OM VÅRT ANSVAR. lars g josefsson, koncernchef

OM VÅRT ANSVAR»För Vattenfall handlar socialt ansvar om en avvägning mellan ansvar för kunden ansvar för miljön ansvar för ekonomin. Det handlar om långsiktigt ansvar, inte bara för det kommande kvartalet utan för flera generationer framåt.«lars g josefsson, koncernchef Ansvar handlar inte bara om vackra ord SID 2 Flytt från gammalt till nytt när Vattenfall kom till byn SID 4 Miljöriktig energiförsörjning nödvändig för ett gott liv SID 8 Dammar får högt betyg SID 9 Vattenfalls ansvarsdokument SID 10 Så här gör vi med miljön SID 11 Socialt ansvar ingår i vårt arv SID 12 FN:s nio principer SID 13 Nya affärsprojekt i Polen SID 14 En kraft att lita på SID 15

FAKTA LARS G JOSEFSSON Är Vattenfalls vd och koncernchef sedan augusti 2000. Arbetade i 23 år inom Ericsson på en rad ledande poster. Var från 1997 vd och koncernchef för Celsius, som han ledde fram till årsskiftet 1999 2000, då företaget uppgick i Saab. Andra uppdrag: styrelseledamot i Böhler-Uddeholm AG, Wien, Österrike och i Eskom Holdings Ltd, Johannesburg, Sydafrika. Dessutom upphovsman till ett antal patent inom radarteknikområdet. Medlem av Kungliga Svenska Krigsakademin sedan 1988 samt Kungliga Örlogsmannasällskapet sedan 1998. ANSVAR HANDLAR INTE BARA OM VACKRA ORD förr i tiden fanns ett ord som hette redogörandeansvar. Innebörden var förstås att den som hade ett ansvar också var tvungen att inte bara tala om hur man skötte sig, utan också visa hur man förvaltade sitt ansvar. Idag används inte det ordet, åtminstone inte i det svenska språket. Men för mig och för Vattenfall är det en grundläggande värdering för koncernens hela arbete med socialt ansvar. Vi genomför det vi sagt att vi ska göra eftersom vi tar det ansvar vi sagt att vi ska ha. Socialt ansvar är inte ansvar riktat åt enbart ett håll. För Vattenfall handlar socialt ansvar om en avvägning mellan ansvar för kunden - ansvar för miljön - ansvar för ekonomin. Det handlar om långsiktigt ansvar, inte bara för det kommande kvartalet utan för flera generationer framöver. Det är därför det är så viktigt att vi tar med många aspekter i det vi gör; att vi inte fattar beslut förrän efter noggranna avvägningar. Vilket är bäst för oss, för människor och för omgivningen? Vad som kan verka vara en bra affär, blir en dålig om människor far illa. Det är inte förenligt med Vattenfalls sätt att arbeta. Vattenfall tar ansvar för miljön och människor, bland annat genom ny teknik i kraftverken. Förbränningen av fossila bränslen, som kol och bensin, leder till koldioxidutsläpp som i sin tur kraftigt bidrar till växthuseffekten. Världen och företagen är medvetna om problemen och det är nu tid att systematiskt ta tag i frågan. Tyvärr, skulle jag vilja säga, saknas kraftfulla beslut på global nivå. Det är svårt att gemensamt ta de nödvändiga besluten framåt. Istället blir det många möten, många konferenser, men till slut kommer resultaten trots allt. Att minska koldioxidutsläppen från bilarna är minst lika viktigt som att minska utsläppen från kraftverken. Jag tror inte att folk kommer vilja köra bil mer sällan i framtiden. Därför måste forskningen inriktas på hur utsläppen från såväl bilar som kraftverk ska kunna minskas. Vi tar vårt sociala ansvar genom att lägga resurser på att lösa den här typen av problem. Det kommer inte bara våra kunder till godo, utan också omvärlden. Vattenfalls arbete och ansvar för miljön och omgivningen är en liten del i det stora arbete som pågår världen över. Jag ser optimistiskt på arbete med att företagen och länderna tar sitt långsiktiga sociala ansvar, vilket självfallet omfattar även miljöarbetet. I dagsläget ser det ut som om Europa väljer att gå en väg, via Kyotoavtalet, medan USA väljer en annan. I slutändan är det möjligt att vi når fram till målet samtidigt. Vattenfall har kommit en bit på väg, men vi kan alltid bli bättre. Vår vision, att vara nummer ett för kunden, miljön och ekonomin ska vi uppfylla. Kunden ska uppfatta Vattenfall som det självklara valet. För kunden, för miljön och för det uthålliga samhället. lars g josefsson, koncernchef 2 VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR

»Polarområdena smälter. Bäckar uppstår där det tidigare aldrig runnit vatten. Floder forsar där det tidigare bara funnits bäckar. Sjöar växer där det tidigare varit torrt. Isen smälter i norr. Det är mitt budskap.«oren Lyons, professor vid universitetet i Buffalo, USA vid Vattenfalls symposium 2003, 20 maj.»den globala marknaden innebär större ansvar. En respekt för andras kulturer. En ny fredlig ordning. Ekonomi är vi människor. EU är mer än bara en union, den är ett folk med gemensamma värderingar, gemensam kultur och historia. EU måste tillsammans med USA enas om att samarbete är den enda vägen till stabilitet.«dr Hans-Dietrich Genscher, fd utrikesminister och vice kansler i Tyskland, nu bland annat ordförande i German Council for Foreign Relations, vid Vattenfalls symposium 2003, 20 maj.»vi diskuterar tillståndet i världen. Det finns tre grundvärden för oss indianer. Fred, som står för hälsa. Rättvisa som står för sedvanerätt. Och enighet, som egentligen innebär styrkan av goda tankar. Är det något vi vill säga till den övriga världen skickar vi ut budbärare. Jag är en sån budbärare idag. Och tillståndet i världen är inte bra.«oren Lyons, chief för Ondanagastammen från Council of Chiefs, en mer än 1000 år gammal mötesform för olika indianstammar. Vid Vattenfalls symposium 2003, 20 maj. Vattenfallsymposiet är ett årligen återkommande forum för Vattenfalls kunder, medarbetare samt företrädare för andra intressegrupper. Symposiet inriktas på ett aktuellt och angeläget tema där Vattenfall bjuder in svenska och internationella talare som presenterar sina visioner och tankar. I år firade Vattenfallsymposiet 20-års jubileum. VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR 3

För familjen Broska, farmor Hildegard, farfar Willi, svärdottern Simone, äldsta dottern Sandra och tvillingflickorna Nadine och Nicole har flytten i princip varit en positiv upplevelse. FLYTT FRÅN GAMMALT TILL NYTT När brunkol ska brytas påverkar det många människor. Det ger arbetstillfällen och möjlighet för regioner att leva. Men det betyder också att en del byar måste flyttas för att bereda plats för dagbrytningen. Geisendorf är en av dessa byar. Satellitnavigatorn har stora problem att hitta byn Geisendorf på den tyska landsbygden. Runt runt snurrar vi, innan vi ser det omtalade vattentornet. Då letar vi oss fram med våra egna ögon, och kommer till byn Nya Geisendorf, inte den gamla. Den finns inte längre. Unga fru Broska öppnar dörren när vi ringer på ett av de nybyggda husen. Visst vill hon visa upp sitt vackra hus. Mer än gärna. Kom in, kom in. Det nya, moderna huset är både estetiskt och välplanerat. - Det är inte samma hus som vi alltid bott i, det stämmer, säger fru Broska. Men det är ljust och funktionellt. Och vi har alla våra grannar och bekanta kvar. Hennes svärföräldrar, gamla herr och fru Broska som också bor i huset, är inte lika odelat positiva. Men säger ändå att de tycker att flytten har gått bättre än förväntat, och att de känner sig på det hela taget väl behandlade. Fast hade de fått välja hade de självfallet bott kvar i den gamla byn i det gamla huset. Nya Geisendorf ligger ett längre stenkast från Gamla Geisendorf, i ett platt landskap cirka 15 mil sydost om Berlin i det som en gång var Östtyskland. Inte mycket verkar ha förändrats sen 4 VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR

NÄR VATTENFALL KOM TILL BYN den östtyska tiden; stora betongkomplex, nerlagda hotell och begränsat uteliv dominerar Neupetershain, den något större by dit Nya Geisendorf flyttats. Men det finns också bevis på att en ny tid har gjort sitt intrång här; en nyöppnad Mitsubishi-försäljare, en Kodak-försäljare och flera nya villor står på plats. När Vattenfall expanderade i Tyskland i början på 2000-talet var byn Geisendorf en av de byar som tyska myndigheter redan beslutat skulle flyttas. Anledningen var kolbrytningen. För att kunna tillgodose människors ökade krav på elektricitet måste byar och små samhällen flyttas så att brunkolen kan utvinnas och användas i de närbelägna kraftverken. Så har skett under många år, och även sen Vattenfall tagit över verksamheten. Att flytta byar är en integrerad del av elförsörjningen i den här delen av Tyskland. Under närmare 15 år har planerna på kolbrytningen i Geisendorf varit kända. Lika länge har det varit känt att byn ska flytta och lika länge har också samtal, planer, gräl och bestörtning varit en del av vardagen för de 17 hushållen i byn. Det är klart att man inte tycker det är så kul när man får veta att byn ska flyttas, säger herr»det är klart att man inte tycker det är så kul när man får veta att byn ska flyttas, säger herr Beyer. Men det som blivit är fantastiskt«. Beyer. Jag som alltid varit naturälskare var förstås orolig för att jag skulle bli instängd i något stort hyreshus där jag aldrig kom ut. Men det som blivit är fantastiskt. Att flytta på en by låter dramatiskt. Som om det helt plötsligt väller in stora väghyvlar som skrapar bort husen och människorna i den lyckliga byn och bara lämnar kvar öppna sår i natu- VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR 5

gruvbolaget under hela den här perioden. Borgmästaren var en av de mest aktiva. Resor företogs för att byborna bäst skulle kunna se ut var den nya byn skulle ligga. Önskemål framfördes. Så ville till exempel Geisendorfborna kunna se sin gamla by. Varmed Nya Geisendorfs vattentorn renoverades och utrustades med en balkong vänd mot den gamla byn. - I början var det många som gick upp och tittade. Men nu är vi alla vana och bryr oss inte så mycket längre, säger fru Broska. Istället ägnar sig byinnevånarna åt att göra sina nya trädgårdar vackra, blomsterarrangemangen är förbluffande. Herr Beyer vattnar varje kväll.»i början var det många som gick upp och tittade. Men nu är vi alla vana och bryr oss inte så mycket längre, säger fru Broska.«Det gamla vattentornet i Nya Geisendorf renoverades i samband med flytten och utrustades med en balkong vänd mot den gamla byn så byborna kan se hur kolbrytningen fortskrider. ren. Så dramatiskt är det inte i verkligheten när en by flyttas, även om det förstås inte är en drömsituation. Just för att dramatiken ska bli så liten som möjligt inleds samtalen med byinnevånarna oerhört tidigt. - Vi börjar med samtal långt innan det är aktuellt med en byflytt, berättar dr Dähnert på Vattenfall i Tyskland och ansvarig för byar som behöver flyttas. - Vi informerar om att politikerna beslutat att det ska brytas kol här och sen är diskussionen fri. Alla känslor, alla ifrågasättanden ventileras under flera år. Så småningom börjar vi tillsammans med byborna diskutera vart byn ska flyttas. Under flera år pågår sedan den gemensamma planeringen mellan kraftbolaget, myndigheter och byborna om vart husen ska flyttas, vilka alternativen är, hur det ska bli, vilka som ska bo tillsammans osv. Först tio år efter de inledande samtalen togs första spadtaget för den här nya byn. En vald grupp från byn diskuterade med En liten kille kastar bröd i dammen där några änder håller till. Efter ett tag kommer hans pappa och gör honom sällskap. Tillsammans går de och ställer sig vid ett staket för att växla några ord med grannen. Arbetslösheten är stor i regionen. En av de få industrinäringarna är energi. Kraftverken finns där kolet finns. Under några år sker kolbrytningen på en plats, sen flyttar den vidare. Finns inte kolen i närheten av kraftverket blir brytningen olönsam. När brunkolet utvunnits återställs landskapet. Det handlar inte om ett dött landskap, utan istäl- Prunkande trädgårdar omger de nya bostäderna. 6 VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR

Lantlig idyll i tysk miljö. let skapas bland annat rekreationsplatser för de omkringboende med konstgjorda sjöar, möjligheter till både vindsurfing och vattensport, jogging och natursköna miljöer. Brunkolsbrytningen är förenad med ett långtgående återställandeansvar. Om några år har dagbrottet i Geisendorf flyttat vidare. Samtalen med de då berörda har redan varit igång i tio år. Och invånarna i Nya Geisendorf lever vidare. Tillsammans, men i nya hus och nya omgivningar. Ingen av byinnevånarna talar om att flytta någon annanstans. De trivs. BYAR SOM FLYTTAR KAUSCHE 411 invånare i 177 hushåll. Klart 1996 GEISENDORF 42 invånare i egna hem. Klart 2001 HORNO 360 invånare i egna hem. Klart 2003 HAIDEMÜHL 719 invånare i 294 hushåll. Klart 2006 TREBENDORF 130 invånare i egna hem. Klart 2017 KRÖNIKA ANSVARSFULL HANTERING VINNER I LÄNGDEN När det gäller kraftproduktion har vi i Norden en begränsad erfarenhet när det gäller andra kraftkällor än sol, vind och vatten samt kärnkraft. Vår kunskap om brunkolsförbränning och brytning är minimal och baseras oftast på föråldrade bilder vi sett över ett nedsmutsat Ruhrområde. De anläggningar Vattenfall driver i östra Tyskland tillhör de modernaste fossilbaserade anläggningarna i Europa. Vattenfall Europe Generation and Minings kraftproduktion och brunkolsutvinning baseras på tre ledord: kompetens, avvägning och ansvar. KOMPETENS. Vattenfall har med sina nya moderna kraftverk mer än halverat utsläppen av koldioxid de senaste åren. Minskningen ligger på 50 miljoner ton per år. Som jämförelse så är hela Sveriges koldioxidutsläpp 60 miljoner ton per år. Utsläppen av partikeldamm har minskat med närmare 98 procent, och även försurande utsläpp har minskat drastiskt. AVVÄGNING. Människor behöver el och arbete. Kraftverk och dagbrott ger både el och arbete. Vattenfalls avvägning handlar om vem som ska ges mest hänsyn det stora samhället med dess krav på energi, eller det lilla samhället med några få människor som måste flytta från sitt gamla hus till ett nybyggt med el och rinnande vatten. Det stora samhället där människor behöver arbeten eller det lilla samhället som inte vill flytta. När delstaten tog ställning till flytten ställdes byinvånarnas intressen mot miljoner människors. Vi flyttar byar. Det är nödvändigt och ingen ny företeelse. Vill man bryta brunkol måste man gå till väga på det sättet. Det går inte att bo där det bryts kol. Flytta hus eller byar har gjorts så länge gruvdrift pågått, i Malmberget i Sverige likväl som i Tyskland. ANSVAR. 15 år efter brytningen har vi återställt naturen. Människor får en rekreationsplats. Och många människor har beretts arbete, fått modern elproduktion och har också fått möjlighet att bo kvar i regionen som annars skulle riskera att avfolkas. Om Vattenfall bygger och driver kraftverk vågar jag säga att ambitionen är att påverkan på omgivningen skall vara så liten som möjligt. Vi skall alltid vara nummer ett för kunden, miljön och ekonomin. LARS G JOSEFSSON, koncernchef VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR 7

MILJÖRIKTIG ENERGIFÖRSÖRJNING NÖDVÄNDIG FÖR ETT GOTT LIV Som miljöchef välkomnar Agneta Rising Vattenfalls starka sociala ansvar. Den största faran för världen globalt är samhällen utan energi. Människor dör i förtid utan energi, av okokat vatten, bakterier i maten och ett alltför hårt liv. Energiförsörjning baserad på eldande av pinnar och komockor skapar i förlängningen ett betydligt allvarligare problem än det som dagens moderna kraftindustri skapar. Agneta Rising är Vattenfalls miljöchef. Att bolag tar sitt sociala ansvar, med allt vad det innebär av både miljö- och samhällsmässiga hänsyn ligger henne varmt om hjärtat. Därför välkomnar hon Vattenfalls starka linje för socialt ansvarstagande. - Vi måste lämna vårt bidrag till att det finns tillgång till bra energi i andra delar av världen än de högteknologiska västländerna. - Alla företag måste ta ansvar för att vi inte förstör och lämnar efter oss en planet som vi inte kan leva på. - Energiutvecklingen handlar om att skapa en balans mellan kostnader och sociala- samt miljöaspekter på verksamheten. Det är vi i Vattenfall bra på och vi är också erkända i världen för detta. Agneta Rising ser i uttrycket socialt ansvar en mängd olika saker. Exempelvis kan Vattenfall med sin kompetens vara med och utveckla nya regler och direktiv för energiindustrin. I grunden bottnar socialt ansvar i öppenhet, att Vattenfall agerar öppet i samhället som vi verkar i, att vi delar med oss av vår kunskap och kompetens och att vi aktivt går ut och informerar och tar initiativ till diskussioner som berör verksamheten. Vad gäller Vattenfall så kan miljömedvetna kunder exempelvis få reda på allt om utsläpp och kraftproduktion genom att ta direkt kontakt med Vattenfall. Som ansvarig för miljöarbetet inom hela Vattenfallkoncernen står självfallet klimatförändringarna och koldioxidutsläppen högst på agendan för Agneta Rising. Det innebär många möten och många resor världen över, vilket kan vara tröttande. Men samtidigt har världen vaknat och nåt är på väg att hända. - Att arbeta med miljö är att vara beroende av omvärlden. Det vi gör måste vi alla göra. En ensam spelare kan inte ändra världen, men påverka den i rätt riktning. Först när många är med, händer något rejält. FAKTA AGNETA RISING År på Vattenfall: 23. Styrelsearbeten: Bland annat i The World Nuclear Association. Tog initiativet till organisationen Women in Nuclear där det nu tio år senare finns 2 500 professionella medlemmar från 56 olika länder. Reser: Mycket! 8 VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR

VATTENFALLS DAMMAR SÄKRAST I VÄRLDEN? Att ta sitt ansvar innebär också att inte utsätta den synliga miljön för några onödiga risker. Därför tillhör Vattenfalls dammbyggen de säkraste i världen. Just nu pågår ett omfattande investeringsprogram för att ytterligare förstärka Vattenfalls svenska vattenkraftsdammar utifrån strängare krav och riskbedömning. I en rapport presenterad våren 2003 konstaterar tre internationellt erkända dammsäkerhetsexperter att Vattenfalls dammar mer än väl uppfyller alla krav som går att ställa på dammbyggen. Den allmänna riskhanteringen är bland de ledande, konstaterar expertgruppen efter sin summering. Särskilt imponerad var gruppen av att Vattenfall börjat tillämpa MTO, en metod för att analysera samverkan mellan människa, teknik och organisation, en metod som hittills använts främst inom kärnkraftindustrin I expertgruppen ingår Gary Salmon, tidigare dammsäkerhetschef vid BC Hydro i Kanada, Mona Bechai, tidigare dammsäkerhetschef vid Ontario Power Generation i Kanada samt Ferdinand Budweg, dammsäkerhetsexpert från Brasilien.

SÅ TAR VATTENFALL SITT ANSVAR 2002 formulerade Vattenfall ett förhållningssätt för hela koncernen avseende både miljön och den sociala miljön. Ett förhållningssätt som beskriver det ansvar Vattenfall tar på sig när det gäller omgivningarna och hur det praktiska genomförandet ska gå till. Vår verksamhet påverkar alltid miljön på ett eller annat sätt. Politiker och myndigheter beslutar på vilken nivå påverkan är acceptabel. Hänsyn till miljön är grundläggande för alla våra aktiviteter. Vi har systematiskt infört förfaringssätt för att försäkra oss om att miljömässiga hänsyn är tagna i varje led av vår verksamhet. Det har hjälpt oss att ständigt förbättra vår kvalitet och vår förmåga att ta hänsyn till miljön och samhället. Luftföreoreningar och nedskräpning har dramatiskt minskat. Vi bygger upp det landskap som tidigare påverkats bland annat efter dagbrotten vid brunkolsbrytning. Och vi investerar också i flora- och faunabeskydd runt om våra kraftverk. Vi använder oss av Livscykelanalyser, LCA, som en metod att kartlägga miljöpåverkan i vår satsning»från vaggan till graven«. Det ger detaljerade analyser som täcker stora delar av vår nordiska elektricitet och värmeproduktion. En första översiktlig LCA för elproduktion i Polen och Tyskland genomfördes under våren 2003. Vi beräknar den miljömässiga påverkan i hela energikedjan från utvinning av bränsle till hanteringen av avfall. Vattenfall var 1999 det första bolaget i världen att certifiera en miljövarudeklaration, en standard som kallas EPD, enligt ISO TR 14025. Idag har vi certifierat miljövarudeklarationer som tillsammans täcker mer än 70 procent av vår elproduktion i Sverige. Det praktiska miljöarbetet har lett till ett ramverk för vår miljömässiga hantering. De flesta av de skandinaviska verksamheterna har infört miljöledningssystem och flera är certifierade enligt ISO 14001. Flera är också certifierade enligt ISO 9001. 10 VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR

MILJÖN ÄR ALLAS VÅR FRAMTID Vattenfall arbetar sen 2002 efter en policy som handlar om hur vi ska agera gentemot vår omgivning. Fem riktlinjer utgör grundstenarna i den policyn. Vår ambition är att bli igenkänt som ett miljömässigt ledande företag. Vårt uppträdande i miljöfrågor ska skapa de rätta förutsättningarna för en sund affärsutveckling och för att förbättra vår konkurrenskraft. Genom att genomföra kontinuerliga förbättringar kommer vår ambition att skapa goda exempel på de marknader där vi verkar. Vi anstränger oss för att nå en oförminskad uthållig utveckling i vår ekonomiska, sociala och miljömässiga omgivning. Vi tar ansvar för framtiden genom nyskapande lösningar och genom att använda resurser effektivt. Vi förbinder oss att fortsätta att ha en öppen dialog angående konsekvenserna för miljön baserade på våra beslut, våra produkter och vår verksamhet. Vi lyder under gällande lagar, regler och förordningar. Vi förebygger vår miljömässiga påverkan genom att göra avancerade bedömningar inför nya aktiviteter och stödjer agerande som har i syfte att förminska vår påverkan på naturen/miljön. Vi utvärderar andra bolags miljömässiga ansvar när vi väljer leverantörer, entreprenörer och affärspartners. Vi besitter omfattande expertkunskap som tillåter oss att fatta affärsbeslut på sunda och miljömässiga grunder. Vi skyddar miljön och fokuserar våra ansträngningar på människors hälsa. Våra aktiviteter karaktäriseras av respekt för lokala traditioner. BUDORD Vattenfall arbetar efter följande tre»budord«i sitt arbete för att ge renare och bättre energi åt människor. Dessa budord är följande: 1. Vi ska agera ansvarsfullt gentemot världen omkring oss mot människor likväl som mot naturen. 2. Vi ska behandla alla med tillbörlig respekt och agera gentemot andra på samma sätt som vi själva vill att andra ska behandla oss. Detta gäller både inom och utanför Vattenfallkoncernen. 3. Vi ska respektera rådande åsikter och värderingar i de olika kulturer inom vilka vi arbetar. Alla våra verksamheter måste lyda under gällande nationell och lokal lag, bestämmelser och överenskommelser. VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR 11

»DET SOCIALA ANSVARET INGÅR Under Vattenfalls symposium om socialt ansvarstagande var sydafrikanen Reuel Khoza en av talarna. Reuel Khoza är styrelseordförande för det sydafrikanska energibolaget Eskom där Vattenfalls vd och koncernchef Lars G Josefsson är en av styrelseledamöterna. I Sydafrika är företagens sociala ansvarstagande mycket påtagligt. Reuel Khoza säger:»konceptet social ansvar är en del av den afrikanska livsstilen. Jag är för att du är, du är för att vi är. Vårt arbete bygger på ett ansvarstagande för såväl ekonomin, samhället samt miljön och är: Icke diskriminerande Icke exploaterande Ansvarsfullt«Corporate Social Responsibility, CSR, är en integrerad del av vårt arbete, det finns i vårt dagliga arbete. Det balanserar behovet av långsiktighet jämfört med det kortsiktiga vinstintresset, säger Reuel Khoza, styrelseordförande för Eskom, Sydafrikas största energibolag. Det är vi som bolag som arbetar fram de riktlinjer som blir lagstiftning efter några år. Eskom arbetar tillsammans med de andra största bolagen i Sydafrika, bland andra Southafrican Brewerys och Sasoil när det gäller socialt ansvarstagande. De»byter anteckningar med varandra«som Reuel Khoza uttrycker det. Vad betyder då socialt ansvarstagande rent konkret? Vi har ett ansvar inte bara för nästa generation människor utan för lång tid framöver. Därför har vi till exempel ett hiv-aids-program för våra anställda och deras familjer. De får bromsmediciner och annan hjälp och vi har också forskare som arbetar för att hitta vaccin för att vi ska kunna hindra smittan från att spridas. Vi genomför utbildning för våra anställda och har tagit fram speciella program för att exempelvis lyfta fram kvinnor på chefsnivå. Vi har också aktivt varit ute i byar och samhällen och uppmanat kvinnor att söka till oss så vi kan utbilda dem till ingenjörer. Förra året utexaminerade vi 40 kvinnliga ingenjörer, i år blir det lika många. 25 procent av våra chefer är kvin- Samarbete ger ljus I samband med Vattenfalls symposium 2003 träffade Lars G Josefsson, vd för Vattenfall, och Reuel Khoza, styrelseordförande för ESKOM, en överenskommelse om att utveckla ett gemensamt utbytesprogram. Inom ramen för programmet ska man bland annat diskutera erfarenheter och potentialer med avregleringen och öppna energimarknader, utväxla stipendier samt utforska möjligheten att arbeta gemensamt med ett elektrifieringsprojekt i Södra Afrika som stödjer utbildning och lokal utveckling. 12 VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR

I VÅRT ARVMen vi lever inte bara idag, och våra anställda och vår energi finns inte bara nu, utan kommer finnas kvar långt efter att jag har försvunnit från bolaget.«nor. I ledningsgruppen är hälften svarta, hälften vita. Det är viktigt med tanke på vår bakgrund med apartheid. Eskom har också skapat en fond, Eskom Foundation, varifrån bland annat utbildningar bekostas, liksom dragandet av el till de anställda och utrotande av analfabetismen hos de anställda och deras familjer. När det programmet infördes 1991 låg analfabetismen på 45 procent, nu är den nere på 10 procent och fortsätter att sjunka. Eskom tar också sitt sociala ansvar när det gäller deras anställdas rättigheter. Medbestämmande vid viktiga beslut, anställningstrygghet, rätt till facklig tillhörighet osv är självklart. Varför gör man det? Att vara ett stort bolag i Sydafrika handlar om så mycket mer än att bara tjäna pengar. Vi vill självklart att Eskom ska var ekonomiskt lönsamt, och det är det. Men vi lever inte bara idag, och våra anställda och vår energi finns inte bara nu, utan kommer finnas kvar långt efter att jag har försvunnit från bolaget. Det är viktigt att Eskom står för något bra, att vi tar ansvar för den verklighet vi lever i. Om vi inte fyller igen hålen efter oss i miljön, vem gör det då? Inte kan vi lämna efter oss en verklighet som vi själva inte vill ha. Så gör vi inte. I Sydafrika är socialt ansvarstagande från företag ett levnadssätt.»i am because you are, you are because we are«. FAKTA Eskom är Sydafrikas största energibolag. Totalt har bolaget 29 359 anställda. 2,8 miljoner hem på landsbygden är anslutna. Eskom förser 95 procent av Sydafrika med elektricitet och även stora delar av övriga Afrika. Styrelseordförande är Reuel Khoza. I styrelsen sitter bland andra Vattenfalls vd och koncernchef Lars G Josefsson. Eskom bygger sitt arbete med socialt ansvarstagande på FN:s riktlinjer från»the Environment Programme«(Johannesburg 2002). NIO PRINCIPER FÖR FRAMTIDEN Vattenfall har anslutit sig till svenska regeringens initiativ Globalt Ansvar. Därmed införlivar vi Global Compacts nio principer i vårt dagliga arbete och sprider dem vidare så att fler företag kan anta principerna. Vattenfall har också anslutit sig till OECD:s riktlinjer för multinationella företag. FN:s generalsekreterare Khofi Annan la grunden till Global Compact, principer för hur ett samarbete mellan FN och världens näringsliv skulle kunna förverkligas. Den svenska regeringen stödjer Global Compact, nio principer som är framtagna av FN, genom sitt program Globalt Ansvar. Målet är att få multinationella företag att agera mer ansvarsfullt. Företagen som stödjer Global Compact ska förverkliga principerna genom att använda sina resurser och sin idérikedom. Detta är principerna: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER princip 1. Företag ska stödja och respektera bevarandet av internationellt tillkännagivna mänskliga rättigheter och princip 2. Se till att de inte medverkar till brott mot de mänskliga rättigheterna. ARBETSFÖRHÅLLANDEN princip 3. Företag ska upprätthålla fackföreningsfriheten och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar, princip 4. Avskaffa alla former av tvångsarbete, princip 5. Avskaffa barnarbete och princip 6. Eliminera all diskriminering avseende anställning och arbete. MILJÖ princip 7. Företag ska stödja försiktighetsprincipen vid antagande av miljömässiga utmaningar, princip 8. Ta initiativ för att främja större miljöansvar och princip 9. Uppmuntra utveckling och sprida miljövänliga tekniker. Mer information kring Global Compact finner du på www.unglobalcompact.org Vill du själv stödja ett FN-initiativ online kan du gå till www.netaid.org På utrikesdepartementets hemsida kan du hitta mer om Globalt Ansvar: www.ga@foreign.ministry.se VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR 13

NYA AFFÄRSPROJEKT I POLEN Socialt ansvar innebär olika saker i olika länder. I grunden handlar det förstås om att man inte ska lämna samhället där man verkar i kläm utan att man finns och verkar där som en ansvarsfull medborgare. Det är en av anledningarna till FN:s nio principer i Global Compact. När Vattenfall kom till Polen runt millennieskiftet, genom förvärv av EW i Warszawa och GZE i södra Polen, var begreppet socialt ansvar i princip okänt. Regionen led av stor arbetslöshet och näringsliv och samhälle levde separata liv. Men ett av Vattenfalls förslag under förhandlingarna med den polska staten när de polska kraftbolagen skulle privatiseras var att låta GZE genom projekt ta större socialt ansvar än vad man gjort dittills. Och det var något den polska staten tog till sig och skrev in i överenskommelsen med Vattenfall. Efter tre års projektarbete med bland annat»prze cz si n sk«eller»switch to Silesia«har Vattenfalls filosofi blivit en viktig del för hela den södra regionen. Meningen med projektet är att få igång affärslivet och få hela regionen att blomstra, säger Barbara Ryszka, projektledare för»silesias ekonomiska utveckling«och anställd på GZE. Hittills har det gått väldigt bra. Södra Polen har stor arbetslöshet. Genom att arbeta aktivt i regionen med att få igång affärslivet, minskar arbetslösheten. Barbara Ryszka har haft en mängd besök från Sverige för att diskutera möjligheterna till affärsutveckling och ökat handelsutbyte, vilket redan har burit frukt. Ett annat sätt att öka intresset för regionen, förutom att få fler företag dit, är att öka medvetenheten om vad EU kommer att innebära, och att sprida kunskapen om vad det finns för möjligheter att få till ett ökat utbyte mellan till exempel Sverige och Polen. Inte minst har Vattenfall genom GZE tagit ett Barbara Ryszka, projektledare för, Silesias ekonomiska utveckling. stort kliv in mot universitetet och utbildningsväsendet. Vi har en tävling för studenterna vid universitetet för att främja näringslivet, berättar Barbara. I år vann en idé som ska bidra till att studenterna efter sin utbildning går till näringslivet. På andra plats kom pristagarna som vann förra året. De har bildat ett eget företag nu som bygger på deras idé att göra robotar. Alltså rörliga robotar. Såna finns redan på marknaden, men är för dyra att använda för vanliga människor. De här studenterna har en idé om hur man kan framställa billigare robotar som alla kan använda. Socialt ansvar handlar också om att städa upp efter sig.»keep your country tidy«står det bak på många godispaket vi köper i handeln. I Polen handlar det om samma sak fast i större skala. Där det tidigare bedrivits gruvdrift har det blivit sår i naturen. Sår som numer förvandlas till rekreationsområden, med sjöar och berg. Barbara har ett delprojekt, Old Dolomites, där ett gammalt gruvhål faktiskt förvandlats till ett skidberg, där det på vintern bedrivs alpin skidåkning. 65 nya jobb gav det, ett mycket bra projekt, menar Barbara. FAKTA Vattenfall gjorde entré i Polen i januari 2000 och äger idag 69 procent av Elektrocieplownie Warszawskie SA, Polens största kraftbolag. 2001 köpte Vattenfall en tredjedel av Polens första privatiserade energibolag, GZE och är i dag majoritetsägare. Totalt har Vattenfalls polska bolag cirka 5 000 anställda. 14 VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR

EN KRAFT ATT LITA PÅ Vattenfallkoncernen har idag vuxit utanför Sveriges gränser och finns också i övriga Norden, Nederländerna, Baltikum, Polen och Tyskland. Vägen dit är en lång historia. Det första kommersiella elnätet togs i drift på Manhattan för över 120 år sen. Elektriskt ljus och senare elkraft kom att revolutionera samhällslivet. I Tyskland gjorde elektriciteten sitt intåg redan i slutet på 1800-talet. Redan 1873 sattes den första dynamoelektriska maskinen igång tack vare HEW och 1887 fick hela Hamburgs stad elektricitet. Bewag öppnade sitt första kraftverk redan 1884 och försörjde stora delar av Berlin med elektricitet ett par år senare. Den nya elektriska tiden kom tidigt även till Sverige. När efterfrågan ökade och överföringstekniken utvecklades blev det möjligt att även ta tillvara på vattenkraftsresurserna. Sveriges riksdag beslutade år 1909 att bilda ett nytt statligt verk, Kungliga Vattenfallstyrelsen för att med statens fallrätter som bas bygga upp en ny affärsverksamhet. Utbyggnaden av Trollhättefallen i väst, Älvkarlebyfallen i öst och Porjus i norr redan samma år gav en flygande start. Under nittiotalet har elindustrin stegvis genomgått en stor och genomgripande förändring. Förr debiterades abonnenten en kostnad som fastställdes i ett tabellverk som kallades tariff. Idag väljer kunden själv leverantör, önskad mix mellan pris och risk och tilläggstjänster på en helt öppen marknad. Under de tre senaste åren har Vattenfallkonceren vuxit avsevärt genom förvärv av tyska bolag som integrerats till att bli Tysklands tredje största elföretag; Vattenfall Europe. Den tyska verksamheten består bland annat av fd HEW, med el och värme i Hamburg, fd VEAG med elproduktion och överföring av el i östra Tyskland, fd LAU- BAG med brunkolsbrytning för VEAG:s kraftverk och fd Bewag med el och värme i Berlin. I Polen där Vattenfall både är den första och största utländska aktören på energimarkanden ingår produktionsbolaget Elektrocieplownie Warszawskie SA i koncernen, liksom eldistributionsbolaget Gornoslaski Zaklad Elektroenergetyczny SA, GZE. Vattenfalls födelseplats var Trollhättan. Porjus kraftstation vid Luleå älv började byggas 1910. I Finland är Vattenfall den näst största aktören på marknaden. Vattenfall är ett företag byggt på en gedigen kompetens, värd att utveckla på den europeiska energimarknaden. Vattenfall är en av aktörerna i det europeiska energimarknadspussel som nu läggs. Ett starkt Vattenfall som utvecklas i takt med förändrade förutsättningar skapar värde. Kunderna, allmänheten och samhället kan lita på kraften från Vattenfall. Älvkarlebys hydroelektriska kraftstation med bron Karl XIII. Byggstart 1910. VATTENFALL 2003 OM VÅRT ANSVAR 15

OM VATTENFALL Vattenfall AB är den femte största elproducenten och det största värmeföretaget i norra Europa. Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. Med verksamhet i Tyskland, Sverige, Finland, Polen och andra länder, deltar Vattenfall i alla delar av värdekedjan för elektricitet produktion, handel på både finansiella och fysiska marknader, distribution och försäljning (både till andra företag och till hushållskunder). Vattenfall producerar elektricitet och värme och levererar energi till ca 6 miljoner kunder i norra Europa. Vattenfallkoncernen hade år 2002 en omsättning på över 100 miljarder SEK och producerar årligen omkring 160 TWh el med en försäljning på 180 TWh. Den årliga produktionen och försäljningen av värme uppgår till 34 TWh. Vattenfall har totalt 35 000 anställa 21 500 arbetar i Tyskland, 8000 i Sverige, 500 i Finland och 5000 i Polen. För mer information se vattenfall.com-responsibilities För fakta och siffror om Vattenfallkoncernen från ett miljö- och hållbarhetsperspektiv se: vattenfall.com-responsibilities-reports LAYOUT & PRODUKTION OTW Publishing, 08 50 55 62 00, www.otw.se FOTO Vattenfalls arkiv, Bosse Johansson, Kristina Eriksson