Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984 Figur: Fredrik Stendahl
Åkertistel Circium arvense Rotsystemet svagast vid 8-10 blad, begynnande knoppstadium. Djupt rotsystem. Figur: Fredrik Stendahl Figur: Ann-Marie Dock Gustavsson
Åkermolke Sonchus arvensis Rotsystemet svagast vid 5-7 blad. Rotutlöpare över plogdjup Figur: Fredrik Stendahl
Krusskräppa Rumex crispus Skräppan är ett rotogräs med regenerativ pålrot Skräppans pålrot har starkast regenerativ förmåga från området närmast kronan Figur: Fredrik Stendahl
Skräppan är också ett fröogräs Skräppans frö kan ligga vilande i jorden i många år Skräppans frö är svårt att rensa bort från rödklöverfrö Foto: Per Nilsson http://www.evp.slu.se/frobilder/undersidor/ogras1.htm
Kompensationspunkter Kvickrot Åkertistel Åkermolke Hästhov Gråbo Krusskräppa Maskros 3-4 blad 8-10 blad 5-7 blad 3-5 blad Tidigt knoppstadium 5-6 rosettblad Tidigt knoppstadium
10 steg för att mota rotogräs 1. Bra växtföljd 2. Grundförbättrande åtgärder 3. Konkurrenskraftig gröda 4. Noggrann sådd 5. Avslagning 6. Tidigt vallbrott 7. Ogräsharva med måtta 8. Ogräshacka om möjligt 9. Stubbearbeta vid rätt tidpunkt 10. Behovsanpassad plöjning Bra redskap och timing
Foto: Torbjörn Pettersson 1. Bra växtföljd Ex 1: Ex 2: Vårsäd m. ins. Havre m. ins. (24 cm) Vall Vitklöverfrövall Vall Höstraps (36 cm) Höstoljeväxt (36 cm) Höstråg Höstsäd Ärt Trindsäd
2. Grundförbättringar Se över dräneringen Undvik markpackning
3. Konkurrenskraftig gröda Råg > Rågvete > Höstkorn > Höstraps > Höstvete > Havre Vårvete > Vårkorn > Vårraps > Åkerböna > Ärt > Lupin > Majs > Lin Konkurrenskraftig sort
4. Noggrann sådd Var noggrann vid såbäddsberedning och sådd. Gör allt som går för att få: Jämnhet friskt utsäde, jämn såbädd, jämn utmatning Täthet samodling, utsädesmängd, jämn utmatning Snabbhet så inte för djupt, så i varm jord
4. Noggrann sådd (forts.) Vallanläggning Prioritera vallen före skyddsgrödan Tidig skörd av skyddsgrödan (t.ex. helsäd) Skörda eller putsa insådden på hösten Foto: Torbjörn Pettersson
Vallanläggning Huvudregel: Så vallfrö i samband med sådd av skyddsgrödan Undantag: Ogräsharva efter sådd av skyddsgrödan och så vallfröet efter ogräsharvningen Foto: Torbjörn Pettersson
Så inte för djupt Max 1 cm: Ängsgröe, timotej, lusern, käringtand, vitklöver Max 2 cm: Rödsvingel, rajsvingel, hundäxing, ängssvingel Max 3 cm: Rajgräs, rödklöver Det är den mest känsliga arten i en vallfröblandning som bestämmer det maximala sådjupet Foto: Per Nilsson http://www.evp.slu.se/frobilder/undersidor/ogras1.htm
5. Avslagning Åkertistel och åkermolke hämmas av avslagning kombinerad med konkurrens från en vallgröda Vallen behöver växa 4 veckor efter sista skörd för god övervintring Foto: Urban Wigert
5. Avslagning (forts.) Putsning av vitklöverfrövall i slutet av maj i kombination med fröskörd i slutet av juli ger en hyfsad bekämpning av åkertistel och åkermolke. I rödklöverfrövall får man inte lika bra effekt eftersom skörden är senare.
6. Tidigt vallbrott Tidigt vallbrott ger möjlighet till halvträda under eftersommaren som ger god effekt mot rotogräs, särskilt kvickrot Foto: Birgitta Fluur
7. Ogräsharva med måtta
Ogräsharvning har ingen effekt på rotskott från fleråriga rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson
Grödans etablering Figur: Sigurd Håkansson
Foto: Peder Odderskaer Foto: Anders Riis Jordlöpare och spindlar minskar efter varje överkörning Lärkreden minskar efter ogräsharvningar i växande gröda Daggmaskar, hoppstjärtar, kvalster påverkas inte mätbart Odderskaer m.fl., 2006
Energiförbrukning Malkekvægbrug Eksisterende dielselforbrug + strigling/ radrensning + stubharvning/ skrælpløjning Svine-/Planteavlsbrug + strigling/ radrensning + stubharvning/ skrælpløjning Eksisterende dielselforbrug Odderskaer m fl, 2006
Slutsatser, Ogräsharvning 1. Utför högst två ogräsharvningar i vårsäd En blindharvning och en harvning efter uppkomst. undantag: riklig förekomst av åkersenap/spillraps kan motivera ytterligare en blindharvning 2. Ogräsharva inte vårsäden senare än 30 dagar efter sådd
Slutsatser, ogräsharvning (forts.) 3. Ogräsharva inte höstsäd på hösten undantag vid riklig förekomst av baldersbrå eller åkerven och optimala = torra förhållanden 4. Ogräsharva höstsäden på våren så tidigt som möjligt
Slutsatser, ogräsharvning (forts.) 5. Ogräsharvning är mest lönsam i konkurrenssvaga grödor
8. Ogräshackning (raps) Första hösthackningen görs grunt strax efter uppkomst (1-2 örtblad) Andra hösthackningen djupare för att få en myllning av ogräset i raderna En första hackning på våren görs före gödsling Ytterligare en vårhackning bör göras efter spridning av fast gödsel
9. Stubba på stubben Bromsa rotogräsen så snart som möjligt efter skörd Pekrun & Claupein, 2006
10. Behovsanpassad plöjning
Bearbetningssystem Direktsådd Grund bearbetning Kultivator Multiredskap Plog 600 kr/ha 800 kr/ha (Carrier) 1100 kr/ha 1100 kr/ha 1800 kr/ha (lätt jord)
Danskt försök med intensiv jordbearbetning mot åkerfräken Skifte A 2003: 12/8 Skörd 14/8 Stubbearb 2/9 Stubbearb 23/9 Stubbearb 16/10 Stubbearb 2004: 9/4 Vårplöjning Skifte B 2003: 12/8 Skörd 19/8 Stubbearb 22/8 Stubbearb 1/9 Stubbearb 14/9 Stubbearb 12/10 Stubbearb 2004: 10/4 Vårplöjning
Resultat SSkifte A Skott/m2 2003: 72 Skott/m2 2004: 12 Signifikant effekt Bearbetningsintervall: 2-19-21-23-24 dagar SSkifte B Skott/m2 2003: 104 Skott/m2 2004: 88 Ingen signifikant effekt Bearbetningsintervall: 7-3-10-13-28-28 dagar
Slutsats Tidpunkten för en jordbearbetning har större betydelse än antalet jordbearbetningar
Några referenser - Graglia E, Melander B & Jensen, R K, 2006. Mechanical and cultural strategies to control Cirsium arvense in organic arable cropping systems. Weed Research, 46, 304-312. - Gundersen H, Rasmussen J & Nörremark, M 2006. Tolerance of cereals to post-emergence weed harrowing. In: Third International Conference on Non-Chemical Crop Protection Methods, Lille, France, 70-78. - Gustavsson A M D, 1997. Growth and regenerative capacity of plants of Cirsium arvense. Weed Research, 37, 229-236. - Hansen P K, Rasmussen I A, Holst N & Andreasen C, 2007. Tolerance of four spring barley (Hordeum vulgare) varieties to weed harrowing. Weed Research, 47, 241-251. - Håkansson S, 2003. Weeds and weed management on arable land: an ecological approach. CAB international, 247 s. - Oddskaer P, Topping C, Bruus Petersen M, Rasmussen R, Dalgaard T & Erlandsen M, 2006. Ukrudtsstriglingens effekter på dyr, planter og ressourceforbrug. Bekaempelsemiddelforskning fra Miljöstyrelsen Nr. 105 - Pekrun C & Claupein W, 2006. The implication of stubble tillage for weed population dynamics in organic farming. Weed Research, 46, 414-423.