Ålands innovationsstrategi

Relevanta dokument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

EU:s Strukturfondsprogram

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Östra Mellansverige

Ålands innovationsstrategi

Antagen i kommunstyrelsen , 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Europeiska och regionala prioriteringar

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

Kennet Johansson. ESI-fonderna Europeiska struktur- och investeringsfonderna

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Ålands innovationsstrategi

Regionalfonden Västsverige & Urbact

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

HAV 2014 Örnsköldsvik september 2014

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169

ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1

EU:s Strukturfondsprogram Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon

RIO Landrapport 2017: Sverige

Smart region Västra Götaland

Förslag regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige samt förslag nationellt Socialfondprogram

I gruppen med Ann Nedergård som samtalsledare medverkade Anki Aaltonen, Henrik Lindqvist, Josefine Egenfelt, Olof Collin och Tove Fagerström.

oktober 2015

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Kommenterad dagordning NU Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Industriell plattform för leverantörer

Framtidens arbetsmarknad

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden

Från idéer till framgångsrika företag

Interreg V Sverige-Norge-programmet

STUNS VERKSAMHETSPLAN STUNS Verksamhetsplan (1)

Roland BLADH 30 augusti

Ålands innovationsstrategi

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Europeiska regionala utvecklingsfonden investerar i tillväxt och sysselsättning i hela Sverige

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Internationellt program för Karlshamns kommun

EU:s regionala utvecklingsfond

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Övre Norrland

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet överordnat Växtlustteman

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

Regionalt Utvecklingsansvar- Landstingets uppdrag växer

Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt Tekniskt stöd för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige.

EU:s regionala utvecklingsfond

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

KORTVERSIONEN AV VÅR LEADERSTRATEGI

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS

ARBETSORDNING UPPRÄTTANDE OCH SAMMANSÄTTNING

INSTRUKTIONER FÖR UTLYSNING

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Europeiska socialfonden

DIARIENUMMER Projekt: Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer som konkurrenskraft

Internationell policy för Södertälje kommun

Tillväxt program för Halland

FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

Avgränsning av områden

Partnerskapsöverenskommelsen

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Internationell strategi

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

(COM (2018) , 382, 390 och EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Delårsrapport Almi Företagspartner

DIARIENUMMER DELOMRÅDE IS

Energimyndighetens engagemang och utvärderingsidé i Nationella Regionalfondsprogrammet

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi PE v01-00

Termer kring lokalt ledd utveckling och Leader

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Transkript:

Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6

Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF): En strategi för smart specialisering för att ta vara på privata forsknings- och innovationsmedel

Bedömningskriterier: Att det finns en strategi för smart specialisering som bygger på en SWOT eller liknande analys för att styra resurserna till en begränsad mängd prioriteringar inom forskning och innovation Har åtgärder för stimulans av privata FoUinvesteringar Har en övervakningsmekanism Att en ram för tillgängliga budgetmedel för forskning och innovation har antagits

Process enligt kommissionen 1) Analys av regionala förutsättningar 2) Regional ledning och förankring 3) Framtidsvision 4) Prioriteringar 5) Policymix 6) Uppföljning och utvärdering

Processen på Åland Öppet seminarium våren 2011 om EU 2020-strategin och förslag till regelverk för programperioden 2014-2020 samt erfarenheter från perioden 2007-2013 Socioekonomisk analys sommaren 2012, internt näringsavdelningen Strategigrupp och sex arbetsgrupper för de nya EU-programmen 2014-2020 (totalt ca 70 meuro) tillsattes hösten 2012 (ca 60 personer + höranden och remisser) 1) SWOT för att identifiera framtida utmaningar och möjligheter 2) Målformuleringar, val av åtgärder och relevanta indikatorer för mätning av resultat 3) Slutligt förslag med prioriteringar, avgränsningar och fördelning av resurser Kommissionens ståndpunkt om Ålands program 2014-2020, hösten 2012: Åland bör fortsätta att arbeta med prioriteringarna att förbättra forskning, teknisk utveckling och innovation (bland annat) Små företags kapitalförsörjning på Åland Behövs offentligt riskkapital? ÅSUB Rapport 2012:6 Workshop om smart specialisering, lärseminarium med Nordregio 2012 Workshop om interventionslogik, lärseminarium med Nordregio 2013 Enkät och intervjuundersökning om innovationslandskapet Åland 2013, ÅTC Rapport 30/10 2013 Utbildningsbehov och arbetsmarknad 2025, ÅSUB Rapport 2013:4 Ex ante utvärderare samt miljökonsekvensbedömningar löpande

Processen på Åland, fortsättning Diskussioner i tre omgångar med kommissionen om partnerskapsöverenskommelsen och tematiska mål vintern/våren 2013 Öppen remissomgång parallellt med delgivning av MKB 2013 Landskapsregeringen godkände Ålands tematiska mål i partnerskapsöverenskommelsen i december 2013 Meddelande till lagtinget i april 2014 Landskapsregeringens godkände förslag till närings-, utbildnings- och sysselsättningspolitiska EU-program maj 2014 Kommissionens beslut december 2014 - mars 2015 om att godkänna program med finansiering från ERUF Entreprenörskap och innovation samt Interreg ESF Kompetens och delaktighet EHFF Havs- och fiskerifrågor EJFLU - Landsbygdsutveckling Utbildningsdelegationens arbete med utbildningspolitiskt program, 2014 Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland, 2015-2017 Team Åland En kraftsamling för tillväxt och inflyttning, 2015-2016

Komponenter Ålands strukturfondsprogram 2014-2020, Entreprenörskap och kompetens Utbildningspolitiskt program för landskapet Åland Kompetens 2025 Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland påbörjats 2015 Strategi för smart specialisering Åtgärder för stimulans av privata FoU-investeringar inom ERUF och Högskolan på Ålands verksamhet Övervakningsmekanism genom näringsavdelningen och utbildnings- och kulturavdelningen Budgetmedel inom ERUF och Utbildnings- och kulturavdelning (Högskolan på Åland)

Ålands strategi för smart specialisering Övergripande mål Den åländska innovationspolitikens övergripande mål är att tillhandahålla en samhällsmiljö där enskilda personer, företag samt aktörer inom den offentliga och tredje sektorn uppmuntras och stimuleras till kreativitet och innovativt tänkande

Innovationspolitiken även kan ses som en viktig del i den åländska näringspolitiken - Där målsättningen är långsiktigt ökad produktivitet, höjd sysselsättning och växande export av miljömässigt hållbara men samtidigt ekonomiskt konkurrenskraftiga - produkter. - Politikens roll är att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet som främjar den kreativa förmågan, samt olika typer av företagsnära och marknadsdrivna stöd och insatser som stimulerar nytänkande och kommersialiserbara innovationer.

Ålands basindustri Det åländska näringslivet är sedan generationer tillbaka uppbyggd kring en i förhållande till ekonomins och befolkningens storlek omfattande internationell rederiverksamhet, samt till denna direkt eller indirekt relaterade tjänsteföretag inom logistik, kvalificerad företagsservice (B2B), handel, byggnation, finansiella transaktioner m.fl. samt även till förädlingsverksamhet och kreativa industrier med koppling till en växande fritids- och nöjeskonsumtion på internet. Den maritima sektorn (i vid mening) utgör därmed den kärnkompetens som en innovativ företagsutveckling och smart specialisering måste utgå från.

Innovationer, smart specialisering, utbildning Innovationsstrategin kopplar nära till utbildningspolitiken eftersom vi lyfter upp den marknadsnära kunskapsutvecklingen, dvs företagens eget kunnande i bred bemärkelse som grunden för den specialisering som sker och de innovationer som utvecklas. Detta leder sedan till slutsatsen att vi ska satsa på: att skapa en miljö som uppmuntrar kreativitet, företagens egen kompetensutveckling och deras möjligheter att kommersialisera sina kunskaper. Åtgärderna finns huvudsakligen i ERUF & ESF-programmet och inom Högskolans verksamhet men det utbildningspolitiska programmet är basen eftersom det ger individerna de bästa förutsättningarna.

Ålands strategi för smart specialisering Fokusera på stödet till företagens egen kompetensutveckling, snarare än en mer traditionell FoU-satsning Syftet är att utveckla de åländska företagens förmåga att bli bättre på att offensivt (proaktivt) kommersialisera sina kunskaper om marknaden inom sina respektive verksamhetsområden

Förhandsbedömning för finansiellt instrument Offentligt riskkapital Landskapsregeringen 12.5.2015

Förhandsbedömning för finansiellt instrument Bakgrund Analys Identifierade behov Mervärde Investeringsstrategi Förväntat resultat Uppdatering av förhandsbedömning

Förhandsbedömning för finansiellt instrument Bakgrund Stöd till finansieringsinstrument ska grunda sig på en förhandsbedömning Eruf- och landskapsfinansiering används till offentligt riskkapital i programmet Entreprenörskap och kompetens

Förhandsbedömning för finansiellt instrument Analys av marknadsmisslyckanden Förstudie år 2011 Undersökning om företags kapitalförsörjning år 2012 Tunn marknad gör det svårt för företag och kapital att mötas Finansieringsgap

Förhandsbedömning för finansiellt instrument Identifierade behov Rörelsekapital för att kommersialisera nya produkter/innovationer Resurser för marknadsaktiviteter Humankapital Nystartade och etablerade småföretag Tjänsteföretag

Förhandsbedömning för finansiellt instrument Mervärde Revolverande instrument Kompletterar andra verktyg Finansiering, affärskompetens och nätverk Hävstång för privata investeringar Effektivare användning av EU-medel

Förhandsbedömning för finansiellt instrument Investeringsstrategi Ägarkapital Små och medelstora företag Sådd-, start eller expansion och mogna företag med nyutveckling Stöda smart specialisering Ca 50.000-200.000 euro per investering Offentligt och privat kapital investeras på lika villkor Offentligt aldrig mer än 50% i enskild investering Målföretagets ägarinsatser räknas inte som privat ska vara oberoende

Förhandsbedömning för finansiellt instrument Förväntat resultat Utfalls- och resultatindikatorer i programmet Entreprenörskap och kompetens Uppdatering av förhandsbedömning Näringsavdelningen