Till föräldrar med barn i förskoleåldern. Råd kring barns vardagsinfektioner

Till föräldrar med barn i förskoleåldern Råd kring barns vardagsinfektioner

Innehåll Inledning Barn är ofta infekterade 1 Om barnet ofta är sjukt 2 Barnhälsovården i förskolan 2 Råd vid vanliga symtom och sjukdomar Virus och bakterier. 3 ˇeber. Snuva. 4 Hosta. 5 Ögoninfektion. Öroninflammation. 5 Halsinfektion. Streptokockinfektioner. 6 Herpesvirus. Hand-, fot- och munsjuka höstblåsor. 7 Maginfektioner 8 Mollusker. Vårtor. Svampinfektioner. Springmask. 9 Snöloppor. Huvudlöss. 10 Skabb. 11 Barnsjukdomar Vattkoppor. 11 Kikhosta. Erythema infectiosum ˇemte sjukan. 12 Vaccinationsprogram för barn- och skolhälsovård 13 Vaccinationer 14 Vaccinationer och allergi. Blodsmitta 15 Om olycksfall och hur du kan skydda ditt barn 16 Förgiftning 17 Hygienrutiner i förskolorna 18

Mitt barn är sjukt- vad kan jag göra? Kan barnet gå till förskolan - eller vara hemma? Det är vanliga frågor som föräldrar ställer sig. I broschyren kan Du hitta råd och hjälp kring dessa frågor. Barn är ofta infekterade Små barns infektionsförsvar är inte lika välutvecklat som hos äldre barn och vuxna. Nära kontakt med många andra barn ökar risken för smitta. Barn på förskola blir därför mer utsatta för infektioner än andra barn. Det gäller framför allt de minsta barnen och särskilt under den första tiden i barngruppen. Infektioner hos barn kan vara av olika svårighetsgrad. De vanligaste sjukdomarna hos förskolebarn är vardagliga luftvägsinfektioner och mag/tarminfektioner. Spridning av infektioner går inte helt att undvika. Många infektioner smittar som mest just när barnet börjar få symtom. Utevistelse minskar risken för smittspridning. Allvarliga smittsamma sjukdomar förekommer sällan i förskolan. Dessa sjukdomar regleras i smittskyddslagen och förskolan har rutiner för att förhindra smittspridning. Om barnet ska vara i barngrupp eller inte avgörs av hur barnet mår och om barnet orkar med förskolans aktiviteter. Ett barn som är sjukt, trött och hängigt behöver en lugn och trygg miljö. I barngruppen är det ofta stimmigt och många barn konkurrerar om personalen. Barnets allmäntillstånd, dvs. hur det äter, sover och orkar, är avgörande för om barnet kan vistas på förskolan. Det är föräldrarna som bestämmer om barnet behöver vara hemma. Ett barn kan verka piggt hemma, men klarar inte av det högre tempot på dagis. ˇöräldrarna får lita till personalens uppfattning om hur barnet orkar med de vardagliga aktiviteterna. 1

Om barnet ofta är sjukt Kan det vara klokt att låta barnet vara hemma några extra dagar. Efter en längre sjukdomsperiod kan det vara lämpligt att barnet börjar med kortare tid varje dag. Som förälder är Du självklart välkommen att vara med. Kontakta Din Barnavårdscentral/Vårdcentral om Du behöver råd och hjälp att bedöma barnet. Läkarbesöken är i dagsläget kostnadsfria för barn upp till 20-års ålder. Barnhälsovården i förskolan Barnhälsovården och förskolan samverkar i syfte att främja barnens fysiska och psykiska hälsa. BVC - sjuksköterskan har regelbundet samarbete med förskolan och ger personalen stöd i frågor som rör barns hälsa. Läkaren fungerar som konsult i medicinska frågor. Hälsofrågor som kan diskuteras är t e x: Aktuella sjukdomar på förskolan Gemensamma rutiner angående barns sjukdomar Hygienrutiner Vid behov enskilda barns hälsa och utveckling - alltid i samråd med föräldrarna. Som förälder är Du alltid välkommen att vara med vid dessa besök om det är något speciellt Du vill diskutera. 2

Råd vid vanliga symtom och sjukdomar Virus och bakterier De flesta infektioner hos barn som t ex luftvägsinfektioner, förkylningar orsakas av virus. Våra vanliga förkylnings - och magsjukevirus går inte att bota med antibiotika. Virusinfektioner smittar i regel mycket tidigt i sjukdomsförloppet varför det enbart av smittsamhetsskäl oftast inte finns någon anledning att hålla barnet hemma. Bakteriella infektioner som t ex halsfluss, öroninflammationer och urinvägsinfektioner medför ofta att barnet behöver behandlas med antibiotika. I dessa fall är det oftast bäst att barnet får stanna hemma några dagar extra, och minst två dagar efter insatt antibiotikabehandling. Det kan ibland vara svårt att avgöra om det rör sig om virus- eller bakterieinfektion. Sådana gånger väljer ofta läkaren att avvakta med antibiotikabehandling. 3

Feber Det är vanligt att små barn insjuknar med hög feber vilket oftast beror på en virusinfektion. Som feber räknas temperatur över 37,5 C på morgonen och över 38,0 C på kvällen. Barnet bör ha det svalt och få rikligt med dryck. Kontakta barnavårdscentralen/ vårdcentralen för råd. Vissa barn kan ständigt ha något förhöjd temperatur utan att vara sjuka. Ta kontakt med läkare om barnet är mindre än tre månader och har mer än 38 o C. Barn med feber ska vara hemma. Låt Ditt barn få någon feberfri dag hemma innan det återgår till barngruppen. Ju längre sjukdom och ju svårare sjukt barnet varit, desto längre tid behöver det vara hemma och vila upp sig. Snuva Snuva är vid en luftvägsinfektion i början klar och kan övergå till att bli tjock och gul/grön efter en tid. Långvarig eller återkommande nästäppa med nysattacker kan bero på allergi och kan behöva bedömas av läkare. Barn med kortvarig snuva utan feber kan vistas i barngrupp. 4

Hosta Hosta förekommer ofta vid luftvägsinfektioner hos barn. Rikligt med dryck kan lindra hostirriterade slemhinnor. Rökig miljö försämrar och förlänger hostan. Hostmediciner behövs sällan. Vid långvarig hosta och om barnet får svårt att andas, kontaktas läkare. Barn med lindrig hosta kan vistas i barngruppen. Hostan kan för många barn kortvarigt förvärras i samband med fysisk aktivitet eller utevistelse utan att detta nödvändigtvis är tecken på försämring. Ögoninfektion Variga ögon är ett vanligt problem hos små barn och orsakas av virus eller bakterier. Ofta uppträder detta tillsammans med snuva och är då en del av förkylningen. Barn med enbart ögonsymtom, röda och variga ögon, kan behandlas med ögontvättningar flera gånger dagligen. Ljummet vatten kan användas. Om detta inte hjälper efter tre-fyra dagar, kontakta Barnavårdscentral/Vårdcentral. Behandling med bakteriedödande salva eller droppar kan ibland behövas. Vid kraftigare infektion kan det vara klokt att barnet är hemma tills infektionen gått tillbaka. Öroninflammation Öroninflammation följer ofta efter en luftvägsinfektion. Lindrig värk och lock för öronen är vanligt och går ofta över på något dygn utan behandling. Att sova med huvudet högt minskar svullnaden i näsan och örats slemhinnor. Ofta orsakas öroninflammation av bakterier och bör då ofta behandlas med antibiotika. Så snart barnet inte har öronvärk och då febern har gått ner, kan barnet återvända till barngruppen, även om antibiotikabehandling inletts. Barnet bör dock vara hemma minst två dagar efter det att antibiotikabehandling satts in. 5

Halsinfektion Halsont beror på en infektion i svalget och/eller halsmandlarna. Små barn kan inte tala om att de har ont i halsen. Tecken på halsinfektion kan också vara att barnet har feber, besvärligt att svälja och inte vill äta eller dricka. Symtomen går ofta över på några dagar utan särskild behandling. Ge barnet rikligt att dricka. Glass går ofta bra eftersom kalla rätter är lättare att svälja. Håller febern i sig och barnet fortfarande har ont i halsen, kan det vara en bakteriell infektion (halsfluss) orsakad av streptokocker eller andra bakterier. Streptokockinfektioner Streptokocker kan yttra sig på flera sätt. Det är inte ovanligt med streptokockinfektioner i barngrupper särskilt under vinterhalvåret. Infektionerna yttrar sig som scharlakansfeber, halsfluss eller svinkoppor. Streptokockinfektioner kräver oftast behandling med antibiotika. Om många barn på samma förskola får en streptokockinfektion vidtas särskilda åtgärder. Scharlakansfeber ger feber, halsont och ett finprickigt, rött utslag på kroppen. Barnens tunga brukar beskrivas som att den har smultronutseende. Halsfluss är en infektion i halsmandlarna, vilka blir kraftigt röda och svällda. Barnen får ofta också ömma körtlar i käkvinklarna, hög feber och sväljningsbesvär. Svinkoppor - Impetigo är en hudinfektion med sårskorpor inte sällan i ansiktet, främst kring munnen och näsöppningarna. Vid halsont med feber ska barnet stanna hemma tills det orkar vara med i barngruppen. Om penicillin eller annat antibiotikum insatts skall barnet vara hemma i minst två dagar efter att medicineringen påbörjats. Barn med svinkoppor stannar hemma tills utslagen har torkat in. 6

Herpesvirus Många barn har enstaka blåsor kring munnen och på läpparna i samband med förkylning. ˇörsta gången barnet får herpesvirus, kan det ibland uppstå allvarligare muninfektioner med svullna slemhinnor kring tänderna och många blåsor. Det är vanligt med feber. Barnet får ont i munnen då det äter. Pröva Alvedon före mat och dryck. ˇörsök gärna med glass. Barnet ska vara hemma tills det mår bra, orkar leka och äta som vanligt. Hand - fot och munsjuka - höstblåsor Inkubationstiden är omkring 5 dagar En virussjukdom som ger feber samt blåsor i munnen, på händer och fötter. Inträffar i slutet av sommaren och i början av hösten, därav namnet höstblåsor. OBS har ingenting med mul- och klövsjuka att göra, vilket är en sjukdom som endast drabbar djur. Ja, då barnet har feber. Barnet kan återgå till barngruppen då det är feberfritt och orkar vara i barngrupp. 7

Maginfektioner Diarré med eller utan kräkningar beror ofta på en virusinfektion. Barnet kan förlora mycket vätska varför det är viktigt att ge rikligt med dryck, helst i små och täta portioner. Kontakta Barnavårdscentralen/Vårdcentralen för råd. Vätskeersättning, som säljs på apotek rekommenderas och kan vara bra att ha hemma. Många virus och bakteriella magsjukdomar är smittsamma. Ett bra sätt att minska smittspridning är att tvätta händerna ofta, särskilt efter toalettbesök, vid blöjbyte och före matlagning. I det akuta skedet, d v s när barnet har kräkningar och vattentunna avföringar, ska det vara hemma. Barnet kan återgå till barngruppen när det orkar, har ätit normalt, inte kräkts eller haft vattentunna diarréer under 1-2 dygn. Vissa barn kan ha lite lösa avföringar under flera veckor efter en diarrésjukdom, men detta brukar inte innebära att de smittar. Kontakta vårdcentralen om barnet har diarré eller lös avföring efter utlandsresa. 8

Mollusker Mollusker är en hudinfektion som orsakas av ett virus. Molluskerna uppträder som blanka, hudfärgade upphöjningar och är i början stora som knappnålshuvuden. De uppträder vanligast på ben, bål och armar. Barnet smittar sig självt då det kliar sig. Mollusker är helt ofarliga och läker oftast utan behandling. Läkningstiden kan variera från några månader upp till flera år. Nej. Vårtor Vårtor orsakas av virus. De läker oftast av sig själva utan behandling. Det kan dröja flera år innan de försvinner. Nej. Svampinfektioner Svampsporer finns naturligt på huden i små mängder. Under vissa förhållanden kan en svampinfektion uppstå, även hos barn. En vanlig typ kallas ringorm. Hudförändringarna är typiska med ringformade rodnader. Smittan kan spridas via husdjur, exempelvis marsvin. Behandlingen är ofta långvarig med svampdödande salva. Nej. Springmask Springmask är ofarlig och normalt förekommande i barnens tarm. Den är vit, sytrådsliknande och ca 1 cm lång. Masken vandrar ner till ändtarmsöppningen under natten och lägger ägg, vilket kan ge en besvärande klåda. Om barnet har besvär, föreslås behandling med maskmedel, som säljs receptfritt på apotek. Det är viktigt med noggrann handhygien, rena underkläder och sängkläder. Nej 9

Snöloppor På vårarna då snön smälter och då barnen leker utomhus kan de ibland bli bitna av en liten insekt som kommer innanför kläderna. Barnet får myggbettsliknande utslag där loppan har bitit. Det kliar, men någon behandling är inte nödvändig. Nej Huvudlöss Huvudlöss förekommer ibland epidemiskt inom barnomsorgen. Lusen är 2-3 mm stor, sitter i hårbotten och förorsakar mer eller mindre intensiv klåda. Äggen (gnetterna) kan ses som små vita korn på hårstråna. Huvudlöss sprids vanligen genom direktkontakt huvud mot huvud och endast mellan människor. Lusen kan leva högst något dygn utanför hårbotten, de kan inte flyga eller hoppa. Behandlas enklast med en speciell receptfri lösning. Man ska endast behandla när levande löss påvisats och aldrig vid blotta misstanken. Däremot är det mycket effektivt att hela familjen kammar igenom och inspekterar håret dagligen i två veckor. Man kammar med finkam över en spegel eller ett vitt papper för att lättare kunna se löss och ägg. Behandlingen upprepas efter 8 dagar. Dålig hygien är inte orsak till huvudlöss. Om lusproblemen kvarstår, kontakta vårdcentral/barnavårdscentral. Nej. Inte ens under behandlingen av huvudlöss finns skäl att stanna hemma. Skabb Skabb orsakas av ett spindeldjur skabbkvalster. Sjukdomen smittar från människa till människa. Barn smittas vanligen inom familjen genom att dela säng med en smittad förälder eller ett smittat syskon. Skabbdjuret gräver in sig i huden på händer och fötter. Ger klåda, speciellt nattetid, på andra delar av kroppen som buken, armar och ben. Skabb kan förväxlas med eksem varför läkare bör uppsökas. Sjukdomen helkroppsbehandlas med ett skabbdödande medel. Hela familjen bör behandlas. Dessutom ska sanering av sängkläder och kläder göras. Efter behandling kan klådan kvarstå i flera veckor. Barnet stannar hemma under den korta behandlingstiden. 10

Barnsjukdomar Vattkoppor Inkubationstiden är 12-16 dagar. Vattkoppor är en mycket smittosam virussjukdom med ofta kraftigt kliande blåsor/koppor på kroppen. Kopporna kommer i olika stadier. Sjukdomen smittar via luftvägarna några dygn innan utslagen kommer och tills de sista kopporna torkat in och fått en sårskorpa. Detta tar cirka en vecka efter insjuknandet. En liten risk för smitta kan dock finnas tills de sista sårskorporna har fallit av efter en till två veckor. Vattkoppor är som regel en ofarlig sjukdom. Viktiga undantag är gravida kvinnor som insjuknar i slutet av graviditeten - då risk finns att barnet får en svårare form av vattkoppor. En vanlig förekommande fråga är om vuxna kan få bältros av barn med vattkoppor. Svaret är nej. Bältros kan man få om man har haft vattkoppor tidigare i livet. Däremot kan den som har bältros smitta barnet, som då får vattkoppor. Barnet kan återgå till barngruppen när det orkar och när kopporna torkar in. 11

Kikhosta Inkubationstid 1till ca 2 veckor Kikhosta ter sig i början som en vanlig förkylning. Efter någon vecka kan hostattacker, kikningar och kräkningar uppträda. Kikhostan smittar mest i början innan de typiska symtomen uppträder, sedan i avtagande grad i ytterligare 3-4 veckor. Om du misstänker att ditt barn smittats eller har kikhosta, kontakta vårdcentralen. ˇrån 1996 ingår kikhosta i BVC:s vaccinationsprogram. Kikhosta håller på att bli en ovanlig sjukdom för barn födda 1996 och senare. Men förkommer hos skolbarn födda före 1996. Kikhosta kan även drabba vuxna. Kikhosta kan ibland också förekomma hos vaccinerade barn, symtomen blir dock ofta lindrigare. Vid långvarig hosta, även utan kikningar, bör man vända sig till sin vårdcentral. Vid allmänpåverkan, dålig sömn och upprepade kikningar, vilket innebär att barnet inte orkar vara i barngrupp. Att isolera barnet enbart ur smittsynpunkt är vanligen meningslöst. Erythema infectiosum Femte sjukan Inkubationstid 1-2 veckor En virussjukdom, som mest drabbar barn i åldrarna 2-10 år. Sjukdomen kan ibland ge feber i några dagar och lätt ledvärk samt karaktäristiska utslag med kraftig rodnad på kinder, armar och ben och delvis på bålen. Utslagen kan kvarstå 1-2 veckor. Kan lätt förväxlas med nässelutslag. Vid feber och allmänpåverkan 12

Vaccinationsprogram för barn- och skolhälsovård Vi har i Sverige sedan många år ett allmänt vaccinationsprogram. Barnen vaccineras mot sjukdomar som tidigare var livshotande eller innebar risk för livslångt handikapp. Ålder Difteri, stelkramp Mässling, påssjuka, Kikhosta, hemofilus, röda hund polio, pneumokocker 3 månader Dos 1 5 månader Dos 2 12 månader Dos 3 1 1/2 år Dos 1 5-6 år Dos 4 av difteri, stelkramp, kikhosta och polio 6-8 år Dos 2 14-16 år Dos 5 av difteri, stelkramp och kikhosta 13

På barnavårdscentralen får barnet vaccinationer mot: Difteri eller Äkta krupp en farlig och svårbehandlad halsinfektion, som fortfarande förekommer i Östeuropa. Stelkrampsbacillen är naturligt förekommande i jord och gödsel. Barn som leker utomhus kan riskera smitta i samband med sårskada. Vaccination ger ett säkert skydd mot infektion. Kikhosta är en allvarlig och långdragen sjukdom. Benägenheten för kikningar kan kvarstå i flera månader efter det att sjukdomen upphört. Hemofilus influenze typ B är en bakterie som orsakar struplocksinflammation och hjärnhinneinflammation. Allmän vaccination infördes 1993 och innan dess avled varje år 6-7 barn i Sverige till följd av infektion. Polio är utrotad i Sverige sedan man införde allmän vaccination 1957. Poliovirus finns däremot i många länder och risken för smitta har inte upphört. 1992 hade man en svår epidemi i Holland bland familjer där man på religiösa grunder avstått från vaccination. Pneumokockinfektioner är oftast relativt beskedliga tillstånd. Vissa barn kan dock under speciella omständigheter få en svårare form som kan ge blodförgiftning, svår lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Mässling är en besvärlig barnsjukdom med hög feber och allmänpåverkan. Sjukdomen kan ge upphov till en allvarlig hjärnhinneretning. Även dödsfall kan inträffa, vilket har visat sig under epidemier de senaste åren i bl.a. Holland, Skottland och Italien. Vi har nu haft allmän vaccination mot mässling sedan mer än 20 år tillbaka. Dessförinnan fick flera barn i Sverige varje år hjärnskador med utvecklingsstörning eller neurologiska symtom som följd av mässling. Påssjuka var tidigare den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation och kunde också ge bestående dövhet. Pojkar har en ökad risk för testikelinfektion. Röda hund hos gravida kan orsaka svåra fosterskador. 14

På barnavårdscentralen får vissa barn också vaccination mot: Hepatit B är en leverinflammation, som smittar genom blodkontakt. Barn till mödrar med hepatit B vaccineras. Vaccinationen påbörjas redan på BB. Vaccination erbjuds också till barn i familjer, där någon hushållsmedlem kommer från länder med högre förekomst av hepatit B än i Sverige (Östeuropa, Asien, Afrika, Syd- och Mellanamerika och arktiska delarna av Kanada). Tuberkulos är idag en sällsynt sjukdom i Sverige men fortfarande vanlig i en stor del av världen. Vaccination rekommenderas till barn i familjer där en familjemedlem har aktiv tuberkulos. Vaccination rekommenderas också för barn i familjer, där någon familjemedlem kommer från länder med hög förekomst av tuberkulos, framför allt Öst- och Sydeuropa, Afrika, Asien och Syd- och Mellanamerika. Vaccination rekommenderas också för barn som under längre tid ska vistas i något av dessa länder i nära kontakt med lokalbefolkningen. Vaccinationer och allergi. Risken för allergiska reaktioner på våra barnvacciner är mycket liten. Också barn med svår allergi kan vaccineras men det är viktigt att informera läkaren om barnets allergibesvär. Allergi och astma har på senare år blivit allt vanligare. Ökningen verkar ha ett samband med förbättrad hygien och ökad levnadsstandard. Vaccinationsprogrammet har däremot inte bidragit till allergiökningen. Allergier är fortfarande ovanliga i länder som Polen och Estland där barn vaccineras på samma sätt som i Sverige. Blodsmitta Vissa infektionssjukdomar kan smitta genom blodkontakt. Barnets behandlande läkare ger då i samråd med föräldrar anvisningar om åtgärder för att förhindra smittspridning på förskolan. På förskolan finns tydliga rutiner för att förhindra smittspridning. 15

Om olycksfall och hur Du kan skydda Ditt barn! Olycksfall är den vanligaste dödsorsaken bland barn över 1 år De flesta skador bland små barn sker i hemmet, i bostadsområdet och på förskolan. De vanligaste orsakerna är skador i samband med fall, drunkning, brännskador och kvävning Jordnötter kan fastna i halsen hos små barn, vilket innebär risk för kvävning Många olycksfall och dödsfall sker i trafiken Visa Dig med reflexer/reflexväst! ˇotgängarreflexerna är färskvaror och förlorar sin kraft efter ca ett år. ˇastspänd? Självklart för alla i bilen! Lagen om bilbälten och barn i bil säger att barn kortare än 135 cm och yngre än 3 år ska sitta fastspända i babyskydd, bilbarnstol e t c. Bakåtvänt är bäst för barn upp till 4 år. Barn kortare än 140 cm ska aldrig sitta där krockkudde finns. Sitta i baksätet är som regel säkraste platsen i bilen. ˇör cykelskador finns två toppar den första i 5-årsåldern när barn ofta börjar cykla och den andra i 12 årsåldern när barnen börjar cykla i trafikerade miljöer Barn är inte mogna för tvåhjulig cykel förrän tidigast i 5-års åldern Tvåhjulingar med stödhjul rekommenderas inte av NTˇ - stödhjulen ger en falsk känsla av balans och trygghet - tvingar barnet att luta sig åt fel håll när det ska svänga - barnet får upp en hög fart, vilket medför en ökad risk att cykla omkull Cykelhjälmen skyddar din hjärna syn, hörsel, rörelseförmåga, tankar och känslor hela din personlighet. Lagen säger att barn och ungdomar upp till 15 år ska använda cykelhjälm Småbarnshjälmen, med grönt spänne, är en cykelhjälm för barn i förskoleåldern - upp till sjuårsåldern. Den är lämplig vid cykling/skjutsning, i pulkabacken och på isen. 16

DRUNKNINGSSÄKER? Ja - bara med vuxen tillsyn. ˇlytväst - självklart! Även vid lek i närheten av vattendrag och båtar I småbarnsåldern är risken stor för DRUNKNINGSO- LYCKOR i vattenpölar på några decimeters djup Små barns lekradie är ca 200 meter från hemmet. Hur ser det ut där Du bor? Förgiftning ˇörvara alltid läkemedel i låst skåp! ˇörvara alltid kemikalier, petroleumprodukter m m, utom räckhåll för barnen. Var särskilt uppmärksam på kök och garage. Det är bra att ha medicinskt kol hemma, man ska dock inte ge utan att först kontaktat läkare eller giftinformationscentralen. Om ett förgiftningstillbud ändå inträffar är grundregeln: Ge rikligt med dryck, dock ej till medvetslös För råd och upplysning ring: Vid förgiftning ring: GIFTINFORMATIONSCENTRALEN tfn: 08-33 12 31 112, begär Giftinformationen 17

Hygienrutiner i förskolorna, Landstinget Västernorrland ˇöljande råd är grundläggande för att minska smittspridning. De viktigaste smittvägarna är genom direktkontakt, via luften, via livsmedel och via blodet. God handhygien - handtvätt efter toalettbesök, vid blöjbyte och före maten när man hjälpt barn att snyta sig - använd engångsnäsduk som sedan kastas flytande tvål och pappershanddukar används hellre än fast tvål och textilhandduk Barnens toalettbesök barnen får vid behov hjälp med handtvätt pottor tvättas och rengörs på samma sätt som toalettstolen toalettborstar byts ofta och hålls utom räckhåll för barnen Blöjbyte Blöjbyte är en smittrisk god handhygien, engångshandskar, engångsunderlägg, engångshanddukar och handdesinfektionsmedel minskar riskerna för smittspridning blöjbyte görs på särskild plats på plastdyna med engångsunderlägg skötbordets dyna ska tåla desinfektionsmedel dynan torkas av mellan varje byte använd plasthandskar (plastpåse går bra) om barnet haft avföring vid blöjbytet barnen tvättas och torkas med engångstvättlapp blöjor kastas i plastpåse eller hink som står oåtkomlig för barnen tvätta händerna när du tagit av dig handskar/plastskyddet Mathantering Livsmedel kan utgöra en smittväg framför allt vid magsjuka. Vid all hantering av livsmedel är det viktigt att god livsmedelshygien tillämpas. Det är särskilt viktigt med god handhygien när det gäller livsmedel som hanteras med händerna och som är avsedda att ätas upp utan uppvärmning, t ex. choklad- 18

bollar. Barn som är infekterade t ex. snuviga, hostiga och har variga sår, ska inte vara med vid mathantering eller bakning. handtvätt före mathantering vid bakning ska all deg förbrukas eller kastas barnen dricker ur egen mugg eller engångsmugg upplagt smör, sylt mm portioneras lämpligen ut till varje barn och bör inte läggas tillbaka i originalförpackning. Tandborstning Tandborstar är en smittrisk. barnen behöver inte borsta tänderna på förskolan Blödningar Allt blod ska betraktas som potentiellt smittsamt och bör hanteras med försiktighet. använd engångshandskar (plastpåse går bra) vid näsblödning eller annan blödning hos barnen. desinfektera händerna med alkoholbaserat desinfektionsmedel när du tagit av dig handskar/plastskydd ytor avtorkas med ytdesinfektionsmedel. blodiga kläder förpackas i plastpåse och skickas hem blodigt avfall förpackas i plastpåse innan de läggs i sopkärlet 19

Rengöring Vid spill av kroppsvätskor t ex. kräkning och avföring används alkoholbaserad ytdesinfektion. Vid övrig rengöring används rengöringsmedel och vatten. Bakterier, virus och andra organismer trivs i fuktig miljö t ex. i fuktiga mjuka leksaker daglig rengöring skötplats för blöjbyte toaletter och handfat golv veckorengöring hyllor och andra ytor som barnen når rengöring av leksaker leksaker rengöres regelbundet, oftare i samband med infektionsutbrott rengöres helst i tvättmaskin 20

Användbara hemsidor www.ntf.se www.vv.se www.konsumentverket.se www.giftinformationscentralen.se www.kemi.se www.raddningsverket.se www.smittskyddsinstitutet.se www.sjukvardsradgivningen.se Referenser www.growingpeople.se Webbplatsen growingpeople vänder sig till blivande föräldrar och föräldrar som har barn mellan 0 och 18 år. Råden och informationen ges av landets ledande expertis inom respektive område. ˇlera av landets barnkliniker, barnhälsovården, förskolor och skolor abonnerar på tjänsten. Growingpeople är en icke reklamfinansierad betaltjänst. Smitta i förskolan, kunskapsöversikt från Socialstyrelsen 2001. Infektioner i förskolan - Kartläggning av hygienrutiner 2003 Stramagruppen

Detta är en reviderad upplaga av 2003 års broschyr utarbetad av länets samrådsgrupp för barnhälsovård och i samarbete med smittskyddsenheten i Landstinget Västernorrland hösten 2008. Redigering och layout: Hemströms Tryckeri Tryck: Hemströms Tryckeri AB, Härnösand