Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Svensk postmarknad 2019
Digitaliseringen förändrar postmarknaden E-handeln svarar nu för drygt tio procent av detaljhandeln och förväntas inom några år vara minst den dubbla. Då brevförsändelserna minskar i antal och paketombuden får allt svårare att ta emot den ökande mängden paketförsändelser krävs nya alternativa leveranslösningar. Fler aktörer behöver samverka för att lösa frågan. Breven kan i allt högre grad behöva hanteras i samma flöden som varuleveranserna och inte alltid levereras direkt i anslutning till bostaden. Det kräver dock att samhället säkerställer att de som på grund av ålder eller rörelsehinder även fortsättningsvis kan få sin post utdelad vid bostaden.
Vi kommunicerar mer digitalt och skickar allt färre brev Under 2018 såg vi den största minskningen av antalet brev någonsin under ett enskilt år 8,3 procent. Sedan år 2000 har brevvolymerna minskat med över 40 procent. Alla prognoser tyder på att volymtappet kommer att fortsätta i allt snabbare takt. Allt fler skriftliga meddelanden kommer att digitaliseras när fler mottagare och avsändare ansluter sig till olika typer av säkra digitala brevlådor och andra digitala alternativ. PTS undersökningar visar att behovet att ta emot och skicka post fem dagar i veckan minskar.
Snabb tillväxt för digitala brevlådor I slutet av 2018 var nästan tre miljoner medborgare över 18 år anslutna till en digital brevlåda, en tillväxt på 51 procent under 2018. Ca 37 procent av alla myndiga personer har nu en brevlåda för mottagning av säkra elektroniska meddelanden. 3 000 000 2 500 000 Antal medborgare 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2015 V26 2015 V39 2015 V53 2016 V13 2016 V26 2016 V39 2016 V52 2017 V13 2017 V26 2017 V39 2017 V52 2018 V13 2018 V26 2018 V39 2018 V52 Medborgare Medborgare utveckling
Tillförlitlighet, service och kvalitet på postmarknaden Postnord har under 2018 uppfyllt postförordningens nya krav att dela ut minst 95 procent av enstaka inrikes brev inom två arbetsdagar efter inlämning, oavsett var i landet breven har lämnats in. Kraven gäller i praktiken frimärkta brev. Under 2018 minskade antal klagomål och synpunkter till postoperatörerna och PTS avseende posttjänster - men klagomålen ligger fortfarande på en hög nivå. Klagomål och reklamationer som rör pakettjänster ökar PTS förtydligade och skärpte kraven på tillförlitlighet i postverksamheten i postoperatörernas tillståndsvillkor 2018.
Nya behov nya förutsättningar Även med ökad e-handeln kan de samlade intäkterna från brev och paket inom kort vara otillräckliga för att bära kostnaderna för den samhällsomfattande posttjänsten. Staten behöver analysera hur länge en självfinansierande samhällsomfattande posttjänst kan upprätthållas och hur den vid behov ska finansieras. PTS fortsätter under 2019 att kartlägga var utdelning av brev och paket bör ske samt vilka konsekvenser en förändrad utdelningsfrekvens skulle ha för samhället. Resultatet kommer att bland annat påverka kommande tillståndsvillkor för Postnord, underlag för föreskrifter var utdelning ska ske och inspel till nytt postdirektiv.
Postanvändarnas behov
Behoven förändras Mottagarna efterfrågar ökad flexibilitet Mottagarna efterfrågar hemleveranser men också samordnade utlämningsställen som är bra placerade utifrån rörelsemönster Behovet av femdagarsutdelning av skriftliga meddelanden ( brev ) minskar Förutsättningarna för brevbäring som vi känner den undergrävs Reser frågor om hur den samhällsomfattande posttjänsten ska utformas och finansieras Användarna är beredda att acceptera förändringar, men inte sämre kvalitet och tillförlitlighet Användarna accepterar i allmänhet befordringstider på 2-3 dagar Men fr a företag i lands- och glesbygder saknar idag tillgång till snabba leveranser, t ex när något oförutsett inträffar Allt fler mottagare och avsändare ansluter sig till olika typer av säkra digitala brevlådor och andra digitala alternativ
Samverkan och samdistribution mottagarnas bild Privatpersoner och företag i lands- och glesbygd är positiva till samverkan och samdistribution. Det upplevs negativt att paketförsändelser hanteras av flera olika aktörer utan att man som mottagare kan välja och utan att de samordnar sej sinsemellan Olika kontaktvägar, användargränssnitt och rutiner, t ex vad gäller information om sista hämtningsdag för paket Olika utlämningsställen på olika platser med olika öppettider Ohållbart från ett miljöperspektiv
Samverkan och samdistribution mottagarnas bild En majoritet av intervjupersonerna efterlyser förbättrad samordning och ökat samarbete mellan marknadens aktörer i syfte att höja servicegraden och sänka kostnader Man är ointresserade av vem ombudet tillhör - viktigare att ha möjligheten att kunna välja ombud i förhållande till hur man rör sig i vardagen. Att behöva hämta paket på flera olika ombud, som dessutom kan ligga åt fel håll eller på betydande avstånd från där man bor eller rör sig upplevs negativt.
Samverkan och samdistribution distributörernas bild Distributörerna är av flera anledningar betydligt mer skeptiska inför tanken på samdistribution Samverkan förekommer redan idag där det är motiverat/möjligt Investeringar i att profilera sina ombud och i att kunna styra kundmötet längst ut. Utmaningar i form av ansvarsfrågor och kundlöfte och kundkommunikation genom leveranskedjan. Att bryta distributionskedjan för samordning och omlastning kan vara kostsamt.
Hur kan det bli verkstad? Regional organisering och utvecklad flernivåsamverkan på brev och paketområdet Skapa förutsättningar för att möta utmaningar med ett systematiskt förhållningsätt Kartläggning av varuflöden i lands- och glesbygder Kunskapsuppbyggnad Underlag för prioritering och beslut om insatser Skapa förutsättningar för samdistribution och annan samverkan för användaranpassade och effektiva leveranslösningar i lands- och glesbygder Går det att överbrygga mottagarnas och distributörernas olika bilder?