Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015

Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 20 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 22 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 23 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder... 26 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning... 28 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 31 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m... 45 1:3 Handikappersättningar... 51 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m... 53 1:5 Ersättning för kroppsskador... 56 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.. 58 2:1 Försäkringskassan... 61 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag... 63 1:2 Föräldraförsäkring... 65 1:3 Underhållsstöd... 82 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 86 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 89 1:8 Bostadsbidrag... 92 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2011 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 ska Försäkringskassan senast den 19 januari 2011 redovisa utgiftsprognoser för 2011 2015 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Rapporten omfattar prognoser för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde från och med år 2010. Preliminärt utfall för år 2010 redovisas endast i bilaga 1, övriga belopp för 2010 är prognoser baserade på utfall t.o.m. november 2010. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognos för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde från och med år 2010, utfall för år 2009 miljarder kronor 200 188 180 24 160 182 179 179 179 180 182 25 26 28 30 31 33 140 120 100 102 93 86 82 78 75 73 80 60 40 20 0 62 64 67 69 71 73 75 2009 år Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn De totala utgifterna beräknas minska från 188 miljarder kronor år 2009 till 179 miljarder år 2011 för att sedan i stort sett ligga kvar på denna nivå resten av prognosperioden. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 102 miljarder år 2009 till 73 miljarder år 2015. För utgiftsområde 9, 3

Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 24 miljarder år 2009 till 33 miljarder år 2015. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 62 miljarder år 2009 till 75 miljarder år 2015. I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Belopp i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,2 0,2 Anslagna medel 185,6 180,9 Summa tilldelade medel 185,4 180,7 Prognos, sakanslag 181,6 179,1 179,4 178,6 179,6 181,6 Avvikelse från anslagna medel +4,0 +1,8 Avvikelse från tilldelade medel +3,8 +1,6 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2010 är 185,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 181,6 miljarder kronor. Detta är 4 miljarder kronor, eller 2,1 procent, lägre än anslagna medel. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2011 är 180,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 179,1 miljarder kronor. Detta är 1,8 miljarder kronor, eller 1 procent, lägre än anslagna medel. Behov av ytterligare medel för 2010 Av det preliminära utfallet för 2010 framgår om tilldelade medel under 2010 beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2010 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för 2011. För budgetåret 2010 beräknas följande anslagspost överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tilldelade medel, tusental kr 9-1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 27 901 34 Överskridande av tillgängliga medel, tusental kr Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om utökad anslagskredit för 2010. 4

Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor 30 25 20 15 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 10 5 0 Tandvårdsförmåner Smittbärarpenning Sjukvård i internationella förhållanden Bilstöd Assistansersättning Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet fortsätter att minska avsevärt och fasas ut helt redan under 2011. Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till 5,2 miljarder kronor under 2010 och öka till 6,5 miljarder år 2015. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli marginellt lägre. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer som beviljas assistansersättning beräknas fortsätta öka, men i något lägre takt än tidigare år. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. Antal brukare beräknas öka med i genomsnitt 180 per år. 5

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljarder kronor 80 70 60 50 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 40 30 20 10 0 Sjukpenning och rehabilitering Aktivitets- och sjukersättningar Handikappersättningar Arbetsskadeersättningar Ersättning för kroppsskador Sjukskrivningsmiljarden Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitetsoch sjukersättning åren 2010 och 2011. Med nu rådande förutsättningar är prognosen för sjukpenning att volymerna nu närmar sig en långsiktigt stabil nivå. Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 90 miljarder år 2009 till 79 miljarder år 2010 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 62 miljarder år 2015. Jämfört med prognosen i oktober har prognoserna endast justerats ned marginellt. Utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning beräknas bli omkring 20 miljarder kronor per år under hela prognosperioden. Antalet pågående sjukfall beräknas ligga relativt stabilt mellan 100 000 110 000 sjukfall sett över hela prognosperioden. Av dem som lämnar sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna i regelverket bedömer Försäkringskassan att 45 procent kommer att återvända som nya sjukfall. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var över 550 000 personer i beståndet. I december 2010 var det drygt 440 000 personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2015 beräknas 300 000 personer ha aktivitets- eller sjukersättning. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även antalet personer med sjukersättning tillsvidare beräknas minska dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya 6

regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Jämfört med i oktober har prognosen för andelen som beviljas sjukersättning tills vidare (efter 18 månader med övergångsbeslut) sänkts något, detta som en följd av de senaste månadernas utfall. Prognosen för medelersättningen för sjukersättning har sänkts, detta har haft en höjande effekt på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Den sammantagna effekten innebär en sänkning av prognoserna för hela anslaget åren 2010 2011 och 2014 2015. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade sjukersättningar minskat och bedöms fortsätta att minska. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor 45 40 35 30 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 25 20 15 10 5 0 Allmänna barnbidrag Föräldraförsäkring Underhållsstöd Adoptionsbidrag Vårdbidrag Bostadsbidrag Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror dels på att antalet barn beräknas bli fler, dels på höjningen av flerbarnstilläggen. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till knappt 31 miljarder för 2015. Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på att för barn födda från och med 2002 har det lagstadgade antalet föräldrapenningdagar höjts från 450 till 7

480, samt på ökande timlöner. Prognosen har denna gång skrivits ner något som en följd, dels av att timlöneökningen förväntas bli något lägre, dels av en justering av fördelningen mellan olika dagtyper. Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden på grund av ökande antal barn och höjda timlöner. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna för tillfällig föräldrapenning bli något högre. Justeringen är en följd av det ökade uttaget av dagar med tillfällig föräldrapenning under 2010. Utgiften för bostadsbidrag förväntas år 2010 ha ökat till 3,5 miljarder kronor men för år 2011 minska till 3,3 miljarder kronor. Regeringen har föreslagit att ersättningen till barnhushåll ska höjas från år 2012. Detta beräknas höja utgifterna med 700 miljoner kronor per år, utgifterna beräknas till drygt 3,7 miljarder kronor år 2015. Konjunkturinstitutet har reviderat sin prognos för sysselsättningen för hela prognosperioden. Detta har haft en höjande effekt på prognosen för bostadsbidrag för åren 2013 2015. Eftersom bostadsbidrag är en inkomstprövad förmån innebär en lägre sysselsättningsgrad att fler hushåll blir berättigade till bostadsbidrag vilket resulterar i ökade utgifter. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i oktober 2010 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos 181 862 179 722 179 887 178 706 179 817 182 423 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande 198 128 +234 +429 +324 +219 Volym- och strukturförändringar 113 468 756 486 449 1 001 Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 74 106 Övrigt +6 Ny prognos 181 551 179 130 179 365 178 574 179 585 181 641 Differens i miljoner kronor 311 592 522 132 232 782 Differens i procent 0,2 0,3 0,3 0,1 0,1 0,4 Prognoserna har sammantaget sänkts för hela prognosperioden. Jämfört med prognoserna i oktober 2010 har förändringar av makroekonomiska antaganden sänkt prognoserna för 2010 2011 men höjt dem för åren 2012 2015. Prognoserna för föräldrapenning har sänkts till följd av att Konjunkturinstitutet nu bedömer att timlöneökningen blir lägre år 2010, sänkningen är störst de första åren. Prisbasbeloppet antas nu bli högre, detta har haft en höjande inverkan på prognoserna för aktivitets- och sjukersättning. Antalet sysselsatta antas nu bli något färre i slutet av prognos- 8

perioden, vilket har haft en höjande inverkan på prognoserna för bostadsbidrag. Förändringarna i volym och struktur har sammantaget sänkt prognoserna för hela prognosperioden. För aktivitets- och sjukersättningar samt tandvårdsersättning har volymerna nu sänkts för hela prognosperioden. De första åren har även volymerna inom föräldrapenning sänkts. För samverkansmedel har prognoserna sänkts från att utgöra 5 procent av sjukpenninganslaget till 3 procent. Prognosdifferenser i tusental kronor för de olika anslagen, prognosen i januari 2011 jämfört med prognosen i oktober 2010 Tandvårdsförmåner Smittbärarpenning (såp) Internationell sjukvård Bilstöd Assistansersättning Sjukpenning m.m. Aktivitets- o sjukers -487 442 tkr Handikappers Arbetsskadeers Ers för kroppsskador Sjukskrivningsmiljarden Allmänna barnbidrag Föräldraförsäkring 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Underhållsstöd Adoptionsbidrag Vårdbidrag Bostadsbidrag -300 000-200 000-100 000 0 100 000 200 000 300 000 tusentals kronor Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2011 2015. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: 9

Prognostiserat utfall för 2011 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2010 2015 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2011 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2011 redovisas. Uppdraget redovisas under anslagsposten Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för november 2010 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst november 2010 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2010 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). 10

Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober 2010 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli högre för samtliga år i prognosperioden jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober 2010. Det har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Sysselsättningen antas nu bli högre för åren 2011 och 2012 jämfört med den föregående prognosen. Det har haft en sänkande effekt på prognoserna för bostadsbidrag. För slutet av prognosperioden däremot antas sysselsättningen bli något lägre vilket har höjt prognosen för bostadsbidrag. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir något högre i början av prognosperioden. Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldrapenning. Den ekonomiska utvecklingen 1 Tillväxten i Sverige blev 5,6 procent under 2010 och låg därmed i västvärldens absoluta toppklass. Man får gå till de stora tillväxtekonomierna, däribland Kina och Indien, för att finna högre tillväxttal för BNP. Aktiviteten i dessa länder dämpades knappt alls i samband med 2008 års finanskris i USA och Europa. Återhämtningen från krisen har gått trögt i Europa, med en BNP-tillväxt på 1,7 procent i EU- och euroländerna 2010. I USA blev tillväxten bättre, nämligen 2,8 procent. Under intryck av den starka svenska uppgången har Konjunkturinstitutet reviderat upp prognosen för 2011 ytterligare något. BNP-tillväxten förutsågs i decemberrapporten bli 3,8 procent. Fortsättningsvis bedöms tillväxten sjunka till mer normala tal, i genomsnitt 2,6 procent för åren 2012 2015. Lagerinvesteringar gav ett ovanligt starkt bidrag till tillväxten 2010. Denna tillväxtfaktor bortfaller helt under de närmast följande åren. Även utomlands gav lagerinvesteringarna ett betydande positivt bidrag 2010, vilket medverkade till en kraftig svensk exportökning 2010. Även hushållens konsumtion ökade emellertid mer än väntat. För 2011 och framåt knyts förväntningarna om god svensk tillväxt i hög grad till en fortsatt stark ökning i hushållens konsumtionsefterfrågan. 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 11

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet Utsikterna för ekonomin i omvärlden är osäkra, mest beroende på de statsfinansiella bekymren på flera håll, både i Europa och USA. Oron hänger samman med den starkt expansiva finanspolitik som vidtagits för att hålla sysselsättningen uppe, men som å andra sidan ger upphov till stora budgetunderskott som i längden inte kan fortsätta. Problemet accentueras av den nästa unika situationen att det saknas utrymme för stimulans från det penningpolitiska hållet styrräntorna är nära noll och kan inte sänkas ytterligare. Centralbankerna har försökt stimulera efterfrågan genom att köpa obligationer på öppna marknaden för att få ner de långa räntorna. Under 2010 ökade också nervositeten beträffande den internationella valutaoch handelspolitiken, där bl.a. Kina kritiseras av OECD-länderna för att hålla en valutakurs som försvårar deras export. G20-länderna lyckades vid sitt möte i november inte enas om en politik för att reducera de kraftiga obalanserna i det globala sparandet. 12

Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden är baserade på Konjunkturinstitutets decemberrapport 2010. Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är december 2010. Det goda stämningsläget i Sverige signaleras av nästan alla kvalitativa indikatorer. Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, tangerade under hösten 2010 de högsta nivåer som noterats historiskt. Barometerindikatorn är liksom många andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Variationerna sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. Arbetsmarknaden ligger normalt däremot senare i konjunkturcykeln, ibland flera år efter aktiemarknaden. Arbetsmarknaden Antalet sysselsatta sjönk under krisåret 2009, men betydligt mindre än vad BNP gjorde. Detta var i huvudsak en spegling av att produktiviteten minskade att de sysselsatta producerade mindre. En faktor som också kan ha inverkat är att produktionsfallen var särskilt markanta i industrin, där personalintensiteten är förhållandevis låg, således en sammansättningseffekt. 13

Sveriges BNP-gap och utvecklingen på arbetsmarknaden 100 BNP gap 90 Arbetskraft 80 Arbetslösa 70 Sysselsatta 60 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 BNP-gapet är faktisk BNP i procent av potentiell BNP enligt Konjunkturinstitutet. Sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet är mätta i procent av befolkningen 16 64 år. Arbetslösa är skillnaden mellan arbetskraft och sysselsättning. Under 1990-talskrisen minskade tvärtom antalet sysselsatta mer än vad BNP sjönk. Produktiviteten sjönk inte alls, utan ökade i ganska normal takt efter dåvarande historiska erfarenheter, och takten i produktivitetstillväxten steg rentav under krisens lopp. En bidragande orsak till skillnaden gentemot den senast genomlidna krisen är att arbetsgivarna under 1990-talskrisen mötte mindre motstånd mot personalminskningar. Arbetslösheten ökade, men därtill kunde många anställda också förtidspensioneras på socialt och ekonomiskt acceptabla villkor. De lämnade då definitivt arbetskraften. Detta tog sig uttryck i att arbetskraftsdeltagandet (dvs. arbetsutbudet i procent av befolkningen i den normalt förvärvsaktiva åldern) sjönk till en låg nivå, från vilken den sedan ännu inte repat sig. Att sysselsättningen inte föll så mycket under det senaste konjunkturbakslaget, dvs. att produktiviteten tog en större del av anpassningen till produktionsbortfallet, kan delvis ha berott på stramare regler och regeltillämpning i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. Jobbskatteavdraget kan därtill ha ökat människors intresse för att hålla sig kvar på (eller söka sig till) arbetsmarknaden. Arbetsplatserna har tagit på sig en viss stimulanspolitisk anpassningsbörda som annars närmast hade fallit på staten. Genom att hushållen på detta sätt kunnat hålla inkomster och efterfrågan uppe bättre, kan dessutom krisens makroekonomiska effekter ha begränsats. Detta fenomen, som kallats labour hoarding, är inte en historisk nyhet: fram till 1980-talet var det vanligt att konjunkturvariationer ledde till liknande variationer i produktiviteten, och att sysselsättningsutvecklingen på så sätt blev stabilare. 14

Konsekvensen är emellertid att företagen har ganska gott om arbetskraftsresurser att möta det nuvarande konjunkturuppsvinget med. Trots BNPuppgången på 5,6 procent i volym, beräknas ökningen i antalet sysselsatta ha stannat vid 1,1 procent 2010. Den kraftiga upprevideringen av 2010 års BNP har knappt föranlett någon upprevidering av sysselsättningen. Arbetslösheten beräknas 2010 bli 8,5 procent av arbetskraften, vilket är marginellt högre än 2009. För 2011 räknar Konjunkturinstitutet med en något förstärkt tillväxt i sysselsättningen, till 1,6 procent. Fortsättningsvis under åren 2012 2015 beräknas sysselsättningen stiga med strax under 1 procent per år. Detta betyder att arbetslösheten minskar endast långsamt. År 2011 beräknas den bli 7,9 procent, för att sjunka till 6,6 procent 2015. Till de angivna öppna arbetslöshetstalen kan läggas att Konjunkturinstitutet för 2010 räknar med att nära 8 procent av arbetskraften (alltså inte så långt ifrån den öppna arbetslösheten) kommer att finnas i arbetsmarknadspolitiska program, sysselsättningsprogram och utbildningsprogram. En del av dessa personer finns i arbetskraften som arbetslösa, däribland de som lämnar sjukförsäkringen och berörs av Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion. Aktieavkastning och valutakurser Avkastningen på finansiella placeringar har betydelse för de ekonomiska aktörernas förmögenhetsställning och därmed även för deras intresse att spendera pengar för realekonomiska syften. Även de disponibla inkomsterna påverkas direkt, inte minst för pensionärer, vilkas inkomster till en del är relaterade till kapitalavkastningen. Detta gäller numera också de allmänna pensionerna, där AP-fondernas avkastning via den automatiska s.k. balanseringen, har betydelse för de belopp som betalas ut. I förlängningen kan således, via variationer i den reala efterfrågan på varor och tjänster, kapitalavkastningen ha betydelse för bl.a. utvecklingen på arbetsmarknaden. Störst variationer i finansiella förmögenhetsvärden och avkastning finns normalt på aktiemarknaden. Under 2009 gav Stockholmsbörsen en avkastning (inkl. utdelningar) på över 50 procent. Under 2010 blev avkastningen 26 procent, varav en ökning i börsvärdena svarade för ca 23 procent. Förväntningarna om en stärkt växelkurs för kronan kan ha ökat det utländska intresset för att placera i Sverige, vilket medverkat till att driva upp de svenska börskurserna. Konjunkturinstitutet räknade i sin decemberrapport med en fortsatt successiv kronförstärkning fram till utgången av år 2012. På de internationella stora börserna har utvecklingen varit sämre. Den globala aktieavkastningen beräknas ha varit genomsnittligt ca 10 procent mätt i dollar 2010, vilket omräknat till svensk valuta blev ungefär 4 procent. 15

Avkastningsindex för Stockholmsbörsen och för den globala aktiemarknaden December 1998 = 100 Anm. Avkastning inkl. utdelningar. Källor: Nasdaq OMX och MSCI. Senaste månad december 2010. Följden av kronans förstärkning har alltså blivit en påtagligt dämpad avkastning i svenska kronor på sådana utländska placeringar som inte valutasäkrats. Räntan på svenska statsobligationer (5-åriga) antas i alla tre alternativen successivt komma att stiga från 2,3 procent 2010 till 4,6 procent 2015. Priser och löner Konsumentprisindex (KPI) steg år 2010 med 1,3 procent räknat som årsgenomsnitt. Inflationstakten bedöms vara i tilltagande, och från och med 2011 överstiga det långsiktiga penningpolitiska målet om 2 procent. 16

Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år Den tilltagande inflationen beror huvudsakligen i varje fall under de närmaste åren på antagandet om successivt stigande räntor, vilket ökar hushållens bostadsutgifter. Höjd ränta har två effekter på inflationen, dels denna effekt uppåt via bostadsutgifterna, men också en motsatt effekt som kommer sig av att höjd räntan dämpar efterfrågan i ekonomin och på så sätt begränsar inflationen. Den senare effekten antas vanligen vara den mest betydelsefulla, och utgör själva fundamentet för Riksbankens penningpolitik. Räknat exklusive räntornas effekt på bostadsutgifterna stiger inflationen mindre under de närmaste åren. Bakom detta antagande ligger delvis fortsatta genomslag nedåt på importpriserna av kronförstärkningen, men också antagandet om att efterfrågetrycket blir fortsatt relativt måttligt. Det svaga arbetsmarknadsläget har medfört att löneökningarna hållits tillbaka betydligt. Från och med 2010 gäller nya centrala avtal på nästan hela arbetsmarknaden, vilka i allmänhet går ut första kvartalet 2012. Konjunkturinstitutet räknade i sin decemberprognos med att timlönerna i hela ekonomin ökar med 2,7 procent 2011, och att takten sedan stiger ytterligare. Det bör påpekas att ökningstalen avser de totala löneökningarna, även dem som vanligen uppstår utöver de centrala avtalen (s.k. lokal lönebildning). Löneutvecklingen är det viktigaste inslaget i den reala delen av det inkomstindex som används bl.a. i det allmänna pensionssystemet för att utföra följsamhetsindexeringen. Kopplingen mellan de procentuella ökningarna i inkomstindex och löneökningarna är dock inte tydlig och 17

omedelbar. Det finns en betydande tidsförskjutning mellan lönehöjningar och deras påverkan på inkomst-/följsamhetsindexeringen. Förskjutningen hänger samman med att inkomstindexets realinkomstdel beräknas som ett treårigt medeltal av reala inkomstförändringar bakåt i tiden. Eftersom lönebildningen dessutom i sig själv ofta ligger sent i konjunkturcykeln, om den senare t.ex. mäts i sysselsättningstermer, blir följsamhetsindexeringen lätt motkonjunkturell. Följsamhetsindexeringens avvikelser från trend och den totala sysselsättningens avvikelser från trend Procent av trendvärdet Trenden beräknad som ett 9-leds centrerat glidande medeltal och framskrivning 2007 2010 med den genomsnittliga ökningen 2001 2006. Källor: Pensionsmyndigheten, AKU och bearbetningar. Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 2 sänktes från 42 800 kronor 2009 till 42 400 kronor 2010. Prisbasbeloppet 2010 bestämdes av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före. På motsvarande vis har 2011 års prisbasbelopp fastställts till 42 800. 2 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, vårdbidrag, garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och efterlevandestöd till barn; vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över de respektive taken. 18

Med samma beräkningssätt prognostiseras prisbasbeloppet sedan fortsätta att stiga: 2009 42 800 kronor 2010 42 400 kronor 2011 42 800 kronor 2012 43 800 kronor 2013 44 800 kronor 2014 46 000 kronor 2015 47 200 kronor Ungefär 1,5 miljoner personer har ersättningar som styrs av prisbasbeloppet, varav hälften utgörs av ålderspensionärer med garantipension. 19

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 5 157 120 5 321 390 5 594 520 5 884 650 6 165 610 6 465 430 Analys De totala utgifterna för det nya tandvårdsstödet väntas öka med drygt 9 procent under 2010 jämfört med 2009, och fortsätter öka trendmässigt under hela prognosperioden. Först år 2015 beräknas utvecklingen planas ut. Under perioden oktober november 2010 utbetalades sammanlagt cirka 1 miljard kronor i tandvårdsersättning mot cirka 970 miljoner kronor under samma period år 2009. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet fortsätter att minska avsevärt och fasas ut helt redan under 2011. Tandvårdskonsumtionen har inte ökat i den utsträckning som tidigare förutspåtts av Försäkringskassan. En bidragande orsak är sannolikt den djupa lågkonjunkturen under åren 2008 2009 och som starkt påverkat hushållens konsumtions- och sparbeteende. Enligt Konjunkturinstitutet minskade hushållens konsumtionsutgifter i betydande utsträckning under perioden 2008 2009. Den fortsatta svaga trenden har föranlett en marginell sänkning av prognosen 2010 och framåt jämfört med den prognos som lämnades i oktober 2010. Tandvårdskonsumtionen antas dock öka under prognosperioden, i takt med att ekonomin, och i synnerhet hushållens konsumtion, växlar upp under 2011 och åren efter. 20

Tabell nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelat på åldersgrupp. Åldersgrupp Allmänt tandvårdsbidrag 20 29 140 150 144 330 147 880 150 630 152 330 152 380 30 49 222 540 223 480 224 050 224 010 223 290 222 790 50 64 185 680 184 170 183 260 183 100 184 340 186 080 65 74 104 580 109 310 113 570 117 260 120 110 122 500 75+ 135 380 136 080 137 080 138 670 140 730 142 720 Totalt 788 320 797 360 805 840 813 670 820 810 826 470 Högkostnadsskydd 20 29 105 850 110 650 113 370 115 480 116 790 116 820 30 49 699 770 751 090 778 590 811 470 808 840 807 050 50 64 1 722 770 1 840 280 1 985 280 2 164 560 2 377 360 2 615 520 65 74 1 116 640 1 193 610 1 258 950 1 319 460 1 371 960 1 420 290 75+ 615 740 628 400 652 470 660 010 669 850 679 280 Totalt 4 260 760 4 524 030 4 788 670 5 070 970 5 344 790 5 638 960 Totalt/åldersgrupp 20 29 246 000 254 980 261 260 266 120 269 120 269 190 30 49 922 300 974 570 1 002 640 1 035 480 1 032 130 1 029 850 50 64 1 908 450 2 024 450 2 168 540 2 347 660 2 561 700 2 801 600 65 74 1 221 210 1 302 910 1 372 520 1 436 710 1 492 070 1 542 790 75+ 751 120 764 480 789 560 798 680 810 590 821 990 Total utgift nya tandvårdsstödet 5 049 080 5 321 390 5 594 520 5 884 650 6 165 610 6 465 430 Total utgift gamla tandvårdsstödet 108 040 Anslagsbelastning 5 157 120 5 321 390 5 594 520 5 884 650 6 165 610 6 465 430 Anm. P.g.a. avrundningar summeras inte alltid delarna till slutsumman. Sedan införandet av det nya tandvårdsstödet, som trädde i kraft den 1 juli 2008, har något mer än 5,4 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre gjort drygt 22 miljoner besök. Detta motsvarar cirka 75 procent av populationen per den 31 december 2009. Antalet tandvårdsbesök per månad har däremot inte ökat påfallande sedan det nya tandvårdsstödet infördes, vilket delvis förklaras av att det nya tandvårdsstödet trädde i kraft mitt i en lågkonjunktur. 21

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 5 245 300 5 440 240 5 691 070 5 988 190 6 273 680 6 579 580 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 88 180 118 850 96 550 103 540 108 070 114 150 Ny regel Övrigt Ny prognos 5 157 120 5 321 390 5 594 520 5 884 650 6 165 610 6 465 430 Differens i 1000-tal kronor 88 180 118 850 96 550 103 540 108 070 114 150 Differens i procent 1,7 2,2 1,7 1,7 1,7 1,7 Volym- och strukturförändringar I denna prognos antas antal patienter uppdelat på olika åldersgrupper i stort följa befolkningsutvecklingen. Den fortsatta svaga trenden för tandvårdskonsumtionen innebär en marginell nedjustering av prognosen för fördelningen av tandvårdskonsumtionen (mätt i det ersättningsgrundande beloppet), vilket i sin tur gör att de beräknade utgifterna under prognosperioden blir marginellt lägre jämfört med den prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 722 ¹ 483 ¹ 373 274 474 495 Preliminär avgift 642 ¹ 514 ¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 80 ¹ 31 ¹ 122 221 21 0 Prognostiserad avgift för respektive år 425 495 495 495 495 495 1 Fastställd av riksdag eller regering. Analys Avgörande för utgiften är utbetalningen av smittbärarpenning. Prognosen för detta görs av Socialstyrelsen. Den årliga utgiften för kommande år bedöms ligga på 5,0 miljoner kronor. Utgifterna för smittbärarpenning 2010 bedöms utifrån hitillsvarande utfall uppgå till 4,3 miljoner kronor. Detta påverkar dock inte prognosen för de kommande åren då Socialstyrelsen gör bedömningen att årets nivå är relativt låg och att inte alla som skulle kunna utnyttja förmånen gör det. 22

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2012 2013 2014 2015 Föregående prognosbelopp 373 345 474 495 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare 71 Övrigt Ny prognos 373 274 474 495 Differens i 1000-tal kronor 0,0 71 0,0 0,0 Differens i procent 0,0 20,6 0,0 0,0 Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare En justering är gjord för att ta hänsyn till ändringen av prognosen för smittbärarpenning. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 576 492 3 549 536 569 100 582 594 605 192 627 236 Det preliminära utfallet för 2010 beräknas till 578,8 miljoner kronor, vilket är 34 000 kronor mer än tillgängliga medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 34 000 kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse till regeringen hemställa om utökad anslagskredit för 2010 med 34 000 kronor. Se vidare inledningen och sammanställningen i bilaga 1. Analys Flera faktorer påverkar säkerheten i prognosen. De mest påtagliga av dessa är administrativa. Exempelvis fastställs de genomsnittliga kostnaderna för pensionärer med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det finns även en fortsatt osäkerhet i debiteringstakten av såväl turist- som pensionärsvård. Utgifterna för anslaget följer således inte kostnaderna. En förändring av utgiftsprognosen betyder därför inte nödvändigtvis att bedömningarna i de bakomliggande kostnadsprognoserna är förändrade. 3 Preliminärt utbetalt belopp för 2010. 23

Införandet av förordning 883/2004 och dess tillämpningsförordning, förordning 987/2009, medför dock en ökad förutsägbarhet i form av tydliga tidsfrister för introduktion och reglering av fordringar. Förordning 987/2009 innehåller även en möjlighet att kräva ränta på sena betalningar. De förändringar som kan komma att påverka anslaget med anledning av införandet av de nya förordningarna finns beskrivna i Försäkringskassans anslagsuppföljning för åren 2009 2014 från 18 januari 2010. Utgiften påverkas även av konjunkturen och människors benägenhet att resa, flytta och arbeta inom Europa. Även det ökande antalet äldre kommer på sikt att få effekt på prognoserna. Främst till följd av fler pensionärer som bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler äldre människor reser i större utsträckning Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en relativt stark svensk valuta gentemot de flesta europeiska valutor, kan resandeströmmarna från Sverige antas bli större, medan resandeströmmarna till Sverige kan antas minska. I prognosen har använts en eurokurs på 9,05 SEK enligt Konjunkturinstitutets EUR-prognos för 2011. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall för 2004 2009 och utgiftsprognoser för 2010 2015 i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Konventionsvård 125 101 111 118 141 145 149 154 160 166 172 179 Turistvård 66 46 65 111 56 136 214 176 182 182 188 194 Pensionärsvård 104 155 172 209 112 243 123 203 210 217 226 235 Sjuk- och tandvårdstjänster 15 37 34 52 84 57 17 18 18 19 19 Summa 296 317 385 472 361 608 576* 550 569 583 605 627 * Observera att summeringen inte stämmer med preliminärt utbetalt belopp under 2010. Konventionsvård För konventionsvård förväntas kostnaden och utgifterna fortsätta öka under prognosperioden för åren 2010 2011 med lite drygt tre procent och för resten av prognosperioden med cirka fyra procent årligen. Prognosen har anpassats till de senaste årens inflation för hälso- och sjukvård i Sverige. Turistvård Turistvård och dess kostnader för turister som söker vård i EU/EES-länder samt Schweiz beräknas främst baserat på storleken på de fakturor som hittills inkommit från dessa länder. Utgiften för turistvård beräknas bli lägre än tidigare prognostiserat för hela prognosperioden. 24

Pensionärsvård Kostnadsprognosen för ett år bygger på kunskap om hur många skuldmånader som senast blivit debiterat för ett helår i det vårdgivande landet multiplicerat med den genomsnittliga kostnaden. Den beräknade genomsnittliga kostnaden antas öka med i snitt 4 procent per år. Utgifterna för pensionärsvård följer inte de prognostiserade kostnaderna, främst på grund av eftersläpningar i debiteringen av vården. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen, ändringarna av prognosen för pensionärsvård beror på två saker: valuta, framför allt förändringen av förstärkningen av kronan gentemot euron samt nya skuldmånader. Sjuk- och tandvårdtjänster Utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster har fortsatt att minska på grund av två ändringar av Försäkringskassans tillämpning avseende ersättning i efterhand för nödvändig vård som har getts i ett annat EU/EES-land. Från våren 2010 ersätts nödvändig vård som har getts hos allmänna vårdgivare endast med stöd av förordning 987/2009. Den ändrade tillämpningen har medfört en utgiftsförskjutning från ersättningsområde Sjuk- och tandvårdstjänster till ersättningsområde Turistvård. Utgiftsförskjutningen är knappt 25 miljoner kronor under år 2010. År 2011 beräknas utgiftsförskjutningen till knappt 51 miljoner kronor. För de efterföljande åren har utgiftsförskjutningen skrivs upp med en volymfaktor samt ECB:s inflationsprognos. Från och med mitten av september 2010 ersätts inga ärenden avseende nödvändig vård med stöd av EUF-fördraget. Bakgrunden till ändringen är dom C-211/08 från EU-domstolen. I domen fastslår EU-domstolen att det inte finns någon skyldighet för ett land att betala ersättning för nödvändig vård som getts i ett annat EU/EESland med stöd av artikel 56 i EUF-fördraget. Den nya tillämpningen innebär att Försäkringskassan inte längre ersätter nödvändig vård som har getts hos privata vårdgivare i ett annat EU/EES-land. Ersättning för nödvändig vård hos allmänna vårdgivare kan dock även fortsättningsvis betalas ut med stöd av förordning 987/2009. Ändringarna av Försäkringskassans tillämpning innebär att ersättningsområdet Sjuk- och tandvårdstjänster fr.o.m. mitten av september 2010 endast avser ersättning i efterhand för planerad vård med stöd av artikel 56 och 57 i EUF-fördraget. Antalet ärenden avseende personer som fått planerad vård i annat EU/EES-land och sedan sökt ersättning i efterhand ökade mellan införandet i början av 2004 till 2006 men har sedan planat ut. 25

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 561 564 582 319 599 094 601 204 625 928 647 710 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden +14 928 46 028 29 994 18 610 20 736 20 474 Volym- och strukturförändringar 0,0 +13 245 0,0 0,0 0,0 0,0 Ny regel Övrigt Ny prognos 576 492 549 536 569 100 582 594 605 192 627 236 Differens i 1000-tal kronor +14 928 32 783 29 994 18 610 20 736 20 474 Differens i procent +2,7 5,6 5,0 3,1 3,3 3,2 Ändrade makroekonomiska antaganden Det är valutan som står för den stora förändringen av de makroekonomiska antagandena, främst kronans förstärkning mot euron. En liten minskning av prognosen går även att härleda till en liten minskning av de genomsnittliga kostnaderna för pensionärsvård. Förändringar i ECB s prognos för prognosperioden påverkade inte utgiftsprognosen 2010 eller 2011 men ökade utgiftsprognosen 2012 för att sedan minska densamma. Volym- och strukturförändringar Här har beloppet för turistvård uppdaterats till att gälla för hela 2010 vilket ökade prognosen för 2011. 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 245 599 243 743 256 170 260 298 262 797 265 438 Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Prognosen för antalet utbetalda grundbidrag för helåret 2010 har höjts en aning jämfört med föregående prognos. För resten av prognosperioden är dock prognosen för antalet utbetalda grundbidrag densamma som tidigare. Antalet utbetalda anpassningsbidrag för 2010 har justerats ner jämfört med föregående prognos. Men för fortsättningen av prognosperioden så överensstämmer prognosen med den föregående. 26

Utgiften för grundbidraget beräknas öka från 85 miljoner kronor till 88 miljoner kronor jämfört med tidigare prognos medan utgiften för anpassningsbidraget minskar från 169 miljoner kronor till 149 miljoner kronor jämfört med tidigare prognos. Ökningen av utgifterna för bilstödet under 2010 jämfört med 2009, beror dels på en regeländring som trädde i kraft 1 januari 2007, men som inte fått effekt förrän 2009 och även under 2010 samt dels på grund av ökade priser på fordonsanpassning. Sammanfattningsvis beräknas utgiften för Bilstöd till personer med funktionshinder fortsätta öka successivt åren 2010 2015, detta beror att antalet grundbidrag och anpassningsbidrag beräknas fortsätta att öka, med undantag för 2011 då antalet utbetalda anpassningsbidrag beräknas bli lägre vilket prognostiseras ge en lägre utgift. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 263 000 251 868 264 622 269 339 272 388 275 585 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 5 849 8 125 8 452 9 041 9 591 10 147 Volym- och strukturförändringar 11 552 Ny regel Övrigt Ny prognos 245 599 243 743 256 170 260 298 262 797 265 438 Differens i 1000-tal kronor 17 401 8 125 8 452 9 041 9 591 10 147 Differens i procent 6,6 3,2 3,2 3,4 3,5 3,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har reviderat antagandena om konsumentprisindex för hela prognosperioden. Detta medför en minskning av utgiften för hela prognosperioden åren 2010 2015. Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet utbetalda grundbidrag för helåret 2010 har höjts en aning jämfört med föregående prognos. Men prognosen för antalet utbetalda anpassningsbidrag för 2010 har justerats ner jämfört med föregående prognos vilket sammantaget gett en minskning av prognosen. 27

4:5 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 18 926 000 20 077 000 21 458 000 22 812 000 24 257 000 25 825 000 Analys Antalet personer som har rätt till assistansersättning, behovets omfattning mätt i assistanstimmar per vecka och beviljad ersättning per timme är faktorer som styr utgifternas storlek. Antalet personer som beviljas assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen infördes. Likaså har det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka och person ökat. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen har därmed ökat kraftigt. Mellan 1998 och 2009 ökade antalet personer med assistansersättning från 7 647 till 15 541. Ökningen var som högst under 2001 4, därefter har ökningstakten avtagit. Under prognosperioden beräknas ökningen fortsätta men i en lägre takt. Ökningen väntas bli cirka 180 personer i genomsnitt per år. Antalet ersatta timmar per person och vecka har ökat från 78 till 110 timmar mellan 1998 och 2009 och förväntas fortsätta öka under prognosperioden med cirka 2 timmar per år. I takt med att antalet personer som beviljas assistansersättning ökar så ökar också utgifterna. Under perioden 1999 2009 ökade utgifterna för assistansersättningen med i genomsnitt cirka 15 procent per år. Under prognosperioden beräknas en fortsatt ökning men med en lägre utvecklingstakt än tidigare (cirka 7 procent per år i genomsnitt). Den avtagande takten beror främst på den avtagande ökningstakten för antalet personer som beviljas förmånen. Genomgående är det något fler män än kvinnor som har assistansersättning förutom i åldersgruppen över 65 år där kvinnorna är fler. År 2009 var cirka 53 procent av de assistansberättigade män, en fördelning som i stort sett varit konstant sedan 1994. Män beviljas i genomsnitt fler timmar per vecka än kvinnorna. Denna fördelning beräknas bestå under prognosperioden. Den 1 juli 2008 infördes en bestämmelse om att assistansersättning endast utbetalas under förutsättning att den används för att köpa personlig assistans av någon som anordnar sådan, t.ex. kooperativ, företag eller kommun, eller för att avlöna egna personliga assistenter. Samtidigt infördes en bestämmelse om att den ersättningsberättigade som inte har använt hela assistansersättningen för att köpa assistans eller betala kostnader för personliga assistenter ska återbetala den överskjutande delen till Försäkringskassan. De nya reglerna tillämpas på assistansersättning som beviljas för tid efter ikraftträdandet. 4 Året då regelverket ändrades till att tillåta personer behålla assistansersättning efter fyllda 65 år. 28

Konsekvensen av ovanstående bestämmelser kan vara att de ersättningsberättigade i ökad grad kommer att välja assistansanordnare utifrån kvalitén i stödet och servicen de erbjuder. Den parlamentariska LSS-kommittén lämnade sitt slutbetänkande under augusti 2008. Förslagen kan på sikt komma att påverka utgifterna för den statliga assistansersättningen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Föregående prognosbelopp 18 924 000 20 185 000 21 508 000 22 808 000 24 276 000 25 884 000 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar +2 000 108 000 50 000 +4 000 19 000 59 000 Ny regel Övrigt Ny prognos 18 926 000 20 077 000 21 458 000 22 812 000 24 257 000 25 825 000 Differens i 1000-tal kronor +2 000 108 000 50 000 +4 000 19 000 59 000 Differens i procent 0,0 0,5 0,2 0,0 0,1 0,2 Volym- och strukturförändringar Förändringarna i prognosen i jämförelse med föregående prognos beror på nya förväntningar om schablonbeloppen samt en lägre förväntad personstock. Ändringarna på schablonbeloppen (minskat för 2010 och ökat för 2011 2014) är en direkt följd av nya prognoser för timlöneökningen från Konjunkturinstitutet. 29

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första personerna de tidsgränser som införts i sjukförsäkringen. Totalt beräknas 20 000 personer ha lämnat sjukförsäkringen från förlängd sjukpenning och 22 000 personer från tidsbegränsade sjukersättningen under 2010. Det totala antalet som under 2010 lämnade sjukförsäkringen därför att ersättningstiden löpte ut beräknas därmed bli 42 000. 2011 beräknas 17 000 lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Av dessa lämnar 12 000 personer tidsbegränsad sjukersättning och 5 000 personer förlängd sjukpenning. Från 2009 till 2010 beräknas inflödet till sjukpenningförsäkringen att öka med 6,4 procent. Försäkringskassan beräknar att det blir drygt 261 000 startade sjukfall som blir minst 30 dagar under 2010. Från 2010 till 2011 beräknas inflödet till sjukpenningförsäkringen att minska med 1,6 procent. Försäkringskassan beräknar att det kommer starta drygt 256 000 sjukfall som blir minst 30 dagar under 2011. Sjukfall längre än 1 år beräknas fortsätta minska under 2010, men inte i samma takt som tidigare. Under 2009 passerade 27 000 fall 1 år. Under 2010 beräknas ca 21 000 sjukfall bli längre än 1 år. 2011 beräknas antalet sjukfall som passerar 1 år vara dryga 31 000. Antalet som får sjukersättning beräknas vara 371 000 i slutet av 2011 mot 416 000 i slutet av 2010 och 472 000 i slutet av 2009. Antalet som uppbär aktivitetsersättning beräknas vara 27 000 5 i slutet av 2011 mot 27 000 i slutet av 2010 och 26 000 i slutet av 2009. Ohälsotal utfall(2009) och prognos 2009 Sjuk- och aktivitetsersättning 26,2 23,8 21,1 19,2 17,8 16,6 15,6 Sjukpenning 6,1 5,3 5,5 5,7 5,4 5,1 5,0 Rehabpenning 0,5 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Totalt 32,8 29,4 26,9 25,2 23,5 22,1 20,9 utveckling under året SA -1,7-2,4-2,7-1,8-1,4-1,2-1,0 utveckling under året sjukfall -1,4-0,9 0,2 0,2-0,3-0,3-0,1 Känslighetsanalyser som gjorts pekar entydigt på fortsatta volymminskningar för sjukförsäkringen i sin helhet under de kommande åren. Ohälsotalet beräknas minska under hela prognosperioden, trots att det beräknas ske vissa tillfälliga volymökningar för sjukpenningen. Försäkringskassan hade ett etappmål för ohälsotalet 2010 vilket uppgick till 29,0. Det beräknas att nås i februari 2011. 5 Det sker en ökning mellan 2010 och 2011, den är dock så liten att de avrundade värdena blir desamma. 30

Beräknad anslagsbelastning för de större anslagsposterna inom sjukförsäkringen (inklusive statlig ålderspensionsavgift). Miljarder kronor Sjuk- och aktivitetsersättning 60,6 53,3 48,9 46,2 44,2 42,4 Sjukpenning 17,5 18,9 19,4 18,9 18,5 18,4 Rehabiliteringspenning 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 Summa 78,9 73,0 69,2 66,0 63,5 61,6 Bedömning i oktoberprognosen 79,1 73,2 69,3 66,0 63,6 62,2 Differens -0,2-0,2-0,1 0,0-0,1-0,6 Skillnaden mellan de beräknade utgifterna i den nu aktuella prognosen och i oktoberprognosen beror på förändrade bedömningar av volymerna i sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Prognosen för sjuk- och rehabiliteringspenning har höjts för 2013 och 2014 i jämförelse med oktober medan prognosen för sjuk- och aktivitetsersättning sänkts för alla år. 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 20 628 270 22 384 869 22 347 191 21 605 229 21 076 209 20 995 105 Därav 1:1.21 Sjukpenning 16 118 306 17 239 627 17 896 107 17 249 016 16 739 762 16 703 025 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 0 228 000 380 000 380 000 380 000 380 000 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 1 407 080 1 632 266 1 499 668 1 697 662 1 721 004 1 651 929 1:1.19 Rehabiliteringspenning 758 861 811 654 842 561 812 096 788 120 786 390 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 86 081 67 000 64 510 68 455 65 946 77 774 1:1.15 Närståendepenning 107 936 113 772 120 493 127 414 134 520 141 811 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 6 006 13 000 13 047 15 135 10 869 14 025 1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti 1 097 000 1 485 500 800 000 550 000 550 000 550 000 1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. 237 000 190 000 186 000 193 000 199 000 205 000 1:1.3 Samverkansmedel 810 000 604 050 544 805 512 451 486 988 485 151 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare samt prognostiserad avgift för respektive år. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 16 118 306 17 239 627 17 896 107 17 249 016 16 739 762 16 703 025 31

Analys Under 2009 startade drygt 245 000 sjukfall som blev minst 30 dagar, vilket är den lägsta nivån som uppmätts sedan 1994. Under 2010 beräknas inflödet uppgå till 261 000 personer, en ökning med drygt 6,4 procent från 2009. Denna ökning beror på att de som lämnar sjukförsäkringen på grund av att de uppnått maximal tid i antingen förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning återvänder som nya sjukfall från och med slutet av mars 2010. Av den förväntade ökningen på 16 000 startade fall är drygt 14 000 återflöde av de personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgräns. Ökningen av nyinflödet, dvs. inflödet exklusive återflöde, uppgår därmed till knappt 2 000 sjukfall. Antal pågående sjukfall (september respektive år) 30 000 30 000 25 000 Återflöde 25 000 2008 20 000 2009 20 000 2010 15 000 15 000 10 000 10 000 5 000 5 000 0-14 dagar 15-28 dagar 29-59 dagar 60-89 dagar 90-179 dagar 180-364 dagar 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år 6+ år 0 Ovanstående diagram visar hur återflödet påverkar antalet pågående sjukfall. Utan återflöde ligger 2010 ungefär på 2009 års nivåer i alla fallängdskategorier utom de som är längre än 1 år. Den mindre skillnaden mellan 2010 och 2009 motsvarar ungefär skillnaderna i nyinflödet mellan de två åren. De få personer som är kvar i de allra längsta fallängdskategorierna är sådana som får antingen förlängd sjukpenning i vissa fall, förlängd sjukpenning på grund av arbetsskada eller fortsatt sjukpenning. 32

Utfall och prognos Pågående sjukfall 80 000 Utfall Prognos 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15-180 dagar 181-365 dagar 1-2 år 2+ år Försäkringskassan utgår i denna prognos från att sjukpenningförsäkringen närmar sig en långsiktigt stabil nivå. Trots antagandet om en stabil nivå kommer det fortfarande att ske både slumpmässiga ökningar och minskningar av antal sjukfall. Utvecklingen av pågående sjukfall exklusive återflödet under 2010 antyder en mer stabil sjukpenningförsäkring. Som bilden ovan visar beräknas det ske en uppgång i antal pågående sjukfall under 2011 och 2012. Sätts detta i ett historiskt sammanhang måste dessa ökningar dock betecknas som små. Sett över hela prognosperioden ligger antalet pågående sjukfall relativt stabilt mellan 100 000 och 110 000 sjukfall. Att sjukfallen inte längre minskar i samma takt som tidigare märks också på andra indikatorer som Försäkringskassan följer. Den förväntade medelfallängden för ett startat sjukfall har minskat kontinuerligt sedan 2003. Då var den förväntade medelfallängden 140 dagar medan den i augusti 2010 är dryga 63 dagar. Den har legat på drygt 60 63 dagar hela 2010 vilket är en stabilisering i jämförelse med 2009. Även de förväntade medelfallängderna för sjukfall som blivit mer än 90 dagar har en avtagande minskning vilket stämmer överens med Försäkringskassans antagande att sjukpenningförsäkringen håller på stabiliseras. De förändrade reglerna från den 1 januari 2010 Riksdagen fattade den 9 och 14 december 2009 beslut rörande förändringar i sjukförsäkringen. De nya reglerna började tillämpas den 1 januari 2010 respektive den 15 januari 2010. En försäkrad som fått förlängd sjukpenning i 550 dagar kan enligt de nya reglerna fortsätta få förlängd sjukpenning om denne uppfyller villkoren för förlängd sjukpenning i vissa fall. Förlängd sjukpenning i vissa fall gäller dem som får sjukhusvård eller omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus, dem vars hälsa riskerar att allvarligt försämras av att delta i arbetsmarknadspolitiskt program, samt dem som på grund av sjukdom fått en så avgörande förlust av verklighetsuppfattning att 33

dessa inte kan tillgodogöra sig information. Ändringarna i sjukförsäkringen innebar även förändringar gällande kriterierna för att bevilja fortsatt sjukpenning. Tidigare krävdes en mycket allvarlig sjukdom, efter ändringarna krävs en allvarlig sjukdom. Ändringarna innebar även att bedömningen mot den reguljära arbetsmarknaden, från och med dag 181 i rehabiliteringskedjan, kan skjutas upp om det anses vara oskäligt. Tidigare fanns det enbart möjlighet att skjuta upp bedömningen med hänvisning till särskilda skäl. Totalt har 1 200 personer fått en utbetalning i antingen förlängd sjukpenning i vissa fall eller förlängd sjukpenning på grund av arbetsskada under 2010. Antalet personer som får en utbetalning en given månad har legat strax över 600 personer. För dem som lämnar tidsbegränsad sjukersättning från och med den 1 januari 2010 gäller fortsättningsvis att sjukpenning kan betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att den tidsbegränsade sjukersättningen upphört samt förutsatt att personen har en sjukpenninggrundande inkomst. För dem som lämnat på grund av att de har uppnått maximalt antal dagar med förlängd sjuk- och rehabiliteringspenning reglerar ramtiden och förbrukade dagar inom ramtiden när de kan starta ett nytt sjukfall. Av dem som under prognosperioden lämnar sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna i regelverket bedömer Försäkringskassan att 45 procent kommer återvända som nya sjukfall. Av de som vid årsskiftet lämnade sjukförsäkringen på grund av tidsgränser har drygt 51 procent återvänt till sjukpenningförsäkringen. Totalt har dock 60 6 procent av de 14 253 som lämnade vid årsskiftet ansökt om sjuk- eller rehabiliteringspenning. I den grupp som lämnade sjukförsäkringen efter årsskiftet och fram till och med juni är dock denna andel lägre. Drygt 31 procent har återvänt till sjukpenningförsäkringen, medan 42 7 procent har ansökt om sjuk- eller rehabiliteringspenning. Skillnaderna i andelar mellan de som sökt och fått en utbetalning beror på att Försäkringskassan i princip registrerar ansökningar direkt medan utbetalningar registreras senare. Denna skillnad motsvarar därmed inte dem som fått avslag. Andelen avslag ligger på 7,8 procent i årsskiftesgruppen och 6,8 procent för de som lämnade under första kvartalet. Antagandet om att 45 procent av dem som lämnar sjukförsäkringen återinflödar gäller hela prognosperioden. Detta antagande är emellertid osäkert och det är fullt möjligt att de personer som lämnade vid årsskiftet återvänder till sjukpenningförsäkringen i högre omfattning än senare grupper. De som lämnat tidsbegränsad sjukersättning ansöker, så här långt, i lägre grad om sjukpenning än dem som lämnat förlängd sjukpenning. 6 7 Mätpunkt: 2011-01-05. Mätpunkt: 2011-01-05. 34

Antal sjukfall som blir minst 30 dagar (12-månaders värden) 350 000 300 000 250 000 200 000 dec-2005 dec-2006 dec-2007 dec-2008 dec-2009 dec-2010 dec-2011 dec-2012 dec-2013 dec-2014 dec-2015 *Den ljusgrå ytan visar återflödet Inflödet exklusive återflödet antas vara stabilt under prognosperioden. Den ökning som sker är därmed endast beroende av återflödet av dem som lämnade sjukförsäkringen på grund av en tidsgräns. Återflödet fram till och med augusti uppgår till 9 221 personer. Av dessa är 7 955 fortfarande kvar i sjukpenningförsäkringen i september. Knappt 1 300 personer har då lämnat sjukpenningförsäkringen. Utflödet från sjukpenningförsäkringen för dem som återvänder beräknas därmed bli lågt. I prognosen antas varje individ som återvänt till sjukpenningförsäkringen ha en kvarståendesannolikhet på 96 procent (för en given månad) under de första 6 månaderna. Därefter antas kvarståendesannolikheten stiga till 99 procent. Detta antagande bygger på att orsaken till återflödet i regel antas vara den tidigare gällande sjukskrivningsorsaken och att det således inte är ett helt nytt sjukfall. Detta ger också effekter på de långa sjukfallen mot slutet av prognosperioden. Kvarståendesannolikheten för dessa personer kan jämföras med den generella kvarståendesannolikheten de första 6 månaderna, som ligger i intervallet 70 80 procent. Det är därmed stora skillnader mellan de olika kvarståendesannolikheterna. Orsakerna till utflödet är flera. Av de personer som fram till och med september har återvänt till sjukpenningen för att sedan lämna sjukpenningförsäkringen har ca 16 procent fått sjukersättning tillsvidare, 22 procent befinner sig i aktivitetsstöd och 6 procent har fått föräldrapenning. Sjukfall längre än 2 år minskar radikalt under 2010 men beräknas öka efter 2011. Det beror på att sjukfallslängderna för de som återvänt till sjukpenningförsäkringen under 2010 passerar 2 år under 2012. Försäkringskassans bedömning är dock att de långa sjukfallen för prognosperioden under rådande förhållanden inte kommer återvända till nivåerna före 2010. 35

Under prognosperioden förväntas det, på grund av antagandena om återflödet, ske en ökning av det totala antalet sjukfall. För 2010 innebär det ett ökat inflöde på 14 000 startade sjukfall som blir åtminstone 30 dagar. För 2011 och 2012 beräknas motsvarande inflöde bli knappt 10 000 respektive 4 000. Efter 2013 beräknas återflödet ligga kring 2 000 sjukfall per år. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 16 158 119 17 286 414 17 923 186 17 137 618 16 572 152 16 952 095 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0,0 +16 311 +38 471 +52 173 +58 155 +58 515 Volym- och strukturförändringar 39 813 63 098 65 550 +59 225 +109 455 307 585 Ny regel Övrigt Ny prognos 16 118 306 17 239 627 17 896 107 17 249 016 16 739 762 16 703 025 Differens i 1000-tal kronor 39 813 46 787 27 079 +111 398 +167 610 249 070 Differens i procent 0,2 0,3 0,2 +0,7 +1,0 1,5 Ändrade makroekonomiska antaganden Den relativa timlöneökningen för 2010 2015 har justerats enligt Konjunkturinstitutets prognos. Det medför mindre höjningar av prognosen för 2011 2015 Volym- och strukturförändringar För återflödet har kvarståendesannolikheten de första 6 månaderna sänkts från 0,97 till 0,96. För de sjukfall som kvarstår efter dag 914 har justeringar gjorts av kvarståendesannolikheterna. Dessutom har prognosen justerats marginellt med hänsyn till utfallet av nettodagar. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 758 861 811 654 842 561 812 096 788 120 786 390 Analys Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning följer generellt den som råder för sjukpenning. I denna prognos beräknas rehabiliteringspenning utgöra 5,2 procent av nettodagarna för hela sjukpenningförsäkringen och motsvarande andel för anslagsbelastningen uppgår till 4,5 procent. 36

Nettodagar för rehabiliteringspenning som en andel av antalet nettodagar för sjukpenningförsäkringen 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% * 200501 200506 200511 200604 200609 200702 200707 200712 200805 200810 200903 200908 201001 201006 201011 *) Nedgång på grund av redovisningstekniska skäl vid införandet av förlängd rehabiliteringspenning Uppgången under 2009 antas bero på att fler personer gick med i handlingsplansamverkan och därmed fick rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning som de hade tidigare. När de nådde tidsgränserna i förlängd rehabiliteringspenning sjönk antalet nettodagar för hela anslagsposten drastiskt i jämförelse med år 2009. Detta gör att prognosen för rehabiliteringspenning fortsatt är mycket osäker. För sjukpenningförsäkringen i sin helhet råder dock större säkerhet. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 758 472 811 435 841 326 804 450 777 907 795 742 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0,0 +768 +1 811 +2 456 +2 738 +2 755 Volym- och strukturförändringar +389 549 576 +5 190 +7 475 12 107 Ny regel Övrigt Ny prognos 758 861 811 654 842 561 812 096 788 120 786 390 Differens i 1000-tal kronor +389 +219 +1 235 +7 646 +10 213 9 352 Differens i procent +0,1 0,0 +0,1 +1,0 +1,3 1,2 37

Ändrade makroekonomiska antaganden Timlöneökningen för 2010 2015 har justerats enligt Konjunkturinstitutets nya prognos. Detta medför mindre höjningar av prognosen för 2011 2015 Volym- och strukturförändringar För återflödet har kvarståendesannolikheten de första 6 månaderna sänkts med en procentenhet för att ta hänsyn till utfallet. För de sjukfall som kvarstår efter dag 914 har justeringar gjorts av kvarståendesannolikheterna för män och kvinnor. Dessutom har prognosen justerats marginellt med hänsyn till utfallet av nettodagar. Andelen nettodagar i sjukpenningförsäkringen som belastar rehabiliteringspenningen har justerats från 5,1 procent till 5,2 procent. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 107 936 113 772 120 493 127 414 134 520 141 811 Analys Effekten av den regelförändring som genomfördes 1 januari 2010 av maximalt antal dagar som var möjligt att erhålla för vård av närstående har varit svår att prognostisera. Regeländringen gjorde att årsprognosen förväntades bli högre. En kraftig ökning under våren av nettodagar gjorde att antagandet om högre uttag verkade rimligt, och prognosen skrevs upp för hela perioden. Under hösten har antalet nettodagar per månad varit stabilt vilket har gjort att prognosen har sänkts något, dock fortsatt med högre utfall för 2010 än 2009. Under prognosperioden förväntas utgiften öka, dels på grund av stigande medelersättning och dels genom ökat antal nettodagar. 38

Antal nettodagar per månad 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 jul-98 jan-99 Jämförelse med föregående prognos jul-99 jan-00 jul-00 jan-01 jul-01 jan-02 jul-02 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 112 687 123 646 132 149 140 872 149 850 159 081 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 4 751 9 874 11 656 13 458 15 330 17 270 Ny regel Övrigt Ny prognos 107 936 113 772 120 493 127 414 134 520 141 811 Differens i 1000-tal kronor 4 751 9 874 11 656 13 458 15 330 17 270 Differens i procent 4,2 8,0 8,8 9,6 10,2 10,9 Volym- och strukturförändringar Nedjusteringen från förra prognosen beror på en sänkning av medelersättningen per dag jämfört med tidigare prognos. Dessutom har en sänkning gjorts av hur stor effekt regelförändringen har, vilket leder till färre antal nettodagar. 1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 1 097 000 1 485 500 800 000 550 000 550 000 550 000 39

Analys Fördelningen över åren av utgiften för anslagspostens delar framgår av tabellen nedan. Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Rehabiliteringsgarantin 960 000 1 000 000 250 000 0 0 0 Företagshälsovården 137 000 485 500 550 000 550 000 550 000 550 000 Summa 1 097 000 1 485 500 800 000 550 000 550 000 550 000 För rehabiliteringsgarantin har fördelningen av de tillgängliga medlen gjorts med utgångspunkt i den överenskommelse som tecknats mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen har i regleringsbrev för 2010 avsatt 550 miljoner kronor för bidrag till anordnare av företagshälsovård som kan tillhandahålla tjänster för att medicinskt förebygga, utreda och behandla arbetsrelaterade och ickearbetsrelaterade sjukdomar samt skador. Alla tillgängliga medel kommer inte att kunna utnyttjas under 2010. Det har tagit betydligt längre tid än förväntat att komma igång med den verksamhet som är bidragsgrundande. Utbetalningarna för 2010 års andra halvår sker dessutom under år 2011 års första månader och betalas med 2011 års medel vilket leder till att utgifterna för 2010 uppskattas till en lägre summa än förväntat. Prognosen för 2011 speglar regleringsbrevet för 2011 och för åren 2012 till 2015 är Försäkringskassans bedömning att det är regeringens ambition att fortsatt tilldela medel för företagshälsovård på 2010 års nivå samt att dessa medel ska komma att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 1 097 000 1 600 000 800 000 550 000 550 000 550 000 Överföring till/från andra anslagsposter 120 050 Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ny regel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt +5 550 Ny prognos 1 097 000 1 485 500 800 000 550 000 550 000 550 000 Differens i 1000-tal kronor 0,0 114 500 0,0 0,0 0,0 0,0 Differens i procent 0,0 7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Överföring till/från andra anslagsposter Enligt budgetpropositionen för 2011 innehöll anslagsposten även 120 miljoner kronor till samverkan. Dessa 120 miljoner kronor har nu överförts till anslagsposten Samverkansmedel. 40

Övrigt Den föregående prognosen utgick från uppgifter i budgetpropositionen för 2011, vilka var avrundade. Denna prognos utgår från uppgifter i regleringsbrevet vilket innebär att denna avrundningseffekt behövde korrigeras med 5 550 000 kronor. 1:1.3 Samverkansmedel Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 810 000 604 050 544 805 512 451 486 988 485 151 Analys En sammanställning av det preliminära utfallet fram till och med november samt tilldelade medel uppdelat på olika samverkansformerna redovisas i följande tabell. Samverkansmedel under 2010. Beloppen anges i 1 000-tal kronor Samverkansform Tilldelade medel Ackumulerat utfall Handlingsplanen med AF 447 000 389 496 Centrala medel 3 000 624 Tvåpartsfinsam 100 000 82 327 Samordningsförbund 250 000 244 830 Alternativa insatser långtidssjukskrivna 10 000 3 579 Totalt 810 000 720 856 Försäkringskassans bedömning är att utfallet för hela året i huvudsak kommer att överensstämma med årsbudgeten. Prognos för samverkansformer. Beloppen anges i 1000-tal kronor Samverkansform 2011 2012 2013 2014 2015 Handlingsplanen med AF 314 050 284 805 252 451 226 988 225 151 Samordningsförbund 260 000 260 000 260 000 260 000 260 000 Tvåparts Finsam 30 000 Totalt 604 050 544 805 512 451 486 988 485 151 Samverkansmedlen utgör i grunden 5 procent av anslagsposten sjukpenning. Till följd av att utgifterna för sjukpenning minskar under kommande år bedöms även samverkansmedlen minska. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har under 2011 ett uppdrag i regleringsbrevet att lämna förslag på hur samverkan mellan myndigheterna ska utvecklas framöver. Enligt Försäkringskassans regleringsbrev för 2011 utgör anslagsposten samverkansmedel 604 miljoner kronor. Detta utgör drygt 3 procent av sjukpenninganslaget i jämförelse med 4 procent 2010. För åren 2012 2015 antas utgiften för samverkansmedel vara motsvarande andel som det beräknade anslaget för sjukpenningen under 2011. I tidigare prognoser har Försäkringskassan antagit att samverkansmedel kommer att utgöra 5 procent av sjukpenninganslaget, vilket är det maximala belopp som kan göras 41

tillgängligt för samverkansmedel. För både 2010 respektive 2011 har samverkansmedel utgjort mindre än 5 procent av sjukpenninganslaget vilket gör att Försäkringskassan sänker prognosen för samverkansmedel. Fördelningen över olika samverkansformer för åren 2012 2015 antas vara densamma som under 2011. Denna uppdelade prognos är dock osäker. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 810 000 484 000 896 159 856 881 828 608 847 605 Överföring till/från andra anslagsposter +120 050 Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 0,0 0,0 351 354 344 430 341 620 362 454 Ny regel Övrigt Ny prognos 810 000 604 050 544 805 512 451 486 988 485 151 Differens i 1000-tal kronor 0,0 +120 050 351 354 344 430 341 620 362 454 Differens i procent 0,0 +24,8 39,2 40,2 41,2 42,8 Överföring till/från andra anslagsposter 120 miljoner kronor överförs från anslagsposten Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti till samverkansmedel. Volym- och strukturförändringar Minskningarna av nuvarande prognos i jämförelse med oktoberprognosen beror på att Försäkringskassan minskat andelen av sjukpenninganslaget som samverkansmedel utgör från 5 procent till drygt 3 procent. 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 0 228 000 380 000 380 000 380 000 380 000 Analys Högkostnadsskydd för arbetsgivare är en ny försäkring som införts från och med 1 juli 2010. Enligt propositionen 2009/10:120 som utkom april 2010 bör ersättningen betalas ut kalenderårsvis i efterskott. Det bör dock vara möjligt under vissa förutsättningar att begära förskott. Reformen beräknas av regeringen att kosta 380 miljoner kronor per år i full effekt. Den beräknade kostnaden för 2010 är hälften av 380 miljoner kronor då försäkringen börjar gälla vid halvårsskiftet. Inga beslut kommer att tas av 42

Försäkringskassan före 1 april 2011, vilket innebär att kostnader för 2010 utbetalas under 2011 och att anslagsbelastningen blir 0 kronor för 2010. För 2011 belastas anslaget av kostnaderna för 2010 plus eventuella förskott. Andelen som begär förskott har beräknats till ca 10 procent av den totala årskostnaden, vilket ger en anslagsbelastning på 228 miljoner kronor för 2011. Förskottsutbetalningarna bedöms sedan ligga konstant för de kommande åren och den årliga kostnaden blir den av regeringen beräknade. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 0,0 228 000 380 000 380 000 380 000 380 000 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos 0,0 228 000 380 000 380 000 380 000 380 000 Differens i 1000-tal kronor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 237 000 190 000 186 000 193 000 199 000 205 000 Analys Fördelningen för prognosperioden av den beräknade utgiften för anslagspostens tre delar framgår av tabellen nedan. Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor FMU/SLU 67 000 15 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Arbetshjälpmedel 90 000 95 000 100 000 105 000 110 000 115 000 Övrigt (inklusive resor) 80 000 80 000 81 000 83 000 84 000 85 000 Summa 237 000 190 000 186 000 193 000 199 000 205 000 För 2010 disponerar Försäkringskassan 266 miljoner kronor för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster, arbetstekniska hjälpmedel, 43

läkarutlåtanden och läkarundersökningar, särskilt bidrag samt resor till och från arbete. Medlen kan också användas för köp av försäkringsmedicinska (FMU) och arbetslivsinriktade utredningar samt särskilda läkarutlåtanden (SLU). Försäkringskassans prognos för 2010 uppgår till totalt 237 miljoner kronor för denna anslagspost, vilket är en minskning med 10 miljoner jämfört med tidigare prognos. Enligt regleringsbrevet för 2011 tilldelas Försäkringskassan för detta ändamål 148 miljoner kronor. Utgående från det behov av arbetshjälpmedel och annat som finansieras under anslagsposten är Försäkringskassans bedömning att utgifter totalt bör uppgå till 190 miljoner kronor under 2011. Försäkringskassan utgår i prognosen att kostnaden för FMU/SLU för år 2011 uppgår till 15 miljoner kronor och till 5 miljoner kronor per år under åren 2012 2015. Detta förutsätter att landstingen levererar fördjupade medicinska utlåtanden enligt överenskommelsen för den s.k. sjukskrivningsmiljarden och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar eller medicinska utlåtanden. Eftersom överenskommelsen endast avser åren 2010 2011 finns det en osäkerhet kring landstingens fortsatta leveranser av fördjupade medicinska utlåtanden efter år 2011. Det är i dagsläget därför oklart i vilken mån landstingen kommer att leverera sådana utlåtanden efter 2011. En kombination av ökade kostnader för arbetshjälpmedel och ett ökat antal ansökningar har lett till ökade utgifter för arbetstekniska hjälpmedel. Detta är en trend som Försäkringskassan bedömer håller i sig under perioden. Arbetstekniska hjälpmedel är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Att använda arbetshjälpmedel för att göra det möjligt att återgå i arbete vid sjukskrivning ligger väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Kostnaden för posten övrigt, som bland annat inkluderar arbetsresor (när reskostnader beviljas i stället för sjukpenning) och särskilt bidrag till personer med rehabiliteringsersättning, bedöms öka från 80 miljoner kronor år 2010 till 85 miljoner år 2015. Utgiftsposten består i hög grad av ersättningar som Försäkringskassan enligt lag och förordning ska svara för. Under 2010 2015 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster kommer minska från 237 till 205 miljoner kronor. Den främsta förklaringen till minskningen är att landstingen kommer att leverera fördjupade utredningar, som Försäkringskassan tidigare köpt från privata leverantörer. Eftersom överenskommelsen med landstingen endast avser åren 2010 2011 finns det en osäkerhet kring landstingens fortsatta leveranser av fördjupade medicinska utlåtanden efter år 2011. 44

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 247 000 185 000 191 000 198 000 204 000 210 000 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 10 000 +5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Ny regel Övrigt Ny prognos 237 000 190 000 186 000 193 000 199 000 205 000 Differens i 1000-tal kronor 10 000 +5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Differens i procent 4,0 +2,7 2,6 2,5 2,5 2,4 Volym- och strukturförändringar Utgifterna för 2010 bedöms minska med 10 miljoner kronor. Den förändrade prognosen för år 2010 2015 är en justering på grund av utfallet för de olika posterna. 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 65 306 799 57 783 533 53 427 015 50 727 942 48 740 099 46 931 266 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 50 145 417 44 736 422 41 492 949 38 999 569 37 090 709 35 442 802 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättning 10 422 436 8 514 436 7 417 236 7 212 640 7 116 971 6 921 375 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 37 832 34 415 32 796 31 504 30 468 29 683 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning 4 701 114 4 498 260 4 484 034 4 484 229 4 501 951 4 537 406 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare samt prognostiserad avgift för respektive år. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 50 145 417 44 736 422 41 492 949 38 999 569 37 090 709 35 442 802 45

Analys Den följande framställningen ger en överblick över hela anslagsposten men fokuserar på utvecklingen för sjukersättning eftersom det är inom detta område som de största volymförändringarna väntas ske under de närmaste åren. Beståndet av personer med förmånerna sjukersättning och aktivitetsersättning ökade kraftigt efter att förmånerna infördes år 2003. Efter en kulmen på nära 556 000 personer under våren 2007 har antalet minskat som en följd av ökat utflöde och minskat inflöde. Att antalet personer med sjukersättning minskar är numera den viktigaste orsaken till att ohälsotalet minskar. De närmaste åren väntas beståndet fortsätta minska, i december 2015 beräknas 300 000 personer få sjukersättning eller aktivitetsersättning. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer gradvis att försvinna i och med att övergångsbesluten löper ut och ersättningsformen kommer att vara helt avskaffad vid årsskiftet 2012/2013. I december 2010 hade knappt 23 000 personer tidsbegränsad sjukersättning, en minskning med över 70 000 personer sedan slutet av 2005. Vad som bedöms komma att hända med dessa knappt 23 000 personer beskrivs i diagrammet nedan. Antal personer med tidsbegränsad sjukersättning i december 2010: 22 900 Får sjukersättning tills vidare: 6 700 Lämnar sjukersättningen innan de 18 månaderna löper ut: 800 Lämnar sjukersättningen p.g.a. att de 18 månaderna löper ut: 15 400 En del av de personer som lämnar tidsbegränsad sjukersättning på grund av att deras 18 månader löper ut väntas påbörja ett nytt sjukfall vilket beskrivs mer ingående i avsnittet om sjukpenning. Från och med januari 2013 kommer sjukersättningsbeståndet endast att omfatta personer med sjukersättning tills vidare. För denna förmån kommer inflödet vara mindre än utflödet de närmaste åren och beståndet minskar 46

därmed. Detta återspeglar framför allt effekten av det nya regelverket som ställer betydligt högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Sjukersättning tills vidare, bestånd 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 Nytt Regelverk Gammalt Regelverk 150 000 100 000 50 000 0 dec- 06 jun- 07 dec- 07 jun- 08 dec- 08 jun- 09 dec- 09 jun- 10 dec- 10 jun- 11 dec- 11 jun- 12 dec- 12 jun- 13 dec- 13 jun- 14 dec- 14 jun- 15 dec- 15 Diagrammet visar beståndet för sjukersättning tills vidare uppdelat på nytt och gammalt regelverk. Den svartmarkerade tidpunkten (december 2010) visar det aktuella beståndet, värden längre fram är prognosvärden Beståndet för sjukersättning tills vidare består dels av personer som har beslut enligt gammalt 8 regelverk, dels av personer som har beslut enligt nytt 9 regelverk. De som har beslut enligt gammalt regelverk har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. De som har beslut enligt nytt regelverk bedöms ha en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och förväntas inte kunna återvända till arbetslivet. Prognosen bygger därför på antagandet att utflöde från sjukersättning tills vidare, oavsett om det gäller gammalt eller nytt regelverk, sker genom att personer fyller 65 år eller avlider. Liksom i tidigare prognos bedöms medelersättningen för sjukersättning uttryckt i antal prisbasbelopp fortsätta minska svagt under hela prognosperioden. Anledningen är att andelen med endast garantiersättning är högre bland dem som nybeviljas ersättningen än bland dem som lämnar den medan det motsatta gäller för andelen med endast inkomstrelaterad ersättning. De nya som tillkommer antas alltså ha lägre genomsnittlig ersättning än de som lämnar. Medelersättningen för sjukersättning ser för år 8 9 Avser regelverket som gällde innan juli 2008. Avser regelverket som trädde i kraft juli 2008. 47

2010 ut att bli något lägre än vad som tidigare prognostiserats och prognosen för medelersättningen har därför justerats ned. Alternativa scenarier Något som är av betydelse för prognosen är hur många som kommer att få sjukersättning tills vidare då deras 18 månader med övergångsbeslut löper ut. Till följd av det senaste utfallet har andelen som antas få sjukersättning tills vidare sänkts från 28 procent till 27 procent. På grund av den osäkerhet som råder presenteras här två alternativa scenarier där detta antagande varieras. I det första scenariot antas 10 procent få sjukersättning tills vidare när de 18 månaderna med övergångsbeslut tar slut. I det andra scenariot antas 40 procent få sjukersättning tills vidare. Tabellen nedan visar hur utgifterna för aktivitets- och sjukersättning påverkas av de båda scenarierna. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning vid olika scenarier (tkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Föreliggande Prognos 44 736 422 41 492 949 38 999 569 37 090 709 35 442 802 Differens från föreliggande prognos 10 % får S tills vidare efter 18 mån -183 279-369 207-422 853-408 402-392 012 40 % får S tills vidare efter 18 mån 140 155 282 422 323 804 312 736 300 183 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 50 238 058 44 922 571 41 542 923 39 011 957 37 225 914 35 681 993 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0,0 0,0 +189 465 +261 158 +161 264 +75 091 Volym- och strukturförändringar 92 641 186 149 239 439 273 546 296 469 314 282 Ny regel Övrigt Ny prognos 50 145 417 44 736 422 41 492 949 38 999 569 37 090 709 35 442 802 Differens i 1000-tal kronor 92 641 186 149 49 974 12 388 135 205 239 191 Differens i procent 0,2 0,4 0,1 0,0 0,4 0,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för prisbasbeloppet för åren 2012 2015 vilket höjer denna prognos. 48

Volym- och strukturförändringar Förändringarna är en följd av de senaste utfallen. Prognosen för andelen som beviljas sjukersättning till vidare då de 18 månaderna med övergångsbeslut löper ut har sänkts från 28 procent till 27 procent. Den prognostiserade medelersättningen för sjukersättning har justerats ned något liksom andelen retroaktiva utbetalningar. 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 4 701 114 4 498 260 4 484 034 4 484 229 4 501 951 4 537 406 Analys Under prognosperioden beräknas antalet förmånstagare med bostadstillägg minska. Antalet nybeviljade sjukersättningar väntas fortsätta minska och därmed också antal personer med bostadstillägg som en följd av regeländringarna inom sjukförsäkringen den 1 juli 2008. Beståndets sammansättning kommer sannolikt att ändras till följd av de nya reglerna inom sjukförsäkringen. Det kan påverka den genomsnittliga inkomstnivån för dem som har sjukersättning och därigenom även bostadstilläggets storlek. Prisbasbeloppet är 0,9 procent högre år 2011 än vad det var år 2010 vilket minskar utgifterna, eftersom aktivitets- och sjukersättning indexeras upp i takt med prisbasbeloppet. Om aktivitets- eller sjukersättningen höjs, minskar bostadstillägget och vice versa. För åren efter 2011 beräknas prisbasbeloppet öka med drygt 2 procent per år vilket sänker utgifterna för bostadstillägg. Boendekostnadernas förändringar har stor betydelse för bostadstilläggets utveckling. Konjunkturinstitutet prognostiserar att boendekostnadsindex för bostads- och hyresrätter ökar under prognosperioden. Boendekostnadsindex prognostiseras öka med 2 procent under år 2011 och 2,8 procent år 2012. Därefter väntas ökningen bli 2 procent per år. 49

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 4 620 525 4 374 956 4 386 066 4 389 695 4 403 485 4 434 697 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0,0 +14 105 +10 621 +7 331 +10 960 +14 485 Volym- och strukturförändringar +80 589 +109 199 +87 347 +87 203 +87 506 +88 224 Ny regel Övrigt Ny prognos 4 701 114 4 498 260 4 484 034 4 484 229 4 501 951 4 537 406 Differens i 1000-tal kronor +80 589 +123 304 +97 968 +94 534 +98 466 +102 709 Differens i procent +1,7 +2,8 +2,2 +2,2 +2,2 +2,3 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för förändring av boendekostnadsindex för åren 2011 och 2012 vilket resulterar i en ökning av denna prognos. Prognosen för prisbasbeloppet har höjts för åren 2012 2015 vilket leder till en sänkning. Den sammanlagda effekten av de makroekonomiska förändringarna är en ökning för samtliga år under prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Under slutet av 2010 har Försäkringskassan arbetat av balanser för bostadstillägg vilket lett till en ökad andel retroaktiva utbetalningar. Den prognostiserade medelersättningen för sjukersättning har justerats ned vilket ökar utgifterna för bostadstillägg. 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 37 832 34 415 32 796 31 504 30 468 29 683 Analys Utgiften under denna anslagspost består av utbetalningar till Arbetsförmedlingen och till Samhall, som båda fakturerar Försäkringskassan för sina insatser för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning med 75 procents omfattning. Utgiften är därmed starkt beroende av utvecklingen av antalet personer med sådan ersättning. Prognosen är osäker då faktureringen och dess variation över året har varit svår att förutse. 50

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 37 244 34 136 32 282 30 962 29 948 29 178 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0,0 +133 +190 +243 +235 +229 Volym- och strukturförändringar +588 +146 +324 +299 +285 +276 Ny regel Övrigt Ny prognos 37 832 34 415 32 796 31 504 30 468 29 683 Differens i 1000-tal kronor +588 +279 +514 +542 +520 +505 Differens i procent +1,6 +0,8 +1,6 +1,8 +1,7 +1,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för timlöneutvecklingen har höjts för åren 2011 2013 vilket höjer prognosen. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2010 ser ut att bli något högre än förväntat vilket höjer prognosen. 1:3 Handikappersättningar Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 1 225 000 1 239 000 1 272 000 1 306 000 1 346 000 1 386 000 Analys Utvecklingen av antalet handikappersättningar uppvisar en svagt ökande trend. I december 2005 var antalet 61 100 och i december 2010 hade antalet ökat till 61 500. Till i december 2015 väntas antalet ha ökat till 63 000. 51

Antal handikappersättningar i december respektive år, fördelning efter handikappersättningens nivå, prognos från och med år 2011 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 69% 53% 36% 20 000 10 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 Handikappersättningar med den lägsta nivån, 36 procent, har sedan flera år ökat mest. Antalet beräknas nu öka med knappt fem procent, från 38 400 i december 2010 till 40 200 i slutet av 2015. Antalet i de övriga nivåerna med handikappersättning beräknas nu minska något under samma period; antalet med nivån 53 procent med en procent (från 10 500 till 10 400) och antalet med nivån 69 procent med 0,8 procent (från 12 600 till 12 500). Praxis inom handikappersättning har ändrats till följd av domar. Bland annat innebär det att fler merkostnader för arbetsresor kommer att godkännas. Bedömningen är att detta på sikt kan komma att öka antalet personer med den högsta nivån av handikappersättning. Hur stor genomslagskraft detta får är osäkert. Läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet har tidigare inte godtagits som merkostnad/merutgift inom vårdbidrag och handikappersättning. Efter en Regeringsrättsdom ändrade Försäkringskassan under slutet av 2009 sin bedömning. Läkemedel som inte omfattas av lagen om läkemedelsförmåner kan nu godtas som merkostnad/merutgift vid prövning av vårdbidrag och handikappersättning. Detta kan komma att öka utgifterna för handikappersättning, hur mycket är osäkert, men sannolikt marginellt. Förändringen antas fångas upp av prognosmodellen. 52

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 1 227 000 1 244 000 1 275 000 1 307 000 1 352 000 1 398 000 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0,0 0,0 +6 000 +9 000 +6 000 +3 000 Volym- och strukturförändringar 2 000 5 000 9 000 10 000 12 000 15 000 Ny regel Övrigt Ny prognos 1 225 000 1 239 000 1 272 000 1 306 000 1 346 000 1 386 000 Differens i 1000-tal kronor 2 000 5 000 3 000 1 000 6 000 12 000 Differens i procent 0,2 0,4 0,2 0,1 0,4 0,9 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet gör nu bedömningen att prisbasbeloppet kommer att bli något högre i slutet av prognosperioden, detta har haft en höjande effekt på prognosen. Volym- och strukturförändringar Antalet handikappersättningar beräknas nu varje år bli omkring 300 färre än vad som beräknades i föregående prognos. Även fördelningen mellan de olika nivåerna har justerats. Antalet med den lägsta nivån antas nu bli något fler medan antalet med de övriga två nivåerna antas bli något förre än i föregående prognos. Vidare antas de retroaktiva utbetalningarna nu bli marginellt högre. Sammantaget har dessa faktorer haft en sänkande effekt på prognoserna, störst i slutet av prognosperioden. 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 4 498 500 4 167 100 3 974 900 3 765 800 3 586 800 3 423 900 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta 4 211 500 3 914 100 3 716 200 3 519 100 3 313 700 3 175 200 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 287 000 253 000 258 700 246 700 273 100 248 700 Från anslaget finansieras ersättningar enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och motsvarande äldre lagar, till exempel lagen om yrkesskadeförsäkring (YFL). Den förmån som dominerar utgifterna är egenlivräntor. Efterlevandelivräntor och i vissa fall sjukpenning och ersättning för tandvårdskostnader är exempel på andra förmåner inom arbetsskadeförsäkringen. 53

Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare samt prognostiserad avgift för respektive år. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 4 211 500 3 914 100 3 716 200 3 519 100 3 313 700 3 175 200 Analys Antalet arbetsskadeärenden avseende livräntor Antalet inkomna livränteärenden har minskat under de senaste åren. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade sjukersättningar har minskat. År 2008 blev antalet inkomna livränteärenden ungefär 13 000 och år 2009 knappt 10 000. Antalet inkomna ärenden ökade under 2010 till drygt 11 000. Detta kan vara en effekt av de nya reglerna inom sjukförsäkringen som infördes den 1 juli 2008. Borttagandet av tidsbegränsad sjukersättning och införandet av förlängd sjukpenning kan medföra att beviljandet av livräntor tidigareläggs i en del fall. Arbetsskadeprövningar kan göras för vissa ärenden i samband med att förlängd sjupenning beviljas. Det kan också bli något fler livräntor som utges tillsammans med arbete eller studier. Antalet inkomna livränteärenden beräknas bli knappt 11 000 år 2011 och därefter minska över hela prognosperioden som en fortsättning på den tidigare trenden. Minskningstakten antas dock vara lägre än vad den varit de senaste åren och antalet inkomna livränteärenden beräknas bli ungefär 9 500 år 2015. Antalet avgjorda ärenden beräknas vara i nivå med antalet inkomna över hela prognosperioden. Ärendebalansen beräknas därmed vara närmast oförändrad. Antalet egenlivräntor Antalet tillkommande livräntor blev knappt 1 700 år 2009 och drygt 1 200 år 2010. För 2011 beräknas antalet tillkommande livräntor öka något jämfört med 2010 beroende på att beviljandefrekvensen beräknas öka under 2011. Antalet tillkommande livräntor beräknas sedan bli ungefär 1 400 per år under hela prognosperioden. I prognosen antas beviljandefrekvensen öka successivt, från knappt 25 procent 2010 till 32 procent år 2015. Antalet utbetalade egenlivräntor beräknas minska under hela prognosperioden, från 58 000 i december 2010 till knappt 39 000 i december 2015. 54

Medelbeloppet för egenlivräntor Arbetsskadelivräntor till personer under 67 år räknas om med ett särskilt indextal för livräntor. Flertalet livräntor är samordnade med sjukersättning som bara indexeras med prisbasbeloppet. Livräntan som betalas ut i dessa fall fyller ut mellanskillnaden mellan bruttolivräntan och sjukersättningen. Detta medför att den livränta som betalas ut ökar mer än bruttolivräntan, mätt i procent, förutsatt att det särskilda indextalet är högre än vad som motsvarar förändringen av prisbasbeloppet. De nya reglerna inom sjukförsäkringen medför att fler livräntor betalas ut utan samordning med sjukersättning. Detta har en höjande effekt på medelbeloppet. Medelbeloppet för egenlivräntor beräknas öka under prognosperioden beroende på indexeringsreglerna och samordningen med sjukersättning. Till ökningen av medelbeloppet bidrar också att antalet livräntetagare över 67 år minskar eftersom det inte längre kan tillkomma några livräntor i denna grupp. Dessa livräntetagare har låga livräntebelopp i genomsnitt. År 2011 beräknas medelbeloppet bli drygt 58 000 kronor i genomsnitt och år 2015 knappt 65 000 kronor. Utgifter för egenlivräntor Utgifterna för egenlivräntor enligt LAF beräknas minska varje år, beroende på antalsminskningen. Övriga förmåner Antalet efterlevandelivräntor enligt LAF och utgifterna för dessa beräknas minska under prognosperioden. Även antalet yrkesskadelivräntor och utgifterna för dessa beräknas minska i en ganska jämn takt. Utgifterna för sjukvårdsförmåner, arbetsskadesjukpenning, särskild arbetsskadeersättning och begravningshjälp utgör sammantaget mindre än en procent av anslagspostens utgifter. Utgifterna för dessa förmåner beräknas minska något i år. För kommande år beräknas utgifterna för dessa förmåner förändras obetydligt. 55

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 4 215 700 3 894 800 3 654 000 3 434 900 3 222 200 3 073 700 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 1 400 2 400 +14 600 +15 600 +10 800 +9 900 Volym- och strukturförändringar 2 800 +21 700 +47 600 +68 600 +80 700 +91 600 Ny regel Övrigt Ny prognos 4 211 500 3 914 100 3 716 200 3 519 100 3 313 700 3 175 200 Differens i 1000-tal kronor 4 200 +19 300 +62 200 +84 200 +91 500 +101 500 Differens i procent 0,1 +0,5 +1,7 +2,5 +2,8 +3,3 Ändrade makroekonomiska antaganden Arbetsskadelivräntorna räknas om varje år med ett indextal som påverkas av KPI-förändringen och hälften av den reala inkomstförändringen i inkomstindex. Yrkesskadelivräntorna påverkas av prisbasbeloppet medan en del mindre ersättningar påverkas av antagen timlöneutveckling. Nybeviljade livräntor påverkas av löneutvecklingen. Störst inverkan på utgifterna har indextalet. Nivån på utgifterna styrs av de ackumulerade indextalen som beräknas bli högre åren 2012 2015 jämfört med föregående anslagsuppföljning. Även prisbasbeloppet har höjts för 2012 2015. Volym- och strukturförändringar Utgiftsprognosen har höjts för 2011 2015. Störst påverkan på höjningen har medelbeloppet för egenlivräntor som beräknas bli högre under prognosperioden jämfört med föregående anslagsuppföljning. Prognosen för antalet nybeviljade livräntor och antalet upphörda livräntor har höjts något. Effekten blir att beståndet för arbetsskadelivräntor har höjts något sedan föregående anslagsuppföljning. 1:5 Ersättning för kroppsskador Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 47 800 45 900 44 930 43 900 42 990 41 590 Därav 1:5.3 Ersättning för kroppsskador 46 900 45 200 44 000 42 800 41 600 40 400 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för kroppsskador 900 700 930 1 100 1 390 1 190 Anslaget finansierar ersättningar som betalas ut enligt lagen om statligt personskadeskydd (LSP) och motsvarande äldre regler. En del andra liv- 56

räntor finansieras också från anslaget. Från en egen anslagspost finansieras statliga ålderspensionsavgifter för LSP-livräntor och LSP-sjukpenning. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare samt prognostiserad avgift för respektive år. 1:5.3 Ersättning för kroppsskador Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 46 900 45 200 44 000 42 800 41 600 40 400 Analys Anslagsbelastningen beräknas minska över hela prognosperioden vilket främst beror på att antalet livräntor som utges enligt äldre lagstiftning beräknas minska. Utgifterna för dessa utgör nästan 70 procent av anslagsposten. År 2010 blev utgiften 32 miljoner kronor och beräknas bli knappt 31 miljoner kronor 2011 och sedan fortsätta minska kontinuerligt till 26 miljoner kronor år 2015. Utgifterna för livräntor enligt LSP har varierat ganska mycket mellan olika månader och år. En enda nybeviljad livränta med hög retroaktiv utbetalning kan höja anslagspostens utgiftsnivå med över en procent. Utgifterna för livräntor enligt LSP under 2010 hamnade preliminärt på knappt 12 miljoner kronor vilket är något högre än under 2009. Utgiftsnivån beräknas minska något under prognosperioden. Utgifterna för sjukpenning och vårdersättningar enligt LSP utgör ungefär 2,5 procent av anslagsposten. Utgifterna för dessa kan precis som för egenlivräntorna varierar ganska mycket. Utgifterna blev något högre 2010 jämfört med 2009. Utgifterna beräknas minska något de kommande åren. 57

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 46 200 44 700 43 600 42 300 41 300 40 100 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0,0 0,0 +200 +300 +200 +200 Volym- och strukturförändringar +700 +500 +200 +200 +100 +100 Ny regel Övrigt Ny prognos 46 900 45 200 44 000 42 800 41 600 40 400 Differens i 1000-tal kronor +700 +500 +400 +500 +300 +300 Differens i procent +1,5 +1,1 +0,9 +1,2 +0,7 +0,7 Ändrade makroekonomiska antaganden LSP-livräntorna räknas om varje år med ett indextal som påverkas av KPIförändringen och hälften av den reala inkomstförändringen i inkomstindex. Utgifterna för livräntor som utbetalas enligt äldre regler påverkas av prisbasbeloppet. LSP-sjukpenningen påverkas av timlöneutvecklingen. Störst inverkan på utgiftsprognosen har prisbasbeloppet som har höjts för 2012 2015. Även det ackumulerade indextalet för LSP-livräntorna beräknas bli något högre åren 2012 2015 jämfört med föregående anslagsuppföljning Volym- och strukturförändringar Prognosen har höjt för samtliga år till följd av att utbetalningarna för egenlivräntor enligt LSP beräknas bli något högre än vad som tidigare antagits. 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 1 000 000 1 750 000 1 000 000 1 Utfall. Analys Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har för åren 2006 2011 träffat överenskommelser som ska stimulera hälso- och sjukvården till att utveckla arbetet med sjukskrivningsprocessen och minska ohälsan i respektive län. Avtalen har inneburit att regeringen har lämnat särskilt statsbidrag på upp till 1 miljard kronor per år 2007 2012. 58

Medlen för 2009 har utbetalats i januari 2010 och baseras på resultatet mellan år 2009 och år 2008. Utbetalningsmodellen för 2010 2011 är tvådelad och består av dels en villkorad del som är kopplad till konkreta åtgärder som hälso- och sjukvården ska genomföra, dels en rörlig del kopplad till förändringar i sjukfrånvaron. De olika stegen för att beräkna bidraget per landsting för åren 2010 2011 (med utbetalning 2011 respektive 2012) har fastställts som följer: Maximalt 500 miljoner kronor per år utbetalas som villkorat bidrag till landstingen. Detta är kopplat till uppfyllelsen av fyra villkor. Den högsta ersättningen för varje uppfyllt villkor per landsting är länets befolkningsandel i förhållande till villkorsbeloppet. De fyra villkoren omfattar specificerade åtgärder och resultat inom följande områden: Sjukskrivningsprocessen i hälso- och sjukvårdens ledningssystem samt en jämställd sjukskrivningsprocess (maximalt 50 miljoner kronor) Kvaliteten på de medicinska underlag som skickas till Försäkringskassan (maximalt 150 miljoner kronor) Elektroniskt överförda medicinska underlag i ärenden om sjukpenning (maximalt 100 miljoner kronor) Leverans av fördjupade medicinska underlag med god kvalitet till Försäkringskassan (maximalt 200 miljoner kronor) 495 miljoner kronor per år utbetalas som rörligt bidrag beroende på hur det relativa antalet sjukpenningdagar (netto) i länet har förändrats i förhållande till övriga län år 2010 och 2011. Bidraget ska beräknas enligt en speciellt framtagen jämförelsemodell. Endast nettodagar för sjukfall med fallängder upp till 2,5 år ska användas. Om antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar i länet ökar mellan åren ska bidraget reduceras. 5 miljoner kronor per år utbetalas för uppföljning och utvärdering av de åtgärder som landstingen har vidtagit. Enligt beräkningsmodellen beräknas hela den rörliga delen om 495 miljoner kronor samt 5 miljoner för uppföljning och utvärdering av de åtgärder som landstingen har vidtagit att utbetalas under år 2011 och 2012. För att den villkorade delen av bidraget om 500 miljoner kronor ska utbetalas krävs att landstingen uppfyller de fastställda villkoren. Det finns en osäkerhet om hur de fyra villkoren beskrivna ovan kommer att uppfyllas för respektive län för år 2010 med utbetalning av medel år 2011. Försäkringskassan bedömer i nuläget att det inte är rimligt att alla landsting kommer att uppfylla samtliga villkor. Av det följer att hela den villkorade delen inte kommer att utbetalas. Prognosen är att cirka 250 miljoner kronor av de avsatta medlen för den villkorade delen för 2010 kommer utbetalas 59

under 2011. Det ska betonas att denna prognos är osäker och snarare ska ses som en indikation på att alla medel inte betalas ut. För sjukskrivningsmiljarden (rörliga delen) publiceras månatligen utfallet per landsting på Försäkringskassans hemsida. Det finns även där en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelas mellan länen, samt en prognos för länsfördelning av den rörliga delen om 495 miljoner kronor. I diagrammet nedan illustreras den prognostiserade fördelningen för den rörliga delen. Prognos för fördelning av sjukskrivningsmiljardens rörliga del om 495 miljoner kronor baserad på utfallet till och med november 2010, utbetalning under år 2011 Miljoner kronor 160 000 000 140 000 000 120 000 000 100 000 000 80 000 000 60 000 000 40 000 000 20 000 000 0 Stockholms Uppsala Södermanlands Jämförelse med föregående prognos Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 1 000 000 750 000 1 000 000 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos 1 000 000 750 000 1 000 000 Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 60

2:1 Försäkringskassan Prognos anslagsbelastning. Beloppen anges i 1000-tal kronor 7 282 055 7 363 930 7 444 330 7 729 026 8 010 226 8 010 226 Anslagsbelastningen beräknas bli 7 282 miljoner kronor för 2010 och 7 364 miljoner kronor för 2011. Av tabellen nedan, Anslagsöversikt, framgår årets över-/underskridande och avvikelse från tilldelade medel för åren 2010 2014. Anslagsöversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos för hela året Årets över/underskridande Avvikelse från tilldelade medel 2010 48 675 7 440 610 1) 7 391 935 7 282 055 +158 555 109 880 2011 109 255 7 363 930 2) 7 473 810 7 363 930 0 109 880 2012 109 255 7 444 330 3) 7 554 210 7 444 330 0 109 880 2013 109 255 7 142 737 3) 7 252 617 7 729 026 586 289 476 409 2014 476 409 7 302 455 3) 6 826 046 8 010 226 707 771 1 184 180 1) Enligt regelringsbrev för 2010 från 2010-12-16 2) Enligt regleringsbrev för 2011 från 2010-12-22 3) Förslag på medel enligt budetpropositionen för 2011 Analys Försäkringskassan gör bedömningen att belastningen för 2010 blir lägre än vad tidigare prognoser har visat och att myndigheten kommer att få ett anslagssparande som motsvarar cirka 1,5 procent av anslaget. Det bedömda anslagssparandet beräknas på det preliminära utfallet för 2010 och kan därmed komma att justeras. Bland annat visar det sig att utfallet för semesterlöneskulden och omställningskostnaderna blir lägre än vad som tidigare prognostiserats och att det finns en generellt ökad kostnadsmedvetenhet inom myndigheten. Enligt budgetpositionen tillförs Försäkringskassan en tillfällig anslagsförstärkning på 400 miljoner kronor för 2011 och 2012. Bedömning är att Försäkringskassan kommer att ta hela anslaget i anspråk för 2011 och 2012 med undantag av de cirka 110 miljoner kronorna som beräknas finnas med i anslagssparande från 2010. Försäkringskassan har av regeringen fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att fram till 2013 anpassa myndighetens kostnader till en långsiktig lägre anslagsnivå på 400 miljoner kronor. Detta i enlighet med den anslagsnivå som är angiven i budgetproposition för 2011. Försäkringskassan har påbörjat ett omfattande arbete med att analysera vad en sådan anpassning innebär och vilka verksamhetskonsekvenser det ger. Handlingsplanen med konsekvensanalys ska vara färdig och redovisas till 61

regeringen den 1 mars 2011 i samband med budgetunderlaget. Tills att arbetet med handlingsplanen är slutfört väljer Försäkringskassan att stå kvar vid den prognos som angavs i samband med den prognos som lämnades i oktober 2010. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2010 2011 2012 2013 2014 Föregående prognosbelopp 7 415 680 7 363 930 7 444 330 7 729 026 8 010 226 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt 133 625 Ny prognos 7 282 055 7 363 930 7 444 330 7 729 026 8 010 226 Differens i 1000-tal kronor 133 625 Differens i procent Kommentar Avvikelsen för 2010 beror på att Försäkringskassans bedömning är att belastningen kommer att bli lägre än vad som tidigare har uppskattats i enlighet med vad som beskrivits ovan. 62

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 23 717 000 24 356 000 24 601 000 25 001 000 25 360 000 25 720 000 Analys Allmänna barnbidrag omfattar fyra delförmåner: allmänna barnbidrag (ABB) flerbarnstillägg (FBT) förlängt barnbidrag(fbb) tilläggsbelopp vid familjeförmåner med hänsyn till EU-regler (förordning [EG] 883/2004 eller förordning [EEG] 1408/71 ) Hela förmånens utgift beror främst på antalet barn under 16 år samt bidragets storlek. Flerbarnstillägg utgår från och med det andra barnet. Förlängt barnbidrag utgår främst till barn som fyller 16 år under årets första kvartal det år som grundskolan avslutas. Den största av delförmånerna är allmänna barnbidrag vilken uppgår till cirka 88,6 procent av utgiften (avser perioden januari till november 2010). Allmänna barnbidrag har en något lägre andel av den totala utgiften 2010 jämfört med samma period 2009. Detta kan förklaras av förändringarna i nivåer från och med 1 juli 2010. Nedanstående diagram åskådliggör fördelningen mellan de olika delförmånerna för utfall och prognos. Utgifter för Allmänna barnbidrag: Utfall och prognos Tusen kronor 27 500 000 25 000 000 22 500 000 20 000 000 17 500 000 15 000 000 12 500 000 10 000 000 Tilläggsbelopp EU regel Förlängt barnbidrag Flerbarnstillägg Allmänna barnbidrag 7 500 000 5 000 000 2 500 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 63

För perioden januari till november 2010 har det betalats ut 21 696 miljoner kronor för hela förmånen. Jämfört med motsvarande period för 2009 är det en ökning med 294 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,4 procent. En förklaring till ökningen för perioden januari till november 2010 är att flerbarnstilläggets nivå höjdes från 1 juli 2010. Ytterligare en förklaring till ökningen är att antalet barn under 16 år har ökat till följd av att det är fler barn som tillförs i systemet än som träder ur. Utfallet för perioden januari till november 2010 var för delförmånen allmänna barnbidrag 19 225 miljoner kronor vilket är 42 miljoner kronor (0,2 procent) högre än för motsvarande period föregående år. Flerbarnstillägg har ökat med cirka 266 miljoner kronor (14,2 procent) medan förlängt barnbidrag samt tilläggsbelopp för familjeförmåner har minskat med 5 miljoner kronor (1,9 procent) och 10 miljoner kronor (13,6 procent) respektive jämfört med motsvarande period 2009. Sedan år 2000 har antalet födda barn ökat varje år. Under år 2009 föddes det drygt 111 800 barn vilket är det högsta antalet som har noterats sedan år 1994. Enligt SCB:s befolkningsprognos förväntas antalet födda barn variera runt 115 500 barn per år för 2010 till 2015. Antalet barn under 16 år har successivt minskat sedan 1996. Denna nedåtgående trend beräknas utifrån SCB:s befolkningsprognos brytas under 2010. Detta till följd av att antalet barn som passerar sin 16 års dag blir färre samtidigt som det föds allt fler barn, samt av en positiv nettoinflyttningen av barn under 16 år. Utveckling av antal barn under 16 år barn: Utfall och prognos 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 64 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 23 727 000 24 360 000 24 606 000 25 007 000 25 367 000 25 729 000 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar 10 000 4 000 5 000 6 000 7 000 9 000 Ny regel Övrigt Ny prognos 23 717 000 24 356 000 24 601 000 25 001 000 25 360 000 25 720 000 Differens i 1000-tal kronor 10 000 4 000 5 000 6 000 7 000 9 000 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Utfallet för delförmånerna allmänna barnbidrag och förlängt barnbidrag har varit något högre än vad som antogs vid föregående anslagsuppföljning. Tillsammans med något lägre utfall för flerbarnstillägg och tilläggsbelopp vid EU-förmåner ger detta en något nedjusterad prognos jämfört med föregående anslagsuppföljning. 1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 31 865 490 34 010 192 35 737 494 37 447 581 38 998 883 40 702 301 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 24 203 799 25 917 228 27 221 656 28 455 135 29 585 093 30 862 629 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 2 285 124 2 458 639 2 495 098 2 820 220 2 961 631 3 052 314 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 4 473 590 4 665 290 4 923 615 5 067 806 5 293 071 5 536 351 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 377 836 410 422 517 277 502 367 535 924 602 908 1:2.12 Havandeskapspenning 479 840 510 905 528 919 546 974 567 120 589 771 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för havandeskapspenning 45 301 47 708 50 929 55 079 56 044 58 328 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare samt prognostiserad avgift för respektive år. 65

1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 24 203 799 25 917 228 27 221 656 28 455 135 29 585 093 30 862 629 Analys Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen är främst beroende av ersättningsnivå för nettodagar, antal födda barn, uttag av dagar, fördelning av dagar mellan föräldrarna och i viss mån även av mönstret för uttaget av nettodagar. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar har ökat under 2000-talet och förväntas fortsätta öka under prognosperioden. Mellan år 2000 och 2009 ökade antalet utbetalda nettodagar från 35,7 miljoner till 47,8 miljoner. Antalet utbetalda nettodagar beräknas öka med i genomsnitt 1,6 procent per år under prognosperioden. Ökningen beror dels på att barnafödandet enligt SCB:s befolkningsprognos beräknas öka under prognosperioden, dels på att för barn födda 2002 och senare har det lagstiftade antalet föräldrapenningdagar ökat från 450 till 480. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar per dagtyp, utfall och prognos 60 000 000 Lägstanivådagar SGI-dagar under högsta ersättningsnivå Grundnivådagar SGI-dagar med högsta ersättningsnivå 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antalet uttagna föräldrapenningdagar under 2010 beräknas till 49,6 miljoner och beräknas därefter öka till 52,5 miljoner dagar år 2015. Antalet uttagna föräldrapenningdagar beräknas öka för samtliga dagtyper under prognosperioden. Antalet uttagna SGI-dagar med högsta ersättningsnivå beräknas stå för den största ökningen från 3,8 miljoner dagar år 2010 till 5,5 miljoner dagar år 2015. 66

Antalet uttagna SGI-dagar under högsta ersättningsnivå beräknas öka från 31,4 miljoner dagar år 2010 till 31,8 miljoner dagar år 2015. Antal grundnivådagar beräknas öka från 7,1 miljoner dagar år 2010 till 7,6 miljoner år 2015. Motsvarande antal uttagna lägstanivådagar beräknas öka från 7,2 miljoner dagar år 2010 till 7,6 miljoner dagar år 2015. Antalet utbetalda nettodagar utfall och prognos fördelat på förälderns kön och år 45 000 000 40 000 000 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 SGI-dagar med högsta ersättningsnivå SGI-dagar under högsta esättningnivå Grundnivådagar Lägstanivådagar 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 2007 Kvinnor 2008 Kvinnor 2009 Kvinnor 2010 Kvinnor 2011 Kvinnor 2012 Kvinnor 2013 Kvinnor Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen är bland annat beroende av fördelningen av dagarna mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor. Männens uttag har dock ökat successivt sedan föräldrapenningen infördes. Männens andel av totala utbetalda nettodagar har ökat från 12,4 procent år 2000 till 22,3 procent år 2009. 2014 Kvinnor 2015 Kvinnor 2007 Män 2008 Män 2009 Män 2010 Män 2011 Män 2012 Män 2013 Män 2014 Män 2015 Män Andelen av totalt utbetalda nettodagar för män beräknas till 23,1 procent år 2010 och bedöms därefter öka till 29 procent år 2015. Den beräknade ökningen beror på trenden av ökat uttag av nettodagar bland pappor. Ökningen av männens andel av utbetalda nettodagar beräknas bli olika för de olika typerna av dagar vilket illustreras diagrammet ovan. Medelersättning Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen är bland annat beroende av ersättningsnivån för uttaget av dagar. 67

Medelersättning i kronor per dagtyp, utfall och prognos 1 100 1 000 900 Lägstanivådagar Grundnivådagar SGI-dagar under högsta ersättningsnivå SGI-dagar med högsta ersättningsnivå 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 Utvecklingen för medelersättningen för SGI-dagar under högstanivån är beroende av timlöneökningen. Medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån är beroende av prisbasbeloppets utveckling. Den totala medelersättningen per dag under 2010 beräknas till 488 kronor och beräknas därefter öka till 588 kronor per dag år 2015. För kvinnor förväntas medelersättningen öka från 455 kronor år 2010 till 550 kronor år 2015 medan medelersättningen för män beräknas öka från 607 kronor till 732 kronor. Skillnaden mellan medelersättningen bland män och kvinnor förklaras dels av inkomstskillnaden mellan män och kvinnor, dels av att kvinnor använder nästan fyra gånger fler lägstanivådagar och nästan tio gånger fler grundnivådagar än män. Ersättningen för grundnivådagar är 180 kronor och för lägstanivådagar är 180 kronor per dag för barn födda från och med 1 juli 2006 (tidigare 60 kronor). Sammanfattningsvis beräknas utgiften för föräldrapenning fortsätta öka successivt åren 2010 2015. Detta beror dels på att antalet födda enligt SCB:s befolkningsprognos beräknas bli fler, dels på att pappornas andel av uttagna dagar förväntas fortsätta att öka. 68

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 24 352 866 26 138 424 27 381 402 28 516 547 29 641 990 30 927 030 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 185 494 114 661 59 813 11 827 25 370 39 572 Volym- och strukturförändringar +36 427 106 535 99 933 49 585 31 527 24 829 Ny regel Övrigt Ny prognos 24 203 799 25 917 228 27 221 656 28 455 135 29 585 093 30 862 629 Differens i 1000-tal kronor 149 067 221 196 159 746 61 412 56 897 64 401 Differens i procent 0,6 0,8 0,6 0,2 0,2 0,2 Makroekonomiska antaganden Jämfört med föregående prognos beräknar Konjunkturinstitutet att timlöneökningen blir lägre för år 2010 och något högre för 2011 2015. Förändringen av timlöneökningen för 2010 bidrar till att medelersättningen för hela prognosperioden förändras och därmed justeras utgiftsprognosen. Höjning av timlöneökningen för 2011 2015 dämpar minskningen av medelersättningen vilket föranleder en lägre minskning av utgiftsprognosen för 2011 2015. Jämfört med föregående prognos beräknar Konjunkturinstitutet att prisbasbeloppet kommer att bli 200 kronor högre för år 2012, 300 kronor högre för år 2013, 200 kronor högre för år 2014 och 100 kronor högre för år 2015. Dessa förändringar föranleder en ökning av utgiftsprognosen med 23 miljoner kronor för år 2012, 37 miljoner kronor för år 2013, 23 miljoner kronor för år 2014 och 12 miljoner kronor för år 2015. Den sammanlagda konsekvensen av nya antaganden från Konjunkturinstitutet föranleder en minskning av utgiftsprognosen för hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Antalet föräldrapenningdagar för 2010 har justerats upp något. Anledningen till detta är att utfallet av antal uttagna föräldrapenningdagar hittills under 2010 har varit fler än vad som antogs i föregående anslagsuppföljning. Fördelningen mellan olika dagtyper för åren 2011 2015 har justerats till följd av fördelningen av uttagna dagar hittills under år 2010. Detta föranleder en sänkning av prognosen. 69

Prognoser och redovisning för jämställdhetsbonusen Försäkringskassan ska genomföra och till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen vid varje prognostillfälle. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska även preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2011 redovisas. Svar på uppdraget För att uppskatta antalet uppkomna preliminära bonusdagar har en tidsserie skapats. Den innehåller information om barn födda från och med 1 juli 2005 och antalet preliminärt uppkomna bonusdagar för varje månad fram till december 2010. Beräkningen är gjord med utgångspunkt i den existerande långsiktiga trenden av föräldrapenninguttaget. Det råder dock stor osäkerhet i prognosen dels om hur stor andel av de föräldrar som får blanketten om att de kan vara berättigade till jämställdhetsbonus som kommer att lämna in en ansökan, dels i vilken utsträckning de faktiskt kommer att vara berättigade till bonusdagar på grund av arbetskriteriet. Av ovanstående anledningar är det inte möjligt att beräkna antalet dagar för vilka jämställdhetsbonus kommer att krediteras under prognosperioden. I stället beräknas antalet preliminära bonusdagar, baserat på fördelningen av föräldrapenningdagar mellan föräldrarna. Uppkomna preliminära bonusdagar under januari december 2010 I detta avsnitt redovisas hur många preliminära bonusdagar som uppkommit under januari december 2010 baserat på fördelningen av föräldrapenningdagar mellan föräldrarna. Detta är sannolikt en överskattning i förhållande till hur många bonusdagar som faktiskt kommer att uppstå. Bonusen gäller bara om den förälder som använt flest antal föräldrapenningdagar arbetar eller studerar när den andra föräldern är föräldraledig och uppbär föräldrapenning. 70

Antal uppkomna preliminära bonusdagar och antal föräldrar januari december 2010 uppdelat efter kön Bonusdagar Kvinnor Män Antal föräldrar Kvinnor Män Januari 119 206 86 290 32 916 1 968 1 461 507 Februari 98 244 70 551 27 693 1 891 1 458 433 Mars 93 765 66 417 27 348 2 432 2 008 424 April 128 229 95 862 32 367 3 242 2 735 507 Maj 146 093 112 292 33 801 2 863 2 307 556 Juni 162 911 120 821 42 090 2 933 2 321 612 Juli 174 302 128 391 45 911 2 716 2 181 535 Augusti 186 498 135 065 51 433 3 261 2 641 620 September 135 226 101 184 34 042 2 680 2 226 454 Oktober 114 267 87 942 26 325 3 364 2 905 459 November 149 025 120 978 28 047 3 918 3 459 459 December 181 487 139 429 42 058 3 471 2 831 640 Totalt 1 689 253 1 265 222 424 031 34 739 28 533 6 206 Under 2010 har det uppkommit totalt knappt 1,7 miljoner preliminära bonusdagar. Under januari uppkom 119 206 preliminära bonusdagar medan under december uppkom 181 487 preliminära bonusdagar. Ökningen beror i huvudsak på att allt fler av de barn för vilka det används föräldrapenningdagar omfattas av lagen om jämställdhetsbonus. I de flesta fall har kvinnan använt flest föräldrapenningdagar, vilket också framgår av tabellen. Antalet föräldrar för vilka det uppkommit preliminära bonusdagar under år 2010 uppgår till 34 739 stycken Prognos för preliminära bonusdagar 2010 2015 Under 2010 har det uppkommit totalt knappt 1,7 miljoner preliminära bonusdagar. Antalet beräknas därefter att öka till drygt 3,3 miljoner dagar under år 2015. Under senare delen av prognosperioden förväntas betydligt fler bonusdagar uppkomma än för 2010. Detta beror i huvudsak på att allt fler av de barn för vilka det används föräldrapenningdagar omfattas av lagen om jämställdhetsbonus. 71

Preliminära utfall och prognos över antal preliminära bonusdagar och antal föräldrar 2010 2015 uppdelat efter kön 2009 2010 2011* 2012* 2013* 2014* 2015* Uppkomna bonusdagar 441 929 1 689 253 2 134 000 2 460 000 2 775 000 3 050 000 3 315 000 Kvinnor 338 754 1 265 222 1 600 000 1 795 000 2 010 000 2 195 000 2 350 000 Män 103 175 424 031 534 000 665 000 765 000 855 000 965 000 Antal föräldrar 12 066 34 739 48 900 56 300 64 000 68 900 73 800 Kvinnor 9 960 28 533 41 000 46 500 52 700 56 300 59 700 Män 2 106 6 206 7 900 9 800 11 300 12 600 14 100 * prognos Föräldrapenning används till största delen av kvinnor. Av tabellen ovan framgår att kvinnor svarar för flest uppkomna preliminära bonusdagar. Männens andel av uppkomna bonusdagar beräknas till 25 procent år 2010 och bedöms därefter öka till 29 procent år 2015 medan motsvarande andel för kvinnor beräknas till 75 procent år 2010 och bedöms därefter minska till 71 procent år 2015. Beräkning av antalet uppkomna preliminära bonusdagar baseras dock på en existerande långsiktig trend och hänsyn har inte tagits till den förändring som införandet av jämställdhetsbonusen kan komma att medföra. Hur många av de prognostiserade preliminära bonusdagar som faktiskt kommer att resultera i utbetalda bonusdagar är som ovan beskrivet osäkert. Föreslagna regeländringar Regeringen aviserar i propositionen 2010/11:1 dels ett förslag om förenkling av jämställdhetsbonusen, dels ett förslag om möjlighet för föräldrar till samtida uttag av föräldrapenning. Reformerna föreslås träda i kraft från och med 1 januari 2012. Inget av förslagen har beaktats i prognosen. 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 4 473 590 4 665 290 4 923 615 5 067 806 5 293 071 5 536 351 Analys Tillfällig föräldrapenning utges i följande fyra delförmåner: Vård av barn (VAB) 10 specifikt avsatta dagar vid barns födelse eller adoption (ersättning i samband med barns födelse) 10 kontaktdagar för barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 72

Från och med 1 januari 2011 tillkommer en ny delförmån, ersättning i samband med att ett barn (under 18 år) avlidit Den största utgiften inom tillfällig föräldrapenning är delförmånen vård av barn med 84 procent. Delförmånen ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption utgör cirka 16 procent medan kontaktdagar står för 0,2 procent av utgiften (samtliga avser år 2009). Samtliga delförmåner Utgiftsutvecklingen inom samtliga delförmåner är beroende av antalet nettodagar och medelersättning för dessa dagar. För beräkning av utgiften beaktas exogena antaganden om timlöneutvecklingen från Konjunkturinstitutet samt SCB:s befolkningsprognos. Antalet nettodagar styrs primärt av hur många barn som finns i åldern 0 12 år samt vid vilken tidpunkt under året barn blir sjuka. I viss mån styrs det även av semestertider då användningen minskar för vård av barn till följd av att föräldrarna har semester och förskola och skola är stängda. Utvecklingen av utgiften för tillfällig föräldrapenning illustreras i nedanstående diagram. Utgift för tillfällig föräldrapenning, utfall och prognos (december 2010) 600 000 000 500 000 000 400 000 000 2010 300 000 000 200 000 000 2009 2008 100 000 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Som synes i ovanstående diagram så förekommer det stora fluktuationer mellan olika månader under året. Vanligtvis inträffar en kulmen under våren i mars april månad samt en under hösten i december månad. Under sommarmånaderna går aktiviteten ned, främst till följd av semestertider då förskola och skola är stängda. För perioden januari till november 2010 var utgiften för tillfällig föräldrapenning 4 054 miljoner kronor vilket är en ökning med 186 miljoner kronor (+4,8 procent) jämfört med motsvarande period 2009. Antalet ersatta nettodagar var för perioden januari till november 2010 4 987 000, vilket var en ökning med 142 000 nettodagar (+2,9 procent) jämfört med motsvarande period 2009. 73

Medelersättningen per dag har ökat med 1,8 procent och uppgår till 813 kronor per nettodag för perioden januari till november 2010. För hela förmånen beräknas utgiften fortsätta öka under prognosperioden. Detta till följd av att antalet nettodagar och medelersättningen förväntas öka successivt under prognosperioden. Antalet nettodagar beräknas öka främst till följd av att antalet barn i åldern 0 12 år ökar successivt under prognosperioden. Antalet nettodagar beräknas öka från 5 298 000 år 2009 till 5 647 000 år 2015. Medelersättningen förväntas följa Konjunkturinstitutets antagande om timlöneutvecklingen. Medelersättningen beräknas öka från 801 kronor per nettodag år 2009 till 979 kronor 2015. I nedanstående diagram illustreras fördelningen av utgiften mellan delförmåner inom tillfällig föräldrapenning. Utgift för samtliga delförmåner inom tillfällig föräldrapenning, utfall och prognos Miljoner kronor 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Total utgift VAB Ersättningsdagar i samband med barns födelse Kontaktdagar Vård av barn Utgiften för perioden januari till november 2010 var 3 380 miljoner kronor för vård av barn. Utgiften har ökat med 169 miljoner kronor (+5,3 procent) jämfört med motsvarande period 2009. För perioden januari till november 2010 har drygt 4,2 miljoner nettodagar för vård av barn använts, vilket motsvarar 3,2 procents ökning i jämförelse med motsvarande period 2009. Kvinnor har använt 64,5 procent av nettodagarna, medan män har använt 35,5 procent. 74

Under perioden januari till november 2010 var medelersättningen 801 kronor per nettodag, vilket är en ökning med 2,0 procent jämfört med motsvarande period för år 2009. Männens medelersättning var 867 kronor medan kvinnors var 764 kronor per nettodag för perioden januari till november 2010. Medelersättningen beräknas öka från 788 kronor per nettodag år 2009 till 965 kronor år 2015. Antalet nettodagar för vård av barn beräknas öka från 4 489 000 år 2009 till 4 815 000 år 2015. Detta till följd av att antalet barn i åldern 0 12 år förväntas fortsätta öka under prognosperioden. Till följd av att medelersättningen och antalet nettodagar beräknas öka, beräknas utgiften öka från 3 536 miljoner kronor år 2009 till 4 645 miljoner kronor år 2015. I diagrammet nedan illustreras antal nettodagar fördelade under året, som synes finns det en tydlig säsongsvariation av antalet nettodagar under året. Till följd av fluktuationerna är det mindre bra att studera jämförelser mellan enstaka månader och år. Utbetalade nettodagar för vård av barn, totalt alla barn 700 000 600 000 Nettodagar 500 000 400 000 300 000 200 000 2006 2007 2008 2009 2010 100 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Vård av barn används primärt för barn i åldern 0 12 år. Antalet barn i denna ålderskategori förväntas enligt SCB:s befolkningsprognos öka från 1 335 000 år 2009 till 1 468 000 år 2015. Vård av barn används i störst utsträckning till barn som är mellan 2 till 3 år. Ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption För ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption var utgiften 665 miljoner kronor för perioden januari till november 2010. 75

Utgiften har ökat med 16 miljoner kronor (+2,4 procent) jämfört med motsvarande period år 2009. Antalet nettodagar var 755 000 vilket motsvarar en ökning med 1,9 procent jämfört med motsvarande period år 2009. Männen har använt cirka 99 procent av nettodagarna. Antalet födda barn för perioden januari till november har ökat med 3 700 (+3,6 procent) jämfört med motsvarande period 2009. Under perioden januari till november 2010 var medelersättningen 881 kronor, vilket är 0,9 procent högre jämfört med motsvarande period år 2009. Männens medelersättning var 882 kronor medan kvinnors var 811 kronor för perioden januari till november 2010. Medelersättningen beräknas öka från 846 kronor per nettodag år 2009 till 1 059 kronor år 2015. Antalet nettodagar beräknas öka från 797 000 nettodagar år 2009 till 829 000 år 2015. Detta till följd av att antalet födda barn förväntas fortsätta öka från år 2009 till år 2015. Till följd av att medelersättningen och antalet nettodagar beräknas öka beräknas utgiften öka från 697 miljoner kronor år 2009 till 878 miljoner kronor år 2015. Kontaktdagar för barn omfattade av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). För kontaktdagar var utgiften 9,4 miljoner kronor för perioden januari till november 2010, antalet nettodagar var 11 300. Utgiften har ökat med 0,3 miljoner kronor (+3,4 procent) jämfört med motsvarande period år 2009. Antalet nettodagar har för perioden januari till november ökat med 2,4 procent jämfört med motsvarande period år 2009. Kvinnor har använt 64,7 procent av nettodagarna och män 35,3 procent. För perioden januari till november 2010 var medelersättningen 830 kronor, vilket är en ökning med 1,0 procent jämfört med motsvarande period år 2009. Männens medelersättning var 892 kronor medan kvinnors var 796 kronor för perioden januari till november 2010. Medelersättningen beräknas öka från 825 kronor per nettodag år 2009 till 1 000 kronor år 2015. Antalet nettodagar beräknas öka från 11 900 nettodagar år 2009 till 13 500 år 2015. Utgiften beräknas öka från 9,8 miljoner kronor år 2009 till 13,5 miljoner kronor år 2015. 76

Ersättning i samband med att ett barn under 18 år har avlidit Från och med 1 januari 2011 införs en ny bestämmelse som innebär att föräldrar till ett avlidet barn som inte har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de avstår från att förvärvsarbeta. Tillfällig föräldrapenning ska kunna betalas ut under högst 10 dagar per förälder och barn i samband med att ett barn har avlidit. Dagarna får tas ut tidigast från och med dagen efter den dag som barnet avled och längst till och med den trettionde dagen efter den dag som barnet avled. Medelersättningen antas vara samma som för delförmånen vård av barn. Antalet nettodagar för denna förmån beräknas till 7 500 år 2011 och beräknas öka till 8 500 år 2015. Utgiften beräknas till 6,2 miljoner kronor 2011 och beräknas öka till 8,2 miljoner kronor år 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 4 442 813 4 647 506 4 895 471 5 029 066 5 252 626 5 494 089 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 9 024 +8 564 +18 572 +28 813 +30 127 +31 540 Volym- och strukturförändringar +39 801 +9 220 +9 572 +9 927 +10 318 +10 722 Ny regel Övrigt Ny prognos 4 473 590 4 665 290 4 923 615 5 067 806 5 293 071 5 536 351 Differens i 1000-tal kronor +30 777 +17 784 +28 144 +38 740 +40 445 +42 262 Differens i procent +0,7 +0,4 +0,6 +0,8 +0,8 +0,8 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har reviderat antagandena om timlöneutvecklingen. Förändringarna bidrar till att medelersättningen förändras och därmed justeras utgiftsprognosen. Volym- och strukturförändringar För delförmånen vård av barn har antalet använda och utbetalda nettodagar ökat för perioden januari till november 2010 jämfört med föregående prognos. För ersättningsdagar i samband med barns födelse och kontaktdagar är användningen i linje med föregående prognos. För kontaktdagar har det noterats en ökning jämfört med vad som bedömdes vid föregående prognos. Förändringarna medför sammantaget att prognosen justeras upp främst till följd av en ökad användning av vård av barn. 77

1:2.12 Havandeskapspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 479 840 510 905 528 919 546 974 567 120 589 771 Notera att förmånen Havandeskapspenning byter namn till Graviditetspenning från och med 1 januari 2011. Analys Utgiften för havandeskapspenning beräknas utifrån antalet nettodagar samt medelersättning per nettodag. Antalet nettodagar beräknas utifrån tre komponenter: SCB:s befolkningsframskrivning av antalet födda barn Historisk andel av antal gravida kvinnor som har använt förmånen i relation till antalet födda barn per år Historiskt genomsnittligt antal nettodagar med havandeskapspenning som använts per kvinna och år. Medelersättningen skattas utifrån antagande om timlöneutvecklingen från Konjunkturinstitutet. Den årliga andelen av antalet gravida som använt förmånen har under de senaste åren varierat kring 22 procent. Genomsnittligt antal utbetalda nettodagar har årligen varierat kring 38 nettodagar per kvinna. Antalet födda barn har årligen konsekvent ökat sedan år 1999. År 2009 föddes cirka 112 000 barn. Antalet födda barn bedöms enligt SCB befolkningsprognos variera kring 115 000 barn per år under prognosperioden 2010 2015. Komponenterna som styr antalet nettodagar för havandeskapspenning åskådliggörs i nedanstående diagram. 78

Komponenter som styr antalet nettodagar för Havandeskapspenning utfall och prognos Antal födda 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Prognos 2010 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Andel med HP & Genomsnitt dagar 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Antal födda barn Andel med havandeskapspenning Genomsntitligt antal utbetalade dagar per kvinna Under perioden januari till november 2010 har 850 000 nettodagar ersatts med 444 miljoner kronor. Jämfört med motsvarande period 2009 har antalet nettodagar minskat med 0,1 procent och utgiften har ökat med 1,4 procent. Medelersättningen har ökat med 1,6 procent och var 521 kronor per nettodag för perioden januari till november 2010. Födelsestatistik från SCB visar att antalet födda barn har ökat med cirka 3 700 (+3,6 procent) för de första 11 månaderna år 2010 jämfört med motsvarande period 2009. År 2009 föddes cirka 112 000 barn. Enligt SCB:s befolkningsprognos förväntas antalet födda barn öka något och variera kring 115 000 barn per år under år 2010 till år 2015. Antalet kvinnor som har använt havandeskapspenning för perioden januari till november 2010 är 21 980 vilket är 2 419 färre än för motsvarande period år 2009 ( 1,0 procent). Antalet nettodagar förväntas öka från 925 000 nettodagar år 2009 till 942 000 nettodagar år 2015. Medelersättningen förväntas följa Konjunkturinstitutets timlöneutveckling under prognosperioden. Medelersättning per dag beräknas öka från 513 kronor år 2009 till 626 kronor 2015. 79

Till följd av att antalet nettodagar och medelersättningen antas öka beräknas utgiften öka från 475 miljoner kronor år 2009 till 590 miljoner kronor år 2015. I nedanstående diagram visas att antalet nettodagar förändras över månader och år. Det finns ett tydligt mönster från år 2006 till juli 2008 som visar att antalet nettodagar månatligen konsekvent har ökat till och med juli 2008 relativt motsvarande månad föregående år. Antal nettodagar per månad för havandeskapspenning 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2006 2007 2008 2009 2010 Det är möjligt att erhålla havandeskapspenning från och med den 60 dagen innan beräknad förlossning under vissa förutsättningar (fysiskt påfrestande arbete). Under dessa förutsättningar är det normalt möjligt att använda maximalt 50 dagar. (Det finns vissa undantag som medför att det är möjligt att använda förmånen under en längre tid). I nedanstående diagram visas antal födda barn på månadsbasis för de senaste åren. Till viss de är det möjligt att skönja ett samband mellan antal födda barn och antal utbetalade nettodagar (på månadsbasis) då ovanstående och nedanstående diagram jämförs. 80

Antal födda barn 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2006 2007 2008 2009 2010 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 488 783 518 438 535 684 552 901 573 265 596 162 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 1 468 +452 +1 502 +2 622 +2 719 +2 827 Volym- och strukturförändringar 7 475 7 985 8 267 8 549 8 864 9 218 Ny regel Övrigt Ny prognos 479 840 510 905 528 919 546 974 567 120 589 771 Differens i 1000-tal kronor 8 943 7 533 6 765 5 927 6 145 6 391 Differens i procent 1,8 1,5 1,3 1,1 1,1 1,1 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har reviderat antagandena om timlöneutvecklingen. Förändringarna bidrar till att medelersättningen förändras och därmed justeras utgiftsprognosen. Volym- och strukturförändringar Antalet nettodagar har under perioden januari till november 2010 minskat med vad som bedömdes vid föregående prognos. Till följd av det lägre utfallet justeras prognosen ned. 81

1:3 Underhållsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2 047 000 2 040 000 2 031 000 2 027 000 2 023 000 2 041 000 Analys Utgiftsutvecklingen för underhållsstöd är främst beroende av antal berörda barn, men också födelsetal och timlöneökningen. I Sverige finns cirka 1,9 miljoner barn mellan 0 och 18 år och ytterligare cirka 500 000 ungdomar mellan 18 och 21 år. SCB uppskattar antalet barn till särlevande föräldrar i Sverige till cirka 494 000, vilket motsvarar cirka 26 procent av alla barn 0 18 år. Diagrammet nedan visar åldersfördelningen på dessa barn. Åldersfördelning barn med särlevande föräldrar, 2009 Totalt antal barn med särlevande föräldrar Barn med underhållsstöd 60000 55000 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Underhållsstödet infördes den 1 februari 1997. Underhållsstöd kan utbetalas som: - Fullt underhållsstöd - Utfyllnadsbidrag - Underhållsstöd vid växelvis boende Antal barn med underhållsstöd har för perioden januari till november varit i genomsnitt knappt 248 000 per månad vilket är 2,9 procent (7 628 barn) färre än motsvarande period 2009. Cirka 9 procent av dessa utgörs av barn med förlängt underhållstöd, det vill säga barn som är över 18 år men fortfarande studerar. 82

Antal barn i genomsnitt med underhållsstöd, utfall och prognos 350 000 Fullt underhållsstöd Utfyllnadsbidrag Underhållsstöd vid växelvis boende 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antalet barn med underhållsstöd förväntas fortsätta minska fram till 2013. Efter det förväntas en marginell ökning baserat på den förväntade ökningen av barn 0 18 år. Antal barn 0 18 år 1 november 2010, SCB En pågående studie som utförs av Försäkringskassan visar att det är cirka 30 40 procent av särlevande föräldrar som ansvarar för underhållet på egen hand och har barnen hos sig ungefär lika mycket. Minskningen av antalet barn med underhållsstöd kan huvudsakligen förklaras av att fler barn bor växelvis hos föräldrarna och därmed står utanför underhållssystemet. Även låga födelsetalen under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, samt ett större utträde av barn som har passerat 18 års ålder kan vara en förklaring. Enligt SCB:s befolkningsprognos förväntas dock antal barn 0 18 år 83