Studentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad

Studentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad sammanställning och kommentarer Mats Lind, har genomfört undersökningen Johannes Sandén, har sammanställt resultatet 2017-03-23

Inledning och bakgrund Ända sedan 1988 har Studerandeavdelningen (numera Utbildningsstöd) genomfört en uppföljning riktad till alla studenter som gått ett program vid Högskolan i Halmstad. Uppföljningen har skett drygt två år efter att studenterna varit registrerade på sin sista termin. Enkäten har innehållit samma frågor under alla dessa år, förutom några frågor som tillkommit. Årets undersökning är den 29e i ordningen. Undersökningen berör de studenter som var registrerade på programmets sista termin under 2014. Vilka program som ingått i årets undersökning finns presenterat i bilaga 1 till detta dokument. Det är Högskolans program som inte har behörighetskrav i form av tidigare högskoleutbildning som är föremål för denna undersökning. Det är Mats Lind på Utbildningsstöd som har genomfört enkätundersökningen. Enkäterna har skickats hem via post till de berörda personerna. Respondenterna hade denna gång möjlighet att fotografera och maila in sina svar på enkäten. Det första utskicket gjordes i december 2016, den sista påminnelsen skickades ut i slutet av januari 2017. Se följebrevet som skickades ut vid första utskicket av enkäten i bilaga 2 till detta dokument. Enkätundersökningen är ett sätt att få information om vad som händer med Högskolans studenter efter de avslutat sin utbildning. I undersökningen får vi svar på vad de före detta studenterna har för geografisk hemvist efter avslutad utbildning, var de bodde innan studiestart, vad de har för sysselsättning och om de har ett arbete som ligger i linje med deras genomförda utbildning. De före detta studenterna har även möjlighet att ge ett omdöme om sin utbildning vid Högskolan och ge förslag på förbättringar avseende berörd utbildning. I undersökningen anges även om man bedrivit praktik eller studier utomlands under utbildningen, om man startat företag under eller efter studietiden och huruvida man studerat vid högskola/universitet efter avslutad utbildning. Se frågeformuläret i bilaga 3 till detta dokument. Denna rapport är en sammanfattning över det totala resultatet från enkätundersökningen med en nedbrytning på olika programområden i vissa fall 1. Resultat från respektive program som ingår i undersökningen sammanställs i programområdesrapporter där även fritextsvar redovisas. Svarsfrekvens I årets undersökning kom det in 488 svar och svarsfrekvensen blev 52 %. Alltså har lite mer än hälften av de som avslutat sin utbildning 2014 (registrerad sista terminen) besvarat enkäten. För att se hur många som besvarat enkäten per program, se bilaga 1 till rapporten. Förra årets undersökning besvarades av 479 personer och svarsfrekvensen blev då 51 %. För att se svarsfrekvensen över tid, se längst ner i bilaga 1 till rapporten. Sett över en längre tid har en lägre andel besvarat enkäten de senaste åren. Vissa år, längre tillbaka i tiden, har svarsfrekvensen nästan legat på 90 %. Noteras bör att de åren då svarsfrekvensen var som högst fanns det betydligt färre studenter som enkäten skickades ut till. I årets undersökning gjordes ett försök där respondenterna erbjöds fotografera och skicka in sina svar. Även inför nästa enkätundersökning är det viktigt att undersöka om det finns ytterligare insatser som kan göras för att öka svarsfrekvensen. 1 Programområden som används i rapporten är bara en av flera grupperingar av resultatet som kan göras 2

Fler har Halmstad som bostadsort efter genomförd utbildning Cirkeldiagrammen nedan visar på respondenternas bostadsort före de startade sin utbildning vid Högskolan i Halmstad och nuvarande bostadsort (efter utbildningen). Bland respondenterna är andelen som bor i Halmstad kommun betydligt större nu än vad den var innan studiestart, från 22 % till 29 %. En något lägre andel bor i övriga Halland nu jämfört med hur det var innan studiestart, från 18 % till 16 %. Andelen som bor i övriga Sverige d.v.s. utanför Halland är något mindre nu än vad den var innan studiestart, från 58 % till 55 %. Diagram 1, Bostadsort före utbildningen Diagram 2, Bostadsort efter utbildningen Ett sätt att få fram uppgifter om rörlighet bland studenterna är att sortera resultatet på följande sätt: Inom Halland innebär att man bodde i Halland före utbildningen och att man bor i Halland även efter utbildningen. Till Halland innebär att man har "invandrat" till Halland. Från Halland innebär att man har "utvandrat" från Halland. Utom Halland innebär att man endast under utbildningstiden har bott i Halland. Samma sortering görs också utifrån Halmstad, för årets enkät redovisas rörligheten i tabell 1 och 2 nedan. Geografisk rörlighet Halland Inom Halland: 32 % Till Halland: 13 % Från Halland: 9 % Utom Halland: 47 % Tabell 1 Geografisk rörlighet Halland 3 Geografisk rörlighet - Halmstad Inom Halmstad: 16 % Till Halmstad: 13 % Från Halmstad: 6 % Utom Halmstad: 65 % Tabell 2 Geografisk rörlighet - Halmstad Det är mer än var tionde respondent (13 %) som uppger att man flyttat till Halland, 9 % har flyttat från Halland (bland hallänningarna). När vi istället ser på resultat uppdelat på Halmstad kommun istället för hela Halland kan vi konstatera att andelen som flyttat från Halmstad är lägre än andelen som flyttat från övriga Halland. I tabell 3 nedan redovisas geografisk rörlighet med Halland som utgångspunkt över tid (de senaste 10 åren). Sett till de senaste tio åren har andelen som valt att flytta till Halland varit ganska

konstant kring 12 %. Andelen som flyttat från Halland var under samma period runt 8 %. Längre tillbaka i tiden, i slutet av 90-talet, var den andelen uppe i 17-18 %. Siffran fluktuerar dock mycket bland de som avslutade sin utbildning på 90-talet. I ett tio års perspektiv är det dock små förändringar i den geografiska rörligheten. Den geografiska rörligheten över tid 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Inom Halland 35% 34% 35% 32% 28% 31% 30% 30% 29% 32% Till Halland 12% 11% 11% 13% 10% 13% 13% 12% 11% 13% Från Halland 9% 7% 7% 6% 7% 6% 8% 10% 9% 9% Utom Halland 43% 47% 47% 49% 55% 51% 48% 48% 51% 47% Tabell 3, Geografisk rörlighet över tid Bostadsort efter utbildningen Teknik & Natur Beteendesamhällsvetenskap Humaniora Bostadsort före utbildningen Teknik & Natur Sjuksköterskeutbildning Beteendesamhällsvetenskap Humaniora Lärarutbildning Ekonomi & Informatik Halmstad kommun 21% 24% 28% 29% 24% 16% Övriga Halland förutom Halmstad 14% 48% 11% 0% 24% 8% Övriga Sverige 63% 27% 59% 71% 53% 75% Utomlands 2% 1% 2% 0% 0% 1% Tabell 4, bostadsort före utbildningen per programområde Sjuksköterskeutbildning Lärarutbildning Ekonomi & Informatik Halmstad kommun 25% 32% 35% 29% 38% 22% Övriga Halland förutom Halmstad 12% 44% 9% 0% 26% 6% Övriga Sverige 63% 24% 55% 71% 35% 70% Utomlands 1% 0% 1% 0% 0% 2% Tabell 5, bostadsort efter utbildningen per programområde Tabell 4 och 5 ovan redovisar var respondenterna bodde före och efter utbildningen per programområde. Andelen som numera bor i Halmstad har ökat inom alla programområden förutom inom Humaniora där andelen är densamma. Bland respondenterna från lärarutbildning kan vi se att andelen ökat som numera bor i övriga Halland och bland de andra programområdena minskar denna andel. Sett till programområdena är det bland respondenterna från lärarutbildning som vi kan konstatera att den största andelen flyttat till Halland. Stor andel som anser sig ha ett arbete i linje med sin utbildning I enkäten får respondenterna svara på frågan Tycker du att ditt arbete är i linje med din utbildning? Resultatet presenteras i diagrammet nedan. 4

Diagram 3, Arbete i linje med utbildningen Det är alltså en stor andel som anser sig ha ett arbete som helt eller delvis är i linje med den utbildning som man genomfört, 84 % får alternativen tillsammans. De som har angett Ej svar har redovisats som Annat då vi kunnat se vad dessa personer har angett för sysselssättning. De flesta i denna kategori har angett att de är studerande. I tabell 6 nedan kan vi se resultatet på frågan över tid (senaste tio åren), tillbaka till de som slutade sin utbildning år 2005. Vi kan konstatera att svaren har hållit sig på ungefär samma nivå mellan åren, förutom andelen som angett att de studerar. Den andelen är i årets undersökning 6 % och så hög har inte den andelen varit sedan början av 2000-talet. Om vi ser på resultatet längre över tid kan vi se att toppnoteringen, sett till de som angett att de helt eller delvis har ett arbete i linje med utbildningen, är från år 1997 då 90 % angav detta. Den högsta noteringen sett till de som svarat att de inte alls har ett arbete i linje med utbildningen, är från år 2003 då 16 % angav detta. Arbete i linje med utbildningen 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Helt eller delvis 84% 83% 82% 84% 85% 86% 84% 84% 85% 84% Inte alls 10% 11% 9% 8% 8% 7% 9% 9% 8% 8% Studerande 3% 3% 3% 4% 4% 4% 4% 4% 3% 6% Arbetssök. 2% 1% 5% 3% 3% 3% 2% 2% 1% 1% Övrigt 2% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 2% 1% Tabell 6, Arbete i linje med utbildning över tid Tycker du att ditt arbete är i linje med din utbildning? Teknik & Natur Beteendesamhällsvetenskap Humaniora Sjuksköterskeutbildning Lärarutbildning Ekonomi & Informatik Helt 35% 62% 38% 29% 68% 36% Delvis 44% 29% 47% 29% 29% 49% Inte alls 11% 3% 6% 29% 3% 9% Ej svar 10% 6% 10% 14% 0% 6% Tabell 7, Arbete i linje med utbildning, per programområde 5

För att se svaret på frågan Tycker du att ditt arbete är i linje med din utbildning? uppdelat på programområde, se tabell 7. Inte så förvånande är att respondenter från professionsutbildningarna i högst grad anger att de helt eller delvis tycker att deras arbete ligger i linje med vad de studerat vid Högskolan. På lärarutbildningen är det 97 % som anger att de helt eller delvis har ett arbete i linje med den utbildning man genomfört, på sjuksköterskeutbildningen är det 91 % som anger detta. Respondenter från program inom beteende- och samhällsvetenskap samt från ekonomi och informatik får också en hög notering, där 85 % anger att de helt eller delvis har ett arbete i linje med sin utbildning. Inom kategorin teknik och naturvetenskap anger nästan 80 % av respondenterna att de har ett arbete som ligger helt i linje med utbildningen. För respondenter från program inom humaniora 2 är motsvarande siffra, 58 %. Inom denna kategori anger också 29 % att de inte alls har ett arbete i linje med sin utbildning. Om vi tittar på resultatet på fler sätt kan vi till exempel se att bland respondenter från ingenjörsutbildningar är det 85 % som angett att de helt eller delvis har ett arbete i linje med utbildningen. Gör vi en uppdelning på utbildningar med yrkesexamen respektive generell examen kan vi se att bland respondenterna från utbildningar med yrkesexamen är andelen 90 % som säger sig helt eller delvis har ett arbete i linje med sin utbildning. Motsvarande siffra bland respondenterna från utbildningar med generell examen är 81 %. Ofta goda omdömen om utbildningen I enkäten har respondenterna möjlighet att ge ett omdöme på sin utbildning vid Högskolan i Halmstad som de har avslutat. I enkäten står det Tycker du att den utbildning du fick på Högskolan var: Resultatet på frågan redovisas i diagram 4 nedan. Lite mer än hälften gav omdömet Bra, lite mer än femtedel angav Ganska bra och något färre, 18 %, angav Mycket bra. 6 % angav det neutrala alternativet Varken bra eller dålig. 4 % angav de negativt laddade alternativen men bara 1 % angav Dålig och endast en person angav Mycket dålig. Sammantaget så är omdömet positivt sett till att hela 69 % har angett omdömet Bra eller Mycket bra. Diagram 4, Värdering av utbildningen 2 Observera att slutsatser av resultat avseende programområdet humaniora måste tas med stor försiktighet då det rör sig om få individer i denna grupp. 6

Tabell 8 nedan visar hur de före detta studenterna har värderat sin utbildning över tid, tillbaka till studenter som avslutat sin utbildning år 2005. Över tid går det att se en förskjutning då fler respondenter har valt att ge de högsta omdömena Mycket bra och Bra på bekostnad av alternativet Ganska bra, som färre anger istället. De negativt laddade omdömena från Ganska dålig till Mycket dålig har legat på en procentuellt låg nivå sett över hela tidsperioden. Något positivt att notera är att under 2000-talet så har vi, bland studenterna som slutat sin utbildning 2014 (alltså årets undersökning), den högsta andelen som anger de mest positivt laddade omdömena. Värdering av utbildningen 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Mycket bra 13% 9% 10% 10% 14% 11% 19% 18% 18% 18% Bra 42% 46% 44% 44% 48% 45% 46% 41% 47% 51% Ganska bra 32% 32% 34% 32% 25% 31% 23% 25% 24% 21% Varken eller 8% 8% 6% 8% 6% 8% 5% 10% 6% 6% Ganska dålig 3% 4% 4% 3% 5% 4% 3% 5% 4% 3% Dålig 1% 1% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Mycket dålig 0% 1% 0% 1% 1% 0% 1% 0% 1% 0% Tabell 8, Värdering av utbildning över tid Tycker du att den utbildning du fick på Högskolan var: Teknik & Natur Sjuksköterskeutbildning Beteendesamhällsvetenskap Humaniora Lärarutbildning Ekonomi & Informatik Mycket bra 14% 25% 23% 14% 26% 11% Bra 47% 58% 48% 14% 56% 53% Ganska bra 29% 8% 17% 14% 9% 31% Varken bra eller dålig 6% 5% 7% 29% 3% 3% Ganska dålig 2% 4% 2% 0% 3% 3% Dålig 1% 0% 2% 14% 3% 0% Mycket dålig 0% 0% 0% 14% 0% 0% Tabell 9, Värdering av utbildning, per programområde OBS 1 % Ej svar Teknik & Natur När resultatet redovisas per programområde som vi ser i tabell 9 kan vi se att den högsta andelen som angett högsta omdömet Mycket bra finns på lärarutbildningen, där 26 % anger detta, tätt följd av respondenter från sjuksköterskeutbildningen där motsvarande notering är 25 % och beteende- samhällsvetenskap med 23 %. Om vi slår ihop de två högsta omdömena är det hela 83 % av sjusköterskestudenterna som anger detta och 82 % bland de som läst en lärarutbildning. I fem av sex programområden ger mer än 60 % av studenterna omdömet Bra eller Mycket bra. 7

Om vi återigen ser till ingenjörsutbildningarna så är det 66 % som anger omdömet Mycket bra eller Bra. Var sjätte hade någon form av utlandsvistelse under studietiden Diagram 5, Utlandsvistelse under utbildning Diagram 6, Betydelse av utlandsvistelse Diagram 5 ovan visar andelen av respondenterna som under studietiden (inom programmets ramar) antingen studerade eller bedrev praktik utomlands. Totalt sett så var det 16 % av respondenterna som under sin studietid hade någon form av utlandsvistelse. De som svarade ja fick följdfrågan huruvida utlandsvistelsen haft betydelse för val av arbete eller betydelse för arbetet. Resultatet på följdfrågan återfinns i diagram 6. Av dessa personer var det en majoritet, 53 %, som svarade nej att så har fallet inte varit. Jämfört med den närmast föregående undersökningen har andelen som uppgett att de bedrivit en del av sin utbildning utomlands ökat något, från 12 % till årets notering 16 %. Sett till de olika programområdena är det inom Humaniora där andelen som varit utomlands under studietiden är högst, 43 % har angett detta. Sett till antalet individer är det flest individer från området Ekonomi & Informatik som varit utomlands, där hade 31 individer (26 %) varit utomlands. Få startar företag under eller efter studietiden En av frågorna i enkäten lyder Har du under/efter studietiden startat företag? I årets undersökning är det 5 % som angett att de har startat företag. Det motsvarar ungefär samma andel som de senaste årens undersökningar. Observeras bör att en ansenlig mängd valt att inte svara på denna fråga. En teori kan vara att de inte ansett att frågan var relevant i deras fall. De som har svarat att de har startat företag kommer framförallt från programområdet Ekonomi & Informatik där 7 % anger detta. Det finns även ett betydande antal respondenter från Teknik & Natur som startat företag. De verksamheter som startats upp är inom varierade områden. 8

Var tredje fortsätter studera efter genomförd utbildning Avslutningsvis i enkäten fick respondenterna frågan om de läst på högskola/universitet efter genomförd utbildning. I årets undersökning anger lite mer än en tredjedel (35 %) av respondenterna att de har studerat efter de avlutade sin utbildning på Högskolan. Av de personer som valde att svara vad de har läst, uppgav 55 personer (33 %), d.v.s. var tredje, att de läst vidare vid Högskolan i Halmstad. Det finns de som valt att börja läsa ett annat program eller kurs på grundnivå, det finns också de som läst vidare till påbyggnadsutbildning eller magister/masterprogram vid Högskolan. Högst andel som angett att de har studerat vidare finns inom området Humaniora där 57 % anger detta. Även inom området Beteende- samhällsvetenskap är det en betydande andel som läst vidare, 43 %. Examensfrekvens Förutom sammanställning av svarsfrekvens och resultat från undersökningen har Studerandeavdelningen (nuvarande Utbildningsstöd) sammanställt uppgifter om antalet registrerade på sista terminen samt antal examen för berörd grupp av studenter. Utifrån dessa uppgifter har även examensfrekvens sammanställts, d.v.s. hur stor andel av studenterna registrerade på sista terminen som också tagit ut examen. För årets undersökning är examensfrekvensen 74 %. För att se uppgift om examensfrekvens under de senaste åren, se diagram 7 nedan. Under perioden har examensfrekvensen ökat från cirka 60 % till årets notering på 74 %. Ökningen av examensfrekvens har skett inom de flesta programområdena samtidigt som yrkesutbildningar fortsatt har en mycket hög examensfrekvens. På sjuksköterskeprogrammet tar nästan alla examen. Något annat att notera är att under perioden har andelen som tagit examen inom ekonomi och informatikutbildningar ökat från strax över 40 % till 67 %. Diagram 7 Examensfrekvens över tid 9

Bilaga 1, Svarsfrekvens Nedanstående program har ingått i 2017 års undersökning (studenter som slutat utbildning 2014). Nedan visas hur många som har svarat på enkäten, hur många som var registrerade på sista terminen i utbildningen under år 2014, hur många som tog examen samt svarsfrekvens. Programmen är sorterade per programområde. Beteende- och samhällsvetenskap Program som ingår i undersökningen reg. examen svar Svarsfrekvens Arbetsvetenskapligt program 33 28 21 64% Hälsopedagogiskt program 32 29 15 47% Idrottsvetenskapligt program 16 11 6 38% Medier och Kommunikation 46 30 16 35% Psykologiprogrammet 35 26 17 49% Socialpsykologiskt program 29 24 13 45% Socialt arbete 29 13 17 59% Sociologi och socialt utv. 31 22 16 52% Statsvetenskapligt program 9 6 3 33% Totalt Beteende- och samhällsvetenskap 260 189 124 48% Ekonomi & Informatik Program som ingår i undersökningen reg. examen svar Svarsfrekvens Affärssystemprogram - Företagsek. 19 7 9 47% Affärssystemprogram - Informatik 8 3 6 75% Bygg- och Fastighetsekonomprogram 32 27 24 75% Civilekonomprogrammet 23 22 18 78% Ekonomprogrammet 20 15 12 60% Energiekonomprogrammet 18 15 9 50% Intern. Marknadsföringsprogram 26 18 13 50% IT-Forensik* 33 17 5 15% Multimediadesign 11 5 2 18% Valfritt ekonomiskt program 31 22 16 52% Valfritt Informatikprogram 11 4 4 36% Totalt Ekonomi & Informatik 232 155 118 51% Humaniora Program som ingår i undersökningen reg. examen svar Svarsfrekvens Hållbar Turismutveckling 7 2 3 43% Kultur och Kommunikation 9 3 4 44% 10 *: vid nästa års resultatredovisning kommer detta program redovisas under området Teknik & Naturvetenskap

Språkprogram 2 1 0 0% Totalt Humaniora 18 6 7 39% Lärarutbildning Program som ingår i undersökningen 11 reg. examen svar Svarsfrekvens Förskollärarutbildning 37 37 23 62% Lärarprogram Engelska 4 1 0 0% Lärarprogram Matematik 2 1 1 50% Lärarprogram Naturvetenskap 1 1 0 0% Lärarprogram Samhällskunskap 16 12 7 44% Lärarprogram Svenska 5 4 3 60% Totalt Lärarutbildning 65 56 34 52% Sjuksköterskeutbildning Program som ingår i undersökningen reg. examen svar Svarsfrekvens Sjuksköterska Halmstad v14 32 32 19 59% Sjuksköterska Varberg v14 36 35 24 67% Sjuksköterska Halmstad h14 36 36 19 53% Sjuksköterska Varberg h14 28 27 17 61% Totalt Sjuksköterskeutbildning 132 130 79 60% Teknik & Naturvetenskap Program som ingår i undersökningen reg. examen svar Svarsfrekvens Biomedicin 24 16 16 67% Biomekanikingenjör 3 2 2 67% Byggingenjör 41 22 18 44% Dataingenjör 10 5 5 50% Elektroingenjör 10 6 4 40% Energiingenjör - förnybar energi 30 25 19 63% Maskiningenjör 31 23 14 45% Mekatronikingenjör 10 7 4 40% Miljö- och hälsoskydd 16 16 10 62% Miljöstrateg 10 10 5 50% Naturvård och artmångfald 17 8 10 59% Utvecklingsingenjör 31 18 19 61% Totalt Teknik & Naturvetenskap 233 158 126 54% TOTALT 940 694 488 52%

Svarsfrekvens över tid Slutat utbildning 2014, antal svar 488, svarsfrekvens 52 % Slutat utbildning 2013, antal svar 479, svarsfrekvens 51 % Slutat utbildning 2012, antal svar 557, svarsfrekvens 55 % Slutat utbildning 2011, antal svar 475, svarsfrekvens 57 % Slutat utbildning 2010, antal svar 491, svarsfrekvens 61 % Slutat utbildning 2009, antal svar 502, svarsfrekvens 61 % Slutat utbildning 2008, antal svar 508, svarsfrekvens 65 % Slutat utbildning 2007, antal svar 525, svarsfrekvens 64 % Slutat utbildning 2006, antal svar 549, svarsfrekvens 69 % Slutat utbildning 2005, antal svar 592, svarsfrekvens 71 % Slutat utbildning 2004, antal svar 677, svarsfrekvens 74 % Slutat utbildning 2003, antal svar 667, svarsfrekvens 74 % Slutat utbildning 2002, antal svar 621, svarsfrekvens 79 % Slutat utbildning 2001, antal svar 584, svarsfrekvens 80 % Slutat utbildning 2000, antal svar 394, svarsfrekvens 80 % Slutat utbildning 1999, antal svar 412, svarsfrekvens 76 % Slutat utbildning 1998, antal svar 387, svarsfrekvens 81 % Slutat utbildning 1997, antal svar 430, svarsfrekvens 80 % Slutat utbildning 1996, antal svar 310, svarsfrekvens 82 % Slutat utbildning 1995, antal svar 143, svarsfrekvens 87 % Slutat utbildning 1994, antal svar 400, svarsfrekvens 87 % Slutat utbildning 1993, antal svar 375, svarsfrekvens 86 % Slutat utbildning 1992, antal svar 284, svarsfrekvens 84 % 12

Bilaga 2

Bilaga 3