2010-11-22 Näringsdepartementet Att. 103 33 Stockholm Etablering och utveckling av idéburet företagande på det sociala området. 1. Ansökan. På uppdrag av Samordningsgruppen för idéburna organisationer inom det sociala området* ansöker Famna om 3 milj. kr för att under 2011-2012 genomföra utvecklingsprojektet Etablering och utveckling av idéburet företagande i enlighet bifogad projektbeskrivning. Projektet syftar till att utveckla ett samlat program med näringspolitiska insatser för att stimulera tillväxt och utveckling av idéburet företagande på det sociala området avseende: Hur näringspolitikens stimulans av företagande också kan omfatta idéburet företagandeområdet Hur idéburet företagande bättre kan integreras i offentliga aktörers information och övriga insatser vad gäller företagande och entreprenörskap Åtgärder för att lösa idéburna organisationers behov av investerings- och utvecklingsmedel Kompetenshöjande insatser för drift och utveckling av idéburet företagande inom det sociala området Forsknings- och utvecklingsfrågor för tillväxt av idéburet företagande inom det sociala området. Projektets övergripande syfte är att bidra till välfärdens utveckling genom ett ökat idéburet företagande, vilket kombinerar ekonomisk nytta med sociala mål och som ger brukare, anhöriga och personal en verklig möjlighet att välja och påverka vård- och omsorgsverksamheter. 2. Bakgrund. Företagande inom ramen för föreningsliv och stiftelser har under lång tid producerat välfärdstjänster inom områdens vård, skola och omsorg. Mycket av det vi idag känner igen som offentliga tjänster har sitt ursprung i idéburna organisationers verksamheter. I den förnyelse av välfärdstjänster som behövs för att motsvara dagens och kommande behov förväntas idéburna organisationer spela en allt större roll. Detta har t ex fångats upp inom ramen för Överenskommelsen.
Överenskommelsen på det sociala området mellan regeringen, idéburna organisationer och SKL identifierar en rad hinder vilka måste undanröjas för att civilsamhället och dess idéburna organisationer skall kunna utveckla verksamheter i enlighet med de undertecknande parternas mål och intentioner. Till hindren räknas avsaknaden av en näringspolitik för idéburet företagande inom hälsooch sjukvård och socialtjänst. De idéburna organisationerna har i överenskommelsen, påtagit sig att medverka till att en sådan näringspolitisk utveckling och har för den saken tagit fram detta projektförslag för utveckling av idéburet företagande. Inom Överenskommelsen avsattes inga medel för att finansiera idéburna organisationerna utvecklingsprojekt. Under dialogprocessen hänvisades organisationerna till att efter det att överenskommelsen slutits, istället söka sådana medel ex. från olika departement. Den samordningsgrupp de undertecknande organisationerna bildat (SOG), har mot bakgrund av detta beslutat ansöka om medel för projektet utveckling av idéburet företagande. 2.1 Idéburet företagande Det vi har gemensamt och som utgör kärnan är att idéburna organisationer frivilligt valt att gå samman kring idé och värdegrund och att allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstsyfte, är vår främsta drivkraft. Det finns över 200 000 föreningar i Sverige och en stor del av befolkningen är föreningsmedlemmar. Enligt Ersta Sköndal högskola (arbetsrapportserie, nr 68/2010) är nästan varannan vuxen föreningsaktiv. Vi spelar fotboll, producerar välfärdstjänster, studerar konst, driver självhjälpsgrupper, bildar opinion eller arbetar med bygdeutveckling. Exemplen är många och deltagarna delar intressen och värdegrund. Det idéburna företagandet har långa traditioner inom exempelvis vård, skola och social omsorg liksom inom kultursektorn. (Det civila samhällets organisationsliv i förändring, Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson, 2006). De producerar dagligen och året runt vård och social omsorg av hög kvalitet, med tydlig värdegrund, med förmågan att konkurera och där vinst och överskott återinvesteras, i verksamheterna. Under senare år har ett ökat intresse riktats mot de idéburna organisationerna som välfärdsproducenter inom hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Verksamheten sker i allt högre grad på affärsmässig grund, men utan vinstsyfte och vinstutdelning. Internationellt är det betydligt vanligare att offentligt finansierad vård, skola och social omsorg bedrivs, av idéburna organisationer. Det är en drifts- och ägarform som svarar väl mot många människors värderingar, av hur välfärdstjänster bör produceras. De idéburna organisationerna vars företagande sker inom många samhällsområden saknar ännu en tydlig plats inom närings- och företagsfrämjande insatser, offentlig statistik, ekonomisk journalistik liksom i det offentliga samtalet om vad som skapar värde, tillväxt och arbetstillfällen.
2.2 Näringspolitiken. Vi utgår från att näringspolitiska mål och uppgifter att bland annat göra det enklare och mer självklart att starta och driva företag också skall omfatta idéburna företag. Idéburet företagande har en självklar roll i förhållande till förnyelse av välfärden, entreprenörskap och innovation samt lokal och regional utveckling. Inom överenskommelsedialogen på det sociala området identifierades väsentliga hinder att undanröja, i syfte att ge bättre näringspolitiska förutsättningar för en utveckling och tillväxt av idéburet företagande. Till dessa hör; Den bristande kunskapen hos näringspolitiskt ansvariga på nationell, regional och lokal nivå om förekomsten och möjligheterna med idéburet företagande. Följden av detta är att resurser och initiativ för att stimulera till ökat företagande oftast riktas mot kommersiella företag enbart. Vi vill medverka till en samhällsutveckling där företagande i dess olika former likställs vad gäller offentliga insatser för entreprenörskap och företagande. Utveckling och tillväxt av idéburet företagande förutsätter en tillgång till investeringsoch utvecklingskapital. Banker och andra traditionella finansieringsinstitut visar ännu svagt intresse och förståelse för idéburna företag varför det krävs att det även skapas offentliga medel för sociala investeringar i idéburet företagande. Utformning och tillämpningar av upphandlingslagstiftningen bör ses över i ljuset av de politiska intentionerna att öka mångfalden inom vård och social omsorg. Mycket talar för att ex. konkurrensupphandlingar utifrån LOU snarare försvårar än underlättar för idéburet företagande. Andra former för avtal mellan kommuner/landsting och idéburna företag bör uppmuntras. Vid en sådan jämförelse bör förhållande i jämförbara EU studeras liksom EU institutionernas beslut och policies. 2.3 Öppna och väl fungerande marknader. Vi ser, i linje med överenskommelsen, vikten av att en större andel vård och omsorg produceras av idéburna organisationer, att kommuner och landsting renodlar sin beställarroll, liksom att människor ges större möjligheter att själva välja utövare. Vi ser risker för oligopolbildningar och en fortsatt konkurrens, som riskerar att såväl idéburna företag, som mindre privata företag hämmas i sin utveckling. Detta skulle snarare motverka, en ökad mångfald och verklig valfrihet inom vård och social omsorg. 2.4 Ett bredare företagarbegrepp.
Behovet av ett ökat och mer mångfaldigt företagande är stort, liksom att utveckla samspelet, mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala mål. Inom föreningsliv och idéburet företagande, finns många exempel på innovationer av tjänster. Det gäller i historien och det gäller idag (Civilsamhällets många ansikten, Filip Wijkström, Lund 2010) Inte minst på det sociala området har engagerade människor och organisationer utvecklat ett omfattande entreprenörskap vilket både skapat nya tjänster, utmanat rådande strukturer och etablerat nya (se exempel i Samhällets entreprenörer Gawell, Johannisson och Lundqvist 2009, KKstiftelsen). Detta understryks inte minst i propositionen om en politik för det civila samhället, (2009/10:55). Inom både forskning och politik används oftast begrepp som företagande, företag och företagare med utgångspunkt från vinstsyftande/vinstdrivande privata företag. Vi menar att de idéburna organisationernas vård och sociala verksamheter måste räknas in i både forskningsoch utvecklingsprogram för ett ökat företagande. Förståelsen för idéburet företagande och dess möjligheter måste öka liksom stöd, rådgivning och utbildning riktat till personer och organisationer vilka vill etablera, driva och utveckla företag, på idéburen grund Famna, Lars Pettersson, generalsekreterare Tfn 070 144 5598 Box 16355, 103 26 Stockholm
* Anhörigas Riksförbund Civilförsvarsförbundet Coompanion Demensförbundet Ersta Diakoni Famna Folkbildningsförbundet Forum för frivilligt socialt arbete Fryshuset Göteborgs föreningscenter Handikappförbunden HSO Malmö Hela Sverige ska leva Hela Människan IOGT-NTO Judiska församlingen Arbetsgivarföreningen KFO Landsrådet för alkohol- och narkotikafrågor Landsrådet Sveriges Ungdomsorganisationer LP-verksamheten PRO Reumatikerförbundet RFHL RFSU Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Skärgårdarnas riksförbund Stiftelsen Cesam Stockholms Stadsmission Svenska kyrkan Svenska Röda korset Sveriges Kristna Råd Sveriges Kvinnojourers Riksförbund Sveriges Muslimska Råd Sverigesfinska riksförbundet Uppsala föreningsråd Ör sund Hälsa, Kost & Motion Överviktigas riksförbund Skåne Riksförbundet Barnens rätt i samhället