Begäran om utlåtande gällande effekterna av ny farledsdragning över värdefulla ålgräsängar

Relevanta dokument
Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Protokoll fört vid pleniföredragning Infrastrukturavdelningen Vägnätsbyrån, I3

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Småskalig kustexploatering

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

Miljösituationen i Malmö

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Bryggor och uppgrumling av sediment

5 Stora. försök att minska övergödningen

I Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene

Pelagia Miljökonsult AB

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Strandhusens revlar, Lomma

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Kompensation vid förlust av ålgräsängar

EKOLOGISK KOMPENSATION

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

AVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3

Genmäle. Ålands Natur och Miljö r.f., Simonsgränd, MARIEHAMN, ÅLAND, FINLAND, ,

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a

Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Vad gör Länsstyrelsen?

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Läsanvisning - sammanfattning av förslaget till ny vattenlag

Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning 1 kap. Allmänna bestämmelser kap. Miljökonsekvensbedömning 3.

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Biodiversitet

INFORMATION OM PROJEKTET VÄSTRA FÖGLÖ Informationsblad nr. 1

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Marint områdesskydd. Fiskereglering i marina skyddade områden Fördjupad analys av och nationell handlingsplan för marint områdesskydd

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Kävlingeåns vattenråd

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

RAPPORT Markkabelförläggning och vattenverksamhet Beckomberga-Bredäng. Naturvärdesbedömning av akvatiska bottenhabitat vid potentiella landfästen

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Östersjöns ekologiska status och fiskbestånd (uppgift om geografisk information)

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Vägnätsbyrån

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Handlingsplan för marint områdesskydd

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Flädierev, Lomma kommun

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån, I1

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Västra Föglö PROGRAMHANDLING

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

Svenska Björn SE

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Beskrivning av använda metoder

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Vägplan med miljöberättelse för projekt östra Föglö etapp 2, Sommarö-Hastersboda

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Gemensam undervattens karta för Finland och Sverige. Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen i Västerbotten

Skriv ditt namn här

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Bilaga 2. Bilagor: Fastställd H.Rodin. Fastställd. Datum. / Reviderad. Fastställdd av: I.Bergström 1(7)

Protokoll fört vid pleniföredragning Infrastrukturavdelningen Vägnätsbyrån

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Transkript:

Mottagare Miljöbyrån / Ålands Landskapsregering Till kännedom: Vicelantråd Camilla Gunell Avsändare Ålands Natur & Miljö r.f. Simonsgränd 22100 Mariehamn Tel: +358 18 17 230 E-mail: info@natur.ax Inskickat: 20.12.2018 Begäran om utlåtande gällande effekterna av ny farledsdragning över värdefulla ålgräsängar Planeringarna av kortrutten på västra Föglö framskrider. Landskapsregeringen fastställde i maj 2018 vägplanen för västra Föglö, etapp 1. 1 Trots flera ändringssökandes besvär väljer landskapsregeringen att inte invänta på Högsta Förvaltningsdomstolens avgörande, utan fortsätter detaljplaneringarna av vägdragningen från brofästet på Degerö till Mellanholm via Gripö och farledsdragningen från Mellanholm till Svinö. Den 21 november offentliggjordes upphandlingen för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm för åren 2022 2037. 2 Vid granskning av upphandlingsdokumenten kan ur bilaga 3 utläsas den farled som landskapsregeringen avser att den nya färjan som upphandlas ska trafikera. Vi noterar att den på upphandling baserade farleden nu ska dras söder om ön Skötskär. Landskapsregeringens ursprungliga avsikt var dock annorlunda enligt den fastställda miljökonsekvensbedömningen (MKB) 2016. 3 Det beskrivs också tydligt i MKB:n, att oavsett vilket alternativ man väljer av alla förslag till dragningar av vägar, broar och färjelägen så blir sträckningen öster om Skötskär 4. 1 Nr 6:9, ÅLR 2017/4791 av 31.05.2018. 2 ÅLR 2018/9161. 3 https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/miljokonsekvensbedomning_vfoglo_160 826_slutlig_0.pdf 4 S. 17

Figur 1 - Bild på farledsdragningen från upphandlingsdokumentets bilaga 3. Figur 2. Bild från den föreslagna farleden i MKB:n för Västra Föglö.

Figur 3. Bilaga till MKB:n för västra Föglö, som indikerar områdena för de värdefulla habitaten. Anledningen till den ursprungliga dragningen var troligtvis undvikandet av det rödlistade ålgräshabitatet. 5 Ålgräshabitatet påträffades i speciellt täta bestånd utanför Skötskär (vattendjup 2,4-5,4 m) [ ], skrivs i MKB:n. 6 Ålgräsängarna Ålgräsängar som marint habitat beskrivs så här av MKB:n: Ålgräs, eller bandtång som den också kallas, är en flerårig marin fröväxt som koloniserar salt och bräckt kustvatten på mjuka bottnar av sand eller lera på 1-10 m djup. Ålgräset bildar s.k. ålgräsängar som främjar ansamling av partiklar och plankton, vilket skapar en god livsmiljö för olika arter av ryggradslösa djur och fiskar, liksom för 5 HELCOM, 2013, HELCOM Red List of Baltic Sea species in danger of becoming extinct. Balt. Sea Environ. Proc. No. 140. 6 S. 62

vissa marina däggdjur. [ ] Det är således en reproduktion- och uppfödningsmiljö för flera arter av marina organismer (strömming, krabba, etc.), men också en viktig födokälla för sjöfåglar. 7 Vikten av ålgräsängar har på senare tid uppmärksammats stort. Forskning pekar på att ålgräsängarna är bland de viktigaste marina ekosystemen i Norden 8, men också funktionell för att binda koldioxid, vilket motverkar klimatförändringen. 9 NANNUT-projektets rapport Kartering och klassificering av undervattensmiljöer samt tillämpning av informationen på den regionala planeringen pekar på att ålgräsängarna är starkt hotade, vilket är den andra nivågraden av rödlistning enligt HELCOM. 10 Biotopen listas också i Oslo-Pariskonventionens förteckning över hotade eller minskande habitat. 11 Ålgräsängarna vid Skötskär MKB:n beskriver beståndet vid Skötskär så här: Vid Skötskär observerades ålgräsbeståndet på ett djup mellan 2,4 och 5,4 m och även här låg den maximala täckningsgraden av 40 % på runt 2,5 m djup. Dock skulle den verkliga täckningsgraden vid Skötskär vara högre än detta, eftersom den vid flera av provpunkterna främst verkade begränsad av förekomst av hårdbotten: mjukbottendelarna vid provpunkten belägen på ett vattendjup av 2,4 m var bestående av heltäckande mattor av ålgräs (Figur 12). I detta område uppskattas ålgräsbeståndet till åtminstone 100 m brett ut från strand och åtminstone 200 parallellt med Skötskär, kanske betydligt mer. 12 7 MKB:s naturvärdesinventering vattenmiljö, 2015, s. 26. 8 Boström, C., Baden, S., Bockelmann, A-C., Dromph, K., Fredriksen, S., Gustafsson, C., KrauseJensen, D., Möller, T., Laurentius Nielsen, S., Olesen, B., Olsen, J., Pihl, L., Rinde, E. (2014). Distribution, structure and function of Nordic eelgrass (Zostera marina) ecosystems: implications for coastal management and conservation. Aquatic conservation: marine and freshwater ecosystems, 24(3), 410-434. 9 http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalassets/1575/1575894_havet_2015_16.pdf 10 Kiviluoto, S. 2013. Kartering och klassificering av undervattensmiljöer samt tillämpning av informationen på den regionala planeringen. NANNUT-projektet på Åland 2010-2012. Forskningsrapporter från Husö biologiska station. No 135 (2013): 1-44. ISSN 0787-5460 ISBN 978-952-12-2946-6. 11 https://www.ospar.org/ 12 MKB:s naturvärdesinventering vattenmiljö, 2015, s. 27.

Man beskriver ytterligare att bottenhabitatet finns på ett väldigt grunt område, vilket skulle kunna göra området värdefullt som fiskrekryteringslokal. 13 Figur 4. Undervattensbild av ålgräsäng vid Skötskär på djupet 2,4 m, från MKB:n. Miljöbyrån är en viktig instans i bedömningen av MKB:er och naturvärden. Utlåtandet som avgavs under hösten 2017 inom ramen för vägplaneprocessen kritiserar MKB:n för oklar metodologi kring kartering av undervattenshabitaten. Man skriver följande: Dock kan en del av bedömningarna, särskilt vad gäller undervattenshabitat, bedömas något dåligt underbyggda, exempelvis är det oklart hur täckningsgraden av exempelvis blåmusselsamhällen och ålgräsbestånden (Zostera marina) har bedömts. [ ] Ålgräsängar är ett mycket viktigt och hotat habitat som ökar biodiversitet och produktion av fiskar och kräftdjur samt förser människan med flera viktiga ekosystemtjänster. 14 13 Ibid, s. 35. 14 ÅLR 2017/4791, Nr. 147 S4, Miljöbyråns utlåtande, s. 1

Utlåtandet kritiserar också MKB:s slutsatser; att konsekvenserna för vattenmiljön endast blir lokala och kortvariga känns överlag ganska förenklade. 15 Lagstiftning Alla vatten ska enligt EU uppnå god ekologisk status. 16 Således ska viktiga livsmiljöer skyddas och projekt som kan orsaka en försämring av vattenkvaliteten inte tillåtas. Det så kallade ickeförsämringskravet väger tungt, vilket Weserdomen vittnar om. På grund av svag åländsk lagstiftning har emellertid inte ålgräsängarna något särskilt skydd, rödlistningen till trots. Däremot ingår dem som en del av en indikator för uppföljningen av Ålands Marina Strategi och dess målsättning om livskraftiga bottnar. 17 Ett skydd av ålgräsängarna skulle dock indirekt bidra till att Åland uppfyller åtaganden enligt habitatdirektivet, vattenramdirektivet, men också Konventionen om biologisk mångfald och Europeiska Landskapskonventionen. Konsekvenserna av landskapsregeringens ruttförändring Mot bakgrund av forskning om ålgräsängarnas betydelse samt miljöbyråns synpunkter i vägplaneprocessen är det ifrågavarande habitatet vid Skötskär av stor vikt att föra en diskussion kring. Vi kan med en farledsförändring som landskapsregeringen nu går in för, tvärs över eller i omedelbar närhet av de biologiskt värdefulla ålgräsängarna, förvänta oss en grumling till följd av turbulens av propellrar, vilket försämrar ljusförhållandena samt erosion av bottensubstrat, vilket försämrar bottenmiljön. Vi kan också förvänta oss att områdets potential till fiskrekryteringsplats försämras märkbart. Även om området redan är påverkat av fartygstrafik, kommer den nya dragningen högst troligen att minska dess livskraft ytterligare. Därför framställer Ålands Natur & Miljö följande frågor till miljöbyrån: 1. Anser miljöbyrån att risken är överhängande att den farledsjustering som nu gjorts kommer att påverka Skötskärs ålgräsängar negativt? 15 Ibid, s. 2. 16 Vattendirektivet (2000/60/EU) och det marina direktivet (2008/56/EU) 17 http://old.regeringen.ax/.composer/upload//socialomiljo/marinastrategin-cmkorrad-2012-10-02.pdf, s. 69.

2. Om så är fallet, ämnar miljöbyrån verka för att den föreslagna farleden åter placeras öster och norr om Skötskär? 3. Kommer miljöbyrån att tillse att ålgräsängarna får ett starkare skydd i åländsk författning? Vi hoppas högaktningsfullt på ett skyndsamt svar mot bakgrund av att upphandlingstiden är begränsad.