Järnbärarna i Stockholms hamn Kåseri om svensk järnexport av Ture Nerman. (Ur Radions programhäfte för föredrag i skolan, utsänt 8 nov 1937) Lyssna efter [j] Järnbäraren är en arbetartyp, som ungdom nu för tiden inte har någon föreställning om, och även de äldre känner honom bara genom skildringar från gångna tider, t ex av August Blanche, som har skrivit en roman och en teaterpjäs, där en sådan arbetare spelar huvudrollen. Och ändå var järnbärarna på sin tid en mycket viktig arbetarkår här i Sverige, där järnet sedan medeltiden har varit en betydelsefull exportvara. När mot medeltidens slut städerna växte i makt, skaffade sig sjöstäderna kontroll över de varor, som utfördes från deras hamnar, främst då järnet. Det skulle undersökas, att det höll måttet och eljest 1
var fullgott, annars vrakades det. Det skedde genom tjänstemän som kallades järnvräkare. Järnet fördes i hamnstaden genom en stor våg. På sin tid hade ett 30-tal svenska städer järnvågar. Skyldigheten att uppväga järn avskaffades först 1864, i samband med att näringslivet frigjordes från skråväsendet. Den största järnvågen i riket var Stockholms. Hur gammal den var vet man inte, men den omnämnes som en mycket viktig institution redan i rådets privilegiebrev till Stockholms stad år 1436. Först stod den vid Järntorget i Gamla stan, vilket fick sitt namn av järnupplaget utanför vågen. På 1660-talet flyttades den över till Slussgraven, som nu fick namnet Järngraven. Här fanns vågen kvar, tills järnvägen skulle fram 200 år senare, då den flyttade över till Djurgårdsvarvet på 1800-talet och slutligen alldeles upphörde med år 1885. Gamla järnvågen i Slussgraven var under sina 200 år, där den låg i den starkaste trafikleden, en av Stockholms största sevärdheter och dessutom ett mycket hörbart inslag i den svenska huvudstaden liv. Där lade järnskutorna till på Mälarsidan med sitt stångjärn från bruken uppe i landet, där bars järnstängerna av järnbärarna ur skutan in i vågen, vägdes i vågskålarna, bars vidare till fartygen på Saltsjösidan för exporten till utlandet eller ställdes t v undan utmed väggar och särskilda kurar. Det klang och small lång inåt staden och uppåt Söder, när de kraftiga jättarna ty svaga fick järnbärarna inte vara kastade av sina bördor på vågen, och i rostgult stod järnstängerna i 2
hundratusental och hela vågen för åskådarens blick, när man vandrade över Slussbron upp mot Södermalm. Järnbärarna voro sedan gammalt ett slutet lag på 100 man, senare flera, slutligen 192, med fullmakt av drätselkommissionen, ett slags kommunalarbetare, f.ö. föregångare till transportarbetarna. Dessas mångårige förtroendeman Charles Lindley är son till en av de gamla järnbärarna. Dessa voro alltså en ganska liten kår, men de äro ändå av stort intresse. Tack vare järnets betydelse för den svenska utrikeshandeln kommo de att spela en stor roll i det svenska arbetets historia, och de kunna sägas på sin tid ha på sina axlar burit upp inte bara exportjärnet utan också i inte ringa mån Sveriges stormaktsställning. SVENSKA FÖREDRAG, Skolradions program, nr 42 Hösten 1937 3
PRESABS-J-I.L 1. JAGA AGA 2. GILLA ILLA 3. JOCK OCH 4. DJURET URET 5. JÄKTA ÄKTA 6. DJÄRVA ÄRVA 7. JENKA ÄNKA 8. GETT ETT 9. GIVER IVER 10. LJUNG UNG 11. JUTE UTE 12. HJÄRTA ÄRTA 13. GJORD ORD 14. GENEN ENEN 15. JAMMA AMMA 16. JÄMNA ÄMNA 17. GJORT ORT 18. JAKT AKT 19. LJUNGA UNGA 20. GENAT ENAT 4
PRESABS-J-L.L 1. TÄNJ TENN 2. DÖRJ DÖRR 3. VÄNJ VÄN 4. ALG ALL 5. FÖLJ FÖLL 6. SVALG SVALL 7. SVÄLJ SVÄLL 8. MÄRG MÄRR 9. BORG BORR 10. HELG HÄLL 11. HÖLJ HÖLL 12. ÄRG ÄRR 13. TORG TORR 14. TALG TALL 15. FÄLG FÄLL 16. SÄLJ SÄLL 5
Initialt [j] vs [l].l 1. JAKT LAGT 2. GEN LEN 3. JIM LIM 4. GIFT LIFT 5. LJUS LUS 6. JÄSA LÄSA 7. GÖS LÖS 8. YOGA LÅGA 9. JAVA LAVA 10. DJUR LUR 11. GER LER 12. GIRA LIRA 13. JOBB LOBB 14. JAZZ LASS 15. GÖK LÖK 16. GJUTA LUTA 17. JOGGA LOGGA 18. LJUVA LUVA 19. JIGG LIGG 20. JAGA LAGA 6
Finalt [j] vs [l].l 1. TJEJ KJELL 2. SVAJ SVALL 3. HOJ HÅLL 4. SEJ CELL 5. KOJ KOLL 6. MAJ MALL 7. HÖJ HÖLL 8. KAJ KALL 9. GREJ GRÄLL 10. PAJ PALL 11. HEJ HÄLL 12. BOJ BOLL 13. HAJ HALL 14. MOJ MOLL 7
Initialt [j] vs [n].l 1. GER NER 2. JACKA NACKA 3. JOHN NÅN 4. GYNNA NYNNA 5. JORD NORD 6. JÄSA NÄSA 7. GÖDDA NÖDDA 8. JUICE NOS 9. GICK NICK 10. GÄCK NÄCK 11. GÖS NÖS 12. GINA NINA 13. JÄMNA NÄMNA 14. HJALLE NALLE 15. JOBBA NOBBA 16. GÖTA NÖTA 17. GIGA NIGA 18. DJÄRV NERV 19. GÄSTA NÄSTA 20 GERDA NÄRDA 8
Initialt [j] vs [d].l 1. JAG DAG 2. GIKT DIKT 3. GET DET 4. LJUVA DUVA 5. JUICE DOS 6. GÖK DÖK 7. JAM DAM 8. JAZZ DASS 9. GÄCK DÄCK 10. JAN DAN 11. LJUS DUS 12. GÖR DÖR 13. LJUM DUM 14. GINA DINA 15. LJUGA DUGA 16. JÄMT DÄMT 17. DJUR DUR 18. GIVA DIVA 19. LJÖG DÖG 20 GÄLD DÄLD 9
LSVOW13.P.DOC FRÅN ELEVPÄRMEN Du ska få lyssna till fyra ord som presenteras efter varandra. Ett av dem innehåller konsonanten [j] som i orden jul, jobb eller ljus. Försök att hitta ordet med kort [j]. Finns det i FÖRSTA, ANDRA, TREDJE eller FJÄRDE ordet? 1 2 3 4 LSVOW13.L.DOC 10
OBS: Flera av orden finns inte i svenska språket. Lyssna bara till konsonanten! LYSSNA FÖRST PÅ ALLA FYRA ORDEN. PÅ VILKEN PLATS KOMMER ORDET MED j-ljud [j]? 1 2 3 4 1. GERD LÄRD NÄRD DÄRD 2. NICK DICK GICK LICK 3. AGA JAGA SAGA LAGA 4. ILLA KILLA DILLA GILLA 5. ÄKTA FÄKTA JÄKTA MÄKTA 6. JENKA ÄNKA LÄNKA DÄNKA 7. GETT RÄTT ETT SÄTT 8. UNG TUNG SJUNG LJUNG 9. ORD GJORD MORD TORD 10. DUVA LUVA LJUVA TUVA 11. TÄCK SÄCK DÄCK GÄCK 12. JÄMNA ÄMNA RÄMNA LÄMNA 13. ORT LORT GJORT PORT 14. AKT SAGT JAKT LAGT 15. LEN GEN SEN REN 16. LIM TIM RIM JIM 17. LJUS LUS MUS RUS 18. LÖS GÖS TÖS RÖS 19. LÅGA SÅGA TÅGA YOGA 20. GÖK LÖK SÖK RÖK 11