Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 6 Nu har vi lärt oss de flesta av de tunga ordklasserna. Pronomen är dock en av de lite knivigare som vi har kvar. Den skall vi arbeta med i detta studiebrev. Kämpa på och om ni har några frågor så hör av er! Målet med denna veckas arbete är följande: Du ska fundera på vilka funktioner pronomen har lära dig skillnaden mellan substantiviska och adjektiviska pronomen lära dig de vanligaste underkategorierna för pronomen kunna hitta pronomen i en text och veta vilken kategori den tillhör Känna till begreppen grundtal och ordningstal 1. Pronomen
Läs avsnitt 3.4 på s. 37-42 i SUN. Uppgift 1 Svara på följande frågor: 1. Vilka grupper definita pronomen kan man urskilja i svenskan? 2. Vad är skillnaden på substantiviska och adjektiviska pronomen? Ge exempel! 3. Vad kallas genitivformen av personliga pronomen? Läs kapitel 5 på s. 39-41 i SGS. Pronomen Personliga pronomen Reflexiv form Man Ordföljden i satser med pronomen 4. Gör övningar i kapitel 2 i övningsboken på s. 15-23. 2. Possessiva pronomen Läs kapitel 12 på s. 126-129 i SGS. Possessiva pronomen och genitiv Possessiva pronomen Reflexiv form av possessiv pronomen: sin Böjning av possessiva pronomen Böjning av substantivet och adjektivet efter genitiv och possessiv
Uppgift 2 Artikeln nedan är tagen ur Dagens Nyheter (5/11 2002). Lös följande uppgifter. Om du är osäker på någon term kan du kolla på Internetsidan: Grammatiska uppslag: http://www.eng.gu.se/sv/projects/grup/pronomen.html A. Pronomen 1. Innehåller texten några relativa pronomen? 2. Innehåller texten några indefinita pronomen? 3. Innehåller texten några interrogativa pronomen? 4. Innehåller texten några demonstrativa pronomen? 5. Pronomet den/det/de kan användas som personliga och pronomen. Då har ordet en anaforisk syftning (hänvisar bakåt i texten). Kan du hitta exempel på detta i texten? 6. Pronomet det kan dessutom fungera som opersonligt pronomen. Då har pronomet ingen syftning utan fyller subjektsfunktionen satser (t.ex. det regnar). Kan du hitta exempel på detta i texen? B. Personliga pronomen 1. Skriv in i rätt spalt i tabellen nedan de personliga pronomen du finner i texten. 2. Fundera på hur skribenten använder vi och dem i texten nedan. Vad tror du han försöker få fram? Finns det andra vi i texten? Subjektsformer objektsformer genitivformer/ possessiva pr. reflexiva pronomen reciprokt pronomen
Skitsnack? Om en rik kändis eller en känd rikis exempelvis ger åtta kronor i dricks efter en trerätters-middag med familjen, skulle servitrisen nästan begå ett yrkesfel om hon inte bar ut informationen om den blygsamma dricksen till köket samtidigt med de länsade faten. - Ja, det är nog få som inte skvallrar om sådana saker, säger Martin som är servitör på en östermalmskrog av rang. Men det skvallras på alla arbetsplatser i hela världen, så varför skulle restaurangvärlden vara annorlunda? Om åttakronorskändisen med famillj återkommer till restaurangen och även denna kväll lägger ett par förlupna femtioöringar i dricks får han förmodligen ett lite nedsättande smeknamn. - Vi har haft en som kallades för "den enarmade banditen" eftersom han tömde framfickornas skramlande mynt över bordsduken innan han gick. Mest enkronor och utländska småmynt, säger Martin. Andra smeknamn på kroggäster är "Skagen", (en finansman som en gång åt fyra toast skagen i följd), "Gulan" (en författare med gulsot) och "mister Dildo" (en skådis med många nya sexuella kontakter.) Den stora skillnaden mellan krogskvaller och ordinärt arbetsplatsskvaller är att det förra ofta upplevs som mustigare och mer näringsrikt, sannolikt tack vare en flitigare förekomst av kändisar och det faktum att restauranglivet ofta präglas av en lättsam fritidsstämning. Den falskskyltade atmosfären av integritet och diskretion bidrar också till avslappning och kontrollförlust, två viktiga ingredienser för uppkomsten av skvaller. För om den snåla kändisrikingen skulle få för sig att gå dit med någon annans fru än sin egen får skvallret genast ny näring.- Ibland verkar folk tro att ingen ser dem för att de sitter vid ett diskret bord eller på en krog som inte är så omtalad. Vissa gäster verkar också inbilla sig att personalen har något slags underförstådd
tystnadsplikt om sina gäster, men så är det ju inte. Alla uppgifter i kvällstidningarna om fulla regissörer och knarkande skådisar kommer från krogpersonalen som serverar och städar efter dem, säger Martin. Sara, servitris på en populär restaurang i Vasastan, tycker att huvuddelen av skvallret i ett restaurangkök berör stammisar eller gäster som på annat sätt gjort sig kända hos personalen. - En av kallskänkornas föredetting envisades med att gå hit med alla nya tjejer han träffade. Alla som var ute i matsalen registrerade vad han åt och drack, vad han sa, med vilket kort han betalade, vem han var här med och vad hon hade på sig. Det snackades enormt mycket skit om honom på ett ganska njutbart och underhållande sätt. Men en gäst måste inte vara känd, föredetting eller stammis för att personalen ska snacka skit. Ofta räcker det med att vara riktigt otrevlig. - Man måste få pysa lite, annars står man inte ut i det här jobbet, säger Monica som serverar vid Stureplan. En del gäster tycker att man kan bete sig hur som helst mot personalen på en restaurang, särskilt äldre välbeställda människor som är vana att hunsa med underordnade och få som de vill. Sådana förtalas ofelbart i köket. När hon har ansiktet mot gästerna är leendet intakt, Monica brukar ofta anstränga sig att vara extra trevlig och överdrivet tillmötesgående mot griniga kunder. Men när hon vänder sig om och går mot köket rinner hennes leende ansikte av henne som en smältande gummimask. Bakom dörren till köket sträcker hon ut långfingret åt gästernas håll och låter frustrationen få ett verbalt utlopp med stöd av förstående kollegor. Monica har varit servitris i Stockholm i 15 år och tycker att gästerna är sig lika, att skvallret är detsamma men att hennes eget immunförsvar mot elaka gäster har stärkts. - När jag var ny i yrket snackade jag mer skit om kunderna, nu rinner det mesta av mig. Generellt snackas det mycket mindre än vad det skulle kunna göra, med tanke på allt vi ser och är med om i det här yrket. Restaurangägaren Erik Lallerstedt, den enda som vill uttala sig under eget namn i den här frågan, säger att gästerna förtalas flitigare på prestigekrogar där klientelet har en mer pretentiös hållning till sig själva och sitt val av lokal. - Folk som väljer att gå på dyrare finkrogar är snobbigare, mer bortskämda, alltmänt krävande och vana att få sin vilja fram, och därför pratas det följaktligen mer skit om dem i köket. Om de dessutom är hungriga är det helt meningslöst att argumentera eftersom människor med för lågt blodsocker inte är
riktigt nåbara. Det viktiga är att de får något i magen, snabbt, så de blir snällare. Martin tycker sig urskilja ett "vi" och ett "dem" på alla krogar. - "Vi" är de som jobbar här, "dem" är de som äter här. Jag kan ju se att de böjer sig mot varandra och kommenterar hur jag ser ut, och det är klart att vi talar om dem på samma sätt. Det är ju inte alls fientligt, bara vanligt mänskligt skitprat. Ia Genberg 3. Räkneord Läs om räkneord på s. 44-45 i SUN. Läs även om räkneord på Grammatiska uppslag om ni känner för det: http://www.eng.gu.se/sv/projects/grup/rakneord-dis.html Uppgift 3 1. Hur kan man känna igen räkneord? 2. Kan man böja räkneord? Vilka då och hur böjs de? 3. Vilken funktion brukar räkneorden ha? 4. Finns det exempel på räkneorden i texten Skitsnack? Vilka då? 5. Räkneorden och den obestämda artikel en/ett är homonyma. Vad innebär det? Hur kan vi veta om ordet fungerar som räkneord eller obestämd artikel? Tror du att det är en tillfällighet att dessa två ord är homonyma? Lars-Göran Johansson 2005