Cancerrelaterad smärta



Relevanta dokument
Smärta palliativa aspekter

Cancerrelaterad smärta

Smärta i palliativ vård

Smärta palliativa aspekter

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Smärta i palliativ vård

Smärta i palliativ vård

Smärta i palliativ vård

Smärta i palliativ vård

Cancerrelaterad smärta

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

WHO:s smärttrappa gäller än:

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom


Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem

Smärtbehandling vid cancersjukdom

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Palliativ vård Professor Peter Strang

Illamående. Region Östergötland

Dagens program. Sida 1

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER

God palliativ vård state of the art

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

Smärtfarmaka och akupunktur

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Effektiv behandling av smärta

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Peter Strang, professor, överläkare

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Smärtläkemedel gamla och nya

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Smärta & smärtbehandling

Opioidbiverkningar. Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra. pkc.sll.se

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

Patienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.

Den sociala smärtan: Hur kan ensamhet påverka smärta och hälsa?

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Opioidbiverkningar. Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra. pkc.sll.se

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Nyheter inom smärtbehandling NSAID. Ragnar Bäckström Öl ANIVA kliniken

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Smärtbehandling vid ryggkirurgi

-med fokus på opioider

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

Farmaka vid akut smärta

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Smärtmekanismer och smärtbehandling

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus

Terminal smärtlindring

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Terminal smärtlindring


} Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Palliativ vård vid olika diagnoser

Vården vid palliativ smärta

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Farmakologisk smärtbehandling förutsätter

Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta?

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion

Den vidunderliga smärtan

Smärta. Palliativa rådet

Palliativ. vård. riktlinjer för symtomlindring. Version 3, 2007 SOLVEIG HOLMDAHL BENGT JAKOBSSON CARINA LIDSTRÖM MONICA RASK CARLSSON SVEN SÖDERBERG

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

SMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Smärtlindring för den palliativa patienten. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2011

När det gör ont innehåll

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

Transkript:

Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem

Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan är alltid subjektiv

Den fysiska smärtbanan (Tr.Spinothalamicus) Hjärnbarken Thalamus Ryggmärgen Skadad vävnad väldefinierad smärta snabb fortledning

Den psykiska smärtbanan (Tr.Spinoreticularis) Limbiska Mediala Hjärnstammen systemet thalamus Formatio reticularis (+ frontalloben) Ryggmärgen Känslor Dödsångest mm Puls, blodtryck mm. Man ser och kan Skadad vävnad mäta smärtan

Smärta föder smärta Smärta Oro -man börjar känna efter - smärtan känns starkare

Samtalets betydelse motvikt mot dödsångest Kvinnan var runt 70, döende Komplicerad smärtbild med nociceptiv molvärk, inflammatorisk smärta, nervsmärta Morfinpump, NSAID, kortison, Neurontin Pga otillräcklig effekt också Ketalar-dropp Svårbedömd smärtbild Efter många samtal om livet och döden, ville hon prova utan Ketalardropp Efter ett tag räckte enbart Dolcontin + diklofenak

CANCERUTLÖST SMÄRTA- Förekomst 50% av patienter med avancerad cancer upplever svår smärta ytterligare 20% har medelsvår smärta I slutstadiet: >90% har smärtproblem >90% av smärtorna är behandlingsbara till nästan smärtfrihet cirka 80% upplever två eller fler smärttyper samtidigt

MYT OM MORFINBEHANDLING Opioider tar bort all smärta, om dosen är tillräckligt hög

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent

Konstant nociceptiv molvärk Vid lätt smärta Paracetamol (Panodil, Alvedon osv) Fulldos 1gx4 (ev långverkande paracetamol Alvedon 665 mg 2x3) Funkar ofta vid levermetastasering Funkar ofta även vid hög ålder Vid svårare smärtor: Paracetamol + stark opioid (morfin, oxykodon, fentanyl, hydromorfon, ketobemidon, metadon). Alltid laxermedel (Laxoberal, Movicol) + antiemetika (Postafen, Primperan) vid opioidinsättning.

Fallbeskrivning 70 årig kvinna med spridd gyn cancer i buken Har länge stått på Dolcontin 60 mg x 2 Får allt mer ont. Under 1 vecka ökas Dolcontinet upp till 100 mg x2 Maken ringer: patienten är bättre smärtlindrad, men förvirrad, mkt svag. Åtgärd: minska Dolcontin till 80 mg x2 + insätta Panodil 1 gx4 Patienten blir bra smärtlindrad och klar i huvudet

Startdoser för opioider Ex: Dolcontin 10 mg x2 (som tillägg till paracetamol) (vid demens: 5 mg x2) (Stor patient: 20 mgx2) Oxycontin 5 mg x2 (Obs! Tidigare stod pat på WHO steg 2 preparat, dvs dextropropoxifen eller kodein. Fulldos Steg 2 motsvarar 20-30 mg morfin! Då var startdosen ofta Dolcontin 20-30 mg x2)

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent

Med eller utan inflammation Cancer/ Metastasering Stillsam metastasering -föga inflammation - ofta konstant molvärk Snabb metastasering -Inflammation - Prostaglandiner: PG-E2 - Interleukiner (IL 1, IL 6) - tillväxtfaktorer (TNF alfa) -Ofta rörelseutlöst smärta

Prostaglandin- och leukotriensyntes Membranlipider Cellskada + - Steroider Fosfolipas + Arachidonsyra Leukotrien B4 Cyklo-oxygenas (COX) + - NSAID PG-G2 (endoperoxidas) PG-E PG-F Tromboxan Prostacyklin

Rörelseutlöst nociceptiv, inflammatorisk smärta Vanlig smärta vid snabb metastasering och vid långtgången metastasering Typiskt: stor skillnad mellan vila och rörelse Vanligt inslag vid skelettmetastasering Frisättning av prostaglandiner, interleukiner, tillväxtfaktorer, epiteliner osv NSAID +/- steroider I svåra fall: NSAID +/- steroider + morfinprep Palliativ strålbehandling har ofta god verkan

NSAID-preparat Fördel att lära sig några preparat som man kan bra! Tex: Naproxen (250)-500 mg x 2 Diklofenak 50 mg x 3 Orudis, Siduro (ketoprofen) 100 mg x 2 Ibuprofen (Ipren, Brufen osv) 400 mg x3 (max 2400mg /dygn) Celebra 200 mg x 2 (Cox-2 specifik hämmare) Toradol (ketorolak) (30 mg/ml) 1 ml iv.

Fallbeskrivning 65 årig man med metastaserande blåscancer Insatt på OxyContin, nu uppe i 120 mg x2, dvs relativt hög dos. Har funkat bra Har fått nytillkomma svåra rörelseutlösta smärtor från vänster skulderparti, (där han har skelettmetastaser + en ömmande subkutan metastas) Han kan bara lyfta armen med hjälp av andra armen Insättning av diklofenak 50x3 gör honom smärtfri (dessutom omeprazol 20 mg x1 som profylax)

Ulkus, njursvikt, hjärtsvikt Klar ulkusrisk vid NSAID-behandling Frikostighet med ulkusprofylax Losec (omeprazol), Lanzo, Pariet, Pantoloc, Nexium Särskilt hög risk om NSAID + kortison Risk för njurpåverkan (pga prostaglandinhämning). KOLLA: Inte har försämrad njurfunktion (kolla krea) Patienten får i sig vätska Har urinproduktion Någorlunda bra blodtryck Försiktighet vid hjärtsvikt

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent

Visceral konstant molvärk Ofta initialt växt på bukhinnan och fria ytor Molvärk vanlig vid tidig metastasering Vid lätt smärta Paracetamol Fulldos 1gx4 (ev långverkande Alvedon 665 mg 2x3) Vid svårare smärtor: Paracetamol + stark opioid (morfin, oxykodon, fentanyl, hydromorfon, ketobemidon, metadon). Alltid laxermedel (Laxoberal, Movicol) + antiemetika (Postafen, Primperan) vid opioidinsättning.

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent

Visceral koliksmärta Vid mer långtgången metastasering: Påverkan på urinvägar, gallvägar eller tarmens lumen Risk för spasm (kolik) Ofta svårbedömd bild!! Allt som är bra vid njurstensanfall kan prövas: Ex: NSAID tex Toradol (ketorolak) (30 mg/ml) 1 ml iv. Buscopan (20 mg/ml) 1 ml sc (Obs försiktighet vid glaukom, prostataförstoring osv)

Opioidbiverkningar (1) förstoppning illamående trötthet andningsdepression svettning yrsel blodtycksfall, bradykardi (ff.a. ketobemidon) vattenkastningsbesvär vätskeretention klåda astmatisk reaktion gallvägsbesvär konfusion psykos sänkt kramptröskel myoklonier hyperalgesi, allodyni (på grund av morfinmetaboliter)

Opioidbiverkningar (2): Förstoppning Använd alltid tarmstimulerande medel från första dagen Jämn opioiddos ger förstoppning hela dygnet dela gärna upp Laxoberaldosen (tvådos) mindre knipsmärtor 5-10 drp x 2 Om bulkmedel önskas tas flytande bulk såsom Importal, Laktipex eller Movikol Om smörjande effekt behövs: Paraffinemulsion 20-30 ml x 2-3 i några dagar Ev Relistor s.c. (0,4-0,6 ml) snabb effekt. DYRT. Något mindre förstoppningstendens vid parenteral tillförsel: Durogesic plåster, smärtpump sc, spinal kateter Targiniq (oxykodon+naloxon) mindre förstoppande

Opioidbiverkningar (3): Illamående Vanligt vid insättning av opioid Störst risk för uppegående pat. (rörelseutlöst illam.) Kan/ brukar klinga av inom 10-14 dgr Bra med profylax initialt om pat. börjar må illa/ kräkas, blir hon/ han mycket negativ till opioider Behandling: Gärna antihistamin (Postafen 25x2, Amosyt 100mg x 2-3) Primperan bra om tarmen står stilla + kakektisk patient Haldol bra att blanda i smärtpump Scopoderm plåster ett alternativ (ej till gamla) För att bryta kräkning: Navoban 5 mg + Betapred 8 mg iv.

Opioidbiverkningar (4): Trötthet Opioider ger trötthet initialt Snabb tillvänjning: Skillnad redan efter 3-4 dgr Stor skillnad efter 7 dgr Viktigaste orsaken: stor sömnskuld p ga smärta Informera patient och anhörig annars blir de tveksamma Om mkt uttalad trötthet minska opioiddosen Glöm inte andra orsaker: anemi, feber, hjärtsvikt osv

Opioidbiverkningar (5): Andningsdepression Smärta ger en kraftig stimulering av hjärnstammen Smärta skyddar mot andningsdepression (FM Borgbjerg et al: Pain 1996; 64.123-128) Vid nociceptiv smärta är dosen som ger smärtfrihet betydligt lägre än dosen som ger andningsdepression Större risk föreligger vid: Vid plötslig smärtfrihet (t ex efter blockad): större risk Vid KOL OBS! Naloxon kan alltid reversera effekten!