Konsumtion hållbarhet Förutsättningar och föreställningar Presentation för nätverken Lärande för hållbar utveckling och Grön Flagg. Håll Sverige rent och Naturskoleföreningen, Umeå, 29 november 2010 Karl Johan Bonnedahl Den konsumtionssyn som dominerar i vardagen 2 1
Vad vi också vet om konsumtion 3 Marcuse, Burenstam-Linder, Keynes, Sanne Upplägg Problematiska förutsättningar Problematiska föreställningar --------- Diskussion: Hur förklara, motivera, påverka, förändra 4 2
I. Några av förutsättningarna Huvudkomponenter i vår miljöpåverkan Befolkning, konsumtion och teknologi Absoluta resp. relativa värden Avmaterialisering och rekyleffekt Ekologiska fotavtryck 5 Välfärden och de ekologiska ramarna Våra förutsättningar i en enkel ekvation (IPAT, Paul Ehrlich and John Holdren) Hur påverkar dagens konsumtion förutsättningarna för morgondagens P = B x V x T miljöpåverkan Befolkning (hur många vi är) ekonomiskt Välstånd (hur mycket var och en konsumerar) Teknologi (hur välståndet produceras) 6 3
14 12 10 8 6 4 2 0 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 2100 Year Befolkning & konsumtion Världsbefolkning resp. real BNP senaste 1500 åren (MA 2005) Vi är på väg in i Antropocen, en ny geologisk era där 60 människans aktivitet hotar 50 hela planetens förmåga att reglera sig 40 själv (Will Steffen) 30 20 A N T R O P O C E N Bilen, biffen, bostaden 10 0 500 700 900 1100 1300 1500 1700 1900 2100 Year 7 Exempel på inkomstökningarnas baksida: Biffen Average Annual Rates of growth (%) 1970-1980 1980-1990 1990-2000 2000-2003 Developed countries 2.6 1.5 0.1 1.1 Developing countries 4.3 4.8 5.6 3.7 WORLD 3.1 2.8 2.7 2.6 Total growth 1970-2003 Developed countries 56% Developing countries 369% WORLD 152% Source: Adapted from FAO 2005 (production figures) Sverige 1960-1990: 13% 1990-2008: 73% (Köttvaror exkl charkuterivaror och konserver; SJV 2010) 8 4
Konsumtion & teknologi 60 50 40 1. KONSUMTION 30 2. ENERGI 20 10 0 500 700 900 1100 1300 1500 1700 1900 2100 Year 400 2010 3. OLJA 380 360 340 320 300 4. CO2 280 1954 1969 1983 1998 2012 9 Millennium Ecosystem Assessment, Energy Information Administration, Keeling/MA Year of Peak Fish Harvest Pre-peak Harvest peak Post-peak Source: Millennium Ecosystem Assessment and Sea Around Us project 5
Year of Peak Fish Harvest Pre-peak Harvest peak Post-peak Source: Millennium Ecosystem Assessment and Sea Around Us project Kollektiva nyttigheter allmänningens tragedi (Garret Hardin) Om du har tio kor i en hjord på totalt tusen djur kommer en reduktion till fem kor att halvera ditt kapital men bidra med endast en halv procents reduktion av det totala beståndet så vad är det för nytta med det Dag O Hessen Vi blir bestulna och reagerar inte. Vi äger ju inte naturen; den har ingen ägare. Tar någon en cykelreflex blir vi ursinniga. Men stjäls hela utflyktsmålet rycker vi på axlarna. Så vilsen är moralen. Thomas Anderberg 12 6
Värden, men inte ekonomiska värden Spiritual & religious Aesthetic Economic Valuation Private Benefit Capture Flood/Fire regulation Disease regulation Difficult or impossible Difficult Water purification Climate regulation Freshwater Genetic Resources Recreation & tourism Fiber Easy Easy Food Economic Value ($) Våra förutsättningar: Exemplet CO 2, 1970 - idag Ungefärliga IPAT -värden, med inkomst som indikator på välstånd/ konsumtion (IPCC, 2007) 14 2 1,8 x 1,8 x 0,6 Konstaterande: CO2-ökningen ohållbar. Orsaken: Alltför många på planeten Ohållbar tillväxt Otillräcklig ekoeffektivisering Lösningen: Hur stor är utmaningen, vad ska vi inrikta oss mot 7
Relativa förbättringar. Bra, men endast absolut belastning ekologiskt relevant 15 Avmaterialisering & rekyleffekt Transportation Rebound Effects Portion of New Capacity Absorbed by Induced Traffic Author Short-term Long-term (3+ years) SACTRA Goodwin Johnson and Ceerla Hansen and Huang Fulton, et al. Marshall Noland 28% 10-40% 20-50% 50-100% 57% 60-90% 90% 50-80% 76-85% 70-100% 16 Trend in freight transport demand and GDP in Europe European Environment Agency Victoria Transport Policy Institute 8
Utveckling. Ja men inte den vi haft hittills August 21 17 År 2005 var den tillgängliga biologiska kapaciteten 2,1 globala hektar per person Ekologiska fotavtryck Komponenter och utveckling HUMANITY'S ECOLOGICAL FOOTPRINT AND BIOCAPACITY THROUGH TIME (in billion global hectares) 1961 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2006 Global Population (billion) 3,1 3,3 3,7 4,1 4,4 4,8 5,3 5,7 6,1 6,5 6,6 Total Ecological Footprint 7,1 8,1 9,6 10,6 11,7 11,9 13,3 13,8 15,1 16,8 17,1 Cropland Footprint 3,3 3,4 3,5 3,5 3,6 3,6 3,7 3,7 3,7 3,7 3,7 Grazing Land Footprint 1,3 1,3 1,4 1,4 1,4 1,1 1,3 1,4 1,4 1,5 1,4 Forest Footprint 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 1,4 1,5 1,4 1,8 1,9 1,8 Fishing Ground Footprint 0,3 0,3 0,4 0,4 0,4 0,4 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 Carbon Footprint 0,9 1,7 2,9 3,8 4,7 4,9 5,9 6,4 7,3 8,7 9,1 Built-up Land 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 0,4 0,4 Total Biocapacity 11,4 11,5 11,6 11,6 11,7 11,7 11,9 12,0 12,0 11,9 11,9 Ecological Footprint to Biocapacity ratio 0,62 0,70 0,83 0,92 1,00 1,01 1,12 1,15 1,27 1,41 1,44 Notes: 2009 Edition. Totals may not add up due to rounding. More details on these results can be found by visiting: www.footprintnetwork.org/atlas 18 9
II. Några av föreställningarna Individens autonomi och integritet Efterfrågan och behov Reduktionism Värdeskapande Substituerbarhet 19 Individens autonomi och integritet Hållbarhetsproblemet i ett nötskal: här och nu > där och sedan Samhällsnorm: individen i centrum Självständig & rationell Ingen behöver skämmas för en Thailandsresa 20 10
Individens autonomi och integritet Utmaningar Förverkliga maximen att min rätt slutar där din börjar Den gröna konsumtionens möjligheter & gränser Kan normen om individens integritet utmanas Är vi beredda att gå från partyt 21 Efterfrågan och behov Förnuftiga individer styr mot sina behov. Det som konsumeras behövs! () Efterfrågan styr mot samhällets välfärd. Vi styr mot vad vi vill, vilket givetvis är det bästa! () 22 11
Behov utan efterfrågan Allen L. Hammond, World Resources Institute, 2007 Behov Efterfrågan 23 Efterfrågan och behov Utmaningar Påvisa att efterfrågan behov Hur styra bättre mot behov Hur undvika moralism, peka finger 24 12
Reduktionism Behov kan uttryckas och tillfredställas på marknader eller ges priser på annat sätt Utmaningar Stimulera immateriella behov och upplevelser Bli mer än konsument igen! Exploatering av naturen måste kosta - men reducerar vi då också det vi inte anser vara jämförbart eller utbytbart 25 Förädling, värdeskapande 26 Värden skapas av människor i företag och på marknader Det blir inte mindre utan mer när vi tar från naturen, omvandlar, förädlar Norm: Död materia ska omvandlas och vila ska bli arbete Utmaningar Ifrågasätta aktiviteter: Vad är dåligt fast det efterfrågas Argumentera för vila och begränsningar 13
Substituerbarhet Efterfrågan och pris visar vägen Egenvärden saknas, allt kan ersättas Grund för linjärt tänkande Utmaningar Utnyttja sprickan i positionerna: Klimatsystemet unikt Prissätta ekosystemtjänster: Smart räddning eller kapitulation för reduktionismen Måste vi släppa antropocentrismen 27 Några samlade funderingar Mål och medel oförändrade. Vilken medicin har då gjort patienten sjuk Räcker det att se på en av tre variabler i ekvationen Individorienterade lösningar tillräckliga för kollektiva problem Kan man gå för långt med prissättning och marknadsföring Kan/bör individens integritet utmanas Behövs nya normer Hur undvika peka finger Kan vi omformulera avstå och begränsa till något bättre Hur plädera för vila och begränsningar Grön konsumtion (& ekoeffektivitet): Redskap eller skenmanöver Antropocentrism: Kan naturen bli annat än medel 28 14