Styrdokument, plan Miljö- och häloskyddskontoret 2015-10-14 Ghazi Alhindawi 08-590974 07 Dnr Fax 08-590 819 30 MHN/2015:93 Ghazi.Alhindawi@upplandsvasby.se Kontrollplan för livsmedelskontrollen 2016 Nivå: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Antagen: Reviderad: Giltig t.o.m: Den 31 december 2016 Ansvarig Kontorschef ägare:
Innehåll 1 Sammanfattning.2 2 Mål för den offentliga kontrollen... 2 2.1 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet... 3 2.2 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet... 3 3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet... 3 3.1 Behörig central myndighet... 3 3.2 Behörig myndighet för kontrollen... 3 3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna... 3 3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten... 3 4 Samordning... 4 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter... 4 4.2 Samordning inom behöriga myndigheter... 4 4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen... 4 5 Befogenheter och resurser för kontrollen... 4 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter... 4 5.2 Kontrollpersonal och utrustning... 5 5.3 Finansiering av kontrollen... 5 5.4 Kompetenskrav och utbildning... 5 6 Organisation och utförande av kontrollen Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt... 6 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll... 6 6.3 Rutiner för utförande av kontroll... 7 6.4 Provtagning och analys... 8 6.5 Rapportering av kontrollresultat... 8 6.6 Öppenhet i kontrollen... 8 7 Sanktioner - åtgärder bristande efterlevnad av lagstiftningen... 8 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen... 9 8.1 Uppföljning... 9 8.2 Revisioner... 9 8.3 Utvädering... 9 9 Beredskap... 9 10 Flerårig nationell kontrollplan... 10 1
1 Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Nämnden ansvarar för att effektiv och ändamålsenlig kontroll utförs på de anläggningar, för vilka kommunen är den behöriga kontrollmyndighet. Ansvaret omfattar kontroll av livsmedelshygien, dricksvatten, redlighet och spårbarhet. Lagstiftningen inom nämndens område omfattar ca 200 olika EG-förordningar, lagar, andra förordningar samt föreskrifter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för den operativa kontrollen vid ca 270 livsmedelsanläggningar. Dessa anläggningar utgörs av bl. a restauranger, butiker av olika slag, skolkök, förskolekök, dricksvattenanläggningar, äldreboende, vårdboende, cateringsföretag och grossister. Kontroll utförs både anmält och oanmält och vanligen med kontrollmetoderna revision eller inspektion. Betydande arbetsuppgifter inom kontrollen är att genomföra revisioner och inspektioner samt att handlägga ärende såsom registrering och riskklassificering. Kontrollen omfattar även utredning av matförgiftningar, rapportering av uppgifter till livsmedelsverket, svara på remisser samt fatta beslut i frågor kring sanktioner, avgifter och åtalsanmälningar. Planerad kontroll och extra offentlig kontroll är avgiftsfinansierad. Kontrollen är baserad på riskklassificering av anläggningarna och sker utifrån vägledningar från livsmedelsverket. 2 Mål för den offentliga kontrollen I Sveriges nationella kontrollplan inom livsmedelskedjan finns den offentliga kontrollens gemensamma mål som är att: - Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. - Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. - De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. 2
2.1 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Målet för den offentliga kontrollen i Sverige är att: - maten är säker, - livsmedelshanteringen är redlig, det vill säga att ingen ska bli lurad, - livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell, - livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt, - den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig. 2.2 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Mål för livsmedelskontroll 2014-2016 Se (bilaga 1). 3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 3.1 Behörig central myndighet Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige. Livsmedelsverket ska arbeta aktivt för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor enligt 18 livsmedelsförordningen (2006:814). 3.2 Behörig myndighet för kontrollen I 11 livsmedelslagen (2006:804) anges att livsmedelskontrollen i Sverige utförs dels av Livsmedelsverket, dels av de lokala kommunala kontrollmyndigheterna. Länsstyrelserna har ansvaret för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. I Upplands Väsby kommun ansvarar miljö- och hälsoskyddsnämnden för livsmedelskontrollen. 3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 livsmedelsförordningen (2006:814) mellan Livsmedelsverket, Länsstyrelserna och de lokala kontrollmyndigheterna. Av 23 framgår det vilken myndighet som prövar frågor om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar. Enligt 25 i nämnda förordning ska den myndighet som prövar godkännandet av en anläggning, eller registrerar anläggningen, även utöva kontrollen över verksamheten i anläggningen. 3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten Miljö- och hälsoskyddsnämnden delegerar sin rätt att besluta i ärenden enligt livsmedelslagstiftningen. Vem som har delegeringsrätt framgår av nämndens delegationsordning (se bilaga 2). Delegation har getts till kontorschef och miljöoch hälsoskyddsinspektör. Beslut som fattats på delegation ska anmälas till miljöoch hälsoskyddsnämnden vid efterkommande sammanträde. 3
4 Samordning 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter Livsmedelsverket är central kontrollmyndighet och leder den nationella samordningen enligt förordning (EG) nr 882/2004. Livsmedelsverket har definierat vad som är primärproduktion och hur fördelning mellan central, regional och lokalnivå ska ske. Samordning mellan behöriga myndigheter som t.ex. Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Läkemedelsverket och Länsstyrelsen sker vid behov. Personal deltar i följande aktiviteter för samordning: - Länsstyrelsens länsträffar för livsmedelsinspektörer, två gånger per år, - Miljösamverkan i Stockholms län, - Norrlivsgruppen för livsmedelsinspektörer (samverkan i nio norrorts kommuner), två gånger per år, - SPAT (samverkan om dricksvatten mellan Norrvatten och kommunerna som får dricksvatten från Görvelnverket) - Nationell kontrollkonferens, - Nordisk tillsynskonferens, en gång per år. 4.2 Samordning inom behöriga myndigheter Inom miljö- och hälsoskyddsnämnden sker samordning genom: - regelbundna möten inom livsmedelsgruppen varannan vecka där kontorschefen deltar i mån av tid, - gemensamma rutiner för handläggning och genomförande av kontrollen, - gemensamma inspektioner för att kalibrera livsmedelskontrollen, (av nya livsmedelsanläggningar samt vid projekt inom kontrollen) - kontrollrapporter och beslut granskas av en kollega innan de skickas. 4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Upplands Väsby kommun delegerar inte någon uppgift inom ansvarsområdet livsmedelskontroll till någon annan myndighet. 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter Miljöskyddsnämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i livsmedelslagen (2006:804) och i livsmedelsförordningen (2006:813). Enligt 20 i livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. Vid behov kan polishandräckning begäras. För åtgärder vid bristande efterlevnad, sanktioner, se avsnitt 7. 4
5.2 Kontrollpersonal och utrustning Livsmedelskontrollen i Upplands Väsby kommun har under 2015 sammanlagt två inspektörer för att utföra livsmedelskontrollen. De motsvarar två årsarbetskrafter. Tillgängligt verksamhetsstöd är beräknat till ca 0,1 årsarbetskrafter till livsmedelskontrollen inräknat stödtjänster och ledningstjänster. Total innebär att att ca 1900 timmar finns tillgängliga för planerade och oplanerade kontroll och för övriga uppgifter inom livsmedelskontrollen. Till grund för framtagande av tillgänglig tid tar kontoret varje år fram en behovsutredning och utifrån den görs årligen en tillsynsplan. Utifrån behovsutredningen har kommunen en mindre brist på resurser. En utredning pågår för att dels effektivisera arbetssättet och dels för att utvärdera att bedömning av behovet stämmer överens med nedlagd tid. Upplands Väsby kommun tillämpar regler för bisysslor enligt lagen om offentlig anställning och de kommunala avtalsbestämmelserna som handlar om konkurrerande och arbetshindrande bisysslor. För politiskt förtroendevalda gäller jävsregler i 6 kap 24-27 kommunalagen. De två livsmedelshandläggarna har tillsyn på samtliga verksamheter inom kommunen och de genomför kontroll tillsammans och byter också objekt med varandra för att inte bli för hemmastadda med samma verksamhetsutövare. Miljö- och hälsoskyddskontoret har tillgång till bilar via kommunens bilpool. Kontoret har ett eget provtagningsförråd med kyl, frys och provtagningsmaterial (termometrar, steril provutrustning). Livsmedelskontrollen har egna skyddskläder (rockar, hårskydd, skoskydd), kameror och mobiltelefoner. 5.3 Finansiering av kontrollen Miljö- och hälsoskyddsnämndens offentliga kontroll av livsmedelsanläggningar finansieras till största delen med avgifter, enligt förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar (SFS 2006:1 166). Årlig kontrollavgift tas ut från kontrollobjekten för att finansiera kontrollen. Avgiftens storlek baseras på Livsmedelsverkets vägledning «Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkningar av kontrolltid». Avgift för extra offentlig kontroll tas ut för att finansiera kontrollen enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004. Timtaxa för livsmedelskontrollen framgår av taxa för Upplands Väsby kommun offentliga kontroll av livsmedel enligt kommunfullmäktiges beslut 165/2013-11- 25 (se bilaga 3). Framtagande av timavgift har beräknats med stöd av Sveriges kommuner och landstings mall. 5.4 Kompetenskrav och utbildning Handläggarna inom livsmedelsgruppen har följande grundkompetens: - Fil dr i mikrobiologi, påbyggnadskurs miljö- och hälsoskydd samt över 15 års erfarenhet av livsmedelskontroll. - Fil dr i ekologi och miljövård, påbyggnadsprogram livsmedelstillsyn på Sveriges lantbruksuniversitet samt över 5 års erfarenhet av livsmedelskontroll. 5
Kompetensutveckling sker under hela året genom deltagande i aktuella kurser, utbildningar, seminarium och samsyn inom olika områden och med andra kommuner. Kompetensinventering har gjorts (se bilaga 4) och i samband med den också en individuell kompetensplan. Befintlig kompetens jämförs med behovet, framförallt inom följande parametrar; - anläggningstyper - aktuell lagstiftning - arbetsuppgifter - kontrollområden - kontrollmetoder - beredskapsarbete Dessutom ska kunskaper inom förvaltningsrätt och sekretesslagstiftning upprätthållas. 6 Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Upplands Väsby ansvarar för den operativa kontrollen vid cirka 270 livsmedelsanläggningar. Anläggningarna listas i miljö- och hälsoskyddskontorets dataregister Ecos och i ett exceldokument där alla verksamheter listas enligt riskklassificering. Vid bedömning om ett företag är ett livsmedelsföretag eller ej används lagstiftningens definitioner och Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering. I Upplands Väsby kommun finns inga företag som har ett godkännande. En översyn av registret görs årligen i samband med debitering av årliga kontrollavgifter. Se (bilagan 5), Livsmedelsregister med riskklassificering. 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Högsta prioritet får ärende som initieras av en RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) notifiering, en misstanke om matförgiftning eller p.g.a. livsmedel som är felmärkta/kontaminerade med allergen. Sedan prioriteras kontrollen utifrån anlägningarnas riskklass. Riskklassning av anläggningar sker genom att Livsmedelsverkets modell för riskklassning tillämpas. Genom denna tilldelas olika typer av anläggningar olika mycket kontrolltid beroende på risk, storlek, riskgrupp och information. Riskklassningsmodellen genererar en årlig kontrolltid för varje anläggning. En viktig uppgift i planeringen av den operativa kontrollen är att avgöra hur den årliga kontrolltid som tilldelas respektive anläggning ska disponeras. Det kan t.ex. vara att välja lämpliga kontrollmetoder, relevanta kontrollområden och effektiv 6
besöksfrekvens, allt för att kontrollen på anläggningen ska vara effektiv (ha effekt), ändamålsenlig och riskbaserad, (se bilagan 5) Livsmedelsanläggningarna i Upplands Väsby fördelas enligt (bilaga nr 5) vad gäller risk- och erfarenhetsklass och årlig kontrolltid. Av kontrollförordningen framgår att offentlig kontroll ska genomföras regelbundet och så ofta som är lämpligt för att uppnå målen i denna förordning med hänsyn till: - risker - tidigare resultat - system för egenkontroll - information som kan tyda på bristande efterlevnad Det kan konstateras att det inte finns någon standardregel för alla anläggningar. Olika anläggningar kan behöva hanteras olika för att uppnå en effektiv, ändamålsenlig och riskbaserad kontroll. Det medför att kontrolltidens disponering med avseende på kontrollmetoder och kontrollfrekvens är anpassad för varje anläggning. Den årliga kontrolltiden för 2015 är anpassad efter den erfarenhet kontoret har från 2013 och 2014 års kontroller. Hur kontrolltiden under 2014-2016 disponeras, med avseende på kontrollmetoder och kontrollfrekvens och på kontrollområdesnivå, visas i (bilaga 5). Projekt 2016 Under året kommer följande kontrollprojekt genomföras: Kontroll av specialkost på förskolekök. Vi kommer att kontrollera hur det säkerställs att allergiska och/eller överkänsliga barn får mat de tål samt att personalen som tillagar/serverar maten har fått lämplig utbildning och har ändamålsenlig kunskap. 6.3 Rutiner för utförande av kontroll Artikel 8 p. 1 i kontrollförordningen (EG) nr 882/2004 ställer krav på dokumenterade förfaranden med information och instruktioner till den personal som genomför offentliga kontroller. Nämnden har fastställda rutiner och mallar för registrering, riskklassificering, misstänkta matförgiftningar, provtagning, kontrollintervall, bevakning av livstecknet, hantering av RASFF-notifiering, hot och våld. Rutinerna utgår från Livsmedelsverkets vägledningar. Rutinerna uppdateras årligen (se bilaga 6). Ett förnyat arbetssätt har införts fr.o.m. 2015. I det förnyade arbetssättet tar inspektörerna fram kontrollkortsmall, innehållande de kontrollområden/ kontrollpunkter som ska kontrolleras vid respektive besök och som valts som fokusområden och/eller valts utifrån tidigare erfarenhet. Dessa kontrollkort används vid utförande av kontroll och lämnas till verksamheten som kvitto på att kontrollen har genomförts. Ev mindre bristande avvikelser som noteras på kontrollkortet registreras i ärendehanteringssystemet och dessa brister följs upp genom kontakt med verksamhetsutövaren på plats eller via telefon. Vid fler och allvarliga brister skrivs ett föreläggande. Föreläggande följs upp genom extra offentlig kontroll. Metoden blir mer tydlig och rättsäker för verksamhetsutövaren 7
som istället för en inspektionsrapport får ett överklagningsbart beslut. 6.4 Provtagning och analys För drickvattenanalyser och mikrobiologiska analyser har kommunen avtal med Eurofins, som är ett ackrediterat laboratorium vilket kontrollerades vid upphandlingen. Om nämnden låter utföra annan analys än de som upphandlats försäkrar sig nämnden om att laboratoriet har ackreditering för aktuell analys. Provtagning tas i samband med ett planerat projekt för att kontrollera vissa ingredienser eller mikrobiologiska analyser. Framförallt tas prover vid misstänkta matförgiftningar eller kontaminering av livsmedel. 6.5 Rapportering av kontrollresultat Resultat av livsmedelskontrollen rapporteras till Livsmedelsverket i början av efterföljande år. Sammanställning av rapporten sker dels manuellt (antal årsarbetskrafter, årliga avgifter mm) och vid en rapportsammanställning i verksamhetssystemet ECOS 6.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock innehålla uppgifter som är sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också avsnitt 2.2.2 i del 4 av Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan. 7 Sanktioner - åtgärder bristande efterlevnad av lagstiftningen Miljö- och hälsoskyddsnämndens juridiska befogenheter att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bland annat i artikel 54 i förordning (EG) 882/2004. Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som ska vidtas ska den ta hänsyn till 8
den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad. Ytterligare åtgärder som nämnden kan vidta anges i 22-24 i livsmedelslagen. Exempel på åtgärder som nämnden har möjlighet att vidta är föreläggande, förbud, begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden av livsmedel, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras samt tillfälligt eller permanent återkalla anläggningens godkännande. Möjlighet finns att kombinera med vite. Inom myndigheten regleras juridiska befogenheter med delegationsordning. För att kontroll ska kunna utföras effektivt har myndigheten långtgående delegation. Rutiner finns för att vidta sanktioner. Dessa utgår från Livsmedelsverkets vägledning om sanktioner. Av nämnda rutin för hantering av sanktioner framgår bland annat att om företagaren inte på frivillig basis åtgärdar bristerna, inte åtgärdar dem inom acceptabel tid eller om det inte är klargjort att företagaren verkligen kommer att åtgärda bristerna så ska myndigheterna vidta åtgärder och fatta beslut om sanktion. Denna ska väljas utifrån bristens betydelse/allvarlighetsgrad. 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning Uppföljning, utvärdering och samsyn av kontrollen genomförs av personalen i samband med livsmedelsgruppens gruppmöten varannan vecka. Uppföljning görs också genom delårsapporter tre gånger per år. Varav den tredje uppföljningen är årsberättelsen. 8.2 Revisioner Externa revisioner av livsmedelskontrollen utförs av Livsmedelsverket och av Länsstyrelsen. Interna revisioner genomförs med hjälp av kommunens revisorer. Specifika områden kan revideras med hjälp av externa revisorer upphandlad av kommunen. 8.3 Utvärdering Kundundersökning görs regelbundet 3 gånger per år genom mätningar av nöjd kund index. 9 Beredskap Krisledningsnämnden i Upplands Väsby kommun antog en krisplan som ska vara ett stöd om en allvarlig händelse skulle inträffa (här ingår dricksvatten). Vid en kris ska kommunens krisledning bedriva sitt arbete med utgångspunkt i krisplanen. Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd och har till sitt förfogande en krisledningsgrupp bestående av ledande tjänstemän inom olika ansvarsområden. 9
Kontoret har en s.k. larmlista på de tjänstemän som ska kontaktas vid akuta händelser, denna lista är kopplad till Brandkåren Attunda, kommunens säkerhetschef och Smittskydd Stockholm. Kontoret har en krisberedskapsplan och epidemiberedskapsplan, som hanterar alla stora frågor vid alla tider. Miljö- och hälsoskyddskontorets arbete med att ta fram beredskapsplaner för livsmedel och dricksvatten är i startfasen. Detta arbete sträcker sig över 2015 och 2016. Beredskapsarbetet innebär att det ska finnas rutiner för att även i kris säkerställa att livsmedel (dricksvatten jämställs med livsmedel) som produceras är säkra och att skadliga livsmedel kan spåras, återtas och destrueras. 10 Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges nationella plan för kontrollen i livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd är organiserad, hur den genomförs och hur den utvecklas. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se. 10