nya kvalitetsprogrammet bör återspegla intentionerna i den diskussion som förts på europeisk nivå under senare år. Vid ministermötet i Bergen 2005 inom ramen för Bolognaprocessen angavs vad som bör känneteckna kvalitetsarbetet inom högre utbildning i Europa. Den vägledning för kvalitetsarbetet som då beslutades finns i skriften Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. Högskoleverket har utgått från nämnda vägledning i utformningen av anvisningarna för de lärosätesbedömningar som skall ske under perioden 2007-2012. För Uppsala universitet skall en sådan lärosätesbedömning göras 2009. Verkets nya sexårsplan omfattar dessutom utvärderingar av utbildningar. Vidare ingår utmärkelser för framstående utbildningsmiljöer i sexårsprogrammet. Dessa utmärkelser kommer årligen att kunna sökas av lärosätena. Som ett led i förberedelserna inför Högskoleverkets lärosätesbedömning av kvalitetsarbetet skall områdesnämnderna/utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden redovisa arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten i sin verksamhet. Konsistoriet återkommer till detta under uppdragen till nämnderna i avsnitt 4.1. Studentmedverkan Enligt högskoleförordningen (1993:100) har studenter rätt att vara representerade i nämnder och styrelser och i alla beslutande och beredande organ inom högskolan där verksamheten har betydelse för utbildningen och studenternas situation. I konsistoriet finns tre studenter som ordinarie ledamöter, i områdes- och fakultetsnämnder är studenterna normalt representerade av två studenter från utbildning på grundnivå och avancerad nivå och två doktorander, i alla institutionsstyrelser, nämnder och kommittéer finns studenter och de finns också med i universitetets olika beredningsgrupper. Under många år har universitetet tagit olika initiativ för att utveckla och förstärka ett långsiktigt studentinflytande över verksamheten. Ett regelverk för mötes- och kallelseförfarande i institutionsstyrelser, förberedande möten inför nämndsammanträden, samrådsträffar mellan universitetsledning och studentrepresentanter, studentdeltagande i rektors strategiska ledningsgrupp, deltagande av Uppsala studentkårs ordförande i rektors beslutssammanträde är några exempel på sådana initiativ. För att underlätta för doktorander att medverka i universitetets berednings- och beslutsorganisation har regelverk beslutats avseende rätt till förlängning av doktorandtjänst för vissa nämndengagemang. Vid sidan av studentinflytandet i olika universitetsorgan är studentkårerna remissorgan i ärenden som rör verksamhet av betydelse för utbildningarna eller studenternas situation. Det är viktigt att studentrepresentanterna ges goda förutsättningar att fullfölja sina uppdrag. Det är därför angeläget att en samlad utbildning för alla nya studentrepresentanter planeras och genomförs under 2008. Konsistoriet uppdrar åt rektor att initiera detta arbete. Relationen mellan studenterna och universitetet behandlas i olika handlingsplaner och policydokument. Vid universitetet pågår för närvarande ett arbete med att revidera bl.a. Mål- och strategier för Uppsala universitet och ett antal handlingsprogram. Det är konsistoriets mening att universitetet i samband med detta arbete bör överväga hur riktlinjerna för studentmedverkan bör utformas. 13
Pedagogisk utveckling och pedagogik En aktiv satsning på pedagogisk utveckling är en kvalitetsfråga för utbildningen. I dag sker denna utveckling inom alla delar av universitetet. Institutioner, fakulteter och centrala enheter bidrar med olika delar av det pedagogiska utvecklingsarbetet. En god utbildning som präglas av modern pedagogik och didaktik skall erbjudas Uppsalas studenter. Som ett led i detta arbete sker just nu en revidering och vidareutveckling av universitetets pedagogiska policyprogram. Bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) som avser utbildning fr.o.m. den 1 juli 2007 ställer större krav än tidigare på framtidens universitet och framtidens lärare. Planering och genomförande av kurser med hänsyn tagen till bl.a. förväntade studieresultat, s.k. learning outcomes, och anställningsbarhet kan komma att kräva en tillkommande pedagogisk skolning hos många lärare. Den ökade mångfalden i studentgruppen och de nya utbildningarna på avancerad nivå ställer också ökade krav på lärarna. I högskoleförordningen anges att handledare inom utbildning på forskarnivå skall ha särskild handledarutbildning. Kravet på obligatorisk pedagogisk utbildning för de doktorander som undervisar inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar också behovet av platser inom de pedagogiska kurserna. Vidare bidrar bestämmelsen i högskoleförordningen att det skall krävas pedagogisk utbildning för anställning som adjunkt och lektor till behovet av att tillhandahålla sådan utbildning. Till detta kommer att några vetenskapsområden har fastställt krav på grundläggande högskolepedagogisk utbildning för erhållande av docentur. Förändringarna i utbildnings- och examensstrukturen fr.o.m. andra halvåret 2007 innebär vidare att fler studenter kommer att utföra självständiga arbeten på såväl grundnivå som avancerad nivå. Utbildning bör därför erbjudas för att säkerställa att studenterna får så god handledning som möjligt. I verksamhetsplanen för 2007 beslutade konsistoriet att förstärka den pedagogiska utbildningen med 1 mkr. Dessa medel kvarstår 2008. Insatser för pedagogisk utveckling omfattar olika typer av pedagogisk utbildning, medverkan i och genomförande av olika utvecklingsprojekt, för närvarande bl.a. undervisning för att undvika fusk och plagiat och för att sprida kunskap om olika aspekter av bedömning av pedagogisk skicklighet. Därutöver bedrivs konsultativt arbete för att möta olika behov i verksamheten. För Uppsala universitet är den stora gruppen bildningssökande människor en viktig målgrupp. För dessa har Uppsala universitet goda förutsättningar att skapa ett intressant kursutbud och att utforma pedagogiken så att ett bildningsperspektiv kan genomsyra utbildningarna. Internationalisering En ökad globalisering av ekonomi och arbetsmarknad, ökad rörlighet av människor och ökat internationellt inslag i många yrken skapar behov av internationalisering och ökad rörlighet för lärare och studenter. Internationaliseringen av grundutbildningen, numera utbildning på grundnivå och avancerad nivå, har hittills till stor del skett genom studentutbyte med utländska universitet. Det är emellertid en begränsad del av universitetets studenter som har möjlighet att på detta sätt vidga sina vyer. Ansträngningar bör därför göras för att stimulera en ökad internationalisering och vidga insatserna till att i högre utsträckning omfatta även planering och genomförande av såväl utbildning på grundnivå och avancerad nivå som utbildning på forskarnivå i samarbete med universitet och högskolor i andra länder. Ett viktigt medel för att åstadkomma detta är samarbete inom ramen för den s.k. Bolognaprocessen. Arbetet bör bedrivas på flera olika sätt. Uppsala universitets profil som ett internationellt forskningsuniversitet och forskarnas omfattande internationella nätverk bör användas för att tillsammans med andra forskningsuniversitet skapa kvalificerade masterutbildningar och forskarskolor. Genom att utnyttja kompletterande spetskompetens från andra universitet kan utbildningar skapas som kan bli intressanta i såväl ett europeiskt som ett globalt perspektiv. Bolognaprocessen och planeringen av nya masterutbildningar ger nya möjligheter att skapa intressanta utbildningar. Inom ramen för masterprogrammen bör också internationellt lärarutbyte stimuleras. 14
Den tekniska utvecklingen ger möjligheter att i betydande utsträckning ge fler studenter tillfälle att delta i det internationella samtalet och genom detta möta studenter från olika länder, samhällen, kulturer och religioner etc. Detta kan göras genom att förstärka de nätbaserade inslagen och organisera internationellt nätsamarbete mellan studenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå med gemensamma seminarier och projektarbeten. Intressanta och av studenterna uppskattade erfarenheter finns att tillgå. Konsistoriet finner det angeläget att vidga insatserna för internationalisering och beslutar avsätta 1,6 mkr för utveckling av kvalificerade masterutbildningar, för planeringskonferenser och utvecklingsarbete för nätsamverkan mellan Uppsala universitets studenter och studenter vid olika utländska universitet i gemensamma utbildningar samt för internationellt lärarutbyte. Sedan 2003 har konsistoriet berett utrymme för ett antal kurser på engelska. Konsistoriet bedömer det som angeläget att kurserna bibehålls i utbudet inför 2008. Östersjöuniversitetet, The Baltic University Programme, är med sitt nätverk av mer än 170 universitet och högskolor i 14 länder i Östersjöregionen det enskilt största och mest etablerade internationella samverkansprojektet vid Uppsala universitet. Utbildning för hållbar utveckling, samhällsutveckling och miljöfrågor nådde under 2006 ca 10 000 studenter. I årets budgetproposition anvisas 2 156 tkr för Östersjöuniversitetets sekretariat. Konsistoriet beslutar att inklusive dessa medel anvisa sammantaget 3 123 tkr till Östersjöuniversitetet. Ett omfattande arbete har lagts ner på en ökad internationalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå genom att hos EU-kommissionen ansöka om Sokratesmedel. Vissa medel har erhållits och universitetet har därutöver anvisat egna medel till de godkända projekten. Under 2007 har Sokratesprogrammet inordnats i ett nytt övergripande utbildningsprogram benämnt Programmet för livslångt lärande. Behovet har växt av ett utökat antal kurser som ges på engelska. Universitet har inom ramen för utbytesprojekten ett åtagande att tillhandahålla bostad för utländska utbytesstudenter. Universitetet garanterar hyran gentemot bostadsbolagen för ett visst antal rum. Antalet studenter varierar från år till år och de perioder som studenterna vistas i Uppsala varierar. Perioder med lägre beläggning och tomma rum går därför inte att undvika. Det är angeläget att detta internationaliseringsarbete kan fortsätta och vidareutvecklas. För Sokratesprojekt, kurser på engelska och för hyresgaranti anvisar konsistoriet sammantaget 1 500 tkr. Universitetets internationalisering ökar behovet av att inresande studenter erbjuds undervisning i svenska språket och svensk kultur. Denna verksamhet har under senare år ökat betydligt i omfattning. För 2008 anvisar konsistoriet en ram om 1 350 tkr för detta ändamål. I detta sammanhang bör områdes- och fakultetsnämnder också uppmärksamma behovet av särskilda stödinsatser till institutioner med stor utbytesverksamhet. Studentutbyte ställer särskilda krav på insatser för mottagning och studievägledning m.m. Det är också angeläget att utvidga universitetets kursutbud på engelska, i synnerhet inom det humanistiska området. I anslutning till detta bör universitetets lärare i än högre grad stimuleras att utnyttja möjligheterna till internationellt lärarutbyte. Detta bör beaktas i den kommande verksamhetsplaneringen. Hållbar utveckling Hållbar utveckling är en global angelägenhet, och har lyfts fram av FN genom en dekad för utbildning för hållbar utveckling 2005-2014. I Sverige återspeglas detta i 1 kap 5 högskolelagen (1992:1434) enligt vilken högskolorna i sin verksamhet skall främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. För att belysa denna fråga från ett universitetsperspektiv tillsatte universitetet en arbetsgrupp med uppdrag att utreda kommande insatser när det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskarnivå inom området. Av de förslag som lades fram av arbetsgruppen har i stort sett samtliga påbörjats och/eller genomförts. Det är nu angeläget att skapa förutsättningar för ett fortsätt utvecklingsarbete. 15
Hållbar utveckling som perspektiv och kunskapsinnehåll skall integreras i samtliga utbildningsprogram och i tillämpliga kurser. Det kommer också att finnas särskilda kurser som explicit behandlar frågan. Detta förtydligas genom att hållbar utveckling utgör ett biområde för kandidatexamen. Kvaliteten i utbildningen kommer att vara beroende av de olika lärarnas engagemang och kunskap om perspektivet hållbar utveckling. Det är därför angeläget att universitetets lärare kan erbjudas utbildning om hur det på ett bra sätt går att integrera perspektivet hållbar utveckling i befintliga kurser. En gemensam pedagogisk fortbildningskurs med ett ämnesdidaktiskt perspektiv har utvecklats och ges första gången i november 2007. Under kommande år bör denna kurs bli en reguljär fortbildningskurs för universitetets lärare. Ett material med idéer kring dessa frågor bör sammanställas. Konsistoriet anvisar liksom föregående år 500 tkr till avdelningen för universitetspedagogisk utveckling för dessa ändamål. En fortsatt samverkan mellan avdelningen för universitetspedagogisk utveckling och Uppsala centrum för hållbar utveckling kring dessa frågor bör ske. Studie- och yrkesvägledning Behovet av information om utbildningars innehåll och arbetsmarknad har länge varit stort, men får anses ha ökat än mer genom införandet av en ny utbildnings- och examensstruktur inom den svenska högre utbildningen. Varje examen på de tre nivåerna har numera en mera utförlig examensbeskrivning i högskoleförordningens examensordning (1993:100, bilaga 2). Dessa examensbeskrivningar speglar Bolognadeklarationens krav på anställningsbarhet och arbetslivsanknytning. Kraven på information och vägledning blir särskilt höga när det gäller generella examina och då i första hand för de studenter som läser fristående kurser, där kombinationsmöjligheterna mellan olika ämnen är större. I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) uppmärksammas frågan om studie- och yrkesvägledning särskilt. Regeringen har uppdragit åt universitet och högskolor att förbättra information och vägledning om utbildningsvägar vid lärosätet och arbetsmarknaden för olika utbildningar. Lärosätena skall återrapportera till regeringen i samband med årsredovisningen för 2008 vad som gjorts på området. Regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det visar sig att de skärpta kraven på studie- och yrkesvägledning inte gett tillräckligt resultat. Konsistoriet anser att det är angeläget att de insatser som görs för studie- och yrkesvägledningen vid universitetet redovisas. Konsistoriet återkommer till detta under uppdragen till nämnderna. Anställningsbarhet och arbetslivsanknytning I Bolognadeklarationen fastställdes ett antal mål för att till år 2010 skapa ett europeiskt område för högre utbildning The European Higher Education Area, EHEA. Ett av målen gällde främjande av anställningsbarhet ( employability ). Från och med andra halvåret 2007 gäller som tidigare nämnts en ny utbildningsoch examensstruktur för den svenska högre utbildningen. Denna innehåller nya examensbeskrivningar för samtliga examina där anställningsbarhet och arbetslivsanknytning är en viktig aspekt. En tydlig beskrivning av utbildningarna, tydliga examensmål och transparenta utbildningsmeriter är en del av främjandeprocessen. Men ytterligare insatser bör göras för att förbereda studenterna för en kommande yrkesverksamhet. Ansträngningar bör göras för att genomföra studiebesök, inbjuda gästföreläsare, exemplifiera med verkliga fall och projekt i utbildningen, erbjuda externa examensarbeten och om möjligt ge studenterna tillfälle till praktik. Förutsättningarna är olika inom olika fakulteter men det är angeläget att noga överväga vilka möjligheter som kan finnas inom respektive utbildning. För att knyta externa kontakter kan med fördel den nu uppbyggda alumndatabasen användas. Den öppna högskolan De senaste årens förhållandevis omfattande utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen, numera utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och den demografiska utvecklingen under dessa år har inneburit en allt större fokusering på rekrytering. Samtidigt har behovet av ökade insatser för att behålla de studenter som kommer till Uppsala universitet uppmärksammats. I verksamhetsplanerna för 2004-2007 16
fattade konsistoriet en rad beslut om insatser som var avsedda att bredda rekryteringen och att bättre ta hand om de nya grupper av studenter som därigenom kommer att finnas vid universitetet. Därtill beslutades om att fortsatt ge stöd till projekt för att på bred front öka studenternas IT-kunnande och för att erbjuda fler studenter en introduktionskurs till universitetsutbildning. Medel anvisades också till utvecklingsinsatser för en ökad internationalisering och ett vidgat ansvar för kompetensutveckling. Målet är att fortsatta och nya insatser under 2008 ytterligare skall bidra till att bredda rekryteringen, att underlätta prövningen av behörigheten, att pröva nya lokala urvalsgrunder, att öka internationaliseringen, skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och att skapa mervärde i utbildningen genom att erbjuda bildningsmoment som ett reguljärt inslag i undervisningen. Konsistoriet finner det angeläget att arbetet med att utveckla former för behörighetsprövning med reell kompetens fortsätter. De samlade erfarenheterna kommer att vara av stort värde när möjligheten att få grundläggande behörighet genom att uppnå 25 års ålder och ha fyra års yrkeserfarenhet efterhand upphör och ersätts med en bedömning av reell kompetens för sökande utan slutbetyg från gymnasieskolan. Även den särskilda antagning av sökande som godkänts för högskoleintroducerande utbildning (s.k. collegeutbildning) som genomförts till vissa utbildningar bör fortsätta. Lokala urvalsgrunder bör tillämpas vid antagningen till ett begränsat antal program som vänder sig till nybörjare. Konsistoriet finner det angeläget att Uppsala universitet fortsatt tar ett ansvar för att bredda rekryteringen i närregionen men också fortsätter sina insatser för att underlätta för invandrare med påbörjad eller avslutad akademisk utbildning att integreras på den svenska arbetsmarknaden. Naturvetenskaplig bastermin, naturvetenskapligt basår och olika typer av collegeutbildningar bör även fortsättningsvis erbjudas. Som särskilt stöd för den fortsatta planeringen och de extra insatser som behövs för collegeutbildningar avsätts 150 tkr. Därutöver uppdrar konsistoriet åt områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap att avsätta platser för kursen Introduktion till universitetsstudier under 2008. Universitetet genomför årligen omfattande informations- och rekryteringsinsatser. För att bredda rekryteringen är det av stor vikt att särskilt uppmärksamma de skolor som har en låg övergångsfrekvens till högre utbildning. En ökad social och etnisk mångfald kan leda till en ökad kvalitet i utbildningen. En mångfald av personer, åsikter och bakgrunder stimulerar och gynnar ett kreativt klimat men ställer också krav på insatser för att ge lärare och studenter stöd så att studierna blir framgångsrika. Konsistoriet fattade därför i verksamhetsplanen för 2003 en rad beslut om hur stödet till studenter gällande muntlig och skriftlig kommunikation skall samordnas, förstärkas och utvidgas. Följande aktiviteter genomförs under 2007: Språkverkstaden som innebär särskilda insatser för studerande med läs- och skrivsvårigheter, annat modersmål än svenska, bristande språkliga grundkunskaper, handikappande talängslan m.m. Språklig träning som en integrerad del i den reguljära utbildningen på grundnivå och avancerad nivå Kurs i svenska riktad till studenter med annat modersmål än svenska Kurs i etnicitet och mångfald Personalutvecklingskurs Nya studenter/nya utmaningar för lärare och personal med studieadministrativa uppgifter För att stärka förutsättningarna för en ökad social och etnisk mångfald bör, enligt konsistoriets mening, ovanstående aktiviteter bibehållas under 2008. Till en språkverkstad anvisas således 1 mkr, till språklig träning som en integrerad del av den reguljära utbildningen på grundnivå och avancerad nivå anvisas 360 tkr, till en avancerad kurs i svenska avsätts 10 helårsstudenter och till en kurs i etnicitet och mångfald avsätts 10 helårsstudenter. 17
Därutöver uppdras åt nämnderna att ta initiativ till ökade insatser för att välkomna och behålla studenter som valt att studera vid Uppsala universitet. Som ett komplement till de disciplininriktade studierna bör det breda forskningsuniversitetets möjligheter samt Uppsala universitets rika kulturmiljö utnyttjas till att erbjuda breddad utbildning i form av bildningsmoment och bildningskurser i utbildningen. Uppsala universitet bör sträva efter att ge sina studenter möjlighet att växa som hela människor och vid sidan av sina ämnesstudier utveckla sina specialintressen, vidga sina perspektiv och mogna till reflekterande samhällsmedborgare. Nämnder och institutioner bör överväga hur bildningsmoment och bildningskurser kan bli en del av utbildningen och ett sätt att profilera utbildningsutbudet. Nätbaserad utbildning Universitetet har ambitionen att ge ett samordnat stöd till utveckling av den nätbaserade utbildningen. Konsistoriet anser att det är av stor betydelse att Uppsala universitet fortsatt medverkar i den kunskapsspridning som kurser inom ramen för nätuniversitetet och annan nätbaserad utbildning kan förmedla. Naturliga målgrupper är yrkesverksamma personer med behov av kompetensutveckling men också studenter vid mindre lärosäten som genom nätbaserade kurser ges möjlighet att bredda och fördjupa sina studier inom områden som dessa lärosäten saknar. Som ett led i att sprida kunskap till alla studenter om universitetets datormiljö med avseende på bl.a. säkerhet och möjlighet att söka information i biblioteksdatabaser finns en webbaserad introduktionskurs. Konsistoriet anvisar 180 tkr för denna kurs under 2008. Kompetensutveckling Under senare år har insatser inom fortbildning och vidareutbildning varit ett självklart uppdrag för universitetet. Den snabba förändringen av samhälls- och arbetsliv leder till att en fortlöpande förnyelse av kunskap och kompetens blir allt mer nödvändig. Yrkesverksamma med vitt skilda utbildningsbakgrunder och yrkeserfarenheter behöver ta del av befintliga kurser och program men kan också vilja ha specialutformade kurser för att passa egna, mera direkt verksamhetsanpassade önskemål. Kompetensutvecklingen kan avse allt från ordinarie utbildning till skräddarsydd utbildning med anknytning till forskningsfronten. Utbildningen kan bedrivas inom ramen för anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå men också som uppdragsutbildning. Det är konsistoriets mening att universitetet fortsatt bör stödja samhällets behov av kompetensutveckling. 2.3.2 Utbildningsplatser Vid konsistoriets sammanträde 2007-06-18 gjordes en preliminär fördelning av utbildningsplatser till områdesnämnderna och den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden. Fördelningsförslaget utgick från 2007 års reviderade uppdrag och hänsyn togs till behov av platser för uppbyggnad av nya program samt viss ökning av fristående kurser. Under hösten förändrades emellertid förutsättningarna, dels genom en i budgetpropositionen föreslagen besparing om 13,35 mkr, dels genom antagningsstatistik som visar på fortsatta rekryteringsproblem inom en rad områden och som innebär att prognosen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behöver skrivas ner. Dessutom föreslås universitetet erhålla 8 nya platser inom läkarprogrammet. En förnyad diskussion om utbildningsuppdraget har resulterat i yrkanden om förändrat uppdrag jämfört med det preliminära beslutet i juni 2007. En sammanställning över förändringen av uppdraget 2007 till det slutliga förslaget för 2008 redovisas i tabellen nedan. 18