Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013

Relevanta dokument
JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Miljömålen på ny grund

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011

Miljöstatistik utsläppens drivkrafter

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

SKOGSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 0% Beröm godkänt Godkänt Enstaka brister Betydande brister Samtliga brister

Välkommen till samrådsmöte!

Arbetsgrupp om miljögifter

Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag?

Medlemsutvecklingen

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

2016 PRISLISTOR TV4 - GRUPPEN

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Data om svenska fiskodlingar

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2015

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

3. Bara naturlig försurning

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Källor. Sid anger på vilken sida det som anges under text första gången behandlas. Ofta omfattar redovisningen en eller flera sidor därefter.

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Miljömålen i prövning & tillsyn

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Levande hav, sjöar och vattendrag

Naturvårdsverkets författningssamling

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Konjunkturrapport Q3-2014

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Folkoperan: Svenskarnas tabun SE

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014

Statistik Förmedlingsprocenten

Statistik Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1

RSV-rapport för vecka 7, 2015

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

Småföretagsbarometern

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Företagsklimatet 2016 Skåne län

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län

Miljötillsynsförordning (2011:13)

Emån. Mörlundaplatån vid normalflöde

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

ENABYGDENS MILJÖMÅL

LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016

Småföretagsbarometern

Arealspotentialer för hävdade våtmarker i Sverige

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Solpromenad eller vargavinter så kan Dalarnas Näringsliv utvecklas

Förekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Länsstyrelsernas och kommunernas samråd med fastighetsägare och myndigheter inför beslut om bildande av naturreservat

Blekinge Län Oktober 2008

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön

Ett rikt växt- och djurliv

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Jordbrukets klimatpåverkan

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Sjukfrånvarons utveckling Laura Hartman Analysdirektör, Försäkringskassan

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov Rapport. Dok.nr Stockholm Ingemar Boklund

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges

Influensarapport för vecka 3, 2016 Denna rapport publicerades den 28 januari 2016 och redovisar influensaläget vecka 3 (18-24 januari).

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012

Transkript:

Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213

Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25 21 215 KÄLLA: ITM, STOCKHOLMS UNIVERSITET INOM MILJÖÖVERVAKNINGSPROJEKTET KLIMATPÅVERKANDE ÄMNEN PÅ SVALBARD MED EN MÄTSTATION PÅ SVALBARD KÄLLA: ITM, STOCKHOLMS UNIVERSITET INOM MILJÖÖVERVAKNINGSPROJEKTET KLIMATPÅVERKANDE ÄMNEN PÅ SVALBARD MED EN MÄTSTATION PÅ SVALBARD

Utsläpp av växthusgaser per person globalt och i olika länder 25 Ton koldioxidekvivalenter per person 25 2 15 1 5 Totala globala utsläpp Kina USA EU-27 Sverige KÄLLA: CLIMATE ANALYSIS INDICATORS TOOL (CAIT) VERSION 9., WORLD RESOURCES INSTITUTE, 212 KÄLLA: CLIMATE ANALYSIS INDICATORS TOOL (CAIT) VERSION 9., WORLD RESOURCES INSTITUTE, 212

Utsläpp av växthusgaser 199 211 samt prognos för 215 och 22 Miljoner ton koldioxidekvivalenter 8 7 6 5 4 3 2 1 199 1991 1992 1993 1994 1995 Inrikes transporter totalt 1996 1997 1998 1999 2 21 Energi exkl. transport 22 23 24 25 26 27 28 Avfallshantering 29 21 211 215 22 Industriprocesser Jordbruk Lösningsmedel och andra produkter KÄLLA: NATIONAL INVENTORY REPORT 213 SWEDEN (HISTORISKA UTSLÄPP) SAMT KÄLLA: NATIONAL INVENTORY REPORT 213 SWEDEN (HISTORISKA UTSLÄPP) SAMT REPORT FOR SWEDEN ON ASSESSMENT OF PROJECTED PROGRESS, MARS 213 (PROGNOSTISERADE UTSLÄPP) REPORT FOR SWEDEN ON ASSESSMENT OF PROJECTED PROGRESS, MARS 213 (PROGNOSTISERADE UTSLÄPP)

Partiklar PM1 i gaturum, årsmedelvärden 1999 211 Mikrogram/m 3 5 Göteborg, Gårda 4 Miljökvalitetsnorm Landskrona, Eriksgatan Malmö, Dalaplan 3 Norrköping, Östra promenaden 2 Stockholm, Hornsgatan 1 Miljömålets precisering Sundsvall, Strandgatan Umeå, Västra Esplanaden 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Uppsala 1/ Uppsala 2, Kungsgatan Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan KÄLLA: NATIONELLA DATAVÄRDEN FÖR LUFT

Kvävedioxid i gaturum, årsmedelvärden 1999 211 Mikrogram/m 3 7 6 5 4 Miljökvalitetsnorm Göteborg, Gårda Halmstad, Viktoriagatan Jönköping, Kungsgatan Malmö, Dalaplan 3 2 1 1999 2 21 Miljömålets precisering 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Skellefteå, E4 Stockholm, Hornsgatan Sundsvall, Strandgatan Umeå, Västra Esplanaden Växjö, Storgatan KÄLLA: NATIONELLA DATAVÄRDEN FÖR LUFT KÄLLA: NATIONELLA DATAVÄRDEN FÖR LUFT

Uttag av GROT (grenar och toppar) samt askåterföring Tusen hektar 1 8 Grotuttag enl. SKS åtgärdsundersökning Askåterföring 6 4 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 KÄLLA: DATA FRÅN SKOGSSTYRELSEN KÄLLA: DATA FRÅN SKOGSSTYRELSEN

Nuvarande och kommande gränsvärden för svavelhalt i marint bränsle jämfört med nuvarande gränsvärden för vägfordon Globalt 212 3,5 Globalt 22 eller ev. 225,5 Svavelkontrollområden 21 1, Svavelkontrollområden 215,1 Vägtransport,1,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, % KÄLLA: MARPOL 73/78, ANNEX VI KÄLLA: MARPOL 73/78, ANNEX VI

Utsläpp av kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ) och ammoniak (NH 3 ) 199 21 samt prognos till 23. Basåret för prognosen är 27. Tusen ton 3 25 2 NO x SO 2 NH 3 15 1 5 199 1995 2 25 21 215 22 23 KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL LRTAP 213 http://cdr.eionet.europa.eu/se/un/colqgyzla KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL LRTAP 213 http://cdr.eionet.europa.eu/se/un/colqgyzla

Riskindikatorer jämfört med antal hektardoser för växtskyddsmedel under åren 1988 211, uttryckt som ett index med 1988 som basår Index år 1988 = 1 12 1 Hektardoser Miljörisker Hälsorisker 8 6 4 2 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 211 KÄLLA: KEMIKALIEINSPEKTIONEN KÄLLA: KEMIKALIEINSPEKTIONEN

Halterna av vissa långlivade organiska miljöföroreningar i modersmjölk från förstföderskor från Uppsalaregionen i relation till 1996 års utgångsvärde Index år 1996 = 1 12 1 8 6 PBDE (bromerat flamskyddsmedel) Dioxiner PCB 153 DDE (nedbrytningsprodukt av DDT) 4 2 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET, SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET, SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

Mängden cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen (CMR-ämnen) i svenskproducerade varor 1996 21 Tusen ton 6 5 4 3 2 1 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 KÄLLA: KEMIKALIEINSPEKTIONEN KÄLLA: KEMIKALIEINSPEKTIONEN

Ozonskiktet före och efter påverkan av ozonnedbrytande ämnen 1988 212 Totalozon DU 36 35 34 33 32 31 3 29 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 Årsmedelvärde för uppmätt totalozon (Norrköping) Medelvärde/referensvärde före påverkan av ozonnedbrytande ämnen (Uppsala 1951 1966) Trend för uppmätt totalozon KÄLLA: SVENSK MILJÖÖVERVAKNING, SMHI (BEARBETADE DATA FRÅN WWW.SMHI.SE/KLIMATDATA/MILJO/OZON) KÄLLA: SVENSK MILJÖÖVERVAKNING, SMHI (BEARBETADE DATA FRÅN WWW.SMHI.SE/KLIMATDATA/MILJO/OZON)

Nationella utsläpp av CFC 199 212 Ton CFC 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET (IVL 211: EMISSIONER OCH KVARVARANDE MÄNGDER CFC I SVERIGE) KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET (IVL 211: EMISSIONER OCH KVARVARANDE MÄNGDER CFC I SVERIGE)

Sveriges tillförsel av kväve till Egentliga Östersjön 1994 211 Ton 4 35 3 25 Vattendrag Punktkällor vid kusten Preliminärt belastningsmål 2 15 1 5 1994 1995 1996 1997 1998 1999 KÄLLA: DATAUNDERLAG FRÅN HELCOM OCH SVERIGES RAPPORTERINGAR TILL HELCOM 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 KÄLLA: DATAUNDERLAG FRÅN HELCOM OCH SVERIGES RAPPORTERINGAR TILL HELCOM

Sveriges tillförsel av fosfor till Egentliga Östersjön 1994 211 Ton 1 2 1 8 Vattendrag Punktkällor vid kusten Preliminärt belastningsmål 6 4 2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 KÄLLA: DATAUNDERLAG FRÅN HELCOM OCH SVERIGES RAPPORTERINGAR TILL HELCOM 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 KÄLLA: DATAUNDERLAG FRÅN HELCOM OCH SVERIGES RAPPORTERINGAR TILL HELCOM

Påverkanstryck på sjöar och vattendrag Fysisk påverkan Försurning Vattendrag Sjöar Övergödning Miljögifter Främmande arter 2 4 6 8 Antal klassade vattenförekomster KÄLLA: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN, VIA DATABASEN VISS KÄLLA: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN, VIA DATABASEN VISS

Antal vattendrag med flodpärlmussla 26 212 Antal 7 6 5 Vattendrag utan föryngring Vattendrag med föryngring 4 3 2 1 26 27 28 29 21 211 212 KÄLLA: LÄNSSTYRELSERNA, RUS KÄLLA: LÄNSSTYRELSERNA, RUS

Kommunala grundvattentäkter med skyddsområde 196 212 % 1 8 6 4 2 196 197 198 199 2 21 22 Andel av kommunala grundvattentäkter Andel av sammanlagt kommunalt grundvattenuttag KÄLLA: DATA FRÅN VATTENTÄKTSARKIVET (SGU) KÄLLA: DATA FRÅN VATTENTÄKTSARKIVET (SGU)

Levererat naturgrus från grustäkter inom områden med olika förutsättningar för grundvattenuttag 1998 211 Miljoner ton 3 25 2 15 1 Övriga områden Bedömt möjligt uttag av grundvatten 5 25 liter per sekund Bedömt möjligt uttag av grundvatten > 25 liter per sekund 5 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 211 KÄLLA: DATA FRÅN SGU RESPEKTIVE SVENSKA MILJÖRAPPORTERINGSPORTALEN KÄLLA: DATA FRÅN SGU RESPEKTIVE SVENSKA MILJÖRAPPORTERINGSPORTALEN

Grusuttag för olika ändamål Stockholm Västra Götaland Uppsala Jönköping Skåne Halland Dalarna Södermanland Västerbotten Norrbotten Gävleborg Värmland Kalmar Örebro Jämtland Västernorrland Östergötland Kronoberg Västmanland Gotland Blekinge Betong Annat Väg Fyllnadsarbeten,2,4,6,8 1, 1,2 1,4 1,6 1,8 2, Miljoner ton KÄLLA: DATA FRÅN SVENSKA MILJÖRAPPORTERINGSPORTALEN KÄLLA: DATA FRÅN SVENSKA MILJÖRAPPORTERINGSPORTALEN

Skyddade marina områden inom svensk ekonomisk zon 212 Ekonomisk zon Natura 2 Nationalpark Naturreservat OSPAR MPA HELCOM BSPA KÄLLA: ESRI, HELCOM, OSPAR, LÄNSSTYRELSERNA OCH HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN

Myrskyddsplanens genomförande Tusen hektar 35 3 25 2 15 1 5 1 Skyddat 2 Natura 3 Markåtkomst 4 Skyddas ej 5 Inga resultat KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET, 213. INDIKATOR MYRSKYDDSPLANENS GENOMFÖRANDE 212 RÅDATALEVERANSER, NV-238-13 KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET, 213. INDIKATOR MYRSKYDDSPLANENS GENOMFÖRANDE 212 RÅDATALEVERANSER, NV-238-13

Kulturminnesspår på öppna myrar med förändrad vegetation i Norrbottens län Procentuell förändring jämfört med 196 1 8 196 198 2 6 4 2 Lador Hässjor med hö Sildiken KÄLLA: LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN RAPPORTSERIE NR 4/212. MARKANVÄNDNINGSBETINGADE VEGETATIONSFÖRÄNDRINGAR INOM ÖPPEN MYR 1987 2 I NORRBOTTENS LÄN SATELLITBASERAD ÖVERVAKNING (OPUBL) KÄLLA: LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN RAPPORTSERIE NR 4/212. MARKANVÄNDNINGSBETINGADE VEGETATIONSFÖRÄNDRINGAR INOM ÖPPEN MYR 1987 2 I NORRBOTTENS LÄN SATELLITBASERAD ÖVERVAKNING (OPUBL)

Areal betesmark med miljöersättning 2 212 Tusen hektar 5 45 4 35 2 22 24 26 28 21 212 Not. Data för 212 är preliminära. KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS PORTAL FÖR DAWA-STATISTIK KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS PORTAL FÖR DAWA-STATISTIK

Vanliga fåglar i jordbrukslandskapet 1975 212 Trimindex 2,2 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8 Skattad populationsutveckling 1975 212 Osäkerhet i skattningen Inventeringsdata från standardrutter 1998 212,6,4,2 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 212 KÄLLA: SVENSK FÅGELTAXERING, LUNDS UNIVERSITET KÄLLA: SVENSK FÅGELTAXERING, LUNDS UNIVERSITET

Skyddade fjällmiljöer 195 211 Miljoner hektar 4 3 2 1 195 1955 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 24 25 26 27 28 29 21 211 KÄLLA: VIC NATUR, NATURVÅRDSVERKETS DATABAS ÖVER SKYDDAD NATUR KÄLLA: VIC NATUR, NATURVÅRDSVERKETS DATABAS ÖVER SKYDDAD NATUR

Andel kommuner med aktuella program och strategier inom olika områden 212 Procent 1 8 6 Nej Nej, men arbete pågår Ja, för del av kommunen Ja, kommunomfattande 4 2 Transport Handel Kulturmiljö Grönstruktur/ vattenstruktur Energi KÄLLA: MILJÖMÅLSENKÄTEN 212 KÄLLA: MILJÖMÅLSENKÄTEN 212

Behandlat hushållsavfall per år, totalt och uppdelat på olika behandlingsmetoder Miljoner ton 5 4 3 Deponering Biologisk behandling Materialåtervinning Förbränning med energiutvinning 2 1 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 211 KÄLLA: AVFALL SVERIGE KÄLLA: AVFALL SVERIGE

Bevarandestatus för svenska naturtyper i olika regioner 27 Procent 1 8 6 Okänd Dålig Otillräcklig Gynnsam Alpin 4 2 Alpin Boreal Kontinental Atlantisk Baltisk Boreal Atlantisk Baltisk KÄLLA: ARTER & NATURTYPER I HABITATDIREKTIVET TILLSTÅNDET I SVERIGE 27, ARTDATABANKEN (KARTA) SAMT ARTICLE 17 REPORT NATIONAL SUMMARY: SWEDEN (DIAGRAM) Kontinental

Utsläpp av växthusgaser 199 211 samt prognos för 215 och 22 Miljoner ton koldioxidekvivalenter 8 7 6 5 4 3 2 1 199 1991 1992 1993 1994 1995 Inrikes transporter totalt 1996 1997 1998 1999 2 21 Energi exkl. transport 22 23 24 25 26 27 28 Avfallshantering 29 21 211 215 22 Industriprocesser Jordbruk Lösningsmedel och andra produkter KÄLLA: NATIONAL INVENTORY REPORT 213 SWEDEN (HISTORISKA UTSLÄPP) SAMT KÄLLA: NATIONAL INVENTORY REPORT 213 SWEDEN (HISTORISKA UTSLÄPP) SAMT REPORT FOR SWEDEN ON ASSESSMENT OF PROJECTED PROGRESS, MARS 213 (PROGNOSTISERADE UTSLÄPP) REPORT FOR SWEDEN ON ASSESSMENT OF PROJECTED PROGRESS, MARS 213 (PROGNOSTISERADE UTSLÄPP)

Utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar (PM2,5) från internationell sjöfart på Östersjön och Nordsjön 2 21 Tusen ton 1 8 6 4 SO 2 Östersjön SO 2 Nordsjön PM2,5 Östersjön PM2,5 Nordsjön NOx Östersjön NOx Nordsjön 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 KÄLLA: EMEP-DATA KÄLLA: EMEP-DATA

Prognos till 22 för utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar (PM2,5) från internationell sjöfart på Östersjön och Nordsjön Tusen ton 1 8 6 4 2 SO 2 Östersjön SO 2 Nordsjön PM2,5 Östersjön PM2,5 Nordsjön NOx Östersjön NOx Nordsjön Utsläppsdata 21 (ingår ej i prognos) 2 21 22 KÄLLA: WAGNER F. MED FLERA, 21 KÄLLA: WAGNER F. MED FLERA, 21