1
Om man nu har rätt till allmän pension och en tjänstepension, finns det överhuvudtaget någon anledning att spara på egen hand? 2
Ja, det kan finnas olika anledningar till att man behöver fylla på med eget sparande. Har du - jobbat eller jobbar nu på en arbetsplats utan tjänstepension - kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge - jobbat deltid i många år - haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension - jobbat utomlands utan pensionsrätt - haft låg inkomst? Då kan du ha stor anledning till det. Men det kan också handla om att du behöver mer än vad din pensionsprognos säger att du ska få ut eller att du vill kunna jobba kortare tid än till 65, 67 eller vad nu en lämplig pensionsålder är för din årskull. (När livslängden ökar behöver vi ju senarelägga vår pensionering.) 3
Finns det någon som inte ska spara själv? Egentligen blir svaret så här: Det finns ingen som inte behöver ha ett sparkapital som buffert och som svängrum i sin ekonomi. Det handlar snarare om när man inte bör spara. Och det är väl så att under tiden man bildar familj, har barn att försörja, kanske köper en bostad, bohag och en eller två bilar, då har man knappast råd att spara för framtiden. Det är en tid i livet då man snarare lånar mycket och behöver amortera. Spara överhuvudtaget behöver man alltså göra ordentligt innan familjebildning! 4
Hur mycket är det lämpligt att spara? Och när ska man då börja? För det första är det inte fel att fundera över när i livet man bäst behöver använda sina inkomster. Sparande handlar om att avstå från konsumtion idag för att möjliggöra framtida konsumtion. Ett pensionssparande bör helst inte ske så att man inte kan klara vardagen under yrkestiden. Någonstans måste det finnas en rimlig avvägning. För det andra kan man ställa de avsättningar som redan görs i förhållande till lönen. Till allmänna pensionen sätts det av 18,5 procent och till tjänstepensionen oftast 4,5 procent. Det är alltså redan 23 procent av lönen som sätts av för framtiden. Kanske ett riktmärke är att sätta av i storleksordningen 2-4,5 procent av lönen, men knappast mer än vad som sätts av till tjänstpensionen. Det betyder 500-1000 kronor i månaden för den som tjänar 23 000 kronor. Om man då sparar i 35-40 år. (se nästa bild för ränta på ränta) För det tredje kan du behöva räkna på vad du behöver minst ha i inkomst för att klara dig. Vilken basnivå är du beroende av, vad är nödvändigt? Och vad vill du ha därutöver, som guldkant? För det fjärde kan det vara bra att tänka på att ju tidigare du börjar desto mindre krävs det i månaden. Att starta sent innebär att du behöver sätta av ganska mycket för att det ska ge ett bra tillskott i plånboken. Det har att göra med ränta-på-räntaeffekten. Förutsatt att du får en avkastning på dina pengar så växer pengarna exponentiellt och särskilt efter 15-20 års sparande kan tiden ge en bra hävstång för ditt sparande. 5
Ränta på ränta effekten. Här kan du se att hur värdet växer snabbare efter ett antal år. Får du 6% i avkastning varje år i stället för 5% har du efter 35 år 500 kronor mer i månaden - i 15 år. (Avkastning under utbetalningstiden tillkommer. Inga skatteeffekter medräknade. Om vanligt fondsparande så kan man säga procentuell avkastning efter skatt.) 6
Exempel på hur du kan räkna. Budgetsiffror. Gå in på minpension.se och klicka dig fram till din pensionsprognos. Jämför med din nuvarande lön. Dagens skatt på pension är högre än på lön. Vill du vara noggrann kan du gå in på Skatteverkets skattesnurra och räkna ut skatten. Hur framtida skatter kommer att se ut har vi ingen aning om, men på det här sättet får du ändå visst hum om vad det kan handla om. Dina utgifter kan vara svåra att beräkna, men kanske att du har en uppfattning om dagens boendekostnad. Några utgifter kan minska som pensionär, utelunch, resekostnad till/från arbetet, fackavgift och a-kasseavgift. Försäkringspremier kan vara lägre, vissa försäkringar har du inte kvar. Andra kan i och för sig öka, speciellt senare när och om du har lyckan att få leva länge. Här kan du se i ett exempel hur ekonomin kan te sig före och efter pensionering och med eller utan privat sparande. (Nödvändiga utgifter avser levnadskostnader beräknade av Institutet för Privatekonomi, Swedbank.) 7
Hur pensionssparar du lämpligast på egen hand? Det finns olika sätt att spara på och ett gott råd är att inte satsa bara på en sparform. Regelverk och förutsättningar kan förändras, livssituationen likaså. Vad den som går i pension i år har fått uppleva av förändringar under sitt yrkesliv är väl ett tecken nog på att omvärlden är oföränderlig under en 40-årsperiod. Flera skattesystem, flera pensionssystem, avregleringar samt att personen kan ha både gift och skilt sig under tiden. Man kan spara -avdragsgillt - icke avdragsgillt, dvs vanligt sparande i aktier, andra värdepapper, fonder, kapitalförsäkringar - med amorteringar på bolån Med amorteringar påverkar du ju utgiftssidan i framtiden. Det är ett bra sätt att minska din sårbarhet (inte minst för ränteförändringar) och ditt behov av inkomster. Men det är bra att fundera en extra gång om du satsar allt sparande på just amorteringar. Det är inte säkert att dina pengar i ditt boende leder till att du får pengar för konsumtion. 8
Din bostad Om du äger en lägenhet, villa eller ett radhus idag och satsar på att bli skuldfri som pensionär så bör du räkna med att klara dig i övrigt på den pension du får. För om du vill byta boende så måste du kanske flytta till en billig hyresrätt, billigare bostad längre ut från centrum eller en betydligt mindre bostad för att det ska bli pengar över. Eller till ett fritidshus som du kanske redan har. Om din bostad stigit mycket i pris har ju även andra bostäder blivit dyrare. Pengarna i bostaden tenderar för många att gå åt för nästa boende, och till skatt. Det är inte alltid så lätt att få förväntningarna att stämma överens med de ekonomiska förutsättningarna. Mitt råd är att både amortera och spara så att du har en större valfrihet. Tiden verkar för låntagaren, dvs även en låg inflation urholkar lånen med tiden. Och tiden verkar som sagt också för spararen. Ett ytterligare råd är förstås också att vara rädd om värdet i bostaden och inte låna på den t.ex. till bilen och lägga upp en 40-årig amorteringsplan. Det blir en dyr bil och du får sämre ekonomiskt svängrum framöver. Tar du lån på bostaden för annat ändamål än renovering och underhåll så amortera snabbt av lånet. 9
Avdragsgillt sparande Med pensionssparande brukar man i dagligt tal mena just det avdragsgilla sparandet. Man får då dra av sparbeloppet i deklarationen (högst 12 000 kr/år för löntagare) och skatten minskar. Det är marginalskatten på lönen som avgör hur mycket du får tillbaka på skatten. På inkomster under gränsen för statlig skatt är det ungefär 30 procents minskning. Och däröver är det ungefär 53 procent (mellan 35 500 och 50 400 kr/mån) eller 58 procent (på lön över 50 400 kr/mån. 2013 års siffror). Det du sedan får ut i pension beskattas med den marginalskatt som gäller för din inkomst då. Sparandet är bundet och kan tas ut tidigast från 55 års ålder och i minst fem år. Avkastningsskatten: Man betalar skatt under tiden man sparar på en schablonberäknad avkastning varje år. Utgångspunkten är statslåneräntan under föregående år, värdet på ditt sparande vid årets ingång och sedan är skatten f.n. 15 procent, dvs lägre än faktisk kapitalskatt som ligger på 30 procent. (Den du betalar på t.ex. räntor och som syns i deklarationen.) Avkastningsskatten betalas oavsett om värdet gått upp eller ned under året. Ingen kapitalinkomstskatt, vilket betyder att man inte behöver, eller kan, ta upp vinster och förluster i deklarationen. Enklare för den som är aktiv och byter placeringar och vinster behöver inte heller skattas av vid omplaceringar. En rent juridisk sak att ta hänsyn till: det avdragsgilla sparandet ingår numera i bodelning mellan makar i samband med separation. Vill man att det ska undantas måste man skriva äktenskapsförord och göra sparandet till enskild egendom. 10
Olika former av avdragsgillt sparande finns: - Traditionell pensionsförsäkring - Fondförsäkring - IPS, Individuellt pensionssparande i bank 11
Traditionell försäkring - fondförsäkring I en traditionell pensionsförsäkring behöver du inte bestämma hur du ska placera pengarna. Det gör försäkringsbolaget åt dig. En viss avkastning är garanterad. Här har du möjlighet att lägga till olika försäkringar som efterlevandeskydd med garanterad utbetalning från dag 1, premiebefrielseförsäkring och du kan få en livsvarig utbetalning, vilket kan vara en fördel om du behöver stärka din inkomst hela pensionstiden. Tänk dock på att alla försäkringsskydd kostar pengar och minskar din egen pension. När det gäller efterlevandeskydd är det dock inte många som gäller efter 65 år, men här kan det finnas skydd även efter den åldern. I en fondförsäkring väljer du placering själv. Det finns oftast ett mer begränsat försäkringsskydd i den. Försäkringsskyddet för efterlevande kan avse enbart det som hittills finns sparat, eller med ett tillägg av livskydd fram till 65. Sparandet har ingen garanterad avkastning. 12
IPS I IPS väljer du placering själv, oftast med större valmöjligheter än i fondförsäkring. Du kan spara i fonder, rena aktier och andra värdepapper och på konto. Den här sparformen innehåller dock inget försäkringsskydd utan behöver kompletteras med en grupplivförsäkring under spartiden. En viktig sak att känna till som skiljer sig åt mellan sparformerna är att om du inte har någon som kan vara förmånstagare, och här kan bara de närmaste vara förmånstagare (make/sambo/barn/barn till make/sambo), så går pengarna i en försäkring till övriga försäkringstagare om något skulle finnas kvar när du dör, medan pengar i IPS går in i dödsboet. Då kan du genom ett testamente se till att pengarna går till den du vill. Det kan vara släktingar, vänner eller en organisation. En sak man behöver kontrollera är avgifter för olika sparformer. IPS har oftast låga avgifter. Flytträtten kan också vara bra att ha koll på. IPS är alltid möjligt att flytta till annat sparinstitut. Försäkringar har inte självklart samma flytträtt. 13
Vanligt sparande Sparande i fonder, aktier, värdepapper kan också utgöra pengar som förstärker pensionsekonomin. De kan användas mer fritt då det inte är bundet. När du sparar får du ingen skatteminskning, men du behöver inte heller betala skatt på utbetalningarna. Däremot finns vanliga kapitalinkomstskatten. På utdelningar, räntor och vinster är skatten f.n. 30 procent och på fondinnehavet är skatten 0,12%. (Skatten tas ut genom att en schablonintäkt på 0,4% av värdet vid ingången av året tas upp i deklarationen och betalas via ditt skattekonto.) 14
Vanligt sparande forts. Som alternativ kan du spara i en kapitalförsäkring. Då beskattar du schablonmässigt varje år som i avdragsgilla pensionssparandet, det är bara det att skattesatsen är högre (30%). Vitsen med den sparformen är att om du får en bra avkastning så blir skatten lägre. Den baseras ju på statslåneräntan (per 30 november året före). Så det här passar bäst när du vill spara på aktiemarknaden och inte söka tryggheten i räntemarknaden. Observera att det i princip inte finns någon försäkring kopplad till sparformen. Däremot kan du styra pengar i form av gåva (under din livstid) eller som ett slags arv (vid dödsfall) till vem du vill. Du kan förstås behålla pengarna själv om du vill. Från och med 2012 finns en ny sparform, investeringssparkonto. Den liknar kapitalförsäkring genom den schablonmässiga skatt som tas ut varje år. Det betyder att man inte behöver deklarera eller skatta av vid försäljningar av värdepapper eller fonder. Skatten tas ut genom att schablonavkastningen tas upp (automatiskt) i deklarationen året efter och betalas då genom skattekontot du har hos Skatteverket. Schablonavkastningen baseras också på statslåneräntan (per 30 november året före). En fördel med ISK är att man blir direktägare av aktier och kan därmed gå på bolagsstämmor. En annan fördel är att den schablonavkastning man får i deklarationen kan användas för kvittning om man får förluster på annat aktiesparande. 15
Spara avdragsgillt eller inte? Det finns de som hävdar att det inte är lönsamt att spara avdragsgillt om man har en lön som ligger under gränsen för statlig skatt. Just i år är marginalskatten på lön lägre än på pension i vanliga inkomstnivåer och då kan det verka som direkt olönsamt. Men under årens lopp kommer avkastningsskatten, som är mer fördelaktig än kapitalskatten, att motverkar den effekten. Det behövs en avkastning som är högre än statslåneräntan och/eller att man sparar i mer än cirka 10 år. Samtidigt kan ingen säkert säga hur marginalskatterna ser ut när du går i pension. Mycket kan hinna ändras tills dess. Av dessa orsaker finns ingen anledning att avstå från det avdragsgilla sparandet. Men för dig som har kanske 10 år kvar till pensionen kan rådet lika gärna vara att välja icke avdragsgillt sparande om du till exempel vill utöka ditt sparande. Om du tänker avbryta ett pågående sparande behöver du undersöka vad som påverkas garanterad avkastning, efterlevandeskydd? Slutsats: spara gärna på båda sätten så att du sprider din risk. Avdragsgillt: - Därför att du vet att pengarna verkligen är avsatta för pensionen och du undviker att använda dem till något annat för stunden mer lockande. - Därför att det ger en regelbunden inkomstförstärkning. - Därför att det kan vara roligt att spara och aktivt flytta mellan olika fonder eller aktier utan att behöva deklarera försäljningarna och skatta för vinsten. - Och för att det kan bli det mest lönsamma. Bäst för den som har hög lön när man sparar och låg pension, förstås. Icke avdragsgillt för att det ger dig valfrihet när du ska använda pengarna. Spara gärna i flera avdragsgilla sparanden. Du kan behöva ha förstärkning på olika sätt under din pensionstid. I början kanske du vill göra resor och annat kostsamt. När du bli äldre kan du behöva ha pengar till hjälpmedel, vård eller annat för att må bra. Ha därför både sparande som förstärker första tiden och sparande med utbetalning som löper livsvarigt eller på lång tid. 16
Vad tänka på inför pensionstiden? Vad gäller pensionsuttagen: Ta inte ut allt på för kort tid! Ofta är premiebestämda tjänstepensioner upplagda med fem års utbetalning. Det går att förlänga! Undvik att komma upp i hög marginalskatt! Du kan skjuta fram uttag. Allt måste inte tas ut från första dagen. Uppehåll kan du göra, men bara med allmänna pensionen. Se till att du har tillräckliga inkomster även om du skulle ha lyckan att bli riktigt gammal. Räkna med att dina utgiftsbehov kan öka då. Uppräkningen av pensionerna är inte heller så hög som när man har lön, så köpkraften ökar knappast med åren. Ta ut pensionsdelar som saknar efterlevandeskydd först. Vänta gärna med att ta ut något sparande du inte är beroende av och placera på aktiemarknaden. Nu kanske det finns tid att engagera dig mer. Det kan bli en intressant hobby. Fundera på hur ekonomin ser ut om du som lever i par skulle bli ensam. Både inkomst- och utgiftssidan och tillgångssidan. 17
Några tips! Registrera dig på minpension.se så att du kan få grepp om helheten. Sprid ditt sparande på flera sparformer, om du har råd. Men ett gott råd inför pensionstiden är också att se till att vårda din relation, om du lever i parförhållande, så att ni är två som kan dela på fasta utgifterna även då. Lycka till! 18