KB 2006 Fakta och siffror
Riksbibliotekariens inledning Under 2006 har kb sjösatt ett nytt verksamhetsområde: digitalisering av tryckt och handskrivet material. Det innebär att kb kan säkra och synliggöra det tryckta kulturarvet. Digitalisering erbjuder också en elegant lösning på den inbyggda konflikten mellan tillhandahållande och bevarande av äldre, ömtåliga och efterfrågade samlingar. Inom eu är engagemanget stort och det byggs nu upp ett europeiskt samarbete kring digitalisering. Det finns också ett globalt intresse för att olika länders kulturarv samlas i ett gemensamt digitalt utbud. Genom det s.k. Accessprogrammet kunde kb under 2006 påbörja produktion i större skala. Inledningsvis enligt tre teman: Tryck med resor som gemensam nämnare, veckotidningar och Codex Gigas, Djävulsbibeln. De erfarenheter som kb har tillägnat sig inom detta område, t.ex. rörande arbetsprocesser, kommer också andra digitaliseringsaktörer till del. Med nya publiceringsformer, växande informationsmängd och nya önskemål om tillgänglighet växer kraven på nationalbiblioteket. kb måste i allt högre utsträckning, som utförare, koordinator och pådrivare, ta itu med nya uppgifter. Samtidigt minskar inte den traditionella verksamheten, som mestadels utgår från det tryckta materialet. Det är arbetsintensiva områden som kräver hög yrkesskicklighet, noggrannhet och god servicekänsla. Även dessa delar av verksamheten kräver kontinuerlig utveckling, något som ställer stora krav på medarbetarnas förmåga och kräver noggrann, strategisk planering och förmåga till prioriteringar. Sammanfattningsvis är nationalbiblioteket inne i en omvandlingsprocess. g Gunnar Sahlin Riksbibliotekarie Kort om KB KB är Sveriges nationalbibliotek. Den centrala uppgiften är att samla, beskriva och bevara det svenska trycket och till viss del innefattar uppgiften även den digitala, nätbaserade informationen. KB är ett betydande forskningsbibliotek, som ska tillgängliggöra sina samlingar. Därutöver har KB ett uppdrag att samordna och utveckla informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. g kb 2006
Året i sammanfattning K b:s roll som humanistiskt forskningsbibliotek är fortfarande stark tack vare rika samlingar och ett omfattande förvärv av forskningslitteratur. Ombyggnad av publika utrymmen, deltagande i den virtuella referenstjänsten Jourhavande bibliotekarie och katalogisering av handskrifter i Ediffah (förteckningar blir tillgängliga via Internet) är exempel på insatser som ytterligare förstärker den rollen. KB fullföljer uppdraget att tillsammans med högskolebiblioteken förbättra informationsförsörjningen för landets universitet och högskolor. Den nationella portalen Samsök (söktjänst för bl.a. vetenskapliga tidskriftsartiklar) är exempel på en ny produkt. Av utredningar och utvecklingsprojekt har bl.a. dessa genomförts: l katalogiseringsöversyner l utveckling av en nationell tidskriftsdepå i Bålsta l libris som lokalt system l digital publicering av forskningsresultat. Samarbetet inom abm-sektorn intensifieras. Tillsammans med Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet, Nationalmuseum, Statens Ljud- och bildarkiv och Nordiska museet har kb inrättat abm-centrum (placerat på kb). Syftet är att genomföra samarbetsinsatser mellan arkiv, bibliotek och museer med användarperspektivet i fokus. abm-centrum har under 2006 kunnat öka sina insatser tack vare resurser från Accessprogrammet, främst med utbildning inom digitaliseringsområdet. KB deltar aktivt på den internationella arenan vad gäller kunskapsutbyte, men också i fråga om direkta utvecklingsinsatser. Flera medarbetare har ledande positioner i internationella organisationer. kb:s ökade aktiviteter tillsammans med andra europeiska nationalbibliotek är en tydlig trend. Förvärva och bevara Målet är att säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning. Under året har en omfattande förändring av kb:s organisation pågått. Honnörsorden är öppna dörrar, handlingskraft, spetskompetens, serviceanda och attraktiv arbetsplats. Enligt visionsdokumentet ska kb 2010 vara en ledande aktör inom svensk biblioteksutveckling, en drivande aktör på den europeiska biblioteksarenan och en betydelsefull aktör inom hela det internationella biblioteksarbetet. kb skapar nu en tydlig organisation för att möta framtida behov. Nyckelbegrepp som teknisk utveckling, samordning och effektivitet måste kombineras med nya kreativa arbetsformer som utvecklar verksamheten och tar tillvara våra kompetenser. Under året har följande genomförts: beskrivning av nuläge och framtida behov, beslut om en övergripande organisationsförändring samt rekrytering av avdelningschefer. Organisationsarbetet har präglats av brett deltagande och stort engagemang hos alla medarbetare. g Det interna utvecklingsprojekt som kb startade år 2005, som syftar till att bygga upp en infrastruktur med rutiner för att ta emot och hantera digitalt publicerat material och garantera långsiktig tillgänglighet, har fortsatt under året. Mot slutet av året gick också det förberedande arbetet med en uppdatering av pliktleveranslagstiftningen in i ett intensivare skede. Revisionen av lagen syftar till att omfatta insamling även av digital publicering. kb gör särskilda insatser för kulturarvet och som nationalbibliotek. En av de mer omfattande insatserna under året gjordes efter påpekande från övriga pliktbibliotek om att de hade omfattande luckor i sina samlingar av utlandstryckta förlagsutgivna skrifter. kb startade en kartläggning av förlagsleveranser som inkommer dagligen via distributionsföretagen Seelig och Bokrondellen och skickade därefter ett brev till ett åttiotal av de undersökta förlagen, med information och påminnelse om deras leveransplikt. Mot slutet av året kontaktades också Bolagsverket i syfte att teckna avtal mellan myndigheten och kb om digital leverans av Post- och inrikes tidningar, som från och med år 2007 endast publiceras i digital form via en webbplats. Denna åtgärd vidtas för att säkra kulturarvet av världens äldsta tidning. g kb 2006
Insamling och förvärv Målet är att samla in det svenska trycket i sin helhet samt att förvärva en representativ samling utländsk litteratur och svensk textproduktion i nya medier. Detta ska göras i enlighet med upphovsrättsliga bestämmelser. KB ska också samla annat material som stärker biblioteket i dess roll som nationalbibliotek och humanistiskt forskningsbibliotek, exempelvis handskrifter, författararkiv, kartor, porträtt och andra bilder i olika tekniker. För dagstidningar är målet att säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning när det gäller dagstidningar, inklusive editioner, bilagor och löpsedlar, för att därigenom förbättra informationsförsörjningen till forskningen och öka tillgängligheten. KB har enligt sin instruktion till uppgift att ta emot pliktleveranser av svenska dagstidningar samt svara för mikrofilmning av dem. Insamling av tryckt och digitalt publicerat material Nya publiceringsformer innebär minskad mängd tryckt material Allt fler institutioner och myndigheter övergår till e-publicering. Trots det kommer fortfarande tryckta rapporter in i relativt stor omfattning. Orsaken är sannolikt att många utgivare fortfarande har parallell publicering. I jämförelse med föregående år har inflödet totalt sett ändå minskat. Störst är minskningen för det okatalogiserade trycket,»småtrycket«, som består av material från företag, institutioner och föreningar. Det okatalogiserade trycket utgör en omfattande del av det svenska tryckta material som kommer in. Undantag från minskningen är musiktryck, kartor och bilder. g Tryckt publicerat material som inkommit genom pliktleveranser, gåvor, avtal eller genom kompletteringsåtgärd Resultat 2006 2005 2004 2003 2002 180 040 195 527 197 706 205 874 215 376»Nya media«119 102 184 297 223 130 759 128 782 126 761 132 788 130 666 Summa 310 918 323 798 324 651 338 959 346 265 Inkommet material i olika kategorier 2006 2005 2004 2003 2002 Kartor 1 002 828 905 1 231 1 195 Bilder/vykort 2 112 1 877 2 579 4 133 3 340 Affischer 4 915 6 857 6 178 6 969 7 042 Musiktryck 1 198 675 779 809 1 155 Monografier 16 959 18 092 18 328 16 837 17 121 Serier/ rapporter 8 418 8 524 9 328 8 716 10 072 Årsböcker 1 112 1 157 1 207 1 200 1 531 Svensk tryckproduktion Dagstidningar Tidskriftshäften Okatalogiserat tryck 25 471 27 232 28 438 30 736 29 593 118 853 130 285 129 964 135 243 144 327 kb 2006
Ny lagstiftning krävs för komplett insamling av digitalt publicerat material KB har sedan 1661 haft i uppgift att samla allt svenskt tryck. Numera publiceras många dokument enbart i elektronisk form och antalet ökar snabbt. Om vi inte tar hand om denna information riskerar vi att förlora en betydande del av det svenska kulturarvet. Därför startade kb 1996 ett projekt, Kulturarw 3, som syftar till långsiktigt bevarande av elektronisk information. Målet för verksamheten är att samla, bevara och tillhandahålla svenska dokument på Internet. Insamlingen sker fr.o.m. 2005 efter ett fastlagt schema med två årliga»insamlingsvarv«över hela landet. Dessutom samlas dagligen nära 150 dagstidningar in. Med nuvarande lagstiftning kan man inte garantera att insamlingen är komplett. Skrifter som kräver lösenord och inloggning missas exempelvis helt. En kompletterande lagstiftning krävs. Kategorier där insamlingen bör säkras är bl.a. webbversioner av dagstidningar, on-linetidskrifter, nyhetsbrev, informationsbroschyrer, rapporter och årsredovisningar samt bloggar. g Förvärv, köp av tryckt material Förvärv för forskning KB förvärvar utländsk litteratur i egenskap av både nationalbibliotek och forskningsbibliotek. Biblioteket förvärvar också äldre svensk och viss utländsk litteratur som saknas i samlingarna. Även extra exemplar av svensk litteratur som behövs för olika referenssamlingar i biblioteket anskaffas genom köp. Härtill kommer bytesverksamhet med utländska bibliotek. Den revidering av förvärvsplanen för utländska förvärv som påbörjades 2005 har fortsatt under 2006. g Värdefulla kontakter KB tar årligen emot donationer. Det är också av största vikt att identifiera och samarbeta med möjliga donatorer, något som kb gjort och som har givit resultat. Antalet donationer har, liksom förra året, fortsatt att öka. Under året har såväl boksamlingen som kart- och bildsamlingen, liksom affischer, handskrifter och Roggebiblioteket fått donationer. Bland årets donationer ska den aktiva och generösa insatsen av Willem Peppler särskilt nämnas. Tack vare den är nu Strindbergs manuskript till dramat Engelbrekt i kb:s ägo. g Förvärv av utländskt material Utländskt förvärv 2006 2005 2004 2003 2002 Förvärv av monografier 7 202 6 500 9 875 10 919 10 481 varav suecana 1 603 1 892 2 105 2 260 1 956 Övriga medier 269 321 318 235 328 Summa monografier och övriga medier 7 471 6 821 10 193 11 154 10 809 Löpande tidskrifter 2 686 2 793 2 885 2 944 3 112 Löpande monografiserier Elektroniska tidskrifter fulltext Summa seriella publikationer 2 042 2 039 2 042 2 050 2 126 3 035 2 420 2 518 3 874 2 912 7 763 7 252 7 445 8 868 8 150 kb 2006
Engelbrekt räddad Tack vare en generös donation har kb under året förvärvat originalmanuskriptet till Strindbergs drama Engelbrekt. Engelbrekt tillhör de av allmänheten mindre kända verken,»skrivet i sorg, saknad och längtan«, berättar Anna Höök, ansvarig för kb:s Strindbergssamlingar. Dramat om frihetskämpen Engelbrekt innehåller klara paralleller till Strindbergs privata kris relationen med Harriet Bosse som får sitt slut den 3 september 1901, samma dag han sätter punkt för Engelbrekt. Engelbrekt hade urpremiär på Svenska teatern i Stockholm den 3 december 1901, men lades ner efter endast tre föreställningar. Kritiken var skarp, något Strindberg tar upp i Öppna brev till Intima Teatern, där han bl.a. säger»när man om hösten 1901 mördade min Engelbrekt«. Manuskriptet har varit deponerat på kb sedan 1940-talet. Då ägaren avsåg att sälja det ingrep Willem Peppler:»När jag fick vetskap om att en försäljning var aktuell tog jag kontakt med säljaren och bad om ett pris. Jag frågade kb hur mycket de var beredda att stå för resten sköt jag till.«willem Peppler är svärson till en tidigare ägare, Erik Kempe, som köpte manuskriptet vid Pro Finlandiaauktionen i Stockholm 1940. g 6 kb 2006
Bevara Målet är att säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning genom att bevara originalen dels genom omvårdnad, dels genom att tillhandahålla ömtåligt och efterfrågat material i sekundär form. Det sker nu allt mer genom digitalisering. Pilotprojektet Veckopress avslutat Under året avslutades pilotprojektet Veckopress i nytt format. Syftet har varit att reproducera och därmed göra tillgängligt böcker eller annat material som är så ömtåligt att det inte kan hanteras i sitt originalformat. Ett av projektmålen har dessutom varit att undersöka möjligheten till en intern s.k. produktionslinje för digitalisering»on demand«när låntagare efterfrågar material som är spärrat av bevarandeskäl. För studien har tidningen Veckorevyn från 1960-talet använts. I slutrapporten föreslås bl.a. att en intern permanent produktionslinje upprättas. g Tema resor speglar mångsidigheten I KB:s samlingar ingår många olika typer av föremål, t.ex. böcker, handskrifter, kartor, affischer, broschyrer, fotografier, grafiska blad, och teckningar. I projektet Tema resor aktualiseras objekt ur alla dessa kategorier. Det heterogena urvalet ställer dessutom krav på individuella lösningar, inte bara i samband med bevarandeåtgärder och fotografering, utan längs hela digitaliseringsprocessen. För att kunna säkerställa kvaliteten har ett system för kvalitetskontroll utarbetats. Ett mål är att kunna rationalisera och automatisera så mycket som möjligt av denna process, som i nuläget sker manuellt. g Djävulsbibelns förestående resa Under 2007 ska ett av kb:s mest kända och mest mytomspunna verk, jämställt med världens sju underverk, tillfälligt lämna samlingarna. Codex Gigas, mer känd som Djävulsbibeln, ska under några månader återbördas till sitt ursprungsland Tjeckien. Inför utlåningen ska det 75 kg tunga och drygt 600-sidiga verket från 1200-talet (som under trettioåriga kriget togs som krigsbyte av svenskarna och sedan 1649 har tillhört kb:s samlingar), digitaliseras, katalogiseras och visas i faksimil på en egen webbplats med kommentarer på tre språk. Under 2006 gjordes en stor del av dessa insatser. Verkets format och tyngd, liksom dess tillstånd och det förväntade resultatet, har ställt extremt stora krav på hanteringen. g Bättre förvaring Under året har de äldre handskriftssamlingarna flyttats till fasta bokhyllor. Förändringen innebär en minskad risk för skador till följd av vibrationer och fall i samband med hyllmanövrering. En särskild lokal för uppackning och inspektion av äldre material har också inrättats. På så sätt förbättras förebyggande skadedjurskontroll och risken för införsel av damm, smuts och mögelskadat material i magasinen minskar. g För framtida yrkesutövare kb samarbetar regelbundet med utbildningsprogrammen för konservatorer och bokbindare genom att erbjuda praktikantplatser. Under 2006 togs praktikanter från Hantverkets högskola emot. Dessutom gjordes flera studiebesök av studenter från andra utbildningar. g Förebyggande insatser Under år 2006 utfördes förebyggande bevarandeåtgärder, såsom nybindning, märkning och kapsling, på sammanlagt 34 388 enheter. Volymen ligger något över föregående års siffror. Under året gjordes också en ny upphandling av externa bokbinderitjänster liksom en kartläggning av kapslingsbehov och materialförbättringar Under året har kb också följt upp nybindningen som utförts av kommersiella bokbindare inför förnyad upphandling av bokbinderitjänsterna. g Förebyggande åtgärder Bevarandeenheten 2006 2005 2004 2003 2002 Nybindning 23 407 21 331 22 285 23 687 17 212 Märkning av 9 542 10 231 10 615 11 843 9 995 förlagsband Kapsling 439 1 020 1 066 926 621 Summa 34 388 32 582 33 966 36 456 27 828 kb 2006
Bevarandearbetet i digitaliseringsprocessen I samband med temasatsningen Resor genom tiderna har flera olika aspekter på bevarandet av föremålen i kb:s samlingar aktualiserats. Det har handlat om bedömningar och genomförande av bevarandeåtgärder på originalen i samband med fotograferingen, om nya förvaringslösningar och om utveckling av rutiner för dokumentation och kontroll av materialflöden under digitaliseringsprocessen. Tack vare Accessprojektet har kb under året kunnat anställa en konservator, Antonio Molin, för att tillgodose de praktiska såväl som de teoretiska bevarandeaspekterna i temasatsningen. Avsikten med digitaliseringen är att kunna tillhandahålla material ur samlingarna även i framtiden, men i samband med digitaliseringen aktualiseras också ytterligare behov av insatser, t.ex. katalogisering eller nya förvaringslösningar. Digitaliseringen har också inneburit en möjlighet att ytterligare utveckla ett integrerat arbetssätt, där alla enheter har medverkat. Därmed har alla aspekter kunnat tas tillvara. Dessutom har vi under året utformat nya rutiner och processer för framtida förvaring och tillhandahållande. g kb 2006
Beskriva och tillhandahålla KB ska upprätthålla hög service och tillgänglighet till såväl bibliotek som dess samlingar. Nationalbibliografiska produkter ska ha hög kvalitet och god täckning. Beskriva Nya Lundstedt tidskrifter gör tidskriftsproduktion tillgänglig Med medel från Riksbankens jubileumsfond startade i april 2002 ett nationalbibliografiskt projekt, kallat Nya Lundstedt tidskrifter, där man bibliograferar svenska tidskrifter från år 1900 och framåt. Syftet är att göra uppgifter om den svenska tidskriftsproduktionen tillgängliga för forskare, studenter och allmänhet. 3 424 bibliografiska poster producerades under år 2006. g Dagstidningar i tryck och on-line KB tillhandahåller information om svenska dagstidningar genom att katalogisera och bibliografera. Målet är att genom en noggrann och detaljerad beskrivning göra det lättare att återfinna tidningarna och dessutom underlätta orienteringen i det komplexa tidningsmaterialets olika editioner och bilagor. kb bevakar även utgivningen av onlinetidningar och liknande publikationer genom länklistan Svenska dagstidningar on-line, som uppdateras kontinuerligt. Vid utgången av 2006 fanns bl.a. 196 länkar till svenska dagstidningars webbplatser. g Modell för bildkatalogisering utvecklad Idag finns en modell för bildkatalogisering, utvecklad av medarbetare inom kb. Här används (till skillnad från t. ex. Riksarkivet och Moderna museet) libris och Svenska ämnesord för bildmaterialet. Modellen innebär att bildmaterial, bl.a. fotografier, ritningar och affischer, kan digitaliseras och katalogiseras och därmed göras tillgängliga i en helt annan utsträckning än tidigare. Arbetet med att digitalisera och katalogisera bildmaterial har tack vare medel från Accessprojektet kunnat intensifieras och, inom vissa områden, även fullföljas under året. g Produktion av bibliografiska poster År 2006 2005 2004 2003 2002 Antal poster 3 424 2 830 2 447 1 987 516 Katalogisering av kartor, bilder, musiktryck och affischer Katalogiseringar och registreringar Klassificering av affischer 2006 2005 2004 2003 2002 4 209 3 194 2 707 7 222 2 397 4 864 7 295 7 099 7 504 7 579 kb 2006
Nationalbibliografin i siffror KB har ett ansvar att analysera den svenska utgivningen liksom den utländska litteratur och de utländska tidskriftsprenumerationer som förvärvas som humanistiskt forskningsbibliotek. Alltså såväl enskilda böcker (monografier) som skriftserier och tidskrifter (seriella publikationer) i tryckt och i elektronisk form. Dessutom görs katalogisering av bidrag ur böcker, tidskrifter och dagstidningar och auktorisering av person- och institutionsnamn. I samband med att digital utgivning blev möjlig trodde många att den tryckta utgivningen skulle minska och de vanliga bokförlagen stöta på problem. Så har det inte blivit, i varje fall inte hittills, säger Anders Cato, katalogiseringschef på kb. Det förlagsutgivna materialet visar på en stadigt stigande tendens från 7 073 titlar 2002 till 9 303 under 2006. När det gäller icke förlagsutgivet material är ökningen i Nationalbibliografin mycket stor, från drygt 8 000 år 2003 till drygt 13 000 år 2006, men det beror inte på en ökning i utgivningen. Genom rationaliseringsåtgärder har man lyckats inkludera ett betydligt större antal publikationer, framför allt delar i rapportserier, samt olika privattryck och lokalhistoriska skrifter. Antalet nya seriella publikationer som tillförts libris under 2006 är 727 och den totala mängden svenska tidskrifter i libris är 16 852. kb bevakar fortlöpande utgivningen av onlinetidskrifter som är fritt tillgängliga via Internet genom att uppdatera länklistan Svensk periodica online. Titlarna presenteras i en alfabetisk och en ämnesuppdelad, s.k. systematisk, avdelning. Listan kompletteras med ca 8 titlar per månad. Antalet titlar är 584 år 2006 jämfört med 572 år 2005. Eftersom titlar med inaktuella länkar raderas fortlöpande är årets nettotillväxt 78 titlar. g Förlagsutgivna publikationer, inkomna till KB 2006 2005 2004 2003 2002 Summa 9 303 9 365 8 982 8 139 7 076 Onlinetidskrifter 2006 2005 2004 2003 2002 Summa 584 572 573 533 490 Antal nya online-tidskrifter 78 59 68 73 63 10 kb 2006
Tillhandahålla Målet är att genom hög tillgänglighet och god service till låntagare och besökare förmedla bibliotekets samlingar i tryckt och elektronisk form. Tillgängligheten ökar KB har ett brett utbud av referensdatabaser, artikeldatabaser och fulltextdatabaser tillgängliga via kb:s hemsida. Sedan 2003 prenumererar kb på The Times Digital Archive 1785 1985. Antalet beställda fulltextartiklar har ökat. En bidragande orsak är att The Times från och med år 2005 är tillgänglig för alla med lånekort på kb. Statistiken visar att sökningar även görs på tider då kb är stängt. Tillgängligheten till kb:s samlingar har även ökat genom information direkt till besökare samt via e-postservice och den nationella referenstjänsten Jourhavande bibliotekarie. kb:s informationsdisk är bemannad under i stort sett hela öppethållandet. kb erbjuder även handledning för besökare, studenter/forskare och personal. Handledningen omfattar allt från kb:s äldre samlingar till internationella referensdatabaser och fulltextdatabaser. g Antal besökare på KB År 2006 2005 2004 2003 2002 Besökare 166 800 181 500 210 000 209 000 194 400 Antalet besökare på kb:s webbplats fortsätter däremot att öka. Under året uppgick antalet besök till 2 016 553, en ökning med cirka 405 000 jämfört med 2005. I genomsnitt visades dagligen 14 067 sidor. Antal besökare på KB:s externa webbplats År 2006 2005 2004 2003 2002 Besökare 2 016 553 1 611 484 1 512 899 1 507 641 1 186 815 Antal besökare (sessioner) på LIBRIS webbsök. Statistik för tidigare år saknas. År 2006 2005 2004 2003 2002 Besökare 3 709 525 Minskning av personliga lån och besök, ökad virtuell trafik Antalet lån och antalet besök visar en minskning. Minskningen kan vara tillfällig på grund av den ombyggnad i de publika delarna, som pågått under hösten. Exempelvis ökar sökningarna i Regina fram till augusti, för att sedan minska under resten av året. Även antalet framtagningar av beställt material minskar markant under ombyggnadsperioden. Minskningen av lån och besök kan också vara början på en utveckling där det ökande utbudet av elektroniska tjänster minskar behovet att besöka biblioteket. Flera bibliotek har under senare år noterat ett minskat tryck på läsesalarna. g Svensk dagspress i mikrofilmat format nyttjas flitigt Utnyttjandet av mikrofilmsläsesalen är oförändrat högt. Under den senaste femårsperioden har antalet använda filmrullar ökat med ca 45 procent. Merparten av den svenska dagspressen är nu tillgänglig. g Användning av databaser via The Times Digital Archive (tillgänglig med lånekort) År 2006 2005 2004 2003 2002 Fulltextartiklar 14 789 7 742 2 564 1 013 kb 2006 11
Årets mest omfattande projekt Öppna samlingar är kb:s mest omfattande projekt under 2006. Projektet, som har fått bidrag till 27 tjänster inom ramen för Accessprogrammet, ska pågå under två år. Det övergripande målet är att öppna samlingarna för omvärlden, dvs. såväl kb:s traditionella målgrupp som allmänheten, berättar projektledaren Viktoria Enmark. Spännvidden av aktiviteter för att göra samlingarna tillgängliga är stor. Exempelvis ingår katalogisering av tidigare digitaliserat material, registrering av handskrifter i en internetpublicerad katalog och säkerhetsutveckling för stöldbegärliga böcker. Sedan starten i maj har flera produktionsstödjande metoder utvecklats, bl.a.: l Digitala bildfångstmetoder för äldre och skört material. l Bildformat som hanterar både långtidslagring och webbvisning. l Namngivningsmodell för bildfiler; automatisk import av katalogdata. Öppna samlingar består av nio delprojekt. Ett av dem är temasatsningen, tillika digitaliseringsprojektet, Resor genom tiderna, säger Viktoria Enmark. Temasatsningen är ett utmärkt exempel på mångfalden i samlingarna. Här ingår handskrifter, dagböcker, kartor, bilder, affischer, broschyrer och reseskildringar. Resor genom tiderna har två underteman, Resor i Sverige och Utvandringen till Amerika. Bland de verk som ingår är: l Mary Wollstonecraft»Bref, skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark«(1798) l Ivar Arosenius»Kattresan«(1909) l Carl August Ehrensvärd»Resa til Italien«(1782) l Pehr Kalm»Wästgötha och bohusländska resa förrättad år 1742«l Abraham Abrahamsson Hülphers»Dagbok öfwer en resa igenom de, under Stora Kopparbergs höfdingedöme lydande lähn och Dalarne år 1757«l Okatalogiserat tryck Skjutsväsendet, tidtabeller (1860) g 12 kb 2006
Infrastruktur och informationsförsörjning Målet är att förbättra och effektivisera informationsförsörjningen inom högre utbildning och forskning. LIBRIS baseras på samverkan KB ska vidareutveckla och fritt tillhandahålla den nationella samkatalogen libris och andra digitala bibliotekstjänster som bidrar till en effektiv infrastruktur för informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. libris bygger på samverkan mellan de deltagande biblioteken, där kärnan utgörs av svenska offentligfinansierade bibliotek inom området högre utbildning och forskning. Idag redovisar 291 biblioteksenheter sina samlingar i libris nationella samkatalog. I samkatalogen ingår dessutom hela den svenska nationalbibliografin som produceras av kb. g 10 miljoner titlar som speglar bibliotekens samlingar I katalogsystemet administreras samkatalogen. Under året tillkom 224 232 nya titlar. Totalt omfattar nu databasen drygt 10 miljoner titlar. En stor del av titlarna har tillförts genom de registrerande biblioteken, de stora universitetsbiblioteken i Lund, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Linköping och Umeå, kb:s katalogavdelningar samt övriga universitets-, högskole- och specialbibliotek. De registrerande bibliotekens gemensamma samlingar speglar den aktuella utgivningen inom i stort sett alla vetenskapliga discipliner. Inte minst specialbiblioteken, som Statens musikbibliotek och Riksarkivets bibliotek, bidrar till stor ämnesmässig bredd. g Antal titlar i samkatalogen Nytt LIBRIS webbsök förberett LIBRIS webbsök, den publika versionen av samkatalogen, erbjuder fri sökning bland ca 5,5 miljoner titlar på svenska bibliotek. Det totala antalet sökningar för 2006 uppgick till nära 14 miljoner. Under hösten gjordes ett omfattande förberedelse- och inventeringsarbete för att utveckla ett nytt libris webbsök. Förberedelserna har i första hand koncentrerats till att undersöka hur man bäst tillgodoser olika gruppers behov vid informationssökning. Synpunkter och önskemål har samlats in från skilda målgrupper. Användarundersökningar av andra liknande söktjänster har studerats. Dessutom har tekniska möjligheter undersökts och beslut om lämplig teknisk plattform fattats. g Samsök den nationella portalen Arbetet med Samsök, den nationella biblioteksportalen, har i september 2006 övergått från projekt till ordinarie förvaltning sedan godkända systemtester och leveransprov genomförts och Samsök är nu en av libris ordinarie tjänster. Övergripande mål är att underlätta bibliotekens administration av e-resurser samtidigt som biblioteksanvändarna erbjuds en samlad och enkel tillgång till dessa. För närvarande har 43 bibsam-bibliotek tillgång till tjänsten. g 2006 2005 2004 2003 2002 10 096 324 9 872 092 9 577 951 9 117 764 8 670 370 Nationell samordning och utveckling Huvuduppgiften är att förbättra och effektivisera informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Ansvarsbibliotekssystemet En viktig uppgift är att utveckla och förvalta det s.k. ansvarsbibliotekssystemet, Systemet är numera ämnesmässigt heltäckande och omfattar ansvarsbibliotek inom nio olika ämnesområden. Under 2006 beviljades ansvarsbiblioteken drygt 3,6 mkr inom flera områden, exempelvis medicin, teknik, samhällsvetenskap, genusforskning, humaniora, miljövård och geovetenskap. g Centrala licensavtal för databaser KB sluter centrala licensavtal inom ramen för det så kallade bibsam-konsortiet. Avtalen ger studenter och forskare tillgång till elektroniska informationsresurser, inkl. tidskrifter, böcker, bibliografiska databaser, pressarkiv och kartor. Institutionerna väljer vilka avtal de vill ansluta sig till och betalar sin del av den totala kostnaden. Under året deltog 36 universitet och högskolor samt 25 statligt finansierade, men inte högskoleanknutna, forskningsinstitutioner i ett eller flera av de centrala licensavtalen. g kb 2006 13
Projekt som avslutats under året l»processorienterad rationalisering av dokumenthantering ett bidrag till professionaliseringen av högskolebibliotek.«(stockholms universitetsbibliotek.) l»studenterna och biblioteken ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek.«(stockholms universitetsbibliotek.) l»analys av utveckling av Google Scholar och Scopus i jämförelse med Web of Science.«(Karolinska institutets universitetsbibliotek och Umeå universitetsbibliotek.) l»studenters upplevelse av samsökningsverktyg.«(stockholms universitetsbibliotek.) l»unga forskares behov av informationssökning och IT-stöd.«(Karolinska institutets universitetsbibliotek, Kungl. Tekniska högskolans bibliotek.) l»testbed för interoperabilitet.«(uppsala universitetsbibliotek.) l»bibliotek Värmland fördjupad samverkan.«(länsbiblioteket i Värmland.) l»vidareutveckling av plattform för Jourhavande bibliotekarie och Fråga biblioteket.«(högskolebiblioteket i Jönköping.) l»dokumentbeställning via Samsök/sfx.«(Karolinska institutets universitetsbibliotek.) l»utvidgning av bevarandeplan för tidskrifter i jstor.«(stockholms universitetsbibliotek.) l»svenskt/nordiskt resurscentrum Sciecom.«(Lunds universitetsbibliotek.) l»ediffah en digital infrastruktur för forskningsbibliotekens arkiv- och handskriftssamlingar.«(lunds universitetsbibliotek.) l»strategier för behandling av bläckfrätning för momenten inventering, riskanalys och resultatspridning.«(uppsala universitetsbibliotek.) Digitala kartor på brukarnas initiativ Övergången från pappersbaserade till digitala media har medfört stora förändringar i tillgången till informationsresurser för studenter och forskare, och detta gäller även tillgången till kartor, berättar Kari Stange, Avdelningen för nationell samverkan. 2003 tog företrädare för Geobiblioteken vid universiteten i Uppsala och Stockholm initiativ till ett avtal för tillgång till Lantmäteriets digitala kartor och bildmaterial för universiteten och högskolorna i Sverige. Samordningen och förhandlingarna med Lantmäteriet genomfördes av kb. Ett första avtal för det Digitala Kartbiblioteket var klart den 1 april 2004. I år var 33 institutioner med i avtalet. Det är intressant att initiativet kom från brukarna och resultatet är ett exempel på vad gott samarbete kan åstadkomma, säger Kari Stange. I Digitala Kartbiblioteket finns Lantmäteriets allmänna kartor i både raster- och vektorformat. Här finns Sverigekartan, Översiktskartan, Vägkartan, Terrängkartan, Tätortskartan och Topografiska kartan, samt Ortofoto (flygbilder), Höjddata och Marktäckedata. Studenter och forskare vid de deltagande institutionerna kan ladda ned kartdata, som levereras till användarens e-post. Under 2006 har dessutom en manual tagits fram för att underlätta för både nybörjare och avancerade användare. Det projektet finansierades av kb och var ett samverkansprojekt mellan Geobiblioteket vid Stockholms Universitetsbibliotek, Geodataenheten vid Kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet och gis-centrum vid Lunds universitet. g 14 kb 2006
Kulturell omställning à la Gutenberg Människor i biblioteksvärlden har under flera år varit medvetna om den revolution som pågår när det gäller elektronisk publicering. Forskningsvärlden, däremot, har varit rätt ovetande. Den är av tradition mer fokuserad på innehållet än publiceringsformen. Detta gäller såväl nationellt som internationellt. Orden kommer från Inge-Bert Täljedal, professor och tidigare rektor vid Umeå universitet och ordförande i styrgruppen för programmet OpenAccess.se (oa) vid kb. Nu finns ett växande engagemang på hög nivå inom forskarvärlden. Tunga forskningsorganisationer ställer krav på eu att främja ökad tillgänglighet. Han ser en parallell till ett tidigare fenomen. Det som pågår är en kulturell omställning i stil med när tryckprocessen startade. Vi lever i en tid som är analog till Gutenbergs tid. Jan Hagerlid är ansvarig för oa-programmet. Han berättar om syftet och de främsta uppgifterna. Målsättningen är att främja maximal tillgänglighet och synlighet för arbeten som produceras av forskare, lärare och studenter, genom att stödja den elektroniska publiceringen vid svenska universitet och högskolor. De främsta uppgifterna är att: l Samordna och utveckla standarder och verktyg för e- publiceringen. l Öka volym och mångfald av innehåll i öppna arkiv. l Främja användning av material i öppna arkiv och oatidskrifter. l Utveckla kvaliteten på innehåll och tjänster. l Främja långsiktig tillgång till lärosätenas digitala publikationer. l Stödja publicering i oa-tidskrifter och övergång till oa-modeller för svenska vetenskapliga tidskrifter. Inom programmets ram samverkar kb med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, Vetenskapsrådet, Kungl. Vetenskapsakademien och universitets- och högskolebiblioteken, som på fältet är drivande i uppbyggnaden av öppna digitala arkiv. Programmet pågår nu under 2006 2007, men kommer att förlängas till 2009. kb finansierar insatser inom programmet från sina årliga utvecklingsmedel på cirka sex miljoner kronor. g Mer information finns på www.openaccess.se kb 2006 15
Identifiering av publikationer ISBN (International Standard Book Number), ISMN (International Standard Music Number) och ISSN (International Standard Serial Number) är unika nummer enligt en standardiserad syntax för enskilda böcker, musiktryck och skriftserier eller tidskrifter, skapade för att underlätta identifikation. Inför övergången till 13 siffror En översättning till svenska av manualen till den reviderade internationella isbn-standarden, som utkom år 2005, avslutades under året. Full implementering av det reviderade 13-siffriga systemet kommer att ske år 2007. Den Svenska isbncentralen har fortsatt sitt omfattande informationsarbete under året för att underlätta övergången för bokbranschen. g Från 10 till 13 ISBN, eller International Standard Book Number, uppfanns när bokbranschen på 60- talet behövde ett system för att identifiera enskilda böcker. Det är ett bokens, eller rättare sagt utgåvans, id-nummer, som skiljer en specifik utgåva från andra, säger Mathias Lindquist, bibliotekarie vid isbn-centralen. En och samma titel som utges i olika utgåvor t.ex. i pocketformat, inbundet format och som ljudbok, har alltså ett unikt isbn för varje utgåva. isbn är ett viktigt id-nummer för de böcker som förvärvas av forskningsbiblioteken. Det används också för att söka på och navigera mellan sammanhörande verk i libris. isbn kom till Sverige 1971 och redan då fick kb i uppdrag att administrera systemet för bokbranschen. Under åren har standarden hittills reviderats fyra gånger. Den står nu inför den mest omfattande förändringen, då man vid årsskiftet 06-07 övergår från 10 siffror till 13 en förändring som bl.a. betyder att libris system måste anpassas. isbn-systemet övergår nu till handelns gtin13-kod, den 13-siffriga streckkod som alla varor är försedda med och som, vad gäller böcker, redan idag bygger på isbn. g 16 kb 2006
Arkiv, bibliotek och museer i samarbete. Internationell samordning ABM-centrum för samarbete och utveckling KB inrättade 2004 tillsammans med Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens kulturråd ett sekretariat, abm-centrum, på projektbasis. Senare har Nordiska museet (2005), Statens ljud- och bildarkiv (2005) och Nordiska museet (2006) anslutit sig. Sekretariatet är placerat på kb. Projektet ska avslutas under nästa år. De övergripande målen för abm-centrum är att: l Främja förståelse och samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. l Stimulera och utveckla digitaliseringssamarbetet mellan kulturarvsinstitutioner i Sverige. l Främja användningen av ny teknik för att göra samlingarna mer och lättare tillgängliga. l Ge bidrag till abm-överskridande kompetensutveckling. abm-centrum finansieras genom bidrag från deltagande institutioner. För att förstärka resurserna och utvidga projektets verksamhet beviljades år 2006 Accessmedel för projektet»framtid i Access«(fia) och ytterligare två medarbetare anställdes på heltid från april. Inom ramarna för fia utvecklades abm-centrums webbsida för att bättre möta behoven i utbildningsverksamheten och underlätta det praktiska vid insamlande av kursmaterial och resurser. Under året har deltagande skett i flera europeiska, nationella och regionala konferenser riktade till arkiv, bibliotek och museer. Under året har också flera konferenser och seminarier arrangerats. Dessutom har 18 kurstillfällen med nära 600 deltagare arrangerats under året. g Internationell samordning får ökad tyngd Den 1 september 2006 inrättades en befattning som internationell samordnare vid kb. Syftet framgår delvis i visionsdokumentet»kungl. biblioteket 2010«som presenterades våren 2006:»kb är en drivande aktör på den europeiska biblioteksarenan och en betydelsefull aktör inom det internationella biblioteksarbetet.«huvuduppgiften består i att bevaka, stödja, samordna, följa upp och sprida information om detta deltagande. Därutöver kommer den internationelle samordnaren, huvudsakligen på ett strategiskt plan, att arbeta med de frågor rörande upphovsrätt och tjänstehandel som är relevanta för de offentliga biblioteken i allmänhet och kb i synnerhet. Hösten 2006 ägnades framför allt åt informationsinhämtning och nätverksbyggande inom kb, nationellt, i Europa och globalt. En enkätundersökning genomfördes för att utröna vidden och karaktären av kb:s internationella engagemang. En samrådsgrupp inrättades för de medarbetare som arbetar internationellt med frågor avseende digitala bibliotek. Kontakter etablerades med en lång rad institutioner, organisationer och personer, bl.a. för att underlätta aktivt deltagande i uppbyggnaden av det av eu-kommissionen visualiserade europeiska digitala biblioteket. g kb 2006 17
Omvärldskommunikation Det övergripande målet för KB:s PR och informationsverksamhet är att aktivt sprida kunskaper om verksamheten samt bistå dem som söker fakta om KB. Under 2006 har fokus även legat på att stötta organisationen under en stor omorganisationsprocess. Visioner, ny grafisk profil och nya kanaler KB har under året utarbetat och introducerat ett visionsdokument som också innehåller mål och strategier för ett förverkligande. Under året infördes en ny grafisk profil. Resultatet blev en balans mellan tradition och förnyelse. Officiellt svenskt namn är Kungl. biblioteket, i dagligt tal kb. kb är Sveriges nationalbibliotek, vilket uttrycks i logotypen genom den engelska översättningen, National Library of Sweden. Den nya profilen och designprogrammet syftar till underlätta arbetet i en alltmer internationaliserad verksamhet. Under året har de regelbundna kanalerna för omvärldskommunikation utvecklats. kb startade ett digitalt nyhetsbrev, kb Nyheter, som snabbt fick ca 800 prenumeranter inom biblioteks- och forskningsvärlden. Dessutom startade utgivningen av den tryckta verksamhetsskriften kb Krönikan. En ny webb har förberetts under året. Syftet är att bättre kunna möta omvärldens behov av kunskap om och tillgång till kb:s verksamhet och tjänster. g E-plikt ständigt i fokus Extern information ges löpande i pressmeddelanden och pressinbjudningar och journalister kontaktar flitigt kb för faktaunderlag inom många olika områden. E-pliktfrågan har ständigt varit i fokus. Som ett led i strävan att visa kb:s ambitioner arrangerades ett presseminarium kring det påbörjade digitaliseringsarbetet. Det gav stort genomslag i media. g Programverksamhet och utställningar KB:s roll som utställningsarrangör och seminarieanordnare är under utveckling. Ett stort förberedelsearbete har gjorts med målet att öppna en permanent utställning på kb januari 2008. g Personal några nyckeltal Personalökning och fortsatt Könsutjämning Antalet anställda den 31 december 2006 var 322 personer. Det innebär en ökning med 29 personer, något som möjliggjorts tack vare Accessprojektet. Under året har totalt 34 medarbetare externrekryterats i Accessprojektet. g Antalet anställda 2006-12-31 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31 Kvinnor 190 182 170 178 189 Män 132 111 111 115 121 Totalt 322 293 281 293 310 Av kb:s medarbetare är 59 procent kvinnor och 41 procent män. Jämfört med år 2005 har könsfördelningen blivit något jämnare. Fem lediga chefsbefattningar direkt underställda Riksbibliotekarien tillsattes med kvinnor. Kompetensområden 2006-12-31 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31 Kärn 240 215 206 215 226 Ledning 27 30 30 31 32 Stöd 55 49 45 47 52 18 kb 2006
För fortsatt framgångsrik verksamhet Verksamhetens art ställer krav på djupa kunskaper inom skilda områden, från bokhistoria, konservering, biblioteksoch informationsvetenskap till IT-kunskaper. Kunskapen används både i nationella och internationella sammanhang och i pågående samarbetsprojekt med andra institutioner och myndigheter. Den under året pågående organisationsöversynen syftar till att verksamheten bedrivs mer ändamålsenligt så att medarbetarnas kompetens nyttjas på bästa sätt. Processen har berört alla medarbetare och många har åtagit sig uppdrag i projektarbeten och deltagit i olika aktiviteter. g Ekonomisk Information Intäkter KB:s verksamhet finansieras till största delen, 93 procent, av anslag från regeringen. De externa intäkterna kommer främst från tillhandahållande av reproduktioner till forskare och studenter, mikrofilmer till andra bibliotek, uthyrning av»hyllor«i biblioteksdepån i Bålsta och utbildningar. Bidragsintäkter är främst lönebidrag från ams och bidrag till externt finansierade projekt samt från Sida för projekt Nationalbiblioteken i Centralamerika. En stor ökning av bidragsintäkterna härrör sig från särskilda medel för kompetensöverföringsmedel, ett stöd för att kunna anställa personer som ska säkerställa kompetens inom statsförvaltningen och medel inom ramen för Access. g Verksamhetens kostnader Omsättningen 2006 ökade väsentligt jämfört med 2005 men jämfört med tidigare år motsvarar ökningen inte de sedvanliga anslagsuppräkningarna som kb får. En förklaring till ökningen av omsättningen är att kb under 2006 ökade bl.a. bidragsintäkterna väsentligt, se förklaring ovan. 2005 var ett år som kännetecknades av besparingar och analyser av de olika verksamheterna för att kunna göra satsningar och prioriteringar inom framtida utvecklingsområden och under 2006 kom många av dessa satsningar igång. 2006 fick kb ett ökat anslag på 3 mkr att användas för utvecklingsinsatser. Accessprojekten har medfört ökade aktiviteter finansierade både med bidrag och anslag. g Resultat- och balansräkning Resultaträkning 2006 2005 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 225 376 210 592 Intäkter av avgifter och andra 7 123 6 573 ersättningar Intäkter av bidrag 15 397 7 883 Finansiella intäkter 480 220 Summa 248 376 225 268 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -127 327-113 995 Kostnader för lokaler -65 320-63 077 Övriga driftkostnader -47 262-39 925 Finansiella kostnader -340-360 Avskrivningar -9 592-8 654 Summa -249 841-226 011 Verksamhetsutfall -1 465-743 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten 18 206 19 941 för finansiering av bidrag Medel som erhållits från andra myndigheter 3 360 5 244 för finansiering av bidrag Övriga medel för finansiering av 1 851 21 bidrag Lämnade bidrag -23 417-25 206 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring -1 465-743 Jämförtalen 2005 för intäkter och andra ersättningar och finansiella intäkter har justerats med 95 tkr jämfört med årsredovisningen 2005. kb 2006 19
Styrelsen T.o.m. 2006-12-31 Ordförande Riksdagsledamot Inger Davidson medlem av Riksdagens utbildningsutskott Generaldirektör Sven Allerstrand Statens ljud- och bildarkiv T.o.m. 2006-12-31 Avdelningschef Birgitta Modigh Statens kulturråd T.o.m. 2006-12-31 Rektor Inge-Bert Täljedal Umeå universitet Författare Carina Burman Överbibliotekarie Jon Erik Nordstrand Högskolan i Borås Fr.o.m. 2007-01-01 Ordförande Professor Christina Ullenius Riksbibliotekarie Gunnar Sahlin Kungl. biblioteket T.o.m. 2006-12-31 Direktör Lars Grahn Fr.o.m. 2007-01-01 Professor Lisbeth Larsson Göteborgs universitet T.o.m. 2006-12-31 Prefekt Christer Knuthammar Institutionen för Tema Linköpings universitet Fr.o.m. 2007-01-01 Överbibliotekare Ulf Göranson Uppsala universitet Doktorand Sara Kärrholm Litteraturvetenskapliga institutionen Lunds universitet Fr.o.m. 2007-01-01 VD Magnus Dimert Adlibris Fr.o.m. 2007-01-01 Generaldirektör Solfrid Söderlind Nationalmuseum 20 kb 2006