225 miljoner för slopad inkomstförsäkring Byggnads bråkar med sin egen A-kassa SM i Hammer the Nail så gick det Lärlingar stängs ute Möt författaren som vill vässa byggelevers språk Pistolduellen Christer Bergkvist: Det ska gå lätt att spruta. Det värsta är om det kletar för mycket. Vi utser bästa fogpistolen Nummer 3 3 mars 2011 www.byggnadsarbetaren.se
NYHETER FRÅN DUSTCONTROL I MONTER C02:02 ROT-jobb Asbest PCB-sanering Håltagning Golvslipning Bilning... där det dammar helt enkelt! www.dustcontrol.se
Nummer 3 mars 2011 Årgång 62 Välkommen! Vem lär en lärling? 16 22 Senaste året har byggbranschen präglats av stigande konjunktur och sjunkande arbetslöshet. Men för en grupp verkar de bättre tiderna inte märkas alls: lärlingarna. Arbetslösheten bland lärlingar ligger på samma nivå som för ett år sedan, samtidigt som byggskolorna pumpar ut nya avgångselever. Nu talas det om att en hel byggeneration kan gå förlorad. 16 22 anna simonsson 10 11 Byggnytt Slutnota: 225 miljoner Därför tvingades Byggnads slopa sin inkomstförsäkring. 28 32 Reportage Läser man böcker får man fantasi och har man fantasi så blir man en bättre elektriker, då kan man tänka utanför ramarna. Byggklass får författarbesök 43 45 Test Bästa fogpistolen 24 26 Lista Jesus, Han Solo, och Super Mario Bläddra fram och kolla vad de har gemensamt. 34 37 Granskning Byggnads äktenskapsbråk Förhållandet allt kyligare gentemot egna A-kassan. 4 Bodsnack Ge oanslutna del av kakan. REDAKTIONEN: 38 40 Granskning Samma bygge olika villkor Nu kommer avtalen + som facken avskyr. 8 7 Frågor Dags för maskinmässa i Göteborg. 9 Bilden Korvar som värmer i vinterkylan. 33 tävling Surfa och vinn fina priser. 46 Grejer & grepp Snedbanelyft ersätter kånkandet. 48 Efter jobbet Dataspelsvåren är här. 51 Bildkryss Alltid i Byggnadsarbetaren. Lärlingen Erik Bragderyd sätter upp ett kök tillsammans med sin handledare Julle Kivioja. 43 45 24 26 Nu ska det avgöras. Vilken fogpistol är vassast? anders g warne MISSA INTE! Han blev svensk mästare i Hammer the nail. Sid 50. Hur hamnade Jesus här? Bläddra fram till sidan 24. KATARINA CONNHEIM reporter, arbetsmarknad 08-728 49 87 l 070-627 60 84 k.c@byggnadsarbetaren.se KENNETH PETTERSON chefredaktör, ansv. utgivare 08-728 49 70 l 070-607 56 97 k.p@byggnadsarbetaren.se JOHAN SJÖHOLM redaktionssekreterare 08-728 49 79 l 070-651 62 59 j.s@byggnadsarbetaren.se PETER ÖNNESTAM layoutansvarig 08-728 49 77 l 070-280 25 35 p.o@byggnadsarbetaren.se CENNETH NIKLASSON reporter 08-728 49 76 l 070-607 56 92 c.n@byggnadsarbetaren.se PETER LEANDER reporter, kriminalfrågor (vik) 08-728 48 53 l 070-245 04 30 p.l@byggnadsarbetaren.se NINA CHRISTENSEN reporter, lärlingar, webb 08-728 49 69 l 070-246 87 06 n.c@byggnadsarbetaren.se MARGITE FRANSSON reporter, arbetsmiljö 08-728 49 74 l 070-607 56 89 m.f@byggnadsarbetaren.se JENNY BERGGREN reporter, arbetsrätt 08-728 49 72 l 070-664 49 00 j.b@byggnadsarbetaren.se postadress 106 32 Stockholm besöksadress Hagagatan 2, Stockholm prenumeration edb, 010-588 93 73, prenumeration@edb.com annons Chrismark, 08-551 196 80 tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2010 114 900 korrektur Michelle Bergman omslag Anders G Warne nr 3 mars 2011 byggnadsarbetaren 3
Bodsnack E-post redaktionen@byggnadsarbetaren.se Fax 08-728 49 80 Tel 08-728 48 00 webb www.byggnadsarbetaren.se FRÅGAN Ska man ställa krav på företag att ta in lärlingar? Alma Josefsson, 20 år, plattsättare, Örebro Ja, det kan jag tycka, om det är stora företag. Då har de resurser att ta hand om lärlingar. Det kan vara svårt för småföretag att ta hand om lärlingar på ett bra sätt. Leif Broström, 45 år, snickare, Avesta Förut var det en lärling på fem arbetare. Det var ju så jag fick jobb. Vet inte hur det är nu. Men det var ju ett ganska bra system. Man borde ha något liknande i dag. Benjamin Rosén, 24 år, vvs-montör, Sjöbo Min spontana tanke är att det inte ska behövas. Företagen biter sig själva i svansen när de inte anställer lärlingar, eftersom den dagen kommer då de måste anställa nytt. Se reportaget på s. 16 22. Visa solidaritet även med icke-medlemmar n Jag har funderat en del på att de som inte är medlemmar i facket ändå får våra arbetstidsförkortningar, löneökningar och så vidare. Jag är själv väldigt kluven i frågan. Jag tycker både att de inte ska ha rätt till det, men även att de ska få löneökningar och annat som påverkar vår situation på arbetsplatsen. Om bara vi fackliga medlemmar får detta skulle ju arbetsgivaren välja icke-anslutna direkt. För det är ju mycket billigare att ha en kille som inte är med i facket. Han får ju förhandla för sig själv, vilket kan göra det svårare att få en ökning på lönen och påverka sin arbetsmiljö. Många som inte är med i facket säger: Behandlar arbetsgivaren mig orättvist byter jag företag. Men det kan man inte alltid heller göra. Jag har lite svårt att se varför folk inte är anslutna, det är ju en självklarhet. Utan oss medlemmar skulle vi alla äta bland gips eller på golvet på byggena. Det är ingen som tänker på vilken kamp våra förfäder har fört för att vi ska ha det så bra som vi har det. Vi kan ta ut vår arbetstidsförkortning, så vi kan få ett betalt besök på banken. När vi är sjuka kan vi få pengar för det med. Det har blivit en självklarhet att vi bara ska ha det. Borde verkligen de icke-fackligt anslutna få allt vi får? Eller blir vi anslutna bara ännu större kostnader för företagen? Jag tycker att vi som är anslutna till facket ska låta de icke-anslutna också få det vi får. För vi är ju trots allt arbetskamrater och även om han eller hon inte bryr sig om att kunna påverka vår situation så tycker jag att man kan vara solidarisk även med icke-anslutna. Men det hade varit riktigt skoj med en större anslutningsnivå. Anton Cajander Därför måste icke-anslutna också få ta del av avtalen Problemet är att man inte kan välja någon annan organisation som förhandlar åt sig och man kan inte heller förhandla ett avtal för sig själv eftersom arbetsmarknaden bygger på kollektivavtal mellan två parter. Icke fackanslutna måste således få ta del av det som förhandlas fram i avtalen utan motprestation. Facken måste i stället locka medlemmar på grund av att de är bra, inte genom att de har monopol på att förhandla med arbets givaren. Kämpendahl SAXAT FRÅN WEBBEN Här snackas så mycket om SD och hur många nazister där finns i det partiet. Då kan vi tala om hur många sossar som var nazister under andra världskriget, när vår gode vän Per-Albin lät tyskarna åka gratis tåg genom Sverige, från Trelleborg till Haparanda. Det verkar många ha glömt! Hasse Samtliga epoximetoder skulle Arbetsmiljöverkets inspektörer kunna förbjuda om man bara ville prioritera dessa arbeten. Bertil Som medlem i facket sedan 1969 tycker jag Byggnadsarbetaren är en bra tidning. tore, murare Vill Byggnads inte ha oss som medlemmar? n Jag har varit medlem i facket sedan 1945, först Metall, Bleck o Plåt och nu Byggnads. Men tydligen vill inte Byggnads ha oss gamla pensionärer som medlemmar. Tidigare har vi varit avgiftsbefriade, endast 52 kronor i månaden till hemförsäkringen. Nu har det utan vidare kommit ett påslag med 47 kronor. Jag tycker Byggnads borde skämmas som tar ett sådant beslut. Nästa beslut blir väl att vi ska betala retroaktivt från den dag vi blev pensionärer. Pensionen ökade ju med 5 kronor i månaden, så det går ju bra. Om asbest Förbjuden och farlig dyker den upp i byggsammanhang Asbestfibern återanvänd är dödens bumerang en fara av rang Spackel och fix skivor och rör där fibern finns måste bort som sig bör under full kontroll Sven Arvidsson besviken pensionär får ej vispas runt i byggdammet tunt Hundra man varje år är det som får sitt besked om en lunga där asbesten rår dagarna tunga att leva med sjukskrivningsår Mats Hammarlund 4 byggnadsarbetaren nr 3 mars 2011
Annons Byggnadsarbetaren 1, 2010.indd 1 2010-02-01 14:15:40 tyck till Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls mellan dig och redaktionen om du använder signatur. LEDARE Är lärlingssystemet på väg att haverera? Det är högtryck i byggbranschen. Under de närmaste två åren kommer det att behövas ytterligare 25 000 byggnadsarbetare och tjänstemän i branschen, enligt Sveriges Byggindustriers senaste optimistiska prognos. Det borde vara drömläge för en lärling. Åtskilliga yrkesarbetare som gått som lärlingar in i branschen kan berätta om hur de utnyttjades billigt som arbetskraft, de fick sopa golv, rensa virke och sätta gips. Men de fick fortfäste på bygget och chansen att jobba in sina nödvändiga lärlingstimmar. Trots konjunkturuppgången finns det cirka 7 000 arbetslösa bygglärlingar inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det är fler än det totala antalet elever på alla Trots konjunkturuppgången finns det cirka 7 000 arbetslösa bygglärlingar inskrivna hos Arbetsförmedlingen. TYCK TILL PÅ NÄTET! byggutbildningar i landet. De senaste tio åren har antalet platser i byggutbildningar på gymnasiet fördubblats och är nu uppe cirka 6 000. Samtidigt tar företagen in färre lärlingar. Det går naturligtvis inte ihop. Orsakerna är flera. I lågkonjunktur finns det inte jobb att sätta i händerna på lärlingar. Och i högkonjunktur finns det inte tid för att ge handledning. En annan orsak är skolpengen. Byggutbildare får pengar för varje elev de tar in. Men de tar inte ansvar för lärlings tiden som kommer efter grundutbildningen. Också i grundutbildningen finns det brister. Skolverket konstaterar efter en granskning av 39 gymnasieskolor att praktiken på byggarbetsplatserna inte håller måttet. Kontakten mellan skolor och praktikplatser är dålig. Skolorna nöjer sig med att få ut eleverna men följer inte tillräckligt upp vad eleverna gör ute på bygget. Läs hela rapporten på vår webb www.byggnadsarbetaren.se. Men visst finns det ljuspunkter. Mer om det kan ni läsa om i vår lärlingsspecial på sidorna 16 22. GÅR BARA ATT GÖRA MED ARDEX! Stamrenovera på fem dagar! fler exempel ardex.se/unik Kenneth Petterson, chefredaktör 08-556 315 50 nr 3 mars 2011 byggnadsarbetaren 5
Bodsnack 2 TUM Det är skidföre på gång igen! Dvärgbandmasken är i Sverige. Och dom säger att man kanske inte kommer att kunna äta blåbären i skogen. SJ-kassör? Då hade jag blivit ett monster Vintern 2011 finns det mycket för en svensk tågresenär att undra över, utöver själva förseningarna och de vilt varierande priserna. Som varför tågen inte är i bättre skick. Eller varför ett tåg som är timmar sent plötsligt måste avgå med några minuters varsel från en perrong ganska långt från informationstavlan där passagerarna står ihoptryckta med väskor, trötta barn och klumpiga barnvagnar. Eller vem som räknat ut att totalt två lådor vegetarisk mat blir lagom till restaurangvagnen på ett oändligt tåg vid middagstid. Men allra mest undrar jag hur personalen orkar. Det måste ju till exempel vara omöjligt att veta när ett arbetspass på låt säga sträckan Stockholm Göteborg ska sluta. Men Ändå är det alltid någon som ska skälla på de här stackars människorna. Som att skälla på byggnadsarbetaren som står utan material... de är alltid trevliga. Fixar nya sovplatser när britsen inte går att fälla, roddar med alternativa resvägar vid förseningar, tipsar lite uppgivet om att köpa mat vid avgång och värma när man blir hungrig för att få del av serveringens begränsade utbud. Ändå är det alltid någon som ska skälla på de här stackars människorna. Som att skälla på byggnadsarbetaren som står utan material eller med hopplös ritning. Som att skrika åt sköterskan som jobbar sig svettig på en underbemannad mottagning. Sluta sparka neråt. Det är inte deras fel. I går stod jag på Stockholms central med en trave biljetter som jag skulle ha ersättning för efter inställt tåg, försenat tåg och ombokningar. En kvinna krävde hjälp före alla andra. Hon har inte gått samma charmkurs som SJ-personalen. Hon tycker att de är idioter när en av många anställda tar rast trots att HON står där och behöver dem NU. Hon kallar dem saker som inte passar sig i tryck. Personalen är vänlig likt förbaskat, det är jag som vänder mig om och fräser att jag hoppas att hon missar tåget. Hon antecknar namn och säger att hon ska hänga ut honom som jobbar med mina biljetter på sin blogg. Jag hänger ut honom här: Tack Johan, för att du orkar vara trevlig och hjälpa alla som kommer i kläm när det stockar sig på rälsen. Jag skulle förvandlas till ett monster i dina skor. JENNY BERGGREN reporter p.o@byggnads arbetaren.se YOUTUBE-KLIPPET Träna på jobbet FALLOLYCKA En lärling fördes till sjukhus er ett fall på åtta meter, den 16 juni. Han föll från en ställning ner i en container. Olyckan inträffade på NCC:s n arbetsplats Har du vid inte regementet tid att gå i Strängnäs. till Polisen gymmet? uppger att olyckan Då kanske inträffade du i samband kan med att en göra byggnadsställning som mannen revs. Enligt i detta Arbetsmiljöverket klipp. tog lärlingen Frågan bort är skydds bara räcket vad när han skulle kasta skräp gyminstruktören i containern. skulle säga. För att se klippet: Klicka på länken på www.byggnadsarbetaren.se med Byggnadsarbetaren Riktigt fina priser att vinna. Läs mer på sidan 33. KLIPP!TÄVLA! TIPSA OM 6 byggnadsarbetaren nr 3 mars 2011
TEGERA 9146 NYHET varmfodrad En slitstark varmfodrad handske med en mängd förbättringar. Handsken har det vattentäta membranet Aquathan och fingertoppsförstärkningarna är både kraftigare och tuffare. På knogarna har vi sytt in neopren som på ett naturligt sätt följer fingrarnas rörelser. Sydd i det nya slitstarka materialet Microthan+. www.ejendals.se
Sju frågor vem: ÅLDER: YRKE: ola lundqvist AKTUELL: Mässgeneral för byg g - 39 maskiner/ scan bygg i götemässansvarig proj.ledare borg som hålls den 8 11 mars Maskinfrossa i Göteborg ADAM LUNDQUIST 1. Hur många besökare väntas? Det är alltid svårt att säga. Vi satsar hellre på kvalitet än kvantitet, men det landar nog runt 10 000. 2. Vilka lockbeten har ni? Inom byggmaskindelen har vi nästan alla stora leverantörer. På mässan Bauma i Tyskland blev det som det blev på grund av askmolnet över Island. Många svenskar kunde inte resa dit. Nu kan de i stället se nyheterna på hemmaplan, både inom maskiner och andra produkter. 3. Vilket är det hetaste ämnet? Energisparande i byggskedet, då det gäller bodar, uppvärmning och belysning. Det byggs ett energisnålt trähus utanför vår mässa, med olika klimatsmarta lösningar. Vi har också flera seminarium om energi. 4. Vad finns det att göra när man tröttnat på maskiner? Vi satsar på ungdomar och har bland annat Västsvenska mästerskapen för framtidens husbyggare, där åtta gymnasielag bygger var sin lekstuga. Man kan också gå på en branschfest där det spelas rock n roll. 5. Brukar det komma många byggnadsarbetare? En hel del. Jag tror att de tycker det är bra att få prata med leverantörer och se innovationerna själva. Det kanske också ger dem inspiration att komma på egna lösningar på bygget. 6. Stämmer det att ni skrivit till vd:ar och företags ledare för att byggjobbarna ska få komma? Ja, vi skrev en uppmaning att de ska skicka sina byggnadsarbetare, men att de gärna kunde få ett uppdrag att återvända med något matnyttigt hem. Det är ändå de som jobbar med grejerna i vardagen. 7. Skiljer sig byggjobbarna åt från andra mässbesökare? Vi vet att de gärna vill klämma och känna mycket. De vill testa och prova så att grejerna fungerar. Klimatsmarta lösningar är ett hett ämne enligt mässgeneralen Ola Lundqvist. margite fransson 8 byggnadsarbetaren nr 3 mars 2011
SKICKA BILDEN! Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk eller kanske bara vacker. Skicka den ihop med en kort beskrivning till: p.o@byggnadsarbetaren.se Bilden curlie olsson Korvgrillning i vinterland Denna gång kommer läsarbilden från ett fritidshusbygge på en ö i sjön Runn i Dalarna. Jag och arbetspolarna har tagit en välbehövlig rast med korvgrillning i kylan, berättar fotografen CURLIE OLSSON. Tack för din bild, en dubbeltrisslott är på väg. Fortsätt att skicka in era bilder till p.o@byggnadsarbetaren.se eller på vår webbplats www. byggnadsarbetaren.se (Klicka på Läsarbilden) nr 3 mars 2011 byggnadsarbetaren 9
Byggnytt Senaste nytt alltid på www.byggnadsarbetaren.se Inkomstförsäkring kostade byggnads fyra gånger mer än beräknat Slutnotan för inkomstförsäkringen blev cirka fyra gånger dyrare än beräknat för Byggnads. Sammanlagt har försäkringen kostat Byggnads 225 miljoner kronor. I slutet av september 2010 drog Byggnads in sin inkomstförsäkring, trots att den var uppskattad bland många medlemmar. Skälet var att den blev för dyr. Byggnadsarbetaren kan nu avslöja hur dyr den blev. Enligt beräkningar från Byggnads har den kostat 225 miljoner under de cirka två år som den var i gång. Den ursprungliga kostnaden beräknades till mellan 55 och 60 miljoner kronor. Den blev mycket dyrare än beräknat. Arbetslösheten gick upp väldigt mycket och Byggnads hann inte bygga upp ett kapital förrän lågkonjunkturen slog till, säger Niklas Rengen, ekonomichef på Byggnads. Byggnads tecknade ett avtal med Folksam om en inkomstförsäkring som gällde från den 1 juli 2008. Sju andra fackförbund inom LO gjorde likadant, vid olika tidpunkter. Men under 2009 ökade arbetslösheten dramatiskt och Byggnads premie till Folksam steg. Från början var premien 25 kronor per medlem och månad. När den var som högst hade den stigit till 200 kronor per medlem och månad. Det är en väldigt stor förändring mot vad som var beräknat. Kostnaden hade blivit extra hög, eftersom vi hade 200 ersättningsdagar i stället för 100 dagar, säger Niklas Rengen. Bakgrunden till inkomstförsäkringen var de försämrade villkoren i a-kassan som den borgerliga regeringen hade infört. Många av Byggnads medlemmar tjänade över taket i a-kassan. Inkomstförsäkringen innebar att den som tjänade över 18 700 och upp till 35 000 kronor i månaden fick rätt att få ut 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet. Försäkringen var tillfällig och skulle för Byggnads del pågå året ut, 2010. Fackförbunden hoppades på en socialdemokratisk valseger, vilket skulle innebära förbättringar i a-kassan. Byggnads inkomstförsäkring gällde från början för 100 dagar, men i januari 2009 utökades försäkringen ytterligare till 200 dagar. Orsaken var bland annat att Målarna hade 200 dagar. Varför utökades den när lågkonjunkturen hade dragit i gång? Arbetslösheten var fortfarande låg i början av 2009. Det var en lång eftersläpning innan arbetslösheten gick upp, säger Niklas Rengen, ekonomichef på Byggnads. Men arbetslösheten fortsatte uppåt och situationen blev ohållbar. Byggnads beslutade att inkomstförsäkringen skulle fasas ut i två steg. Under våren 2010 begränsades den till 100 dagar. Den 30 september fasades den ut helt. Hittills har cirka 10 000 av Byggnads medlemmar fått ut ersättningen. Vid januaris utgång hade Folksam totalt betalat ut 349 miljoner kronor till de åtta fackförbunden inom LO. Mer än hälften, 178 miljoner kronor, gick till Byggnads medlemmar. Katarina Connheim 225 bakgrund Skulle locka fler medlemmar n Under våren 2007 tecknade LO och Folksam ett ramavtal om inkomstförsäkring för åtta fackförbund (Livs, Transport, Handels, Seko, Kommunal, Elektrikerförbundet, Byggnads och Målarna). n Bakgrunden var de försämrade villkoren i a-kassan, men tanken var också att öka attraktionskraften och få in fler medlemmar i förbunden. n Varje fackförbund kunde sedan inom ramavtalet teckna egna avtal. Konstruktionen på avtalen kunde se lite olika ut. För fackförbunden Livs, Målarna och Byggnads gällde ersättningen i 200 dagar, för de övriga förbunden 100 dagar. n Byggnads och Målarna har nu sagt upp sina inkomstförsäkringar. De övriga fackförbunden har den kvar. Byggbolag spår ljus framtid n Tre av fyra byggjättar har nu lämnat bokslut för 2010. Vinsterna stiger igen och alla har en positiv syn på byggandet framöver. JM redovisade ett rörelseresultat på 907 miljoner kronor, NCC:s hamnade på 2,3 miljarder och för Skanska stannade siffrorna på hela 5,3 miljarder. Samtliga byggjättar tror på en stabil tillväxt framöver. Skanska skriver i sin rapport att husmarknaden förbättras successivt. Förare slungades ur bomlift n En bomlift välte med förare i. Föraren kastades ur korgen och var nära att hamna under maskinen när den välte. Olyckan inträffade på ett Ikeabygge i Västerås den 8 februari. En transportfirma kom till byggarbetsplatsen för att hämta några liftar. På flaket stod redan en bomlift som föraren var tvungen att flytta på. När föraren ställde sig i korgen på bomliften och började flytta den längre in på flaket skenade liften. 10 byggnadsarbetaren nr 3 mars 2011
ens nota: milj vi kan knivar När vi utvecklar våra hantverkarknivar tar vi hjälp av de verkliga experterna, professionella hantverkare. Vi studerar deras arbete, lyssnar på önskemålen och identifierar behoven. Slutresultatet är en unik serie hantverksknivar, anpassade efter hantverkarens behov. Hantverkarkniv HVK Hantverkarkniv HVK GH Hantverkarkniv RFR Hantverkarkniv RFR GH Säkerhetskniv SK Grovkniv GK VVS- Kniv Målarkniv MK Stämkniv STK Snöskottare hade änglavakt n En man som jobbade med att skotta snö föll nyligen från ett hustak i centrala Stockholm. Enligt Ulf Lindgren, presstalesman vid Stockholmspolisen, är det helt otroligt att han klarade sig utan några allvarligare skador. Arbetsmiljöverket och polisen utreder olyckan. Enligt polisen hade mannen säkerhetslina, men linan lossnade i fallet. Hultafors.se Elkniv ELK nr 3 mars 2011 byggnadsarbetaren 11
Byggnytt Fick gjutslang i huvudet peab riskerar företagsbot Peab riskerar en företagsbot på 200 000 kronor efter en olycka vid Viforsens kraftstation, där en byggnadsarbetare träffades i huvudet av en gjutslang. Olyckan inträffade den 26 maj 2009 då byggnadsarbetaren höll på med gjutningsarbeten vid kraftstationen som ligger i Sundsvalls kommun. Plötsligt lossnade en gjutslang med betong från pumpbilens utrustning och byggnadsarbetaren träffades i huvudet. Nu har kammaråklagare Stig Andersson väckt talan om företagsbot vid tingsrätten i Sundsvall. Han tycker att Peab har gjort sig skyldigt till flera allvarliga brister. Han konstaterar i stämningsansökan att vare sig slangen eller de klämmor som användes för att fästa slangen var lämpliga att användas vid det aktuella arbetet. Slangen var avsedd för bevattning och de klämmor som användes för att fästa den var antingen inte rätt utformade eller var fastsatta på ett osäkert sätt. Peab riskerar 200 000 kronor i företagsbot. Margite Fransson NÄTFRÅGAN Hur är ditt morgonhumör? Nästa fråga: Ska man ställa krav på företag att ta in lärlingar? RÖSTA PÅ WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE arbetslösheten i januari 5,1 Totala arbetslösheten 11,8 6,4 10,2 Jag är som folk är mest: 18 % Jag älskar tidiga morgnar: 41 % Jag är en blandning mellan en pitbull och åsnan Ior: 41 % Öppna arbetslösheten 15,1 11,5 2008 2009 2010 2011 LÖNEmatchen: BYGG vs. industri 153,7 145,1 Bygglöner (kr/tim) Industrilöner (kr/tim) 155,5 156,1 6,9 149,5 148,7 NOV -09 MAJ -10 NOV -10 Snittlöner för byggindustrin och tillverknings-, gruv- och mineralindustrin. Övertidsersättning ingår inte. 11,4 källa: arbetsförmedlingen källa: SCB NYHET! LEVEL 10 VÅRT BÄSTA FALLSPACKEL! Kort torktid och inget efterflyt Beläggningsbar efter 24 timmar Minimal påverkan av fukt på spånskiva Kontakta Bostik för mer information, telefon 042-19 50 00. 14 12 10 8 6 Bäst i Test! Kortast arbetsmoment, störst effekt. Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www Fall (grader) 4 2 0 10 Antal minuter Level 10 Konkurrent 1 Konkurrent 2 Konkurrent 3 Effekt efter 10 min när fall skapas. Level 10 behåller sedan fallet betydligt bättre än sina konkurrenter. Efter 30 min. kan Level 10 ge fall på 12 grader, jämfört med knappt 5 grader hos bästa konkurrent. 15 20 25 30 Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se Kontakta Bostik för mer information, telefon 042-19 50 00. 12 byggnadsarbetaren nr 3 mars 2011
TIPSA OSS! tel: 08 728 49 79 l e-post: j.s@byggnadsarbetaren.se Starka vindar då rasade väggformarna På en och samma dag inträffade två arbetsplatsolyckor i Örebro där fallande väggformar var inblandade. Väggformarna hade inte säkrats med kedjor. En byggnadsarbetare skadades. Formarna ska förankras med säkerhetskedjor, men det hade inte gjorts, säger Ulf Boström, arbetsmiljöinspektör i Örebro, som vill varna för riskerna. Det hade kunnat gå väldigt illa, konstaterar han. I den ena olyckan fick en byggnadsarbetare en cirka ett ton tung n Arbetsmiljöverket har nu släppt en applikation till Iphone som mäter buller. Applikationen ger en indikation på bullernivån, säger Bengt Johansson, expert vid Arbetsmiljöverket. Med hjälp av buller appen går det snabbt att kontrollera ljudnivån på jobbet. Det går att mäta bullernivån i realtid och i efterhand kan man beräkna hur mycket buller som man utsatts för under en hel dag. Bullerappen klarar ljudnivåer väggform delvis över sig. Men han stod intill en betongvägg, så elementets fall dämpades. Arbetskamrater hjälpte honom att komma loss och han fördes med ambulans till sjukhus. Han klarade sig med skråmor. Den direkta orsaken till att väggelementet föll var att den inte förankrats med säkerhetskedjor och att det blåste. Olyckan inträffade på en arbetsplats där Asplunds Bygg arbetade. Det andra tillbudet inträffade på en NCC-arbetsplats. Också där föll ett väggformselement av samma orsak. Båda olyckorna inträffade den 3 februari. margite fransson Kolla bullret direkt i din telefon mellan 40 och 100 decibel. Den ersätter dock inte de noggranna mätningar som behöver göras ute på bullriga arbetsplatser, säger Bengt Johansson. Arbetsmiljöverkets bullerapplikation är helt gratis. ROBUST SVENSK KVALITET Stämkniv. Blad av kolstål. Montörskniv. Blad av kolstål. Allroundkniv. Blad av kolstål. Allroundkniv. Blad av rostfritt stål. TÄTAR: TAK, GRUNDER, HÄNGRÄNNOR - i alla typer av väder Fler specialknivar ur Craftline-serien finns på www.moraofsweden.se. Originalet sedan 1891 Tlf 031-135490 Du hittar -produkterna i Bygg-, Järnoch Färgfackhandeln. Se återförsäljarlista på www.novatech.nu MORAKNIV är ett registrerat varumärke och har använts för knivar från Mora of Sweden, tidigare KJ Eriksson och Frosts Knivfabrik, sedan 1891. Köp originalet. 95x60_ROOF7_SE_2011.indd 1 08.02.2011 14:27:04 nr 3 mars 2011 byggnadsarbetaren 13
Byggnytt HALLÅ DÄR! anna fredriksson n 19-åring som ska tävla i SMfinalen för unga plåtslagare 2011 i Norrköping den 19 mars. Hur tog du dig ända till final? Antingen är jag duktig eller så var det tur. Men jag ser inte fram mot det direkt. Jag var egentligen inte så taggad när jag vann deltävlingen på Lugnetgymnasiet, där jag går byggprogrammet med inriktning på plåt. Därefter gick jag vidare till centralbedömningen. Då behövde man inte tillverka något nytt, domarna kollade på det man gjort i första tävlingen. Vad kommer ni att få göra på SM-finalen i Norrköping? Det vet vi inte ännu. Men de som tävlade förra året fick göra olika falsar och sedan sätta ihop rör till en konstruktion. Det man gör i tävlingen är mer fantasikonstruktioner. Hur tror du att det kommer att gå för dig? Det beror på hur bra de andra är. Men jag har en viss press på mig eftersom man kan vinna 10 000 kronor till klasskassan, och 5 000 kronor till sig själv. peter leander Jag tänker på min bror varje dag snart faller domen efter broraset Nyligen avslutades rättegången efter dödsolyckorna i Älandsfjärden 2008. En av åhörarna var Minna Sundström som förlorade sin bror i gjutformsraset. Minnas bror, snickaren Jyrki Pietarila, blev 35 år. Han var en av de två byggnadsarbetare som miste sitt liv i olyckan vid Älandsfjärden, då en gjutform rasade. Därmed förlorade Minna Sundström en bror och hans tre barn sin pappa. Det har gått nästan tre år sedan händelsen i maj 2008, men tankarna på Jyrki finns där hela tiden. Jag tänker på min bror varje dag, säger Minna Sundström. För henne var det självklart att vara med på rättegången i tingsrätten i Härnösand, även om det känns uppslitande. Det är otroligt psykiskt pressande, men det är ändå nödvändigt att vara här för mig. Skälen är flera. För henne är det viktigt att ta reda på så mycket som möjligt för att själv förstå. Jag behöver det. Jag har läst förundersökningen, men det är en helt annan sak att höra det berättas här i rättssalen. Men hon gör det också med tanke på Jyrkis barn. De var sex, Minna Sundström följde rättegången om vem som bär ansvar för hennes brors död vid broraset i Älandsfjärden. nio och 14 år när olyckan inträffade. Nu är den äldste sonen så stor att han själv velat och fått vara med och lyssna i rätten. Förutom Jyrki Pietarila dog även skyddsombudet Ingemar Wiklander i raset. Men de företag som är inblandade i olyckan vid Älandsfjärden är oeniga om vem som bär skulden till att gjutformen rasade. För Skanska var det självklart att knektarna som levererades till gjutformen skulle vara så starka i sig att de kunde användas utan avsträvning, en slags förstärkning. Vidare menar man att de som levererat knektar och gjort beräkningar på dessa inte gett information om att förstärkningar behövdes. Takstolstillverkaren Örnsköldsviks Takstolstillverkning och företaget som gjorde beräkningarna inför detta, Construction Software Center Europe, hävdar däremot att Skanska har fått de knektar man beställt. De menar att det var självklart att avsträvning behövdes samt att detta framgick av siffror i beräkningsunderlag och tillverkningsritning för knekten. Rättegången avslutades den 16 februari. Den 9 mars meddelas domen. margite fransson margite fransson Skruven vi även rekommenderar Nasa, om de ska bygga en altan på månen... Grym trallskruv Tel. 08-29 20 20 www.itex.se FINNS ÄVEN I ROSTFRI A2 14 byggnadsarbetaren nr 3 mars 2011
Nu rapporteras tidlönerna igen Nu har de stora byggbolagen åter börjat rapportera in anställdas tidlöner till Byggnads. Det innebär att facket kan kontrollera att lönerna blir rätt. Sedan 2008 har det saknats en tillförlitlig tidlönestatistik i byggbranschen. Då rekommenderade Sveriges Byggindustrier sina medlemsföretag att sluta rapportera tidlönestatistik till Byggnads. Orsaken var att Datainspektionen slagit fast att det var olagligt att rapportera in lönestatistik för icke medlemmar. Det innebar att rikstäckande byggföretag som Skanska, NCC och Peab, liksom många andra, slutade med sin redovisning av tidlön. Men i senaste avtalsrörelsen kom Byggnads och Sveriges Byggindustrier överens om att hitta en lösning. Den är nu på väg att bli praktiskt genomförd. Det innebär att vi äntligen kan kontrollera att medlemmarna får rätt lön. Det ska i gång för fullt från första maj, säger Byggnads ombudsman Timo Anttila. Parterna har enats om en gemensam datalösning där alla byggföretag sänder lönelistor till en gemensam databas. Därifrån hämtar Byggnads uppgifter om löner. Namn och personnummer för icke medlemmar är borttagna. De stora företagen har börjat med inrapportering liksom en del av de mindre företagen. margite fransson Lånet med broddar och cykelhjälm ett lån för dig som är medlem i ett Lo förbund Nu är medlemslånet ännu tryggare. Både ett förbättrat betalskydd och grupplivförsäkring ingår. Betalskyddet betalar en del av kostnaden om du blir sjuk eller arbetslös, grupplivförsäkringen löser lånet om låntagaren avlider. Annars är allt som vanligt: låg ränta, inga avgifter, och du behöver ingen säkerhet. Enklast ansöker du på swedbank.se/medlemslan, på ditt lokala kontor eller via telefonbanken. Effektiv ränta 5,75 % (januari 2011) beräknad med en kreditränta på 5,60 %, kreditbelopp 100 000 kronor och en återbetalningstid på 5 år. nr 3 mars 2011 byggnadsarbetaren 15
lärlingsspecial Arbetslösheten bland färdigutbildade yrkesarbetare har gått ner med 30 procent på ett år. Men antalet arbetslösa lärlingar ligger envist kvar på samma nivå som tidigare. Nu talas det om att avgångseleverna från 2009 kan bli en förlorad byggeneration. Text: nina christensen foto: anna simonsson EN FÖRLORAD 16 byggnadsarbetaren nr 3 mars 2011
GENERATION? Lärlingen Erik Bragderyd myser med en kopp kaffe i boden. Men de flesta av dem som gick ut byggprogrammet samtidigt som Erik, våren 2009, fick ingen lärlingsanställning. nr 3 mars 2011 byggnadsarbetaren 17
lärlingsspecial Erik Bragderyd har fått pröva det mesta som man enligt lärlingsboken ska öva på. Han har varit lärling i företaget Einar Mattsson Byggnads under snart två år. I sommar kommer han att få sitt efterlängtade yrkesbevis biljetten för att komma in på arbetsmarknaden. antal elever på byggprogrammet 7 000 6 000 antal arbetslösa yrkesarbetare lärlingar 14 830 5 000 10 492 4 000 7 480 7 250 3 000 2 000 Dec -09 Dec -10 Dec -09 Dec -10 1 000 2000-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -10 18 byggnadsarbetaren nr 3 mars 2011 n Antal arbetslösa inom byggbranschen inklusive dem som har aktivitetsstöd. n Arbetslösa lärlingar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, både öppet arbetslösa och sådana som arbetar inom andra områden men söker lärlingsjobb inom bygg. Elektriker ingår i siffrorna.
Rektorerna sitter bara och räknar pengar. De får skolpengar för varje elev, men tar inte ansvar för den fortsatta utbildningen i företagen. De borde varna för hur svårt det är att få ett riktigt yrkesbevis. roy wernberg, yrkesutbildningsansvarig byggnads syd Just nu finns det cirka 7 000 personer som söker lärlingsanställning inskrivna vid Arbetsförmedlingen och den siffran har legat stilla under hela konjunkturuppgången. Lärlingarna kommer inte in på arbetsmarknaden. De som får arbete just nu efter lågkonjunkturen, är byggnadsarbetare med yrkesbevis. I december 2009 var 14 830 yrkesarbetare arbetslösa, och i december 2010, ett år senare, hade arbetslösheten sjunkit med 30 procent. Under samma period av konjunkturuppgång sjönk arbetslösheten bland lärlingar med bara 3 procent. Christer Carlsson har ett övergripande ansvar för yrkesutbildningsfrågor inom Byggnads. Han tycker att situationen är allvarlig. Konsekvensen för den enskilde: det är krossade drömmar, man är inte gångbar på arbetsmarknaden. Det är stor skillnad mellan att ha yrkesbevis och inte i vår bransch. Det är en förödande start på arbetslivet att kliva ut på arbetsmarknaden och vara överflödig. Han menar också att situationen är allvarlig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom byggutbildningar kostar skattepengar. Att ungdomarna går till andra branscher är en brakförlust för samhället. Praktiska utbildningar kostar. De flesta bedömare anser att orsaken till lärlingarnas problem beror på två saker. Dels att företagen tenderar att ta in färre lärlingar än tidigare, dels att antalet utbildningsplatser på gymnasiet har svällt under hela 2000-talet. På tio år har antalet utbildningsplatser på byggprogrammen fördubblats, från cirka 3 000 år 2000 till 6 000 år 2009. Gruppen med arbetslösa lärlingar fylls alltså hela tiden på, vilket ökar möjligheten för arbetsgivarna att välja och vraka. Byggarbetsgivarna vill helst ha starka, friska och erfarna yrkesarbetare, helst med släpkärra, säger ombudsmannen Thomas Nilsson, lakoniskt. Thomas Nilsson, yrkesutbildningsansvarig i Byggnads Väst, menar att det räcker med att titta på platsannonserna för att få reda på vilken arbetskraft byggarbetsgivarna vill ha. Enligt Per Samuelsson, som är ansvarig för byggbranschfrågor på Arbetsförmedlingen, är det alltför många företag som varken kan eller vill ta emot lärlingar under högkonjunktur. Förklaringen är enkel: de anser sig inte ha tid med handledning. Och i lågkonjunktur har företagen för lite jobb att sätta i händerna på lärlingarna. Det blir en ond cirkel, säger Samuelsson. Enligt Byggnads Syd i Skåne går det ut cirka 800 byggelever från gymnasierna i länet varje år, men branschens företrädare beräknar att man bara kan ge lärlingsanställning till 400 450. Rektorerna sitter bara och räknar pengar. De får skolpengar för varje elev, men tar inte ansvar för den fortsatta utbildningen i företagen. De borde varna för hur svårt det är att få ett riktigt yrkesbevis, säger yrkesutbildningsansvarig Roy Wernberg, Byggnads Syd. Lars Tullstedt från arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier tycker att det är bra att byggyrkena blivit så populära. Det som oroar arbetsgivarna mest är inte det stora antalet arbetslösa lärlingar, utan ett annat scenario. Att antalet utbildningsplatser sjunker, så att branschens behov av arbetskraft inte tillfredsställs, och att elever med låga betyg, ungdomar som egentligen inte vill bli byggare, börjar på byggprogrammet. Det är det vi fasar mest för, säger han. Men vad anser ni om att 7 000 lärlingar går arbetslösa? Vi tycker också att antalet utbildningsplatser blivit för många och vi påpekar detta för skolorna. Problemet är att kommunerna inte lyssnar till branschens synpunkter. Samhällets hållning är egentligen väldigt cynisk. Man vill att eleverna ska få sina förstahandsval tillgodosedda. Men då överlåter vi faktiskt beslutet om utbildning till dem som kan minst om arbetsmarknaden ungdomarna, säger Tullstedt. Många menar att årskullen elever som gick ut 2009 kan vara en förlorad generation. Eleverna i den kullen hade extremt svårt att få lärlingsjobb efter gymnasiet och de flesta är fortfarande arbetslösa. I Skåne samarbetar Arbetsförmedlingen och Hermods, för att få ut cirka 200 arbetslösa lärlingar från 2009 i praktik. Lyckas vi inte få dem i hamn, före juni, är de förlorade. Då kommer ju de som slutar skolan 2011 ut, säger Sven Lindkvist, yrkesutbildningsansvarig på Byggnads avdelning i södra Skåne. NÄSTA SIDA Företaget som gillar lärlingar nr 3 mars 2011 byggnadsarbetaren 19
lärlingsspecial Men här har lärlingar Nästan en lärling på var femte anställd tar emot lärlingar Några korta fakta om Einar Mattssons Byggnads AB:s satsning på lärlingar: n 85 yrkesarbetare och 14 lärlingsanställningar (traditionella+från gymnasiet). n De senaste 10 åren har 40 lärlingsanställningar tillsatts. n Resultat: åldersstrukturen i företaget är ovanligt jämn: l 19 29 år = 33 st l 30 39 år = 20 st l 40 49 år = 27 st l 50 59 år = 13 st l 60 65 år = 6 st Det finns företag som satsar på lärlingar. På Einar Mattsson Byggnads i Stockholm är nästan var femte anställd lärling. Och det lönar sig, anser företaget. Lärlingen Erik Bragderyd lägger upp vattenpasset på raden av färdigmonterade köksskåp och kollar. Det blir såååå bra, säger han belåtet. Vi tjänar pengar på dig! konstaterar handledaren Julle Kivioja. Inte länge till, sen blir jag fullbetald, kontrar Erik och rätar på ryggen, ler brett. Han står med armarna i kors. Ljuset flödar in i det lilla köket, utsikten från lägenheten är strålande. Totalt 134 lägenheter har rivits ut och det ska bli nya golv, nya kök, nya badrum. Julle Kivioja, som fyller 31, har varit handledare för Erik nästan ända från starten 2009. Erik gick ut byggprogrammet våren 2009. De känner varandra väl efter ett och ett halvt år tillsammans, i går var de och lirade bandy ihop. Att lärlingen ska ha samma handledare hela tiden är en viktig del av Einar Mattssons filosofi. Likaså att lärlingen ska ha regelbundna uppföljningssamtal, så att inga moment glöms bort. Erik har lagt golv, väggar, undertak, gjort snickerier. Han har gjutit golv, monterat kök, ja det mesta som finns uppräknat i lärlingsboken. Samtidigt som Erik Bragderyd och Julle Kivioja monterar kök på sjätte våningen sitter Gunnar Norlin på platskontoret och går igenom de prydliga excelarken där varje lärling har en sida var. Gunnar är platschef. De breda axlarna vittnar om att han själv har en bakgrund som yrkesarbetare. För 45 år sedan när han klev in i boden första gången fick han direkt en hantverkare vid sin sida, som han gick bredvid sedan, under hela utbildningstiden i företaget. Det är länge sedan, men jag minns hur viktigt det var att få en handledare som följer en, säger han. Einar Mattsson är ett företag som satsar på lärlingar. Just nu har firman 14 lärlingar anställda och 85 yrkesarbetare. Att kontinuerligt ta in lärlingar är fördelaktigt för Einar Mattsson, menar Gunnar Norlin. Företaget föryngras allt eftersom de äldre går i pension. Över hälften av de anställda är under 40 år. En annan fördel är att lärlingsutbildning inom företaget ger duktiga yrkesarbetare personal som man kan lita på. De tillför något: ny kunskap, nya metoder, nya tekniker. Och de levererar ju hantverksjobb. De är ingen belastning. Eleverna lär sig nya saker på gymnasiet som de tar med sig till oss. De tillför något: ny kunskap, nya metoder, nya tekniker. Och de levererar ju hantverksjobb. De är ingen belastning, även om vi lägger ner viss tid på handledning. Einar Mattsson Byggnads har samarbetsavtal med två gymnasier som man tar emot elever från. Vi håller hellre en bra dialog med skolorna och är med på deras träffar, i stället för att ta in lärlingar via bekantas bekanta: det blir inte alltid så bra, säger Gunnar. Att ta emot ungdomar från gymnasiet är ett sätt för företaget att bilda sig en uppfattning om tänkbara framtida lärlingar. Efter praktiken i trean på gymnasiet får de allra flesta, men inte alla, en riktig lärlingsanställning. Vi drar oss absolut inte för att tala med elever redan i ett tidigt skede, om de inte sköter sig och verkar ointresserade. Då rekommenderar vi den personen att välja en ny studieinriktning. Uppe i köket på sjätte våningen i hyresfastigheten har Erik Bragderyd och Julle Kivioja precis hunnit sätta upp en ny rad med överskåp. Erik skär upp pappförpackningen kring en diskbänk, medan Julle sågar upp en dekorsida. Det tar ungefär en och en halv dag för Erik att montera ett helt kök. Han blev tidigt en viktig person i laget och kom snabbt upp i samma tempo som en fullärd yrkesarbetare. Och han är noggrann. Det är bra, säger Julle Kivioja. Den allmänna uppfattningen i laget är att ackordsförtjänsten ökar med en lärling. Efter ungefär halva lärlingstiden är de flesta ungdomar i stort sett lika snabba som yrkesarbetarna när de väl kommit i gång med en arbetsuppgift. Men för att det ska fungera bra så får man inte ta in för många lärlingar på en gång, påpekar lagbasen Johan Ran. klockan är halv fyra och det är snart dags för Erik att åka hem. Han plockar ner borrmaskin, sticksåg och tejprulle i sin rullande verktygslåda, slår igen locket med en smäll. Om fyra månader är han färdig yrkesarbetare. Då ska han fira och ta med en cheesecake till fikat. 20 byggnadsarbetaren nr 3 mars 2011