Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2009

Relevanta dokument
GRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2007

GRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2005

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2010

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2011

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014

Grönsaksundersökning

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015

Grönsaksundersökning. Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2010

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Metallbestämning. Gräskultur. Landskrona 2009

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Gräsundersökning 2018

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIKTE- ORIN (INFERENSTEORIN):

Svensk författningssamling

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Cesiumundersökning. Bär och svamp 2017 BAKGRUND METOD

Miljönämnden sammanträde. Pressinformation fredagen den 16 mars 2012, kl

1986L0278 SV

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

Naturvårdsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 6 ( ) OCH INFÖR ÖVNING 7 ( )

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Huvudstudie Vinterviken

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Resultat

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ;

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

Luftutredning Litteraturgatan

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport

Antal sidor: 5 Helsingborg

Kommentarer till miljömedicinsk bedömning av bly och kvicksilver vid Gullvik, Malmö

R Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2001, 2002 och 2006

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Europeiska unionens officiella tidning

Mätning av. Luftföroreningar

Verksamhetsmark. landskrona.se

Rapport. från kompletterande undersökning. innemiljön. Karlbergsskolan, Vallentuna

vegetation, djur och människor hindras samtidigt som en tillämpas i fråga om avloppsslam som innehåller eller är

Luftutredning Litteraturgatan. bild

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Miljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Västma. Undersökta. Vårdval

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Tillsyn av kemikalier i smycken

Vattenförekomsten Ivösjön

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland

Swedavia Malmö Airport- löpande uppdrag PFOS UPPDRAGSNUMMER

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Postlista Miljöförvaltningen

Bestämning av tenn, koppar, zink, och bly på båtbottnar Jakobsbergs Båtsällskap (JBS)

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Fördjupad bedömning Boliden Bergsöe Slutrapport

Provtagning. Agenda. Varför ska företag ta prov? Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

1. upphava bes1u om foreiaggande enligt iivsrnedelslagen, Härads-Kumla fritidsomrâdes dricksvattenanlaggning med diarienummer e 629/10-466

B-PM-MARKRADON Tingstorget, Alby Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Transkript:

Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Bly i sallat och grönkål Landskrona 2009 Victoria Andersson Miljöinspektör Rapport 2010:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

Sammanfattning Sedan 1981 har sallat och grönkål odlats i Landskrona för bestämning av blyhalter. Ett flertal platser har setts ut för detta ändamål, varav några återkommer år efter år. Platser som odlingen av sallat lyckades på under 2009 var: Svaneholm, Syngenta, Häljarp, Citadellet, Gränsgatan och koloniområdena S:t Olovsvång och Kopparhögarna. Odlingen på Tegelbruksgatan lyckades ej. Medelvärdet för blyhalten i sallat var under året 0,137 mätt i färskvikt. Det är under det gränsvärde på 0,30 som är fastställt genom EG-förordning nr 1881/2006. Detta gränsvärde gäller vid försäljning av livsmedlet. Det högsta värdet var 0,32 som uppmättes i sallaten på Citadellet. Antalet provplatser där odlingarna lyckades var totalt sju. Platser som odlingen av grönkål lyckades på under 2009 var: Svaneholm, Tegelbruksgatan, Syngenta, Häljarp, Citadellet, Gränsgatan och koloniområdena S:t Olovsvång och Kopparhögarna. Medelvärdet för blyhalterna i grönkål på jämförbara platser var 0,19 mätt i färskvikt. Detta är under gränsvärdet på 0,30 som är fastställt genom EG-förordning nr 1881/2006. Antal prover var totalt åtta. Det högsta värdet var 0,56 grönkål och uppmättes vid Tegelbruksgatan. Tegelbruksgatan hade även under 2008 det högst uppmätta värdet. Det lägsta värdet uppmättes i Kopparhögarna och var 0,018 grönkål. Halterna av bly i sallat och grönkål uppvisar en tydlig gradient med de högsta halterna för provplatserna närmast industriområdet och sedan med minskande halter ut mot provplatserna Syngenta och Häljarp. Det finns ingen tydlig trend för de senaste 10 åren som visar att halterna av bly i provtagna grönsaker sjunker. Metod Sallatsfrön till plantor av flikig typ och grönkålsplantor köps in hos växtbutik och lämnas ut till odlare på förutbestämda platser. Vid Syngenta och Gränsgatan i Örja villaområde bedrev miljöförvaltningen själv odlingarna. Sallatsfröna och grönkålsplantorna sås/planteras i slutet av maj. Sallaten skördas i slutet av juli och grönkålen i slutet av november. Vid torka vattnas plantorna med kommunalt dricksvatten. Grönsakerna sköljs såsom före normal användning av dem. Hela sallats- och grönkålsblad sänds in till laboratorium. Analyserna av proverna för 2009 har utförts av Alcontrol i Malmö. Värdena gäller för sköljda grönsaker. Alla resultat anges i enheten färskvikt. Resultat och diskussion Bly i sallat Som framgår av tabell 1 har halterna bly varierat kraftigt under de gångna åren. Medelvärdet för bly i sallat odlad på jämförbara platser 2009 var 0,137. Me-

delvärdet för bly i sallat är under gränsvärdet som är fastställt genom EGförordning nr 1881/2006. Det finns ingen tydlig trend för de senaste 10 åren som visar att halterna av bly i sallaten sjunker. Tabell 1. Blyhalt i sallat odlat på jämförbara platser 1981 2009 i 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 Medelvärde 0,31 0,08 0,11 0,38 0,14 0,09 0,13 0,16 0,26 Högsta värde 0,59 0,18 0,19 0,65 0,31 0,25 0,38 0,31 1,00 Lägsta värde 0,10 0,02 0,05 0,15 0,05 0,03 0,03 0,05 0,06 Antal högre än 0,302 av 4 0 av 8 0 av 9 2 av 8 1 av 10 0 av 9 1 av 10 1 av 9 1 av 8 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Medelvärde 0,09 0,08 0,41 0,31 0,16 0,10 0,04 0,05 0,10 Högsta värde 0,13 0,15 1,20 0,68 0,36 0,16 0,06 0,07 0,20 Lägsta värde 0,05 0,06 0,08 0,12 0,05 0,04 0,03 0,04 0,03 Antal högre än 0,300 av 7 0 av 7 1 av 4 1 av 6 1 av 6 0 av 6 0 av 4 0 av 4 0 av 5 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Medelvärde 0,05 0,07 0,10 0,06 0,053 < 0,2 0,15 0,09 0,20 Högsta värde 0,05 0,08 0,13 0,12 0,075 0,392 0,16 0,67 Lägsta värde 0,04 0,05 0,06 0,02 0,035 0,049 0,02 0,02 Antal högre än 0,300 av 5 0 av 4 0 av 2 0 av 5 0 av 5 0 av 7 1 av 7 0 av 8 1 av 7 2008 2009 Medelvärde 1,02 0,137 Högsta värde 5,5 0,32 Lägsta värde 0,04 0,04 Antal högre än 0,301 av 6 1 av 7 Kommentar: Enligt Statens livsmedelsverk var medelvärdet för bly i sallat 1988 i Sverige 0,03. Värden för bly i sallaten var: Syngenta 0,063, Citadellet 0,32, Svaneholm 0,099, S:t Olofsvång 0,085, Gränsgatan 0,25 och Häljarp 0,10, Kopparhögarna 0,04. Sallatsodlingen på provplats Tegelbruksgatan lyckades inte. Bly i grönkål

Utifrån vad som framgår av tabell 2 har halterna bly varierat kraftigt under de gångna åren. Medelvärdet för bly i grönkål odlad på jämförbara platser 2009 var 0,19. Gränsvärdet för bly i grönkål är 0,30 och är fastställt genom EG-förordning nr 1881/2006. Medelvärdet har inte varit så lågt sedan 2002 då det var 0,175. År 2008 var medelvärdet 0,35. Tabell 2. Blyhalt i grönkål odlade på jämförbara platser 1981 2009 i 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 Medelvärde 2,64 1,03 0,82 1,39 0,70 0,84 0,38 1,60 0,73 0,37 Högsta värde 6,20 3,40 2,40 4,00 1,60 3,50 0,50 6,30 1,80 0,65 Lägsta värde 0,64 0,20 0,19 0,37 0,18 0,05 0,24 0,22 0,10 0,18 Antal > 0,30 4 av 4 6 av 7 5 av 6 8 av 8 7 av 9 5 av 9 5 av 6 6 av 7 7 av 8 4 av 7 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Medelvärde 0,61 2,32 0,71 0,75 0,46 0,37 0,28 0,71 0,13 0,49 Högsta värde 0,91 3,60 1,20 3,10 0,97 0,60 0,41 2,0 0,20 0,7 Lägsta värde 0,22 0,20 0,14 0,07 0,14 0,25 0,15 0,24 0,06 0,13 Antal > 0,30 2 av 3 3 av 4 4 av 5 1 av 5 2 av 4 1 av 3 1 av 3 2 av 4 3 av 4 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Medelvärde 0,22 0,18 0,59 0,30 0,6 0,73 0,34 0,35 0,19 Högsta värde 0,75 0,29 1,0 1,6 1,5 1,4 1,7 2,2 0,56 Lägsta värde 0,03 0,06 0,19 0,04 0,04 0,18 0,02 0,02 0,018 Antal > 0,30 2 av 5 0 av 2 4 av 5 2 av 8 4 av 7 3 av 5 2 av 8 1 av 7 2 av 8 Det högst uppmätta värdet var vid Tegelbruksgatan på 0,56 och det var ovanligt lågt jämfört med de senaste åren. Det lägsta värdet var på Kopparhögarna med 0,018. Övriga värden var: Syngenta 0,055, Häljarp 0,032, S:t Olovsvång 0,034, Citadellet 0,52, Svaneholm 0,059 och Gränsgatan 0,24. Sett för hela mätperioden 1981 2009 så finns en tydlig trend som visar att halterna av bly minskar, men sett enbart till den senaste 10 årsperioden syns ingen trend till minskande halter. Två av åtta analyserade prover låg över gränsvärdet på 0,30. Med dessa resultat och med tanke på att halterna bly i grönkål varierat kraftigt under 20-års perioden bör rekommendationerna att inte odla grönkål i kommunen kvarstå. Utanför tätorten är värdena så pass låga att det är troligt att odling kan ske utan risk för att gränsvärdet överstigs. Bättre underlag behövs dock innan man med säkerhet kan avgöra att gränsvärdena inte överstigs.

Blyhalt grönkål 1981-2009 3 2,5 2 1,5 Blyhalt Linjär (Blyhalt) 1 0,5 0 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Figur 1: Medelvärde för uppmätt blyhalt i grönkål från 1981 till 2009 Blyhalt grönkål 2000-2009 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 Blyhalt Linjär (Blyhalt) 0,2 0,1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 2: Medelvärde för uppmätt blyhalt i grönkål från 2000 till 2009

I figur 1 kan man enligt trendlinjen se att medelvärdet för bly i grönkål har minskat sedan 1981. Det bör dock påpekas att antalet prover från år till år har varierat, vilket är en osäkerhetsfaktor för bestämning av trendlinjen. Ser man på de senaste åren, 2000 2009 så syns en något svag tendens till avtagande medelvärde i trendlinjen, d.v.s. blyhalten i grönkål verkar avta från 2000 till 2009, dock med samma osäkerhetsfaktor som ovan (figur 2).

Bilaga 1