Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Relevanta dokument
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Min vårdplan introduktion och manual

Cancerrehabilitering. Vad, När och Hur? Helene Wendell Processledare cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Välkommen till kurator

Patientinformation. Min vårdplan. Information till dig som fått diagnos prostatacancer

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Enheten för Cancerrehabilitering bjuder in till föreläsningar

Hur bygger man upp en cancerrehabiliteringsversamhet? Regiondag i Cancerrehabilitering RCC Uppsala-Örebro

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

När någon i familjen fått cancer

Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Patientföreningar och stödorganisationer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Rehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr

När någon i familjen fått cancer

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

När mamma eller pappa dör

Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd

God palliativ vård state of the art

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Samtal med den döende människan

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

ProLiv Västs kvartalsmöte den 22 september

Kurator. I cancersjukvården

Onkologisk omvårdnad

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Alla tjänar på ett starkt team!

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Cancerrehabilitering. Kortversion av nationellt vårdprogram

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering 2012

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Min vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Centrum för cancerrehabilitering

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Mediyoga i palliativ vård

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Personcentrerad processkartläggning

Palliativ vård ett förhållningssätt

Onkologisk omvårdnad

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

PSYKOSOCIALT STÖD MEDLEMSENKÄT BLODCANCERFÖRBUNDET NYA BEHANDLINGAR, NYA BEHOV... CHRISTIAN PEDERSEN BLODCANCERFÖRBUNDET

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

den ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

den ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Min vårdplan Bröstcancer

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Rehabilitering vårdkedjor för patienter. drabbade av hjärntumör

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j Enkät tarmcancer, maj 2013

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Vägledning för en god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård


Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Transkript:

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i teamarbetet Rehabilitering Prehabilitering Patient och Närstående Kris Psykosociala aspekter som inverkar på livet som cancerpatient 1

Helhetssynen Kunskap om hela patienten i dess sammanhang ger möjlighet till bästa omhändertagande. 2

Cancerrehabilitering Prehabilitering - Rehabilitering Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna ska ge patienten och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt 2019-02-05 Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering, Kapitel 4. Prehabilitering Riktade insatser direkt efter diagnos fram till det att cancerbehandlingen inleds. Det handlar bland annat om hjälp att sluta röka, råd om fysisk aktivitet, kost och näring. Men det är inte minst stöd i ett psykologiskt och socialt perspektiv till patient och närstående. Perioden innan cancerbehandlingen kommer igång är en tid med många frågor, farhågor och oro. Kurator bör ingå i alla cancerbehandlande team, och kontakt kan vara viktig redan i ett tidigt skede. 2019-02-05 Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering, Kapitel 9. 3

Rehabilitering När cancerbehandlingen är avslutad och kontakten med cancervården utgörs av kontroller ska cancerrehabiliteringen utgöras av egenvård. För att kunna uppnå egenvård måste sjukvården ge patienten god muntlig och skriftlig information om de behandlingar som patienten fått och vad hen ska tänka på för att allt ska fungera och livet gå vidare så väl som möjligt. 2019-02-05 Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering Patienten - Närstående Patienten: Den personen som söker vård som vi möter först Den som bär på symptomet och är fokus för den medicinsk behandling Närstående: Även drabbade lättare om man delar Barn som närstående. Januari 2010 -,HSL 5 kap.7. Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 4

Diagnos: Cancer Att drabbas av en cancersjukdom innebär inte att man befinner sig i en enda statisk känsla! Kaos - Stress Ovisshet Otrygghet Egen dödlighet Förlora kontrollen Kris Att vara i en situation där ingen tidigare upplevelse eller något man lärt är tillräckligt för att klara av den nuvarande situationen Johan Cullberg, Professor i psykiatri Kris fr grekiskan kriʹsis: söndring, avgörande, dom, (Nationalencylopedin) En situation där människan saknar verktygen för att lösa problemet! Hotar individens hela existens, identitet och trygghet 5

Det gäller dig!, Susann Plate, 2001 Bearbetningsfasen Börjar acceptera det som hänt och börjar lära sig leva med det. Orienterar sig i nuet Kan börja se framåt igen och kan tänka på andra saker än det som orsakade krisen. Känna igen sig själv och bli förvånad Känslofylld 6

Nyorienteringsfasen Den förändrade tillvaron. En vardag som kanske inte är som man vill ha den men en vardag som accepteras. Ser framtiden Vissa erfarenheter kanske ger en ny riktning i livet. Psykosocialaspekter vid cancersjukdom och framtiden Familj och vänner Livskvalitet Förändrad identitet Sexualitet Arbete Ekonomi 7

Familj och vänner Familjerelationer Vänskapsrelationer Kan man prata med varandra sedan tidigare? Hur vill vi att andra skall se på oss? Livskvalitet Sociala livet Fysiska funktionen försämras Nutrition aptit, sväljningssvårigheter, illamående Smärta Sömn Psykiska och emotionella förändringar. Ex. ångest och depressioner. Förändrad syn på livet Existentiella frågor 8

Förändrad identitet Inte alla! Våga och kunna planera för framtiden Inom vården inte vara patient Försämrad kroppsuppfattning Utseendet ex. håravfall Minne Koncentration Sexualitet Sexualitet är ett grundläggande behov hos oss människor. Närhet Beröring Att finnas till, kramas Stress Förändringar i den sexuella funktionen Känner inte igen sin kropp. Vem är jag, min kropp, ärr, vikt 9

Arbetet Inte kunna arbeta även om man vill Komma utanför den sociala gemensamheten på arbetet. Vad säger de på jobbet? Vem har gjort/gör mina arbetsuppgifter? Ekonomi Ökade kostnader för sjukvård, sjukresor, mediciner, kläder, mat etc. Sjukskrivning/sjukersättning Privata försäkringar Försäkringskassan. Ex. Särskilt tandvårdsstöd, Merkostnadsersättning Närståendepenning Cancerfonder Rehabiliteringskoordinator Försörjningsstöd 10

Vad kan vara till hjälp för att lättar hantera sjukdomen och livet efter sjukdom? Samtal Socialt och emotionellt stöd Närstående Kommunikation Patientföreningar ex. Palema Patientgrupper Närståendegrupper Anhörigcentrum Sammanfattning Att drabbas av en cancersjukdom är en omtumlande och krisartad händelse för drabbade och deras närstående. Krisförlopp kan se olika ut och ett teamomhändertagande med helhetssyn redan från cancerresans början gör att sjukdomen och livet efter behandlingar lättare kan hanteras. Ta hjälp om den psykosociala situationen inte kan hanteras på egen hand. 11

Tack för uppmärksamheten! 12