Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 44

Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 44 Sammanträdet Tid 23.02.2015 måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn 043 824 8888 Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Fyllnadsval: ersättare i tekniska nämnden 4 4 Fyllnadsval: ersättare i stadsstyrelsens koncernsektion 6 5 Fyllnadsval: ersättare i stadsstyrelsens närings- och 8 konkurrenskraftssektion 6 1-3 Förhandsbesked om 2014 års bokslut 10 7 4-8 Uppföljning av de förvaltningsövergripande 14 utvecklingsprogrammen II/2014 8 Godkännande av ändring av detaljplanen Hagalunds centrum 17 i stadsdel 12 Hagalund, område nr 210426 9 Fråga om stadsstyrelsens utlåtande till NTM-centralen om en 32 vägplan som hör till arrangemangen vid Västerleden vid den planskilda anslutningen i Mattby 10 Motion för att utreda ombyggnad av motorvägar till bulevarder 35 (Bordlagt 8.9, 29.9, 20.10, 17.11, 8.12.2014 och 26.1.2015) 11 Motion om stadens bidrag till politiska ungdomsorganisationer 42 Esbo 12.2.2015 Jyrki Kasvi ordförande

Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 2 / 44 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Ordförande konstaterar att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande 12.2.2015 och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsdirektören och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 27.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 3 / 44 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väljs representanter för Saml och Sannf och Obundna.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 4 / 44 5450/00.00.01/2012 Stadsstyrelsen 30 19.1.2015 3 Fyllnadsval: ersättare i tekniska nämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn 050 382 6951 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (Saml) som personlig ersättare för ledamot i tekniska nämnden Kirsi Åkerlund (Saml) i stället för Helena Paimela (Saml). Redogörelse Personliga ersättaren för tekniska nämndens ledamot Kirsi Åkerlund (Saml) Helena Paimela (Saml) anhåller per brev av 31.12.2014 om avsked från uppdraget på grund av flyttning från Esbo. Enligt 33 1 mom. 1 punkten i kommunallagen är den som har kommunen som hemkommun valbar till kommunens förtroendeuppdrag. Valbar till en nämnd är enligt 36 1 mom. i kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte: 1) den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden; 2) den som står i anställningsförhållande av ett samfund eller en stiftelse där kommunen som verkar inom verksamhetsområdet för nämnden har bestämmanderätt; eller 3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i behörig nämnd. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till ersättare vara kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 19.1.2015 30 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (Saml) som personlig ersättare för ledamot i tekniska nämnden Kirsi Åkerlund (Saml) i stället för Helena Paimela (Saml).

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 5 / 44 Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Helena Paimela - Nämndens sekreterare

Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 6 / 44 5438/00.00.01/2012 Stadsstyrelsen 61 9.2.2015 4 Fyllnadsval: ersättare i stadsstyrelsens koncernsektion Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn 050 382 6951 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer i stället för Kurt Byman (Sannf och Obundna) Jonna Löflund (Sannf och Obundna) till personlig ersättare för Teemu Lahtinen (Sannf och Obundna) i stadsstyrelsens koncernsektion. Redogörelse Personliga ersättaren för stadsstyrelsens koncernsektions ordförande Teemu Lahtinen (Sannf och Obundna) Kurt Byman (Sannf och Obundna) anhåller per brev av 3.2.2015 om avsked från uppdraget på grund av gruppens interna arrangemang. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs lika väl vara man som kvinna. Ledamöter i stadsstyrelsens koncernsektion ska vara ledamöter eller ersättare i stadsstyrelsen. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 9.2.2015 61 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen förelår att fullmäktige i stället för Kurt Byman (Sannf och Obundna) väljer (Sannf och Obundna) till personlig ersättare för Teemu Lahtinen (Sannf och Obundna) i stadsstyrelsens koncernsektion. Behandling Ordförande föreslog att till ersättare i stadsstyrelsens koncernsektion väljs Jonna Löflund. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen förelog att fullmäktige i stället för Kurt Byman (Sannf och Obundna) väljer Jonna Löflund (Sannf och Obundna) till personlig

Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 7 / 44 ersättare för Teemu Lahtinen (Sannf och Obundna) i stadsstyrelsens koncernsektion. För kännedom - Den valda - Kurt Byman

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 8 / 44 5438/00.00.01/2012 Stadsstyrelsen 62 9.2.2015 5 Fyllnadsval: ersättare i stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn 050 382 6951 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer i stället för Jonna Löflund (Sannf och Obundna) Kurt Byman (Sannf och Obundna) till personlig ersättare för Seppo Huhta (Sannf och Obundna) i stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion. Redogörelse Personliga ersättaren för ledamoten i stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion Seppo Huhta (Sannf och Obundna) Jonna Löflund (Sannf och Obundna) anhåller per brev av 3.2.2015 om avsked från uppdraget på grund av gruppens interna arrangemang. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs lika väl vara man som kvinna. Ledamöter i stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion ska vara ledamöter eller ersättare i stadsstyrelsen. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 9.2.2015 62 Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen förelår att fullmäktige i stället för Jonna Löflund (Sannf och Obundna) väljer (Sannf och Obundna) till personlig ersättare för Seppo Huhta (Sannf och Obundna) i stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion. Behandling Ordförande föreslog att till ersättare i stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion väljs Kurt Byman. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 9 / 44 Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslog att fullmäktige i stället för Jonna Löflund (Sannf och Obundna) väljer Kurt Byman (Sannf och Obundna) till personlig ersättare för Seppo Huhta (Sannf och Obundna) i stadsstyrelsens näringsoch konkurrenskraftssektion. - Den valda - Jonna Löflund

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 10 / 44 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 6 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877 3966 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2014 års bokslut. Bilaga Redogörelse 1 Vuoden 2014 tilinpäätöksen ennakkotieto 2 Pöytäkirjamerkinnät 2014 3 Valtuustoryhmän toiminnan tukeminen 2014 Stadens bokslut för 2014 är snart färdigt. Förhandsbeskedet om bokslutet bygger på beredningssituationen 27.1.2015 där nästan alla noteringar i bokslutet är gjorda med undantag för avskrivningarna. De ännu inte noterade avskrivningarna minskar resultatet för räkenskapsperioden, men en uppskattning av dem har gjorts i totalsummorna. Det egentliga bokslutet behandlas av stadsstyrelsen 30.3.2015 och av fullmäktige 18.5.2015. Bokslutsprognos Stadens ekonomi utvecklades år 2014 enligt planerna. Enligt bokslutsprognosen kommer staden att uppnå ett nollresultat då årsbidraget uppgick till 117 miljoner euro och de planenliga avskrivningarna kommer att vara 117 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat är 32 miljoner euro bättre än i den ursprungliga budgeten. Att årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat blev mer gynnsamma påverkades i hög grad av finansieringsintäkterna som uppgick till 51,3 miljoner euro netto (finansieringskostnaderna har beaktats). Finansieringsintäkterna överskred den ursprungliga budgeten med mer än 26 miljoner euro. Största delen av finansieringsintäkterna var fondavkastningar och kan därmed inte användas direkt till att finansiera investeringar. Skattefinansiering

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 11 / 44 Skatteintäkterna var 1 332,8 miljoner euro och statsandelarna 29,8 miljoner euro. Skattefinansieringen (skatteinkomsterna och statsandelarna) ökade med 1,1 procent, dvs. cirka 15 miljoner euro, från året innan. Skattefinansieringen utföll nästan enligt planerna och förblev cirka 6 miljoner euro under den ursprungliga budgeten. Den influtna kommunalskatten för förvärvsinkomster uppgick till 1 137 miljoner euro. Ökningen är 7,9 miljoner euro (0,7 procent) jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Avräkningarna av samfundsskatten var totalt 121 miljoner euro, vilket var 12 miljoner euro (11 procent) mera än föregående år. Driftsekonomi Utfallet för det egentliga verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för verksamheten, som visar hur stor del av verksamhetsutgifterna som skall täckas med skattefinansiering) är 13,8 miljoner euro bättre än i den ursprungliga budgeten, men var 51,5 miljoner euro sämre än året innan. Verksamhetsbidraget visar att intäkterna av verksamheten täcker en allt mindre del av verksamhetskostnaderna. Detta leder till ett allt större tryck på att öka skattesatsen för att finansiera de dagliga tjänsterna och stadens tilltagande investeringar. Stadens verksamhetsbidrag, dvs. täckningen före finansiella intäkter var 37 miljoner euro sämre jämfört med föregående års utfall. Täckningen har minskat eftersom utvecklingen av kostnaderna fortfarande var snabbare år 2014 än utvecklingen av intäkterna och skatteintäkterna. De externa verksamhetsinkomsterna överskred den ändrade budgeten med över 8 miljoner euro och uppgick totalt till 270 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna minskade dock 3 procent (8,1 miljoner euro) från året innan. De externa verksamhetsutgifterna var 1 627,8 miljoner euro. Ökningen av de externa verksamhetsutgifterna (sammanlagt 54 miljoner euro) har mattats av redan andra året i rad och var 3,4 procent i fjol. Utgiftsökningen är som helhet i enlighet med budgeten men ökningen av verksamhetsutgifterna är fortfarande för hög i förhållande till skattefinansieringen och balansen i ekonomin när verksamhetsintäkterna dessutom har sjunkit betydligt. Särskilt ökningen av personalkostnaderna är rimlig, 2,4 procent. Den snabba ökningen av kostnaderna som anknyter till invånarnas sociala situation och som accelererade år 2014 är däremot oroväckande. Till dessa kostnader hör bland annat utkomststödet, olika bidrag och arbetsmarknadsstödet. Också anslagen för den specialiserade sjukvården har betydligt överskridit stadens genomsnittliga utgiftsökning.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 12 / 44 Staden hade i slutet av 2014 sammanlagt 14 051 anställda. Antalet ökade under året med 81 personer. Indikatorer för personalen visar att arbetets produktivitet har ökat samtidigt som stadens invånar- och kundantal har ökat. Egen personal har inte ersatts med inhyrd personal, eftersom kostnaderna för inhyrd personal minskade med 10 procent från samma tidpunkt i fjol. Övertidsmängden har också minskat från i fjol. Enligt prognosen har sjukfrånvaron fortsatt att minska, om än långsammare än tidigare. Investeringar och upplåning Stadens investeringsnivå var fortsättningsvis rekordhög och staden genomförde investeringar för 334 miljoner euro, medan anslagen för investeringar i budgeten var 398 miljoner euro. Nettoinvesteringarna var totalt 260 miljoner euro (de tekniska organiseringarna av egendom och finansieringsandelarna har beaktats). Fullmakten att uppta lån på 117 miljoner euro och göra överföringar ur fonderna på 40 miljoner euro användes redan före början av hösten och under slutet av året var staden tvungen att ta kortfristiga kassalån. Långfristiga lån avbetalades med 42,5 miljoner euro och stadens lånestock uppgick i slutet av året till 284,3 miljoner euro, dvs. 1 066 euro per invånare. Utfallet av resultatmålen i strategin I Esbostrategin för 2014 ingick 30 resultatmål av vilka en del var gemensamma för alla sektorer. Avvikelserna från resultatmålen fram till slutet av oktober behandlades i fullmäktige. Efter det har utfallen för resultatmålet gällande stadens verksamhetsbidrag visat sig vara bättre än man trodde. Enligt uppgifterna från slutet av januari har sex resultatmål inte förverkligats. Totalt sett nåddes resultatmålen för 2014 väl. Omvärlden Befolkningsökningen i Esbo överskred prognosen för år 2014. Enligt preliminära uppgifter ökade invånarantalet med cirka 4 850 personer, dvs. 1,9 procent. Enligt bedömningen var invånarantalet 265 600 vid årsskiftet. I slutet av december 2014 var antalet arbetslösa 13 368 och arbetslöshetsgraden var 9,9 procent, vilket är 1,5 procentenheter högre än året innan. Antalet arbetslösa under 25 år var 1 424, vilket är nästan 30 procent mer än året innan. Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i ett år) var 4 142, dvs. en knapp tredjedel av de arbetslösa. En tredjedel av de arbetslösa var högt utbildade.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 13 / 44 Beslutshistoria Stadsstyrelsen 9.2.2015 63 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2014 års bokslut. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 14 / 44 5349/00.01.02/2013 Stadsstyrelsen 60 9.2.2015 7 Uppföljning av de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen II/2014 Beredning och upplysningar: Jorma Valve, tfn 046 877 2055 Mari Immonen, tfn 050 525 2706 E-post enligt modellen fornamn.e.efternamn@espoo.fi Maria Rysti, tfn 050 541 8655 Pasi Laitala, tfn 043 824 5427 Sanna Antman, tfn 050 410 0066 Viula Pakka, tfn 050 544 6038 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar som kännedom de bifogade uppföljningsrapporterna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen II/2014. Bilaga Redogörelse 4 Elinvoimaa ikääntyville kehitysohjelma seuranta II 2014 (Maria Rysti) 5 Kestävä kehitys kehitysohjelma seuranta II 2014 (Pasi Laitala) 6 Kilpailukyky, innovatiivisuus ja yrittäjyys kehitysohjelma seuranta II 2014 (Pasi Laitala) 7 Nuorten elinvoimaisuus kehitysohjelma seuranta II 2014 (Viula Pakka) 8 Osallistuva Espoo kehitysohjelma seuranta II 2014 (Mari Immonen) De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen är ett av medlen som används för att förverkliga Berättelsen om Esbo. Utvecklingsprogrammen styr projekt och övriga åtgärder. På så sätt kan man bättre beakta samband mellan utvecklingsåtgärder och beroendeförhållanden, rikta befintliga, begränsade resurser till de för utvecklingsprogrammet viktigaste projekten och få till stånd en omfattande verkan. Utvecklingsprogrammen pågår under en fullmäktigeperiod och de genomförs både parallellt samt som projekt och åtgärder som kronologiskt följer varandra inom ramen för utvecklingsprogrammets helhetstidtabell. Resultat fås årligen under programperioden i takt med att projekt och åtgärder färdigställs. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen är: - Livskraft för äldre - Hållbar utveckling - Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 15 / 44 - Sund ungdom - Invånarna deltar Genomförandet av programmen inleddes i början av 2014 i form av olika projekt och åtgärder. I det här skedet beskriver uppföljningsrapporterna situationen för de olika programmen per mål. Dessutom beskrivs hur det förvaltningsövergripande samarbetet har förverkligats och hur anslagen använts för projekten och åtgärderna under det första året. Vidare presenteras de projekt och åtgärder som påbörjas 2015 och de som fortsätter från 2014. Följande projekt och åtgärder utgör de mest centrala resultaten för år 2014: Livskraft för äldre Systemet med köpcenterpromenader en gång i veckan har startat bra och nått seniorerna. Deltagarna har bekantat sig med varandra och vissa har blivit vänner. Ett program för hållbar utveckling På hösten 2014 bedömdes de nuvarande klimatåtgärderna på basis av kostnadseffektiviteten och informationen utnyttjas under beredningen som utförs under våren. Staden behandlar klimat- och energiåtgärderna 2015 2017 i Berättelsen om Esbo inom programmet för hållbar utveckling under året. Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet Programmet genomförde Företagsbyn i Esbo på Nokias campus i Karaporten där alla sjätteklassarna i Esbo tillbringar en dag för att bekanta sig med företagsverksamhet och arbetslivet. I företagsbyn deltar cirka 15 företag och under dagen arbetar eleverna i varje "företag". Sund ungdom Det centrala projektet är Tajua mut!, som är ett samarbetsprojekt mellan myndigheter som stöder barn och unga (Flaggning). Flaggningsprogrammet har testats och tagits i produktion i maj 2014 och en tydlig verksamhetsmodell har utarbetats av verksamheten. Sammanlagt 27 verksamheter och aktörer deltar i projektet. Ett nätverk av kontaktpersoner har grundats och antalet utbildade experter var 670 år 2014. Invånarna deltar Projektet Vår park tar med tio pilotprojekt i Esbo fram en modell för skötsel och iståndsättning av närområdena. För områdena har det enligt partnerskapsprincipen gjorts upp avtal om skötsel i vilka man mellan ansvarig instans och Esbo stad har avtalat om principerna för städning och

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 16 / 44 iståndsättning. Med hjälp av pilotprojekten har man bedömt utvidgandet av modellen och avlägsnat hinder för gräsrotsaktivitet. Modellen utvidgas 2015. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 9.2.2015 60 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar som kännedom de bifogade uppföljningsrapporterna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen li/2014. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 17 / 44 2100/10.02.03/2013 Stadsstyrelsen 67 9.2.2015 8 Godkännande av ändring av detaljplanen Hagalunds centrum i stadsdel 12 Hagalund, område nr 210426 Beredning och upplysningar Olli Pitkänen, tfn 050 347 5980 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Hagalunds centrum, ändring som omfattar tomt nr 6 och gatuområden i kvarter 12005 i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6792, daterad 28.9.2008, ändrad 2.2.2015, område nr 210426. Oheismateriaali Redogörelse - Hagalunds centrum, åtgärdslista - Hagalunds centrum, planbestämmelser - Hagalunds centrum, plankarta - Hagalunds centrum, uppdaterad detaljplan - Hagalunds centrum, etapp 1a, 1b, 1c och 1d, illustration 2.2.2015 - Tapiolan keskus, päätöshistoria - Tapiolan keskuksen päätoteutussopimus Med planen för skedet 1b skapas förutsättningar för att stegvis förnya Hagalunds centrum så smidigt som möjligt. I samband med verkställandet av planen för etapp 1a godkände stadsstyrelsen 16.6.2014 ett avtal som förhandlats fram mellan staden och LokalTapiola-gruppen, Tapiolan keskuksen päätoteutussopimus, maankäyttösopimus, maankäyttösopimuksen täydennys sekä kiinteistökaupan esisopimus ("Hagalunds centrum, huvudavtal om verkställande, markanvändningsavtal, komplettering av markanvändningsavtalet samt föravtal om fastighetsköp") som undertecknades 17.6.2014. Det avtalsenliga arbetet fortskrider i Hagalunds centrum samtidigt med byggandet av metron och en centrumparkering. I det ovannämnda avtalet definierades också villkoren för detaljplanen för etapp 1b, vilka bidrar till att säkerställa att Havsvindsvägen och busstationen byggs. LokalTapiola-gruppen ansvarar för byggandet i planområdet.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 18 / 44 Med detaljplaneändringen möjliggörs byggandet av bostäder, att parkerings- och källarlokaler kan omvandlas till affärslokaler, verksamheten på en busstation för anslutningstrafik samt en utbyggnad av affärscentrumet för etapp 1b:s del. Ökning av byggrätten i etapp 1b är 16 200 4 370=11 830 v-m² (inkluderar boende på omkring 7 500 v-m²). Etapp 1b, område nr 210426, är en del av ändringen i detaljplanen för etapp 1, område nr 210418, som godkändes i stadsstyrelsen 28.3.2012, och från vilken stadsstyrelsen 8.4.2013 åtskiljde etapp 1a för godkännande i fullmäktige (tidigare områdesnummer 210418). Av detaljplanen för etapp 1 väntar ännu vissa delar på godkännande. Dessa omfattar tre fastigheter i Hagalunds centrum (Kiinteistö Oy Tapiolan Säästötammi Fastighets Ab, Kiinteistö Oy Espoon Itätuulentie 8, Kiinteistö Oy Tapiolan Vesiputoustalo). Avtalsförhandlingarna med dessa fastigheter pågår. Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: Hagalunds centrum, ändring och Hagalunds centrum omfattar tomt nr 6 i kvarter nr 12005 samt gatuområden i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6792, område nr 210426. (En del av det nya kvarteret 12205 bildas). Godkännande av detaljplanen i etapper Stadsplaneringsnämnden beslutade 28.3.2012 48 att godkänna att förelägga för stadsstyrelsen den 28.9.2008 uppdaterade och 19.3.2012 ändrade Hagalunds centrum, ändring, förslaget till ändring av detaljplanen Hagalunds centrum II, ritning nr 6309, som en del av kvarteren 12002, 12004, 12005, kvarter 12058 samt gatu- och parkområden, i stadsdel 12 Hagalund, område nr 210418. (Nya kvarter bildas: 12204, 12205 och 12206).

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 19 / 44 Etapp 1b som nu behandlas är en del av etapp 1 som stadsplaneringsnämnden 28.3.2012 48 förelade stadsstyrelsen för godkännande, som endast gäller ett begränsat, centralt område som anknyter till Västmetron på Havsvindsvägen och dess omgivning. Den del av det av stadsplaneringsnämnden godkända förslaget till detaljplaneändring för etapp 1 som nu faller utanför förslaget betecknas med 1a, 1c och 1 d i illustrationen över etapp 1a, 1b, 1c och 1d, som finns bland tilläggsmaterialet. Stadsstyrelsen godkände ändringen av detaljplanen för etapp 1a att föreläggas för fullmäktige 8.4.2013 och fullmäktige godkände planen 29.4.2013. Etapp 1a (område nr 210418) överklagades till Helsingfors förvaltningsdomstol. Förvaltningsdomstolen gav sitt beslut i ärendet 7.2.2014 och ingen ändring söktes i beslutet. Detaljplanen trädde i kraft 19.3.2014. Med den föreslagna avgränsningen av etapp 1b vill man att byggandet i etapper ska framskrida så smidigt som möjligt i Hagalunds centrum. Ändringar som föreslås i detaljplanen Följande tekniska justeringar har gjorts i planbestämmelserna för 1b: höjdläge +7.00 har ändrats till +8.00. Ur 1 har avsnittet som gäller 200 cykelplatser i planområde 1a tagits bort. Ur 8 har ett stycke om Västanvindsgränden utanför planområde 1b tagits bort. I 8 ändrades brandbilsrutt till räddningsväg. Bestämmelserna 11, 12 och 16, som gäller tomt 8 i kvarter 12005, som faller utanför planområdet för etapp 1b, togs bort. Ändringarna som detta ledde till gjordes i bestämmelsetexterna och paragrafnumreringen. Eftersom etapp 1b ritas på en ny baskarta (med höjdsystem N2000), där höjderna är annorlunda än i planen för etapp 1, så ändras +3.00 i 7 i etapp I till +3.25 (N2000) i detaljplanen för etapp Ib. Redogörelsen, bilaga 1, och uppföljningsblankett, bilaga 5, har ändrats motsvarande. Aktualisering Esbo fullmäktige beslutade om en lösning för kollektivtrafiken i södra Esbo 25.9.2006. Fullmäktige beslutade att som stomlösning för kollektivtrafiken välja en metro mellan Gräsviken och Mattby som helt går i tunnel.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 20 / 44 Esbo stadsstyrelse beslutade om principerna för placeringen av stationerna 18.6.2007 och uppmanade att fortsätta med planeringen av Hagalunds station. Aktualiseringen kungjordes i stadens planläggningsöversikt 2006 2007. (Aktualiseringen kungjordes dessutom i stadens annonstidningar 15.8.2007). Program för deltagande och bedömning För ändringen av detaljplanen uppgjordes ett särskilt program för deltagande och bedömning (inkl. I-, II- och III-skedens områden), som är daterat 15.8.2007 (teknisk justering 6.5.2009, 30.11.2010 och 2.2.2012) och kungjord i samband med att aktualiseringen av planen kungörelsen. Beskrivning av området Planområdet ligger i centrum av Hagalund. Planområdet är en byggd del av kärnan i affärscentrumet och i planområdet ligger en del av Havsvindsvägens gatuområde. I planområdet finns också en del av Sampogrändens gång- och cykelvägar (Sampobron läggs till planområdet för etapp 1b). Gatuområdet ägs av Esbo stad, de andra tomterna ägs av olika bolag. Riksmål för områdesanvändning Eftersom flera riksmål för områdesanvändningen gäller för planområdet, är en av uppgifterna för denna detaljplan att kombinera olika mål så att det valda alternativet främjar genomförandet av olika mål så väl som möjligt. En enhetlig samhällsstruktur och god livsmiljö (punkt 4.3 i statsrådets beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen), bland annat: Detaljhandelns storenheter placeras så att de stöder samhällsstrukturen. Kultur- och naturarv, rekreation och naturresurser (punkt 4.4), bland annat: Hagalunds stadsdel: Hagalunds trädgårdsstad ingår i inventeringen Byggda kulturmiljöer av riksintresse (Museiverket 2009) och har en central ställning i vårt lands kulturarv. Om planområdet för etapp 1 konstaterar inventeringen: "Senare har Hagalunds affärscentrum utvidgats i betydande utsträckning då man byggt affärs- och kontorsbyggnader som skiljer sig från Hagalunds ursprungliga stil." En miljökonsekvensbedömning har gjorts om Hagalunds centrum: Tapiolan keskus, Kulttuuriympäristöanalyysi, SARC, Esbo stad, 2.11.2011

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 21 / 44 och Tapiolan keskus, Asemakaavamuutoksen vaikutusten arviointi, SARC, Esbo stad, 2.11.2011. Justerad 5.3.2012. Specialfrågor i Helsingforsregionen (punkt 4.6) Vid planeringen av områdesanvändningen ska betydande byggande placeras på områden med tillgång till kollektivtrafik, särskilt spårbunden trafik. Genom dimensioneringen av områdesanvändningen ska man förbättra kollektivtrafikens verksamhetsbetingelser och möjligheterna att nyttja kollektivtrafiken. Plan 210426 förverkligar målen väl. Landskapsplan I landskapsplanen för Nyland (fastställd 8.10.2006) har området beteckningen område för centrumfunktioner och område, väg eller objekt som är viktigt med tanke på landskapsvården eller förvaltningen av kulturmiljön. Genom planområdet leder en bana för regional trafik. Enligt 58 i markanvändnings- och bygglagen får stora detaljhandelsenheter inte placeras utanför ett område som i landskapsplanen eller generalplanen är avsett för centrumfunktioner, om inte området i detaljplanen särskilt har anvisats för detta ändamål. Ett utdrag ur landskapsplanen finns i planen för deltagande och bedömning. Detaljplaneändringen följer landskapsplanen. Generalplan För området gäller generalplanen för södra Esbo, som omfattar Albergas, Hagalunds, Mattbys, Esbovikens och Köklax storområden. Generalplanen vann laga kraft 2010. Generalplanen vann laga kraft med stöd av högsta förvaltningsdomstolens beslut av 29.1.2010, med undantag av Lilla Julholmen, en del av Snäckskogen i Köklax och en del av Karamalmens industriområde i Kilo. Planområdet betecknas i generalplanen som C-K = Område för centrumfunktioner. På området får anvisas boende som passar i centrum samt förvaltnings-, kontors-, service-, utbildnings- och butikslokaler. I Albergas, Hagalunds, Mattbys och Esbovikens centrum får en stor detaljhandelsenhet placeras. Planområdet har också betecknats som område med värdefull stadsbild. Stadslandskap vars byggnads- och kulturhistoriska värde samt landskapsbild ska skyddas. Skyddet gäller inte enskilda byggnader utan områdets särdrag som helhet.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 22 / 44 Området ska utvecklas utifrån dess egna utgångspunkter och på villkor som dikteras av områdets särskilda värde. Vid planering och byggande ska särskild vikt läggas vid att området bevarar sin karaktär. Ett utdrag ur generalplanen finns i planen för deltagande och bedömning. Detaljplaneändringen är enhetlig med generalplanen. Gällande detaljplaner Området saknar detaljplan nära korsningen av Havsvindsvägen och Sunnanvindsvägen utanför planändringsområdet. För området gäller följande planer och planändringar, som också redan är byggda (i innehållsbeskrivningen ingår endast den del som gäller det aktuella planområdet): Hagalunds centrum 210400 (gatuområde) Detaljplanen fastställdes av inrikesministeriet 17.12.1974. En del av Havsvindsvägens gatuområde. Hagalunds centrum 210413 (tomt 6 i kvarter 12005) Ändringen av detaljplanen fastställdes av miljöministeriet 30.3.2000. Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader, en tomt (tillåtet antal våningar 9 varav 2 har byggts), byggrätt 4 370 v-m 2. Under gårdsdäcket som definieras i planen får placeras lokaler för parkering, ingångar, hissar, förråd, socialutrymmen, bastu, maskinrum, källare, fastighetsskötsel, busshållplatser och lokaler som anknyter till övervakning av ordning, utöver den i planen angivna byggrätten. Yta som inberäknas i byggrätten får byggas utanför tomtgränsen ovanpå Havsvindsvägen. En allmän gång som är avsedd för fotgängare, Sampogränden, får byggas förutom den våningsyta som anvisas i planen. Under byggnaderna och gatan är det tillåtet att bygga parkeringsplatser och andra dylika källarlokaler i två våningar utöver våningsytan som anges i planen. Metrotunnel mellan Otnäs och Hagalund 920200 Detaljplanen godkändes i Esbo stadsfullmäktige 19.1.2009. Detaljplanen under jord innefattar bl.a. Hagalunds metrostation, bergrumsparkeringen och servicetunneln, utrymmen och maskiner som krävs av service och säkerhetsarrangemang, förbindelser till marknivå, kör- och servicetunnlar, luftväxlingsschakt, biljetthall och entréhall. Fullmäktiges beslut har vunnit laga kraft med stöd av högsta förvaltningsdomstolens beslut 8 februari 2010. Om detta kungjordes 17.2.2010 i stadens annonstidningar.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 23 / 44 Framläggning enligt 32 i markanvändnings- och byggförordningen Stadsplaneringsnämnden godkände 7.9 20.9.2011 en ny framläggning av förslaget enligt 32 i markanvändnings- och byggförordningen. Planen ställdes ut 7.11 7.12.2011 i enlighet med 32 i markanvändningsoch byggförordningen. Antalet inlämnade utlåtanden och ställningstaganden var 6 och innehöll bland annat följande: En hotellteater behövs inte i Hagalund, stadsbilden och landskapsbilden får inte ändras väsentligt; hela Esbo drar nytta av förnyandet av Hagalunds centrumkärna; detaljplanen Hagalunds centrum, etapp 1, område nr 210418 och den så kallade teaterdetaljplanen ska behandlas som en helhet; Satakielitalo har förfulat och gett fel bild av utvidgningen av centrum; förhindra skejtning; man borde ordna en arkitekttävling; Vesiputoustalo borde utvidgas trots att det inte finns ett beslut om en teater och den gamla delen ännu inte rivits parkeringsanläggningen är mot hållbar utveckling; de höga husen passar inte in i landskapet; bergsytor ska skyddas; lekplatser och skolor har inte planerats; man borde bygga förnybar energikapacitet; motiverade svar måste skrivas till de anmärkningar som lämnats in om planförslaget. Det kom in 13 anmärkningar, som bland annat innehöll följande: HRT (Helsingforsregionens trafik) föreslog att kollektivtrafiken ska utredas i större skala och att de lokaler som behövs för snabbparkering av bussar ska antecknas i planen. Museiverket och Esbo stadsmuseum anser att bostadsbyggande ovanpå Havsvindsvägen förstör en nationellt värdefulla miljö, de ekonomiska förutsättningarna för ett lägre alternativ måste utredas, utredningen av verkningarna är bristfällig, kräver en detaljerad planering av grönområdena, växelverkan är bristfällig. Tomtenheten anser att planen förutsätter ett markanvändningsavtal. HRM (Helsingforsregionens miljötjänster) föreslår att planeringen av vattenledningarna ska utföras i samarbete med dem. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland anser att den helhetsmässiga utredningen av landskaps- och stadsbilden är bristfällig, bestämmelser om bullerskydd ska läggas till planen, ventilationsluften ska tas från hög höjd så långt borta som möjligt från parkeringsanläggningarnas frånluftskanaler och från Havsvindsvägen, för området ska en delgeneralplan göras, planens innehållskrav (54 ) fylls inte beträffande plikten att bevara kulturmiljön, vägplanen för anslutningarna till Ring I måste undersökas. Planbeteckningarna och bestämmelserna preciserades och ändrades. Detaljplaneändringen

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 24 / 44 Genom detaljplaneändringen definieras en tillbyggnadsrätt, tillbyggnadsplatser, förbindelser till metrostationen, ändringar i användningsändamålet för källar- och parkeringslokaler, ändringar i körförbindelser samt ändringar i gång- och cykelvägar. Till övriga delar bevaras de bekräftade planernas skyldigheter och rättigheter. Affärslokalernas tillbyggnadsrätt gäller huvudsakligen de nuvarande parkeringskällarna och utrymmet ovanom Havsvindsvägen. Bostäderna byggs ovanför affärslokalerna. Planändringen gäller etapp 1b av planläggningen av Hagalunds centrum (1a+1b+1c+1d=tidigare etapp 1), där man huvudsakligen planerar byggande på och längs Havsvindsvägen. Etapp 1b omfattar förbindelser till metrostationen och busstationen, som behövs omedelbart då metron tas i bruk. Helhetsstruktur och stadsbild Planområdets (etapp 1b) areal är ca 0,5 ha. Omkring 0,4 ha är betecknat som kvartersområde och 0,1 ha som gatuområde. Tomten ovanpå Havsvindsvägen och gatuområdena med beteckningen pp/th ägs av Esbo stad, de övriga kvartersområdena ägs av olika bolag. Byggrätten i etapp 1b är 16 200 v-m 2 inklusive 7 500 v-m 2 boende, mot tidigare 4 370 v-m 2 vilket är en ökning på 11 830 v-m 2, vilket motsvarar planområdets totala exploateringsgrad e=3,1 och genomsnittliga tomtexploateringsgrad e=4,2. Utökningen av byggrätten jämfört med stadsplaneringsnämndens beslut 28.3.2012 48 för etapp 1 (nu 1a+1b+1c+1d) är 127 700 51 465=76 735 v-m 2 (inkluderar bostäder på 37 500 v-m 2 ). Den totala byggrätten i etapp 1a, som redan fastställts, är 127 700 v-m² och innehåller bostäder på 40 800 v-m² och på grund av omfattande ändringar i källarlokalerna (tidigare 51 465 v-m²) en utökning på 76 235 v- m², vilket innebär att detaljplanens totala exploateringsgrad är e=2 och den genomsnittsliga tomtexploateringsgraden e=4.5. (Utökningen 2000/etapp II+etapp IIa/12002 K-1 på omkring 87 050-48 770= omkring 38 280 v-m2 omfattar bostäder på 29 900 v-m2. Obs! Detta torde ändras under det fortsatta arbetet och delas upp i flera delar. Arbetslokaler får placeras i källarvåningarna, under gårdsdäcket och i de underjordiska lokaler som planen tillåter. I planen har definierats ett s.k. gårdsplan, byggrätten och det tillåtna våningstalet från gårdsplanet uppåt samt separat våningar från gårdsplanet neråt, dvs. man har beaktat att källarlokalerna omvandlas till affärslokaler.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 25 / 44 Utöver planens våningstal och byggrätt får byggas följande: - - utrymmena i den underjordiska planen - de till markytan och byggnadernas olika våningar ledande gång- och körförbindelser och ventilationsschakt som krävs för metrons ingång, den underjordiska centrumparkeringen och servicetunneln för centrumfunktionerna, utan hinder av byggnadsytan på kvartersområdena, gatu- och parkområdena. - för bussterminalen behövliga väntrum och tekniska utrymmen och förbindelser på gatuområdet och kvartersområdena på markytan, under och ovanpå gårdsdäcket. - för cykelparkeringen behövliga utrymmen och förbindelser på gatuområdet och kvartersområdet, på markytan, under och ovanpå gårdsdäcket. - under den i planen inom parentes angivna ungefärliga nivån och tomtens däcksnivå belägna utrymmen för parkering, entré, förbindelsekorridor, förråd, socialutrymmen, tekniska utrymmen, skyddsrum och utrymmen för fastighetsskötsel, busshållplats och områdets övervakning med beaktande av skyddszonerna för den underjordiska parkeringsanläggningen, centralunderhållet och metron och de skyddade träden på markytan. - en loftgång med dagsljus som betjänar bostäderna. - tekniska utrymmen, bostädernas förråd, bostädernas gemansamma utrymmen och bostädernas gemensamma bastuavdelningar i våningarna och ovanför den översta våningen samt den del av trapphusens våningsyta som överskrider 30 v-m 2 i våningarna. - - trapphus, trappa, trappöppning och hisschakt på nivån ovanför den översta våningen. - en loftgång med dagsljus som betjänar bostäderna. Tomternas bilplatser, avfallshanteringsutrymmen och lekplatser får enligt avtal mellan fastigheterna också placeras på annan tomt. Till området hör en underjordisk detaljplan för metrotunneln mellan Otnäs och Hagalund, vars bestämmelser bör beaktas vid planering och byggande. Då källarlokaler och bussterminalslokaler under byggnaden och gårdsdäcket samt sänkningen av Havsvindsvägen byggs, ska man beakta de skyddsavstånd som metrotunneln, metrostationen och den underjordiska bergrumsparkeringen och servicetunnel kräver. Innan byggandet inleds ska man också undersöka bergsmaterialets lämplighet för att bygga källare ovanpå tunnlarna och för att utföra brytningsarbeten i närheten av grannbyggnadernas grunder. En del av området befinner sig vid havsstranden på område med risk för översvämning. Nedre kanten på ingångarna till de underjordiska lokalerna samt början av gatorna och körrampen inklusive kanter ska finnas på minst nivån + 3.25 (N2000). Det måste finnas en ändamålsenlig beredskap för översvämningsrisk i byggnaderna i alla strukturer. I samband med bygglovet ska en helhetsplan för beredskap inför översvämningsrisk presenteras.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 26 / 44 Balkonger och terrasser, lekplatser och områden för utevistelse ska bullerskyddas på ett ändamålsenligt sätt. Ansökan om bygglov ska kompletteras med en bullerutredning som visar att riktvärdena inte överskrids på balkonger och terrasser, lekplatser och områden för utevistelse. Ibruktagandet av bostäder förutsätter att bullerhindren är klara. Man har gjort en bullerutredning och utredning av luftkvaliteten i Hagalunds centrum. Alla bostäders balkonger ska glasas in. Områdena för utevistelse på affärscentrets tak ska bullerskyddas mot väst t.ex. med ett tätt 1,5 meter högt glasräck. Likaså ska områden för utevistelse på bostadshusens tak skyddas från buller t.ex. med ett tätt 1,5 meter högt glasräcke. Byggnadernas ersättningsluft ska tas från hög höjd och så långt bort som möjligt från parkeringsanläggningarnas frånluftskanaler samt från Havsvindsvägen. Byggandet ska med avseende på material och hantering vara av hög kvalitet och anpassas till miljön. Även byggnadens tak med tekniska utrymmen ska hålla en stadsbildsmässigt hög kvalitet. Kvartersområdet för bostads-, affärs och kontorsbyggnader, där det får byggas offentliga lokaler för närservice och kulturverksamhet (AL-1)- Planändringens byggrätt för kvartersområdet AL-1 är 16 200 v-m2 (tidigare 4 370 v-m2) av vilket omkring 7 500 v-m2 är för bostäder. Tomtexploateringsgraden är i genomsnitt e = ca 4,2 Ovanom Havsvindsvägen som staden äger byggs ca 6 600 v-m 2 på den ungefärliga nivån + 8.00 uppåt. I planen har en del av byggrätten på de tomter som gränsar mot Havsvindsvägen redan använts, så de måste rivas för att man ska få bygga 6 600 v-m 2 nya affärer och bostäder. I regel byggs en affärsvåning under nivån +8, och ovanom den två våningar för affärslokaler etc., på vilka det kommer 6 bostadsvåningar. Det nya kvarteret 12205 bildas. Gata eller område som reserverats för allmän gång- och cykeltrafik, där körning till tomten och servicekörning är tillåten (pp/th). Sampobron utgör ett gatuområde där det under den ungefärliga nivån +8.00 ligger Havsvindsvägens gatuområde och utrymme som behövs för en busstation. Bilplatser Minimikravet på antalet bilplatser som ska byggas: - 1 bilplats per 110 v-m 2 för bostäder.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 27 / 44-1 bilplats per 150 v-m 2 för inkvarteringslokaler och lokaler för närservice och kulturverksamhet. - 1 bilplats per 70 v-m 2 för kontorslokaler. - 1 bilplats per 50 v-m 2 affärslokaler. Bilplatserna ska placeras under byggnaden/gårdsdäcket på tomten, i det underjordiska parkeringshuset, på områdena ma-i och ma-ii samt i LPYområdet. Som riktlinje för bilplatser i den underjordiska parkeringsanläggningen används 1 bilplats/70 v-m 2 och som norm för bilplatser för bostäder 1 bilplats/120 v-m². Den underjordiska parkeringsanläggningen får inte ha namngivna platser och den får användas för infartsparkering och kvartersområdenas platser. Utrymmena utöver den i planen anvisade byggrätten beaktas inte då antalet bilplatser räknas ut. Metrostationen bör förses med 500 cykelplatser, varav minst 200 platser ska byggas i samband med att Glitterlocket byggs på den ungefärliga nivån +4.00. Över cykelplatserna ska en utredning presenteras i samband med ansökan om bygglov. Då de nuvarande cykelplatserna avlägsnas ska ersättande platser anges i samband med att bygglovet söks. Den underjordiska bergrumsparkeringen och servicetunneln finns i planen för metrotunneln mellan Otnäs och Hagalund. Stadsstyrelsens beslut om att bygga och finansiera Västmetron 21.4.2008 (ärende nr 3199/631/2006) inkluderade bland annat följande: "I projektplanen finns en reservering för 370 infartsparkeringsplatser för bilar och utrymme för ca 300 cyklar." Galleriorna och Sampogränden (12 ) Delen av Sampogränden som finns inuti byggnaden bevaras som en allmän passage för fotgängare med glasdörrar som får byggas utöver den i planen angivna byggrätten. Via galleriorna ska det gå förbindelser till busstationen och metrostationen. Förbindelserna till busstationen och metrostationen bör separeras med flyttbara glasväggar eller dörrar från affärs-, kontors- och kulturverksamhetslokaler Väggarna mellan Galleriorna, Sampogränden och affärslokalerna ska byggas huvudsakligen av glasväggar och vitriner.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 28 / 44 Väggar och dörrar som avskiljer brandsektionerna får genomföras enligt den sektionering som lämpar sig bäst. Det behöver inte byggas någon mellanvägg eller brandmur mellan fastigheterna. Korrigerande åtgärder avgörs i samband med byggloven. Gatuområdet Havsvindsvägens sänks ner en våning vid Hagalunds centrum så att förbindelserna för gång- och cykeltrafik i riktningen norr-söder över Havsvindsvägen (Sampobron, Tuulikkibron) går på den nuvarande markytans nivå. Även busstationen sänks neråt. Marknivån vid platsen där Havsvindsvägen sänks ner ändras till kvartersområde AL-1, under vilka en gata för stadens behov leds. Byggandet ovanom betongdäcket som täcker gatan samt byggandet på och under gatan kräver avtal mellan staden och fastigheten. Det är tillåtet att bygga ovanpå Havsvindsvägen ungefär från nivån +8,00 uppåt. Trafik och bullerbekämpning Genom planområdet i öst-västlig riktning går Havsvindsvägen, som är gatunätets huvudled. Dess genomsnittliga beräknade trafikmängd per vardagsdygn är numera ca 15 000 fordon/dygn. Under Sampobron finns en viktig busstation, som erbjuder goda interna och regionala förbindelser i Esbo. Vid rusningstid trafikerar högst ca 170 bussar/timme området. Efter att metron byggts torde antalet vara ca 120 bussar/rusningstimme. Utjämningen av busstationen och gatan vid Havsvindsvägen sänks en våning neråt och den nuvarande gatunivån blir affärslokaler och gångväg. Det har också gjorts en reservering för att bygga en joker-snabbspårväg längs Havsvindsvägen. Från busstationen och affärslokalerna ordnas smidiga och trygga fotgängarförbindelser till metrons perronger. För cyklar planeras egna parkeringsområden. Förbindelser för centrumparkering och servicekörning har reserverats längs Sunnanvindsvägen i söder, Havsvindsvägen i väst, Flamängen i öst (infarten i norr finns på Krämarbergets plan). I anslutningen mellan Havsvindsvägen och Tapiolavägen planeras en stor cirkulationsplats. Bullersituationen i Hagalunds centrum har utretts i samband med detaljplanen för metrotunneln Otnäs-Hagalund och kompletterats i "Tapiolan keskuspysäköinnin meluselvityksen päivitys. Fastän utredningen inte angav de ljudtryck som riktas mot fasaderna i kvarter 12205, kan man utifrån resultaten dra slutsatsen att ljudtrycket på fasaderna dagtid är högst i storleksklassen 65 db. För att riktvärdena för buller inomhus uppfylls, bör konstruktionernas bullerisolering mot gatubuller längs Havsvindsvägens bostadsfasader vara minst 30 db. Detta villkor förutsätter vanligen inga strukturella speciallösningar. Balkongerna ska glasas så att bullernivån på balkongerna inte överskrider 55 db dagtid eller 45 db nattetid. Alla bostäders balkonger ska glasas in. Områdena för utevistelse på affärscentrets tak ska bullerskyddas mot väst t.ex. med ett

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 29 / 44 tätt 1,5 meter högt glasräck. Likaså ska områden för utevistelse på bostadshusens tak skyddas från buller t.ex. med ett tätt 1,5 meter högt glasräcke. Ibruktagandet av bostäder förutsätter att bullerhindren är klara. K- och KL-fastigheterna kräver inga särskilda bullerbekämpningsåtgärder. Verkningarna för luftkvaliteten i Hagalunds centrum har utretts (Tapiolan lähiliikenteen ja uusien pysäköintilaitosten ilmanlaatuselvitys/ilmatieteen Laitos. 4.5.2011 ja Yhteenveto tuloksista/sito Oy. 13.6.2011). Enligt utredningen underskrider halterna även som högst betydligt de gränsvärden för hälsoverkningar som gäller i Finland samt de riktvärden som beaktas vid planläggning och planering. Planbestämmelserna (9 ) har kompletterats på Närings-, trafik- och miljöcentralens begäran med Byggnadernas ventilationsluft ska tas på hög höjd och så långt bort som möjligt från parkeringsanläggningarnas frånluftskanaler samt från Havsvindsvägen.". Utredningar och myndighetssamråd Placeringen av olika verksamheter, planeringen av trafikarrangemang, parkeringslösningar, utvidgningsmöjligheter och granskningen av olika alternativ tas upp i: - Tapiola huomenna, Tapiolan tulevaisuustyöryhmän raportti, Espoon kaupunkisuunnittelukeskus 2003. - Tapiolan kehittäminen - luonnos 30.5.2006, Tapiolan kaupunkikuvahistoriallinen tarkastelu sekä tulevan rakentamisen ja ympäristönhoidon tavoitteet, Espoon kaupunkisuunnittelukeskus 2006. - Esbo stadsfullmäktige beslutade 25.9.2006 om byggandet av Västmetron. - Leimuniitty, Maisema-analyysi, 7.4.2008, asemakaavayksikkö. - Tapiolan keskustan kehittämisen johtoryhmä, kokous 4/2008, 31.6.2008. Godkände som utgångspunkter för fortsatt arbete bl.a.: Havsvindsvägen sänks ner, deltagare i första skedet, service längs Havsvindsvägen under första skedet och reservering för centrumservicen (sprängningsarbeten utförs). - Tapiola, Kasvillisuuden uusiminen ja hoidon suuntaviivat, Yleisohjeet, Maisema-arkkitehdit Byman & Ruokonen Oy, syksy 2008. - Tapiolan alueellinen esteettömyyssuunnitelma, Sirpa Laitinen, WSP Finland Oy, hösten 2008. - Lausunto Tapiolan keskus / Tapiolan keskus II - asemakaavan alueelle ulottuvien, kolmen maisemamännyn suojelun ehdoista myös juuriston alueella, MMM hortonomi Pentti Alanko, Helsingissä 24.11.08. - Esbostrategin 2010 2013. Strategiska mål och fullmäktigeperiodens mål. Fullmäktiges beslut 7.9.2009. 12.9.2007 hölls ett myndighetssamråd om detaljplanerna för metron under och ovan jord i sammanfattningen av promemorian konstateras bl.a. följande: "Faktorer beträffande detaljplanerna för metron ovan jord kräver

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 30 / 44 ökad samverkan och användarnas medverkan kan ge användbara lösningar för praxis." Invånarmöten om planläggningsläget för detaljplanerna för metron under och ovan jord ordnades 19.8.2008 (Hagalund) och 21.8.2009 (Mattby) och invånarmöten i Hagalunds centrum hölls 2.11.2010 och 21.11.2011. - Tapiolan liikekeskuksen rakentuminen, SARC, 4.2.2011 - Tapiolan liikekeskus. Rakenneseloste, Insinööritoimisto Konstru Oy 16.5.2011 - Tapiolan keskusprojekti, Kaupalliset ympäristövaikutukset, ENTRECON 31.5.2011 - Tapiolan lähiliikenteen ja uusien pysäköintilaitosten ilmanlaatuselvitys, Ilmatieteen laitos, Jatta Salmi, Katja Loven 4.5.2011 - Tapiolan lähiliikenteen ja uusien pysäköintilaitosten ilmanlaatuselvitys, Yhteenveto tuloksista, SITO OY 13.6.2011 - Espoon metroasemista pyöräilykaupunkeja, case Tapiola, STRAFICA 28.6.2011 - Tapiolan keskuspysäköinnin meluselvityksen päivitys, SITO, 10.8.2011, tarkistettu 5.3.2012 - Tapiolan keskus, Kulttuuriympäristöanalyysi, SARC, Espoon kaupunki, 2.11.2011 - Tapiolan keskus, Asemakaavamuutoksen vaikutusten arviointi, SARC, Espoon kaupunki, 2.11.2011, tarkistettu 5.3.2012 - Tapiolan keskuksen uudistaminen. Suunnitelman kehittämisen taustat ja tavoitteet sekä toimenpiteitä ohjaavat keskeiset teesit. Espoon Kaupunki / Tapiolan Kehittämisprojekti 21.11.2011, tarkistettu 5.3.2012 (ns. rautalankamalli) - Tapiolan keskustan kehittämisen liikenteelliset tarkastelut, Kootiraportti, SITO, päivitetty 8.2.2012 - Tapiolan keskuksen asemakaavamuutos suunnittelujärjestelmä ja valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet, DI mauri Heikkonen, Ympäristöministeriö 1987-2006, rakennusneuvos, Muistio 5.3.2012 - Tapiolan keskuksen uudistamisen aikataululliset ja taloudelliset reunaehdot, Espoon kaupunki, Tapiolan kehittämisprojekti, projektinjohtaja Antti Mäkinen, 5.3.2012 - Uusi vihreä Tapiolan keskus, Osa puutarhakaupunkia, Kaava-alue 1, Energiatehokkuus, energiatalous ja energiankäytön hiilijalanjälki, tekn.tri Piia Sormunen, Insinööritoimisto Olof Granlund Oy, 5.3.2012 Avtalsförhandlingar Villkoren för verkställandet av planen för etapp 1b har redan definierats i avtalet mellan staden och LähiTapiola ("Hagalunds centrum, huvudavtal om verkställande, markanvändningsavtal, komplettering av markanvändningsavtalet samt föravtal om fastighetsköp") som stadsstyrelsen godkände 16.6.2014 och som undertecknades 17.6.2014. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 9.2.2015 67

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 31 / 44 Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen förslår att fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Hagalunds centrum, ändring som omfattar tomt nr 6 och gatuområden i kvarter 12005 i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6792, daterad 28.9.2008, ändrad 2.2.2015, område nr 210426. Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Sökanden, utdrag utan bilagor - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, protokollsutdrag med bilagor - Nylands förbund, protokollsutdrag samt detaljplanekartan - Meddelande om fullmäktiges besluts till dem som har anmärkt mot planen och meddelat sin adress

Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 32 / 44 5315/02.07.00/2014 Stadsstyrelsen 52 2.2.2015 9 Fråga om stadsstyrelsens utlåtande till NTM-centralen om en vägplan som hör till arrangemangen vid Västerleden vid den planskilda anslutningen i Mattby Beredning och upplysningar: Markus Saari, tfn 040 743 4662 Harri Tanska, tfn 09 816 25477 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Tekniska direktören Olavi Louko Fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på Veera Ruohos och 12 andra ledamöters fråga av 8.12.2014 om stadsstyrelsens utlåtande till NTM-centralen om en vägplan som hör till arrangemangen vid Västerleden vid den planskilda anslutningen i Mattby. Tilläggsmaterial Redogörelse - Valtuustokysymys 8.12.2014 - KHO:n päätös 3499/1/14 - Karta - Kartförstoring - Lehtimateriaalia ja kartta Fråga i fullmäktige Ledamot Veera Ruoho och 12 andra undertecknare har lämnat in följande fråga: "Är stadsstyrelsen medveten om att dess utlåtande 1.10.2012 "Vägplanerna är i överensstämmelse med generalplanen med rättsverkningar och detaljplanerna och föranleder inga detaljplaneändringar" till NTM-centralen angående den planskilda anslutningen i Mattby som ingår i byggandet av Västmetron, är oriktigt och att NTM-centralen inlett tvångsinlösning av mark på grundval av det? Esbo har också felaktigt meddelat att metrotrafiken inleds år 2015. Ärendet gäller området Ring II Biskopsbron på Västerledens norra sida. Enligt den gällande detaljplanen Biskopsberget på områdets norra sida, som trädde i kraft 2000, är norra delen bostadsområde och södra delen arbetsplatsområde. Enligt generalplanen som godkändes 2008 är södra delen av området som gränsar till Västerleden, arbetsplatsområde, som inte är detaljplanerat.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 33 / 44 Enligt landsvägslagen styr planläggningen i staden markanvändningen i området. Vägplanen ska alltid stå i överensstämmelse med detaljplanen. Landsväg får inte byggas i strid med en generalplan med rättsverkningar. Riksmålen för områdesanvändning, landskapsplanen och generalplanen ska beaktas enligt markanvändnings- och bygglagen. Utredningsplanen får inte godkännas i strid med landskapsplanen eller generalplanen med rättsverkningar. Utredningsplanen kan godkännas i strid med gällande detaljplan, om kommunen tillstyrker det. En vägplan får inte godkännas i strid med en generalplan med rättsverkningar. Någon utredningsplan har i detta fall överhuvudtaget inte upprättats. Med hänvisning till vägplanen och Esbo stads utlåtande har NTMcentralen efter vägförrättningens inledande möte 13.12.2013 börjat skaffa mark till underpris genom tvångsinlösning genom att utsätta markägarna för påtryckning, så att folk förlorar sina hem. Enligt generalplanen för södra Esbo är området arbetsplatsområde, inte trafikområde, som man kan upprätta vägplan för och inlösa mark på. För att genomföra den aktuella åtgärden krävs en ändring av generalplanen. Pengar har inte reserverats för ramperna till Västerleden öster om Biskopsbron, varför genomförandet kan skjutas upp med flera år, och deras placering hotar inga byggnader. Däremot kommer trafikverket nästa år att bygga en gång- och cykelväg för flanerare så att den i onödan leds tvärs över två existerande bostadshus vilket föranleder rivning av dem. Dessutom har Esbo stad offentliggjort de konsultupprättade planerna att bygga ett däck över Västerleden precis på detta område och planerat att sälja så stor byggnadsrätt som möjligt för bostäder till ett gott pris inom metrostationens verkningsområde. Det aktuella området vars värde förväntas stiga kan Esbo stad genom detaljplanering tillskansa sig gratis. Vilka brådskande och konkreta åtgärder ska stadsstyrelsen vidta för att korrigera de oriktiga uppgifterna den lämnat, för att förhindra att kommuninvånarna förlorar sina hem för en spottstyver och för att garantera att markägarna som hotas av tvångsinlösning av sin mark får rätt att få nyttan av det eventuella däcket över Västerleden ens delvis själva så att inte alltihop går till tomt- och byggspekulanterna? Vi undertecknade ledamöter yrkar att stadsstyrelsen korrigerar sitt beslut att avge ett utlåtande och beslutar att ge ett sanningsenligt utlåtande att vägplanen strider mot generalplanen. Det korrigerade utlåtandet ska skickas till NTM-centralen och trafikverket med ett följebrev att trafikverket ska ändra sitt beslut gällande vägplanen i enlighet med det nya utlåtandet." Svar på frågan Högsta förvaltningsdomstolen avslog 22.12.2014 ett besvär mot vägplanen. Enligt HFD:s beslut är vägplanerna i överensstämmelse med generalplanen med rättsverkningar och gällande detaljplan. Vägplanen har

Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 34 / 44 vunnit laga kraft och de på vägplanen baserade inlösningarna av markområden som trafikverket föreslagit är därför också lagenliga. Vid tidpunkten för stadens utlåtande 2012 hade Västmetron beräknats börja trafikera i slutet av år 2015. Utlåtandet baserade sig på dåvarande tidtabell för projektet och kan inte anses oriktigt. Enligt vägplanen har det ansetts nödvändigt att gång- och cykelvägen byggs redan 2015 för att förbättra förutsättningarna för matartrafiken till Västmetron och gång- och cykeltrafiken på området. Preliminära visioner att bygga ett däck över Västerleden öster om Biskopsbron har lagts fram, men beslut om att inleda beredning har inte fattats. Det är alltför tidigt att bedöma hur ett däck inverkar på en eventuell värdestegring på marken. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 2.2.2015 52 Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på Veera Ruohos och 12 andra ledamöters fråga av 8.12.2014 om stadsstyrelsens utlåtande till NTM-centralen om en vägplan som hör till arrangemangen vid Västerleden vid den planskilda anslutningen i Mattby. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 35 / 44 1049/10.03.01/2014 Stadsplaneringsnämnden 58 7.5.2014 Stadsstyrelsen 208 11.8.2014 Fullmäktige 111 8.9.2014 Fullmäktige 123 29.9.2014 Fullmäktige 135 20.10.2014 Fullmäktige 146 17.11.2014 Fullmäktige 170 8.12.2014 Fullmäktige 22 26.1.2015 Fullmäktige 23.2.2015 10 Motion för att utreda ombyggnad av motorvägar till bulevarder (Bordlagt 8.9, 29.9, 20.10, 17.11, 8.12.2014 och 26.1.2015) Beredning och upplysningar: Marianne Kaunio, tfn 043 825 3492 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på ledamot Risto Nevanlinnas motion av 24.2.2014 om att bygga om motorvägar till bulevarder och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Tilläggsmaterial Redogörelse - Valtuustoaloite 24.2.2014 Motion Risto Nevanlinna och 14 andra ledamöter har lämnat in en motion av 24.2.2014 om Esbos centrala motorvägar och med dem jämförbara stora trafikleder. Att bygga om motorvägar till bulevarder avser att de ändras så de blir gatuaktiga. Genom att bygga bulevarder kan man i bästa fall uppnå betydande ekonomisk och stadsstrukturmässig nytta. Genom Esbo löper flera motorvägar eller med dessa jämförbara stora trafikleder: åtminstone Västerleden, Åboleden, Ring I, Ring II och Ring III. De stora trafiklederna med randområden upptar en betydande del av arealen på platser som är centrala för stadsstrukturen. Dessutom gör lederna det betydligt svårare att röra sig och de försämrar t.ex. tillgängligheten till tjänster. Till exempel Västerleden klyver hela stadsdelar och hindrar dem från att växa ihop.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 36 / 44 Genom att ändra lederna så de blir mer gatuaktiga kan man uppnå ett betydande antal kvadratmeter våningsyta för byggande och således stärka vår ekonomi samt möjliggöra ett tillräckligt bostadsbyggande i det växande Esbo. Helsingfors undersöker som bäst ombyggnaden till bulevarder som en del av generalplanearbetet. Om den genomförs korrekt kan ombyggnaden till bulevarder till och med öka kapaciteten: med lägre hastigheter kan högre kapacitet uppnås. Vi undertecknade föreslår att Esbo: 1. för de stora trafiklederna undersöker hur en eventuell ombyggnad till bulevarder skulle medföra potentiell kostnadseffektivitet av markförsäljningsintäkter samt fler kvadratmeter våningsyta för områden som nu inte är bobara, men där det är möjligt att bygga ifall bullervärdena sjunker och utsläppen av partiklar minskar 2. undersöker hur ombyggnaden av stora trafikleder till bulevarder skulle ändra trafikbeteendet och på vilket sätt bulevarderna skulle främja utvecklingen av den täta och enhetliga stadsstruktur som Esbo eftersträvar 3. utreder hurdant samarbete kring ombyggnaden det är möjligt att göra med Helsingfors, där det ingår i generalplanen att avstå från motorvägarna 4. utreder hurdana erfarenheter städer som redan har byggt om motorvägar till gator har haft 5. väljer ett testobjekt för att fortsätta planeringen av ombyggnad till bulevarder, där man utnyttjar tidigare nämnda resultat av undersökningar och utredningar" Svar på motionen En motsvarande utveckling av markanvändningen i området kring de motorvägslika infartslederna har undersökts i Helsingfors i samband med den nya generalplanen. Temat anknyter också till effektiveringen av markanvändningen i metropolområdet och särskilt i huvudstadsregionen. År 2050 uppskattas metropolområdet ha ungefär två miljoner invånare och en miljon arbetsplatser. Esbos andel av detta utgör omkring 400 000 invånare och cirka 160 000 arbetsplatser, vilket innebär ungefär sju miljoner nya kvadratmeter våningsyta enbart för boende. Tillväxten koncentreras särskilt till nuvarande och kommande spårvägskorridorer enligt målen för markanvändning, boende och trafik. Den urbana, stadslika strukturen utvidgas så småningom också på Esbos sida särskilt i utvecklingszonerna för Västmetron och stadsbanan. Tillväxtpressen förutsätter att markanvändningen koncentreras intill nuvarande stadscentra. Dessutom behövs nya öppningar, av vilka man inom generalplanearbetet för närvarande undersöker Kera och Finno. Dessutom bör man undersöka också andra lösningsmodeller för kompletterande bebyggelse som förenhetligar stadsstrukturen. Då lönar det sig att granska markanvändningspotentialen längs kanterna av de nuvarande allmänna vägarna i huvudstadsregionen som trafikverket

Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 37 / 44 förvaltar, med utgångspunkten att dessa någon gång långt fram i tiden åtminstone till en del är stadens gator. Detta minskar också trycket att minska på för Esboborna viktiga rekreationsområden. Goda forskningsobjekt i Esbo är trafikområdena i Kägeluddens och Hagalunds verkningsområde där det är väldigt svårt att effektivera markanvändningen på grund av Ring I:s karaktär och vägens nuvarande förvaltningsgrad. För stunden försvårar trafikverkets krav för till exempel allmänna vägars anslutningsarrangemang och helheter för genomförande i betydande grad utvecklingen av markanvändningen. Ett annat bra objekt är verkningsområdet för nuvarande Ring II och dess fortsättning. Detta skulle möjliggöra bland annat effektivering av markanvändningen i Storåkern och området öster om leden intill en gatulik förbindelse. Förlängningen av Ring II ska inte planeras som en allmän väg utan som en stadslik gatuförbindelse invid vilken det är möjligt att planlägga markanvändning som stöder sig på gatan. Ovan nämnda objekt placeras på strategiskt goda platser i metropolområdet och möjliggör en effektiv markanvändning i verkningsområdet för metrostationer, stadsbanan och framtida tvärsgående spårvägsförbindelser. Då det gäller att placera nya invånare, arbetsplatser och tjänster är det viktigt att säkra att området nås särskilt med kollektivtrafik. Att ändra motorvägsaktiga områden till gatulika förutsätter även ett fungerande kollektivtrafiksystem och nya verksamhetsmodeller för organiseringen av dem. Det är viktigt att i samarbete med Helsingfors och Vanda främja och undersöka arbetet, eftersom ändringen av lederna till gator också har många problematiska följder som man måste lösa eller lindra betydligt. Eventuella förändringar torde ske först långt fram i tiden och de förutsätter betydande förändringar i metropolområdets kärna då det gäller trafiksystem, hur människorna är vana att röra sig samt prissättning av trafiken i en riktning som främjar kollektivtrafik. I Helsingfors utredning gjordes också ett stresstest där man strävade efter att hitta flaskhalsarna och olägenheterna som omvandlingen till bulevarder skulle orsaka bland annat genom att testa vad det innebär för trafiken om man avlägsnar filer. Stresstestet visade att en kraftig minskning av filer kan orsaka följande problem: - omfattande rusningar i vägtrafiken utanför bulevardzonen på morgonen och i centrumområdena på eftermiddagen - som en följd av rusningen bildas på vissa ställen flera kilometer långa köer som orsakar olägenheter förutom för de strålformiga lederna också på gatunät på lägre nivå och på tvärsgående huvudgator (bl.a. Ring I) - helhetstiden som går åt i trafiken ökar för alla fortskaffningsmedel - hela regionens sammanräknade helhetstillgänglighet försvagas med beaktande av alla transportformer

Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 38 / 44 Stresstestet visade bland annat att det inte lönar sig att minska antalet filer på grund av bulevarderna och att det lönar sig att göra eventuella minskningar utgående från modeller och noggranna undersökningar för att undvika problem. I Esbo bör man således i samband med bulevardarbetet göra en omsorgsfull trafikutredning där man mångsidigt undersöker inverkan på trafik och transport. Bulevardscenariot har också konstaterats ha trafikmässiga styrkor, så som att sträckorna blir kortare, att kollektivtrafik liksom gång och cykelåkning ökar samt att vägtrafikens mängd minskar på regionnivå. Enligt utredningen i Helsingfors är en betydande fördel möjligheten att koncentrera staden och utvidga den urbana levnadsmiljön starkare än vad ledernas nuvarande karaktär ger möjlighet till. En tätning av markanvändningen är dessutom i utgångsläget det effektivaste sättet att skapa effektfulla trafiksystem som bäst betjänar användarna. Helsingfors stadsplaneringsnämnd beslutade vid sitt möte 18.2.2014 att godkänna Vision 2050 som uppdaterats 22.10.2013 med bilagor som grund för arbetet med Helsingfors utkast till generalplan. Det är likaså viktigt att också Esbo ger sin egen synpunkt på denna helhet särskilt nu, när metropolområdets markanvändningslösningar tänks över i samarbete enligt målsättningarna för markanvändning, boende och trafik. Markanvändning, boende och trafik bör ses som en helhet och man bör på regional nivå hitta lösningar både för kortsiktiga och långsiktiga markanvändningsbehov. Att koncentrera regionens kärna kräver på lång sikt nya lösningar för trafik och transport samt fördomsfri kartläggning av markanvändningspotentialen. Samarbetet med grannkommunerna är redan igång då man gör metropolområdets markanvändningsplan och kartläggningen av markanvändningspotentialen för utvecklingskorridorerna för de allmänna vägarna som överskrider städernas gränser. I detta arbete är omvandlingen till bulevarder en möjlig lösning. Verkningsutvärderingarna görs tidvis som en helhet, så att man kan utreda ett sätt att framskrida som gynnar hela metropolområdet. Beslutshistoria Stadsplaneringsnämnden 7.5.2014, 58 Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen: Stadsplaneringsnämnden

Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 39 / 44 föreslår för stadsstyrelsen att den föredrar för fullmäktige för kännedom redogörelsedelen som svar på ledamot Risto Nevanlinnas motion av 24.2.2014 om att utreda att ändra motorvägar till bulevarder. Beslut Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen 11.8.2014 208 Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på ledamot Risto Nevanlinnas motion av 24.2.2014 om att bygga om motorvägar till bulevarder och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 8.9.2014 111 Stadsstyrelsen: Fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på ledamot Risto Nevanlinnas motion av 24.2.2014 om att bygga om motorvägar till bulevarder och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Kankkonen föreslog understödd av Pajunen att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Fullmäktige 29.9.2014 123 Stadsstyrelsen: Fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på ledamot Risto Nevanlinnas motion av 24.2.2014 om att bygga om motorvägar till bulevarder och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Hopsu föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 40 / 44 Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Fullmäktige 20.10.2014 135 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på ledamot Risto Nevanlinnas motion av 24.2.2014 om att bygga om motorvägar till bulevarder och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Hopsu föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Fullmäktige 17.11.2014 146 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på ledamot Risto Nevanlinnas motion av 24.2.2014 om att bygga om motorvägar till bulevarder och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Hopsu föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Fullmäktige 8.12.2014 170 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på ledamot Risto Nevanlinnas motion av 24.2.2014 om att bygga om motorvägar till bulevarder och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden understödd av Kankkonen föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget

Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 41 / 44 om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Fullmäktige 26.1.2015 22 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på ledamot Risto Nevanlinnas motion av 24.2.2014 om att bygga om motorvägar till bulevarder och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden understödd av Klar-Nykvist föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom

Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 42 / 44 4903/02.05.01/2014 Stadsstyrelsen 66 9.2.2015 11 Motion om stadens bidrag till politiska ungdomsorganisationer Beredning och upplysningar: Markku Sistonen, tfn 046 877 3884 Tiina Pesonen, tfn 09 816 52204 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Simon Elos och 11 andra ledamöters motion undertecknad 17.11.2014 om Esbo stads bidrag till politiska ungdomsorganisationer och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Tilläggsmaterial Redogörelse - Valtuustoaloite 17.11.2014 I motionen föreslås att bildningssektorns anvisningar för bidrag ändras så att ekonomiskt stöd inte kan beviljas föreningar, vilkas regler eller ideologi är bundna till ett registrerat parti (s.k. politiska ungdomsorganisationer). Dessutom föreslås att bidrag inte längre beviljas dylika föreningar år 2016. Esbo ger dock fortfarande dylika föreningar tillstånd att använda lokaler utan vederlag för till exempel kurser eller möten och ungdomstjänsterna fortsätter ett vederbörligt samarbete med dessa föreningar till exempel i form av olika evenemang. Dessutom föreslås att bildningssektorn använder den sparade summan i sin helhet till att stöda verksamheten inom de allmänna ungdomsorganisationerna. Motionen i sin helhet finns som bilaga. Idrotts- och ungdomsnämnden behandlade ärendet på sitt möte 11.12.2014. I sitt utlåtande konstaterade nämnden bl.a. följande: Enligt den gällande anvisningen för bidrag (1.1.2012) som ungdomsnämnden har godkänt, beviljas ungdomsbidrag inte 1. av olika resultatenheter inom staden för samma användningsändamål 2. till en beskattningsrättslig sammanslutnings ungdomsverksamhet 3. till riksomfattande idrotts-, nykterhets- eller kulturorganisationers lokala föreningars ungdomsverksamhet 4. till centralorganisationer och distriktsorganisationer 5. till en sådan ungdomsgrupp vars verksamhet kan anses vara arrangerad av kommunen 6. för uppförande och ombyggnad av verksamhetslokaler

Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 43 / 44 7. för investeringar (t.ex. anskaffning av anläggningstillgångar, fastigheter eller aktier, anskaffning av maskiner, anläggningar och utrustning vilkas användningstid överskrider 3 år) 8. för företagsverksamhet 9. till privatpersoner Anvisningen för bidrag utesluter inte för tillfället politiska ungdomsföreningar och ungdomsorganisationer. Idrotts- och ungdomsnämnden upplever att det är mycket problematiskt att bedöma organisationernas ideologiska bindningar. Esbo stads idrotts- och ungdomstjänster kommer att följa diskussionen som förs på nationell nivå om att stöda politiska ungdomsorganisationer och om att förnya ungdomslagen. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 9.2.2015 66 Bildningsdirektör Sampo Suihko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Simon Elos och 11 andra ledamöters motion undertecknad 17.11.2014 om Esbo stads bidrag till politiska ungdomsorganisationer och konstaterar att motionen är slutbehandlad.. Behandling Då bildningsdirektören var förhindrad, föredrogs ärendet av ekonomidirektör Pirjo Mutanen. Sistonen var jävig och avlägsnade sig medan ärendet behandlades (28 7 mom. i förvaltningslagen). Lahtinen, understödd av Byman, framställde följande remissförslag: "Enligt svaret stöder Esbo stad inte bl.a. följande verksamhet: Ungdomsverksamhet vid lokala föreningar som hör till riksomfattande idrotts-, nykterhets- eller kulturorganisationer. Esbo stad stöder dock ungdomsverksamhet vid lokala föreningar som hör till riksomfattande politiska ungdomsorganisationer. I svaret motiveras inte varför förfarandet skiljer sig just i fråga om politisk ungdomsverksamhet. Idrotts- och ungdomsnämnden upplever att det är "mycket problematiskt att bedöma organisationernas ideologiska bindningar". Svaret är förbryllande bristfälligt och framför ett påstående som saknar grunder. Såsom det i motionen föreslås ska anvisningarna för bidrag ändras så att ekonomiskt stöd inte kan beviljas föreningar, vilkas regler eller ideologi är bundna till ett registrerat parti (s.k. politiska ungdomsorganisationer).

Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 44 / 44 Föreningens natur kan entydigt konstateras till exempel av föreningens regler, namn eller praktiska verksamhet som beskrivs i verksamhetsplanen och verksamhetsberättelsen. Staden måste i alla fall bedöma grunderna för bidrag. Jag anser att svaret är snävt framställt och saknar i stort sätt motiveringar och jag föreslår att svaret på motionen remitteras för ny beredning. Efter att diskussionen om återremiss hade avslutats konstaterade ordföranden att ett understött remissförslag lämnats, varför omröstning ska förrättas. Ordföranden konstaterade att Lahtinens remissförslag förkastats med 12 röster mot 2 och 1 borta. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom