10. SAMMANFATTNING I fältförsöksserien L4-3410, försök med olika odlingsformer, jämfördes två konventionella och tre ekologiska odlingssystem på tre platser i f d Kristianstads län i Skåne. Syftet med försöken var primärt att jämföra hela odlingssystem och därmed kunna kvantifiera biologiska och ekonomiska skillnader mellan ekologiska och konventionella odlingssystem i södra Sverige. I anslutning till försöken har en rad sidoprojekt utförts. Dessa presenteras i bilaga 1:1. Övriga till rapporten hörande bilagor kan beställas separat. Den kunskap som försöksserien skapat har, tillsammans med mycket annan kunskap, bidragit till en utveckling av verklighetens odlingssystem. Detta har i sin tur bidragit till en fortlöpande justering av försöksseriens åtgärdsprogram. De i försöken ingående odlingssystemen kan kort beskrivas enligt följande: Led A: Led B: Led C: Led D: Led E: Konventionellt, kreaturslöst. Alla skörderester plöjdes ned. Konventionellt med kreatur. Vall och stallgödsel ingick. Skörderester från spannmål och sockerbetor fördes bort. Ekologiskt, biodynamiskt med kreatur. Vall och komposterad stallgödsel ingick. Skörderester från spannmål och sockerbetor fördes bort. Biodynamiska preparat tillfördes. Ekologiskt med kreatur. Vall och stallgödsel ingick. Skörderester från spannmål och sockerbetor fördes bort. Ekologiskt, kreaturslöst. Alla skörderester plöjdes ned. Försöken var utlagda som parcellförsök. Alla grödor, med några få undantag, i de sexåriga växtföljderna fanns med under alla försöksåren. Upprepningar fanns inte varför åren använts som blockfaktor. Denna sammanställning omfattar växtföljdsomlopp 1 och 2, d v s åren 1987 t o m 1998. Stallgödselgivorna var lika stora i de tre kreatursväxtföljderna under första växtföljdsomloppet. Efter första omloppet (fr o m 1995) anpassades de till de olika försöksplatsernas och odlingssystemens grovfoderskördar så att platser / eller system med hög grovfoderskörd fick större stallgödseltillförsel än de där grovfoderskörden, mätt som ett flerårsmedeltal, varit lägre. Handelsgödselgivorna i de konventionella systemen anpassades efter länsstyrelsens gödslingsrekommendationer och, i led B, med hänsyn tagen till växtnäring i stallgödseln. Till det ekologiska kreaturslösa systemet tillfördes ingen växtnäring utöver kvävefixering och atmosfäriskt nedfall under de två första växtföljdsomloppen, d v s fr o m 1987 t o m 1998. De konventionella leden bekämpades mot svampar och insekter enligt konventionella metoder. Det innebär att bekämpningsinsatser gällande sådana skadegörare där bekämpningströsklar finns, i huvudsak gjordes efter dessa. Ogräsbekämpningarna anpassades till vad som är brukligt i respektive odlingsområde. 155
Inga konventionella kemiska preparat användes i de ekologiska leden. I led C tillfördes dock biodynamiska preparat. Ogräsregleringen i de ekologiska leden sköttes på mekanisk väg. 10.1 Skördar För samtliga i detta avsnittet nämnda skördeparametrar, exklusive ärt respektive ärt/havre, är 1987 års värden exkluderade eftersom förfrukten detta år var vårkorn i alla försöksrutor. Nedanstående skördesiffror gäller jämförelse mellan konventionella och ekologiska led. Skördarna är viktade så att odlingssystem med djur ges samma tyngd som odlingssystem utan djur. Skördarna gäller avkastning per hektar men är ej reducerade för skördesänkning i körspår för växtskyddsbehandling. Skillnaderna mellan konventionella och ekologiska led är i en del fall ej statistiskt signifikanta vilket framgår av avsnitt 10.1.2. Höstvete: Råg: Vårkorn: Ärt, ärt/ havre, protein: Sockerbetor: 63 dt i konventionella led och 37 dt i ekologiska led vilket innebär att de ekologiska ledens avkastning var 59 % av konventionell skörd. 45 dt i konventionella led och 27 dt i ekologiska led vilket innebär att de ekologiska ledens avkastning var 60 % av konventionell skörd. 46 dt i konventionella led och 31 dt i ekologiska led vilket innebär att de ekologiska ledens avkastning var 67 % av konventionell skörd. 558 kg råprotein i konventionella led (ärt i renbestånd) och 477 kg i ekologiska led (ärt/havre i kreatursled och ärt i kreaturslöst led) vilket innebär att de ekologiska ledens avkastning var 85 % av konventionell skörd. 86 dt socker i konventionella led och 71 dt i ekologiska vilket innebär att de ekologiska ledens avkastning var 83 % av konventionell skörd. Potatis 34 ton i konventionella led och 19 ton i ekologiska led vilket innebär att de 35-75 mm: ekologiska ledens avkastning var 56 % av konventionell skörd. Vall, ts 10,5 ton i konventionella led och 8,2 ton i ekologiska led vilket innebär att de medel I & II ekologiska ledens avkastning var 78 % av konventionell skörd. exkl Ö Lj: Vall, energi. Medel I & II exkl Ö Lj-by: Vall, protein. Medel I & II exkl Ö Lj-by: Vall, Ö Ljungby: 103 GJ i konventionella led och 80 GJ i ekologiska led vilket innebär att de ekologiska ledens avkastning var 78 % av konventionell energiskörd. 886 kg i konventionella led och 896 kg i ekologiska led vilket innebär att de ekologiska ledens avkastning var 101 % av konventionell proteinskörd, en följd av de ekologiska ledens högre baljväxthalt. Den ekologiska vallen missgynnades kraftigt på denna försöksplats, främst p g a den dåliga etableringen och tillväxten av lucern. Skörden i konventionellt led var 6,8 ton ts, 71 GJ och 649 kg smältbart råprotein per hektar. Relativtalen för 156
de ekologiska leden i jämförelse med det konventionella var 53, 61 resp 59. Byte av vallblandning 1991 medförde relativt stora ökningar av relativtalen för de ekologiska leden. 10.1.1 Jämförelse mellan skördarna i de konventionella odlingssystemen A och B Det fanns inte på någon av försöksplatserna under någon av de studerade perioderna några signifikanta skillnader (SNK-test) i skördenivå mellan led A och B trots att växtföljden i B- ledet innehöll en tredjedel vall. 10.1.2 Jämförelse mellan skördarna i de konventionella systemen och de ekologiska I de flesta fall fanns signifikanta skillnader mellan skördarna i de ekologiska leden (C, D och E) och de konventionella (A och B). Dock fanns det vissa undantag. Om inget annat anges avses SNK-test. Det var ingen skillnad mellan: höstveteskörden i led A och D i Önnestad 1988-92, vårkornskörden i Önnestad under perioden 1989-93 i samtliga led samt mellan det konventionella A-ledet och led C och D (T-Grouping) under perioden 1994-98, skörden av kärna respektive kärna plus frö av ärt, havre/ärt i led C och D jämfört med de konventionella leden i Bollerup. I Önnestad respektive Östra Ljungby fanns inga signifikanta skillnader mellan de ekologiska och de konventionella leden varken för kärn- /fröskörd eller proteinskörd. skörden av vall II i det konventionella B-ledet och de ekologiska leden C respektive D i Önnestad 10.1.3 Jämförelse mellan led C och D Det var oftast ingen skillnad i medelskörd mellan det biodynamiska C-ledet och det ekologiska D-ledet. Det enda undantaget utgjordes av rågskörden i Östra Ljungby där C-ledet hade en signifikant högre (SNK-test) medelskörd än D-ledet. Skillnaden berodde sannolikt på olika gödslingsstrategi i de båda leden under första växtföljdsomloppet. 10.1.4 Jämförelse mellan led C + D och E Medelskörden i det ekologiska E-ledet var signifikant lägre (SNK-test om inget annat anges) än i de båda andra ekologiska leden (C och D) för följande grödor: råg i Östra Ljungby, vårkorn i Bollerup, ärt, havre/ärt (frö-/kärnskörd) i Bollerup respektive Östra Ljungby (T-Grouping), sockerbetor i Bollerup 157
10.1.5 Trender I följande odlingssystem och grödor fanns en signifikant skördeökning (om inget annat anges avses perioden 1988-98): höstvete efter ärter i A respektive B i Önnestad (1988-92 exkl -90), vårkorn i led C i Bollerup, vårkorn i led E i Önnestad (1994-98), ärt, havre/ärt i led A, B, C och D i Önnestad, gröngödsling (led E) i Bollerup respektive Östra Ljungby, vall I i led C (1988-98) respektive B (1992-98) i Östra Ljungby, potatis i led D (1988-92 resp 1993-98) i Önnestad Skördeökningarna berodde sannolikt i flera av fallen på förändringar i gödseltillförsel, förfruktsvärde, insåningsteknik och vallblandning. En signifikant minskning av skörden kunde påvisas i (om inget annat anges avses perioden 1988-98): råg i led E i Önnestad, råg i led A1 i Östra Ljungby (1988-93), vall I i led C respektive D i Bollerup, potatis i led A och B (1988-92) i Önnestad, potatis i led A (1988-94) i Östra Ljungby 10.1.6 Årsmånsvariation Variationskoefficienten som ett mått på årsmånsvariationen beräknades för de olika odlingssystemen på de olika försöksplatserna. I tabell 10.1 nedan presenteras de olika försöksplatserna var för sig med avseende på årsmånsvariation i de olika grödorna. Som framgår av tabellen var årsmånsvariationen generellt störst i de ekologiska odlingssystemen och minst i de konventionella med några få undantag. I Önnestad var det ingen större skillnad i årsmånsvariation mellan de olika leden vare sig i vall I eller II. Samma sak gällde vall II i Bollerup. Årsmånsvariationen var i allmänhet större i Östra Ljungby än på de båda andra försöksplatserna. Tabell 10.1 Årsmånsvariationen i de olika odlingssystemen Bollerup Önnestad Östra Ljungby Störst Minst Störst Minst Störst Minst Höstvete/råg* E A C, D, E A D B Vårkorn C, D E E B E A Ärt, havre/ärt** E B B, C, D, E A A, E B, C, D Sockerbetor/potatis E A, B C, D, E A, B C, D, E A, B Vall I C, D B X X C, D B Vall II X X X X C, D B * H-vete + råg i Önnestad ** Frö-/kärnskörd X = ingen skillnad mellan systemen 158
10.2 Kvalitet Höstvete: Råg: Vårkorn: Ärt: Sockerbetor: Potatis: Vall: Proteinhalten var ca två procentenheter lägre i ekologiska led än i konventionella led. Volymvikten var 2-3 % lägre i de ekologiska leden. Stråstyrkan var bättre i de ekologiska leden än i de konventionella. Proteinhalten var i Östra Ljungby drygt 1 procentenhet lägre i ekologiska led jämfört med konventionella. På den andra försöksplatsen (Önnestad) var det ingen skillnad. Volymvikten var 1-2 procentenheter högre i ekologiska led jämfört med konventionella i Östra Ljungby och 1 procentenhet lägre i Önnestad. Tusenkornvikten var ca 2 procentenheter lägre i ekologisk råg än i konventionell. Stråstyrkan hos den ekologiska rågen var mellan 3 och 5 %- enheter bättre än i den konventionella. Den enda kvalitetsskillnad mellan systemen med kreatur (B, C och D) var att tusenkornvikten i de ekologiska leden var ca 16 procentenheter lägre än i det konventionella ledet. Skillnaden beror troligtvis på sortskillnader. Det ekologiska kreaturslösa ledet hade lägre proteinhalt och tusenkornvikt än det konventionella kreaturslösa ledet. Volymvikten var däremot lika för de båda leden. Skillnaderna mellan de kreaturslösa leden kan endast delvis förklaras av sortskillnader. Stråstyrkan i det ekologiska kreaturslösa ledet var dubbelt så hög på två av försöksplatserna medan den i Bollerup var något sämre jämfört med de konventionella leden. Jordhalten var 2-3 procentenheter lägre i det biodynamiska ledet jämfört med övriga led. Blåtalet var ca 5 enheter lägre i de ekologiska leden jämfört med de konventionella. Kaliumtalet var lägre (-0,6 mekv/g fw vilket motsvarade ca 15 %) och natriumtalet högre (+0,13 mekv/g fw) i led B jämfört med övriga led. Plantetableringen var sämre i de ekologiska leden jämfört med de konventionella. Det ekologiska kreaturslösa ledet hade en något sämre plantetablering än de båda andra ekologiska leden. Ekologisk potatis hade ca 3 felenheter fler än konventionell. Skillnaden var större under den period (1988-94) då Grata odlades i de ekologiska leden. Storleksfraktioneringen visade att ekologiska led hade ca 14 % av skörden i fraktionen < 35 mm och ca 15 % > 55 mm. Motsvarande för konventionella led var 9 % < 35 mm och 18 % > 55 mm. Råproteinhalten var högre i de ekologiska leden än i de konventionella. Energihalten var ungefär lika i all led. Innehållet av fosfor respektive kalium i höstsäd, vårkorn, ärter, sockerbetor och vall bearbetades statistiskt för att se om det fanns några signifikanta skillnader mellan de olika leden på respektive försöksplats. I spannmålen kunde inga signifikanta skillnader påvisas med några få undantag. Fosforhalten i höstvete i Bollerup var signifikant högre i de ekologiska leden C och D än i övriga led. I Östra Ljungby fanns en tendens att fosforhalten i rågen var högre i de ekologiska leden än i de konventionella. I Önnestad var kaliumhalten signifikant högre i de ekologiska leden än i det konventionella B-ledet. 159
I ärterna var fosforhalten högre i det ekologiska E-ledet än i de konventionella leden i Önnestad. Kaliumhalten i ärterna i Bollerup var högre i led A än i led B och E. Eftersom ärter odlades i blandning med havre i led C och D ingick inte dessa led i den statistiska bearbetningen av ärterna m a p fosfor- respektive kaliuminnehåll. Kaliumhalten i sockerbetorna var signifikant lägre i det konventionella B-ledet än i övriga led. De olika delskördarna i vall I respektive vall II analyserades var för sig på sitt innehåll av fosfor och kalium. I Bollerup var fosforhalten i samtliga skördar i såväl vall I som vall II signifikant högre i de ekologiska leden än i det konventionella B-ledet. I Önnestad och Östra Ljungby kunde inga skillnader i fosforhalt mellan de olika leden påvisas med undantag av en vallskörd på respektive försöksplats. I dessa båda fall var fosforhalten lägre i B-ledet än i ett av de ekologiska leden. I Bollerup och Östra Ljungby var kaliumhalten i en del vallskördar signifikant högre i det konventionella B-ledet än i något av eller båda de ekologiska leden. I Önnestad fanns det dock inga signifikanta skillnader i kaliumhalt mellan några led i någon vallskörd. 10.3 Växtskadegörare 10.3.1 Höstvete De viktigaste skadegörarna i höstvetet och som förmodas ha bidragit till skördeskillnader mellan konventionella och ekologiska led har varit bladfläcksvampar (svartpricksjuka, brunfläcksjuka och vetets bladfläcksjuka) och sädesbladlöss. Ett enstaka år (1990) i Bollerup bidrog även brunrost och gulrost till skördeskillnader. 10.3.2 Höstråg Viktiga skadegörare i höstråg var stora sädestripsen och sköldfläcksjuka. Det var i huvudsak den förra som påverkade skörden negativt. Skördeskillnaderna mellan ekologiska och konventionella led berodde troligen endast i liten omfattning på kemisk insektsbekämpning i led A och B. I Önnestad bidrog ett angrepp av sköldfläcksjuka och gräsmjöldagg under 1996 till skördeskillnaderna mellan de fungicidbehandlade, konventionella leden och de ekologiska leden. 10.3.3 Vårkorn De viktigaste skadegörarna i vårkorn och som tros ha påverkat skörden negativt var kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka, samt på Bollerup även havrebladlöss. 10.3.4 Höstraps Allvarliga skadegörare i höstrapsen, (vårrapsen) var rapsbaggar och skidgallmygga. Betydelsen av vissnesjukdomarna är svårbedömd, men angrepp av svartfläcksjuka och kransmögel har vid vissa tillfällen säkert påverkat skörden negativt. 160
10.3.5 Ärter Den viktigaste skadegöraren i ärterna var ärtbladlöss. Angrepp av ärtvecklare och i havren havrebladlöss och fritfluga har också haft betydelse. 10.3.6 Åkerbönor Den viktigaste skadegöraren i åkerbönorna var betbladlusen. Betydelsen av bönfläcksjuka och chokladfläcksjuka var troligen begränsad. 10.3.7 Sockerbetor De viktigaste skadegörarna och som bedöms ha påverkat skörden negativt i sockerbetorna var betbladlöss och till viss del betmjöldagg. Några tydliga skillnader mellan de mot betbladlus bekämpade konventionella leden och de ekologiska kunde inte noteras. 10.3.8 Potatis De mest betydelsefulla skadegörarna i potatis var bladmögel, stritar, groddbränna och gråmögel. Bladmögel bedömdes ha betydelse för skörden i de ekologiska leden två år i Önnestad och åtta år i Östra Ljungby. Stritar förekom framförallt i Önnestad. Det fanns i genomsnitt dubbelt så många stritar i de ekologiska kreatursleden (C och D) jämfört med de andra tre leden. Andelen plantor som var angripna av groddbränna var ungefär dubbelt så stor i de ekologiska leden jämfört med de konventionella. 10.4 Ogräs Inventering samt statistisk analys av denna påvisade stora skillnader i ogräsförekomst mellan försöksplatserna. Ogräsnivån var genomgående högst vid försöksplatsen i Östra Ljungby och lägst i försöket på Bollerup. Viktiga förklaringar är avkastningsnivå och växtnäringsstatus där Bollerup uppvisar de bästa förutsättningarna för goda konkurrensmöjligheter gentemot ogräsen. Antalet plantor var lägst i växtföljderna A och B (Önnestad, Bollerup) och högst i växtföljd E (alla försöksplatser) vilket också kunde påvisas statistiskt. Växtföljderna C och D låg någonstans mittemellan med avseende på antalet plantor, dock med undantag för försöket på Östra Ljungby. När det gäller antalet arter så fanns det en tendens till något fler arter i de ekologiska växtföljderna. Målla var vanligast i ekoväxtföljderna medan viol var den vanligaste ogräsarten i de konventionella växtföljderna. Flest arter noterades i Östra Ljungby vilket kan förklaras av lägre avkastningsnivå och därmed lägre konkurrenstryck. Vid högre växtnäringsnivåer ges färre arter utvecklingsmöjligheter. Åkertistel och kvickrot var de vanligast förekommande fleråriga ogräsen. Det var dock enbart i de ekologiska växtföljderna på Bollerup som åkertisteln verkade utgöra ett stort problem. 161
Det var framförallt de vårsådda grödorna (ärt, åkerböna och sockerbeta) som inte förmådde hålla tillbaka åkertisteln. På övriga platser var mängderna av åkertistel och kvickrot relativt låga. Andra fleråriga ogräs förekom sporadiskt i försöken men verkade inte ha haft någon större inverkan på avkastningsnivån oberoende av växtföljd och odlingssystem. 10.5 Växtnäring 10.5.1 Växtnäringsbalanser Växtnäringsbalanser har beräknats för kväve, kväve exkl. organiskt N, fosfor och kalium efter principen tillförsel minus bortförsel. Tillförsel består av handelsgödsel, stallgödsel och kvävefixering (två olika modellberäkningar, X och Y), exkl atmosfäriskt nedfall. Bortförsel sker med skördade produkter. Andra källor till bortförsel som t ex näringsutlakning, denitrifikation eller ammoniakförluster är inte medräknade. Växtnäringsbalanserna (modell X) visar i de konventionella odlingsformerna (led A och B) på ett överskott av totalkväve på mellan 15-49 kg i led A och 30-74 kg N/ha och år i led B. Motsvarande ekologiska odlingsformer varierar mellan 8 kg till +20 kg N/ha och år. Kvävebalansen med modell Y följer samma mönster, utom i de ekologiska odlingsformerna i Önnestad. Led C och D har där ökat med 16-19 kg N/ha och får därmed ett överskott på 10-12 kg N/ha och år, led E har minskat något och visar ett underskott på 3,6 kg N/ha och år. Fosforbalanserna visar på ett litet överskott i de konventionella odlingsformerna, förutom i Önnestad som har en minusbalans med ca -12 kg P/ha och år. I de ekologiska systemen är det genomgående minusbalans med 4 till -11 kg P/ha och år. Balansen för kalium visar på minus i samtliga odlingsformer med variation på 18 till -62 kg K/ha och år, med undantag av led A i Bollerup och Östra Ljungby som pendlar kring nollstrecket. 10.5.2 Kväveprofiler Kväveprofiler har årligen tagits ut rutvis i två fasta band (ledrutor) på varje försöksplats vilket innebär årlig provtagning i vissa nyckelgrödor. Jordprover har tagits efter skörd och nästföljande tidig vår ur skiktet 0-60 cm. Fr o m 1995 har jordprover även tagits sen höst (nov) ur skiktet 0-60 och 60-90 cm. Kväveprofilen efter skörd och nästföljande vår visar på skillnader mellan odlingsformerna. I konventionellt kreaturslöst system (led A) är värdena något högre än i motsvarande ekologiskt (led E) i Bollerup och Östra Ljungby, i Önnestad är det omvänt. För systemen med kreatur är skillnaderna något mindre. I Östra Ljungby är skillnaden mellan höst och vår större i de båda konventionella leden, A och B, än på övriga platser. Skillnaden mellan provtagning efter skörd (0-60 cm) och sen höst (0-60 + 60-90 cm), visar vid en jämförelse mellan odlingsformerna på en högre mineraliseringsförmåga i Bollerup och Önnestad än i Östra Ljungby, där det endast visar på ökade värden i odlingsformerna med kreatur. I de kreaturslösa odlingsformerna finns stora skillnader i Bollerup och Önnestad, ca 20 kg N/ha mer för led A än E. I odlingsformerna med kreatur är skillnaderna små mellan konventionellt och ekologiska system. 162
10.5.3 Kväveeffektivitet Kväveeffektiviteten, uttryckt som en kvot mellan bortfört respektive tillfört kväve exklusive nedfall, beräknades för samtliga led på alla tre försöksplatserna under perioderna 1993-98 respektive 1995-98. Den var högst i Önnestad följt av Bollerup och därefter Östra Ljungby. De ekologiska leden hade en högre utnyttjandegrad av insatt kväve än de båda konventionella leden. I medeltal för alla tre försöksplatserna var kväveeffektiviteten för de konventionella leden drygt 70 % medan den i de ekologiska kreatursleden var mellan 92 och 100 %. Det ekologiska kreaturslösa ledet hade en kväveeffektivitet på mellan 85 och 91 % beroende på vilken tidsperiod som studerades. 10.5.4 Markanalyser P-AL-talet minskade signifikant i de ekologiska kreatursleden (C och D) i Bollerup och i det ekologiska kreaturslösa E-ledet i Önnestad under perioden 1987-98. Minskningen var knappt 0,2 (Bollerup) respektive 0,3 mg P per år och 100 g jord. Mängden lättlösligt kalium (K-AL) i marken minskade signifikant under perioden 1987-98 på alla tre försöksplatserna i samtliga led med undantag av det konventionella A-ledet i Bollerup. Minskningen var störst i led med vall i växtföljden, d vs led B, C och D. Minskningen varierade mellan 0,2 och 0,8 mg K per år och 100 g jord. Vid en jämförelse mellan de tre försöksplatserna var minskningen störst i Önnestad och minst i Bollerup. Ca-AL-talet minskade signifikant i alla led utom det biodynamiska C-ledet i Bollerup och Önnestad. Minskningen i de båda C-leden var inte tillräckligt tydlig för att ge signifikans. I Östra Ljungby minskade Ca-AL-talet under perioden 1987-98 signifikant i de båda kreaturslösa leden (A och E). I Bollerup ökade mängden lättlösligt magnesium (Mg-AL) i marken signifikant i alla led under perioden 1987-98 som en följd av att magnesiumhaltig dolomitkalk tillfördes samtliga system under båda växtföljdsomloppen. I Östra Ljungby kunde en signifikant ökning av magnesiuminnehållet i marken under samma tidsperiod endast noteras för led B. Bortalet minskade under perioden 1987-98 signifikant i led B, D och E i Bollerup. I Östra Ljungby ökade däremot bortalet signifikant under samma period i led A. 163
11. TACK Först ett erkännande till f d Kristianstads läns landsting, som initierade och till stor del finansierade de första två växtföljdsomloppen, 1987-1998, av denna viktiga försöksserie. Den har också stöttats ekonomiskt av Hushållningssällskapet i Kristianstad och Kristianstads kommun samt av Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Vi vill också tacka den försökspersonal, som med stort engagemang och noggrannhet sköter fältförsöken under sakkunnig ledning av Ingemar Larsson, de första åren, och sedan Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad. Ett varmt tack riktas också till naturbruksgymnasierna i Bollerup, Önnestad och Östra Ljungby för aktiv medverkan. En styrgrupp med representanter bl. a. för de olika odlingsformerna har spelat en viktig roll när det gäller att utforma försöken enligt resp. systems natursyn och filosofi, och som verksamt bidragit till att försöken förankrats och blivit så allmänt erkända. Bakom den föreliggande 12-årsrapporten ligger ett gediget arbete av huvudförfattarna Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet, Kristianstad samt Anita Gunnarsson, numera verksam vid Jordbruksverket. Eva Hansson, Agrotec Blekinge är författare till delavsnitten om växtnäringsbalanser och kväveprofiler i olika odlingsformer. Örjan Folkesson, Jordbruksverket, står för växtskyddsavsnittet och Inga-Lill Andersson, agronomie studerande och praktikant vid Hushållningssällskapet sommaren 1999, för potatisavsnittet och delavsnittet om växtskydd i potatis. Ogräsinventeringarna är analyserade och redovisade av Håkan Fogelfors och Anneli Lundkvist, SLU. För den statistiska rådgivningen och bearbetningen står Christer Nilsson och Torbjörn Ewaldz samt Lennart Pålsson, SLU. Vi tackar alla dessa goda krafter för deras gedigna insatser, som gjort det möjligt att genomföra, bearbeta och redovisa dessa 12 års erfarenheter för att sprida kunskaperna om och resultaten från de aktuella odlingssystemen. Arbetsutskottet 164
REFERENSER Fagerberg, B. och Salomon, E., 1992. Dataprogrammet NPK-FLO. Handledning för beräkning av växtnäringsbalansen på gårdsnivå och marknivå. SLU, Växtodling, nr 41, 50 s. Gunnarsson, A., Nilsson C., Nilsson, H., Pettersson, P., Stenberg, B. och Sönne, B., 1994, Försök med olika odlingsformer. Miljöprojekt inom Kristianstad läns Landsting. Rapport för åren 1987-1992. SLU, Meddelande från Södra Jordbruksförsöksdistriktet, nr 41. 108 s. Gunnarsson, A., 2001. Utlakningsrisker i olika odlingsformer 1995-98. Delprojekt inom Kristianstads läns Landstings miljöprojekt Försök med olika odlingsformer. SLU, Meddelande från Södra Jordbruksförsöksdistriktet, nr 52, 2001. 38 s. Hansson, G., 1993, Konventionella och alternativa systems inverkan på kvävemineralisering och kväveutnyttjande studie i höstsäd år 6 i försök med olika odlingsformer, SLU, Inst f markvetenskap, avd f växtnäringslära, Examensarbete nr 81. HØgh-Jensen, H., Loges, R., Jensen, E., JØrgensen, F.och Vinther, F., 1998. Empirisk model til kvantificiering af symbiotisk kvælstoffiksering i bælgplanter. Forskningscenter for Økologisk Jordbruk (FØJO). Kvælstofudvaskning og- balancer i konventionelle og økologiske produktionssystemer. s 69-81. Kirchmann, H., Torssell, B. och Roslon, E., 1988, A simple model for Nitrogen Balance Calculations of Temporary Grassland-ruminant Systems. Swedish J of agric. Res. 18:3-8. Loges, R., Kaske, A., Ingwersen, K. och Taube, F., 2000, Yield, forage quality, residue nitrogen and nitrogen fixation of different forage legumes. Proceedings 13th International IFOAM Scientific Coference. Vdf Hochschulverlag AG an der ETH Zurich. s 83. Torstensson, G., Gustavsson, A., Bergström, L. Och Ulén, B., 2000, Utredning om effekterna på kväveutlakning vid övergång till ekologisk odling. SLU, Ekohydrologi nr 56, 79 s. Wallgren, B., och Lindén, B., 1993. Fånggrödors och plöjningstidpunkters inverkan på kvävemineralisering och kväveupptagning. SLU, Inst för växtodlingslära, Växtodling nr 45 Uppsala. Personliga meddelanden: Agr Anita Gunnarsson, april 2001. Projektledare för Försök med olika odlingsformer 1990-2000. Rådgivare ekologisk växtodling, Statens Jordbruksverk, regionkontoret Alnarp. Agr Janne Linder, 01 04 20. Rådgivare växtnäring/miljö, Statens Jordbruksverk, regionkontoret Uppsala.
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR Bilagor markerade med kursiv stil ingår i denna rapport. Övriga kan beställas separat. Bilaga 1:1 Förteckning över publicerade arbeten inom huvudprojektet Förteckning över avslutade och pågående sidoprojekt Bilaga 3:1 Utsädesmängd, sort och sådatum av huvudgrödor och fånggrödor Bilaga 3:2 Sortegenskaper i höstvete Bilaga 3:3 Kärnavkastning i höstveteförsök Bilaga 3:4 Fröskörd och sortegenskaper, ärt Bilaga 3:5 Sortegenskaper, sockerbetor 1991 Bilaga 3:6 Sortegenskaper, sockerbetor (Freja och Hanna) Bilaga 3:7 Sortegenskaper, sockerbetor (Hilma och Freja) Bilaga 3:8 Sortegenskaper i vårkorn Bilaga 3:9 Sortegenskaper i vårkorn Bilaga 3:10 Kärnavkastning i vårkornförsök Bilaga 3:11 Kärnavkastning i vårkornförsök Bilaga 3:12 Sortegenskaper i potatis Bilaga 3:13 Jordbearbetning, Bollerup Bilaga 3:14 Jordbearbetning, Önnestad Bilaga 3:15 Jordbearbetning, Östra Ljungby Bilaga 3:16 Växtnäringstillförsel i led A och B Bilaga 3:17 Fördelning av organiska gödselmedel före och efter anpassning till grovfoderproduktion Bilaga 3:18 Växtnäringstillförsel med stall- och handelsgödsel Bilaga 3:19 PM för skötsel av gröngödslingsrutan i led E Bilaga 3:20 Växtskyddsbehandlingar (svamp + insekt i led A och B samt ogräsbekämpningar i alla led) Bilaga 3:21 Analysprogram, växt och jord samt graderingar Bilaga 4:1 Dygnsmedeltemperatur och medelnederbörd Bilaga 4:2 Väderleksförhållanden under växtföljdsomlopp ett (avvikelse från normalvärde) Bilaga 4:3 Väderleksförhållanden under växtföljdsomlopp två (avvikelse från normalvärde) Bilaga 5:1 Fastgödsel- och urintillförsel till höstsäd respektive vårkorn Bilaga 5:2 r 2 -värden + ekvationer för skördar samt resultat av statistisk analys av regressionslinjens lutning Bilaga 5:3 Parvisa jämförelser av riktningskoefficienten för skörd i de olika leden Bilaga 5:4 r 2 -värden för skörd respektive relativskörd Bilaga 5:5 Innehåll av P och K i skördeprodukter Bilaga 5:6 Variansanalys av P och K i skördeprodukter Bilaga 5:7 Kvalitetsfaktorer (proteinhalt, volymvikt, tusenkornvikt samt stråstyrka) i höstvete Bilaga 6:1 Felenheter i rå resp kokt potatis Bilaga 6:2 Skillnad i felenheter mellan vår och höst i rå resp kokt potatis Bilaga 6:3 Lagringens betydelse för kvalitén i potatis. Resultat av SMAK-analys Bilaga 6:4 Potatiskvalitet, stark resp svag blötkokning, mörkfärgning, stark resp svag sönderkokning Bilaga 6:5 Potatiskvalitet, blötröta, brunröta, fusariumröta, phomaröta, stjälkbakterios, grönfärgning, inre missfärgningar, missformningar, nätskorv, skorv samt svaga skador Bilaga 6:6 Potatis, viktsförlust respektive torrsubstansförlust Bilaga 6:7 Innehåll av N, P och K i potatis Bilaga 7:1 Skadegörare årsvis i potatis Bilaga 8:1 Sammanställning över de tre vanligaste ogräsarternas inverkan på skörden, Bollerup 1991-98 Bilaga 8:2 Fleråriga ogräs i Bollerup 1994-98 Bilaga 8:3 Sammanställning över de tre vanligaste ogräsarternas inverkan på skörden, Önnestad 1991-98 Bilaga 8:4 Fleråriga ogräs i Önnestad 1994-98 Bilaga 8:5 Sammanställning över de tre vanligaste ogräsarternas inverkan på skörden, Östra Ljungby 1991-98 Bilaga 8:6 Fleråriga ogräs i Östra Ljungby 1994-98 Bilaga 9:1 Bortförd resp tillförd växtnäring, medel plats och ledvis 1993-98 Bilaga 9:2 Bortförd resp tillförd växtnäring, medel plats och ledvis 1995-98 Bilaga 9:3 Växtnäringsbalans 1987-92 Bilaga 9:4 Kväveprofiler efter skörd och sen höst 1995-98 Bilaga 9:5 Resultat av statistisk analys av markanalysregressionslinjernas lutning Bilaga 9:6 r 2 -värden + ekvationer för markanalysregressionslinjer Bilaga 9:7 Parvisa jämförelser av riktningskoefficienten för jordanalyser i de olika leden Bilaga 9:8 Matjordsanalysernas förändring 1987-98, Bollerup Bilaga 9:9 Matjordsanalysernas förändring 1987-98, Önnestad Bilaga 9:10 Matjordsanalysernas förändring 1987-98, Östra Ljungby
Bilaga 1:1 Förteckning över publicerade arbeten inom huvudprojektet "Försök med olika odlingsformer". Period Publicering 1987-1992 + uppstartningsåret 1986 Gunnarsson, A., Nilsson, C., Nilsson, H., Pettersson, P., Stenberg, B., Sönne, B., 1994. Försök med olika odlingsformer. Miljöprojekt inom Kristianstads läns Landsting. Rapport för åren 1987-1992. Meddelande från SJFD, SLU, nr 41. 1993-1994 Gunnarsson, A., 1995. Försök med olika odlingsformer. Miljöprojekt inom Kristianstads läns (inkl. skördar för växtföljdsomlopp 1) Landsting. Rapport för åren 1993-1994. Kristianstads läns Hushållningssällskaps rapportserie. 1995 Gunnarsson, A. och Svensson, G., 1996. Försök med olika odlingsformer. Miljöprojekt inom Kristianstads läns Landsting. Rapport för 1995. Kristianstads läns Hushållningssällskaps rapportserie. (Inkl. skördar från tidigare försöksår) 1988-95 (Lättläst broschyr) Gunnarsson, A, 1997. Jordbruksverket, Jordbruksinformation 9. 1988-95 och 1996 Gunnarsson, A., 1997. Så gick det i ekologisk och konventionell odling 1996. Skånskt Lantbruk, nr 2, s 74-76. 1988-96 och 1997 Gunnarsson, A. Och Svensson, G., 1998. Försök med olika odlingsformer. Miljöprojekt inom Kristianstads läns Landsting. Rapport för skördar och kvalitet 1997 inkl resultat från tidigare försöksår samt Utlakningsrisker och kväveomsättning i olika odlingsformer. Kristianstads läns Hushållningssällskaps rapportserie. 1997 populärt Gunnarsson, A., 1998. Hur man blir rik eller fattig på samma gröda - om KRAV-betor 1997 och kanske 1998. Skånskt Lantbruk, nr 1 s 12-13 1997 populärt Gunnarsson, A., 1998. Ekologisk och konventionell odling 1997. Skånskt Lantbruk, nr 2 s 114 117 1987-98 Gunnarsson, A., 1999. Uthållig odling? -Erfarenheter från tolv års fältförsök. Konferens, ekologiskt lantbruk 1999, Alnarp 1993-98 Laike, M. Och Gunnarsson, A., 1999. Ekonomisk jämförelse mellan konventionella och ekologiska odlingsformer. Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 1999. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet. Nr 50. 1988-98 och 1999 Gunnarsson, A., 2000. Ekologisk sockerbetsodling i jämförelse med konventionell. Samarbetan, nr 4 sid 16. 1988-98 och 1999 Ivarson, J. 2000. Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer. Skördar och kvalitet mm 1999 inklusive resultat från tidigare försöksår. Hushållningssällskaps rapportserie. 1988-98 och 2000 Ivarson, J. 2001. Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer. Skördar och kvalitet mm 2000 inklusive resultat från tidigare försöksår. Hushållningssällskapets rapportserie.
Forts. bilaga 1:1 Förteckning över avslutade och pågående sidoprojekt inom "Försök med olika odlingsformer". Sidostudie N-mineraliseringsstudie. Ettårig studie i höstsäd 1992. Utförd som examensarbete i växtnäringslära vid agronomutbildningen. Markmikrobiologisk studie. Provtagning hösten 1992 i 2 rutor per odlingssystem: efter höstsäd och efter sockerbetor/potatis. Utförd av doktorand Bo Stenberg vid inst. för mikrobiologi, SLU. Ingår i metodutvecklingsprojekt för Stenbergs doktorsarbete. Uppföljning pågår. Kvalitetsstudier i brödsäd 1992. Ettårig studie i höstsäd 1992. Provbakning och bakningskvalitetsanalyser. PCA-analys på NIT-spektra. Kadmium-analys av spannmålskärnan. Endogena svampinfektioner. Bakningskvalitet i höstsäd 1995 - Projektet fortsätter som doktorandprojekt vid JBT/SLU, Alnarp, Charlotte Gissén (handledare Gunnar Svensson) Kvalitetsprojekt, SLU och Livsmedelsverket i samarbete: - Analys av höstveteprover från 1993 och 1994 på: mögel och mykotoxiner, rheologiska analyser, nitrat, aminosyrorna treonin, cystin, metionin och lysin, järn, svavel, fosfor, kalium, magnesium, natrium. - Analys av kadmium i höstvete, Bollerup 1992. Kompletterande analys av Cd i jord. - Glykoalkaloider i potatis åren 1992, 1993 och 1994. Penetrometermätningar i höstsäd våren 1992. C-vitaminmätning i potatis 1992. Ekonomiska jämförelser mellan odlingssystemen. Beräkningar av nödvändiga prispåslag för jämförbar ekonomi mellan systemen. Studie av utlakningsbart kväve vid mätningar rutvis sen höst och i vissa rutor tidig vår. Klimatrelaterad forskning (Geokomp KB, Lund) Kvalitetsstudie i ekologisk potatis. (Biodynamiska institutet) Bidragskalkyler för Sydsvensk ekologisk växtodling Smakstudie i bröd. Doktorandprojekt Uppsala universitet Kvalitetsstudie spannmål, bildanalys av cellstruktur Ogräsinventering 1998. SLU, inst för växtodling Ekonomisk jämförelse mellan ekologiska och konventionella odlingsformer Utlakningsrisker i olika odlingsformer 1995-1998 Publicering hittills Hansson G, 1993. Konventionella och alternativa odlingssystems inverkan på kvävemineralisering och kväveutnyttjande - studie i höstsäd år 6 i försök med olika odlingsformer. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för markvetenskap, ex.arb. nr 81. 27 s. Gunnarsson, A., Nilsson, C., Nilsson, H., Pettersson, P., Stenberg, B., Sönne, B., 1994. Försök med olika odlingsformer. Miljöprojekt inom Kristianstads läns Landsting. Rapport för åren 1987-1992. Meddelande från SJFD, SLU, nr 41. (Kap. 11: Mikrobiologiska markanalyser. 2 s.) Uppföljning ej publicerad. Sker på SLU, mikrobiologi, Stenberg Bo. Gunnarsson A. och Haslund, T., 1995. Försök med olika odlingsformer - kvalitetsstudier i brödsäd 1992. Meddelande från SJFD, SLU, nr 44. Gunnarsson, A. och Svensson, G., 1996. Försök med olika odlingsformer. Miljöprojekt inom Kristianstads läns Landsting. Rapport för 1995. Kristianstads läns Hushållningssällskaps rapportserie. Resultaten finns publicerade på två ställen: - i konferensrapport nr 20, 1996, Konferens ekologiskt lantbruk, inst. för växtodlingslära finns följande artiklar: Dlouhy, J., Ekologiskt framställda livsmedel - ett samarbetsprojekt. Olsson, M., Möller, T., Mögel och mykotoxiner i spannmål. Hellenäs, K-E., Branzell, C., Glykoalkaloider - solanin - i potatis. Jorhem, L., Kadmium i spannmål, potatis och morötter. Dahlstedt, L., Dlouhy, J., Övriga näringsämnen i olika vegetabilier. Dahlstedt, L., Dlouhy, J., Nitrat i vete, potatis, morötter och tomater. - Samma artiklar finns publicerade med lite mer arbetad layout i Livsmedelsverkets tidskrift Vår Föda, nr 8, 1995, temanummer "Är ekologiska livsmedel nyttigare? " Ej publicerat. Följs upp av SLU 1999 förutsatt medel. Ej publicerat. Finns dels redovisat i - Gunnarsson, A., Nilsson, C., Nilsson, H., Pettersson, P., Stenberg, B., Sönne, B., 1994. Försök med olika odlingsformer. Miljöprojekt inom Kristianstads läns Landsting. Rapport för åren 1987-1992. Med-delande från SJFD, SLU, nr 41. - Gunnarsson, A., 1994. Aktuellt från odlingssystemförsöken i Kristian-stads län. Ekonomisk jämförelse i ett EUperspektiv. Meddelande från SJFD, SLU, nr 43. - Växtföljdskalkyler finns även i Skånskt Lantbruk 1996 och 97 enl ovan Gunnarsson, A. 2000. Utlakningsrisker i olika odlingsformer 1995-1998. Ett delprojekt inom Kristianstads läns Landstings miljöprojekt Försök med olika odlingsformer. Hushållningssällskapets rapportserie. Utfört hösten 1995,1996 och 1997 och våren 96 och 97. Projektet ej avslutat. Ej publicerat. Påbörjat 1997. Ej publicerat. Hushållningssällskapet 1997. Uppdateras 1998. Skörderelation till konventionell odling baseras i huvudsak från Försök med olika odlingsformer Påbörjat 1998. Doktorand: Yvonna Kihlberg. Prover fr o m 1997. Pågående MAT-21 projekt. Per Åhman, SLU. Ej publ Sammanställning pågår. Kontaktperson Håkan Fågelfors/Anneli Lundkvist Laike, M., 1999. Under tryckning Gunnarsson, A. 2000. Under tryckning
Bilaga 3:12 Sortegenskaper hos potatissorterna Bintje, Grata och Escort. Källa: Netherlands catalogue of potatoe varieties 1994, samt Carlsson, H, 1991. Potatissorter i svensk produktion. Beskrivningarna avser sortprovning från konventionella odlingssystem. Egenskap Bintje Escort Grata Tidighet medel medel något senare Inre mörkfärgning endast liten känslighet för inre mörkfärgning endast liten känslighet för inre mörkfärgning något större känslighet för inre mörkfärgning Skörd ganska hög - hög något högre än Bintje något lägre än Bintje Torrsubstanshalt ganska hög ganska hög något lägre än Bintje Matkvalitet svagt mjölig, ingen mörkfärgning efter kokning svagt mjölig, ingen mörkfärgning efter kokning blötare och ökad mörkfärgning vid kraftig gödsling Bladutveckling snabb utveckling, god täckande förmåga ganska snabb utveckling, god täckande förmåga vid mognad ganska täckande Sjukdomar mottaglig för bladmögel och brunröta, ganska mottaglig för virus X och Y, fältresistent mot virus A. ganska motståndskraftig mot bladrullsjuka, mottaglig för kräfta och cystnematoder och skorv god motståndskraft mot bladmögel och brunröta, ganska mottaglig för virus X, ganska motståndskraftig mot virus Y och A. ganska motståndskraftig mot bladrullsjuka, immun mot kräfta, mottaglig för cystnematoder och skorv mottaglig för bladmögel, ganska motståndskraftig mot brunröta, mottaglig för virus X,ganska motståndskraftig mot virus Y, motståndskraftig mot virus A. motståndskraftig mot bladrullsjuka, resistent mot kräfta och skorv, mottaglig för och cystnematoder. Knölform o dyl ljust gul, medelstor, jämn, långoval, slät, grunda ögon ljust gul, medelstor, oval, grunda ögon svagt gul, medelstor, långoval, grunda ögon
Bilaga 3:13 L4-3410. Jordbearbetning, Bollerup 1995-98 GRÖDA Led STUBBBEARBETNING, STARTDATUM och antal tillfällen PLÖJNING STUBBBEARBETNING, DATUM (för sockerbetor, upptagningsdatum) 1995 1996 1997 1998 MEDEL 1995 1996 1997 1998 MEDEL MEDEL, BRYTNING (stubbearb el plöjning) start antal start antal start antal start antal antal Höstvete alla 24-aug 4 30-sep 2 29-aug 3 15-sep 2 2,8 08-nov 14-nov 12-nov 09-nov 10-nov 09-sep Sockerbetor 30-okt 25-okt 20-okt 19-okt 27-nov 14-nov 12-nov 09-nov 15-nov 23-okt Ärter A, E 24-aug 2 0 29-aug 1 0 0,8 07-sep 17-sep 29-aug 14-sep 09-sep 05-sep 10 - dec (1995-97). 1998: Ärter, h-v som fgr B 23-aug 1 30-sep 1 01-sep 1 0 0,8 12-dec 09-dec 11-dec 14-sep 14 sept 09-sep Ärt/havre + ins fgr C, D 0 0 0 0 0,0 12-dec 09-dec 11-dec 14-sep 10 - dec (1995-97). 1998: 10 - dec (1995-97). 1998: 14 14 sept sept Korn A 0 0 0 0 0,0 08-aug 21-aug 08-aug 18-aug 13-aug 13-aug Korn + ins B, C, D, E 0 0 0 0 0,0 0 0 0 0 bryts ej bryts ej Gröngödsling före s- E 18-okt 1 11-okt 1 08-okt 1 19-okt 2 1,3 12-dec 09-dec 11-dec 17-dec 12-dec 14-okt betor Gröngödsling före E 20-jul 1 1,0 13-aug 13-aug 20-jul raps. Enbart 1998. Vall I B, C, D 0 0 0 0 0,0 0 0 0 0 bryts ej bryts ej Vall II B, C, D 24-aug 2 17-sep 1 29-aug 1 19-okt 1 1,3 07-sep 17-sep 29-aug 17-dec 7 - sept (1995-97). 1998: 17 2 - sept (1995-97). 1998: 19 dec okt Höstraps A 24-aug 2 2,0 07-sep 07-sep 24-aug Vårraps A 0 29-aug 1 15-sep 2 1,0 17-sep 29-aug 1) 07-sep 10-sep Raps (höst- el vår) A 24-aug 2 0 29-aug 1 15-sep 2 1,3 07-sep 17-sep 29-aug 1) 07-sep 05-sep Åkerbönor E 0 0 0 0 0,0 12-dec 09-dec 11-dec 15-dec 11-dec 11-dec 1)Plogfri vetesådd:21/9
Bilaga 3:14 L4-3410. Jordbearbetning, Önnestad 1995-98 GRÖDA Led STUBBBEARBETNING, STARTDATUM och antal tillfällen PLÖJNING STUBBBEARBETNING, DATUM (för potatis, upptagningsdatum) 1995 1996 1997 1998 MEDEL 1995 1996 1997 1998 MEDEL MEDEL, BRYTNING start antal start antal start antal start antal antal (vår = efterföljande år) (stubbearb el plöjning) Råg utan insådd A (efter raps), B, C, D 16-aug 3 31-aug 2 18-aug 3 07-sep 2 2,5 09-apr-96 18-mar-97 30-mar-98 06-apr-99 31-mar 25-aug Råg + insådd A (efter ärt) och E 06-nov 1 05-nov 1 03-nov 1 09-nov 1 1,0 09-apr-96 18-mar-97 30-mar-98 08-apr-99 31-mar 05-nov Potatis A 21-sep 1 26-sep 2 25-sep 1 22-sep 1 1,3 09-apr-96 18-mar-97 30-mar-98 1) 29 - mars (1995-97). 1998: 23-sep ej plöjt Potatis B, C, D, E 21-sep 1 26-sep 2 25-sep 1 22-sep 2 1,5 09-apr-96 18-mar-97 30-mar-98 08-apr 31-mar 23-sep Ärter A, E 16-aug 2 31-aug 1 18-aug 2 0 1,3 08-sep 10-sep 09-sep 14-sep 10-sep 27-aug Ärter, h-v som fgr B 16-aug 1 31-aug 18-aug 2 0 1,0 09-apr-96 18-mar-97 30-mar-98 14-sep 29 - mars (1995-97). 1998: 27-aug 14 sept Ärt/havre + ins fgr C, D 0 0 0 0 0,0 09-apr-96 18-mar-97 30-mar-98 14-sep 29 - mars (1995-97). 1998: 14 sept 29 - mars (1995-97). 1998: 14 sept Korn A 10-aug 1 0 0 09-nov 1 0,5 14-aug 19-aug 19-aug 08-apr 17 - aug (1995-97). 1998: 8 16 - aug (1995-97). 1998: 9 april nov Korn + ins B, C, D, E 0 0 0 0 0,0 0 0 (led D: se 0 0 bryts ej bryts ej nedan vid 2) Gröngödsling före E 06-nov 1 05-nov 1 03-nov 1 09-nov 1 1,0 09-apr-96 18-mar-97 30-mar-98 06-apr-99 31-mar 05-nov Vall I B, C, D 0 0 0 0 0,0 0 0 0 (led D: se nedan bryts ej vid 2) Vall II B, C, D 06-sep 1 09-sep 1 05-sep 1 08-dec 1 1,0 08-sep 10-sep 09-sep 08-apr 9 sept (1995-97). 1998: 8 april Höstraps A 02-aug 3 3,0 08-sep 08-sep 02-aug Vårraps A 0 05-sep 1 23-sep 2 1,0 10-sep 09-sep 08-apr 9 sept (1995-97). 1998: 8 12-sep april Raps (höst- el vår) A 02-aug 3 0 05-sep 1 23-sep 2 1,5 08-sep 10-sep 09-sep 08-apr 9 sept (1995-97). 1998: 8 02-sep april Åkerbönor exkl 97 E 0 0 0 0,0 09-apr-96 18-mar-97 08-apr 01-apr 01-apr Åkerbönor, ersatta m E 05-sep 1 1,0 9 sep+3 mar 3) 9 sep+3 mar 3) 05-sep gullupin 1997 Åkerbönor, inkl gullupin 1997 E 0 0 05-sep 1 0 0,3 09-apr-96 18-mar-97 9 sep+3 mar 3) 08-apr 1 april (1995-96+98). 1997: 9 sept 1) Plogfri sådd av råg den 24/9 i A 2) Vallanläggning i korn + ins led D 1996 misslyckades. Rutan bröts därför våren 1997 den 26/3 med vårplöjning. Den 10/4 såddes havre/ärt som grönfoder 8120-80 kg/ha) med insådd av 9 kg rödklöver, 9 kg lucern och 6 kg hundäxing. Ordinarie vallfröblandning: 18 kg lucern + 6 kg hundäxing. 3) Åkerböneetablering misslyckades våren 97. Ersattes med gullupin som såddes den 16/5. Målla tog överhand och grödan slogs av den 1/8. Råg etablerades som fånggröda den 18/9. Våren 98 plöjdes fältet på nytt och vårkorn etablerades enligt ordinarie plan för gröda efter åkerbönor. 6 sept (1995-97). 1998: 8 dec 1 april (1995-96+98). 1997: 5 sept
Bilaga 3:15 L4-3410. Jordbearbetning, Östra Ljungby 1995-98 GRÖDA Led STUBBBEARBETNING, STARTDATUM och antal tillfällen PLÖJNING STUBBBEARBETNING, DATUM (för potatis, upptagningsdatum) 1995 1996 1997 1998 MEDEL 1995 1996 1997 1998 MEDEL MEDEL, BRYTNING start antal start antal start antal start antal antal (vår = efterföljande år) (stubbearb el plöjning) Råg utan insådd A (efter raps), B, 15-sep 1 31-aug 2 19-aug 2 07-sep 2 1,8 10-apr-96 26-mar-97 26 mars -98 7 april -99 01-apr 02-sep C, D Råg + insådd A (efter ärt) och E 20-nov 1 07-nov 1 05-nov 1 0 0,8 10-apr-96 26-mar-97 26 mars -98 7 april -99 01-apr 24 - aug (1995-97). 1998: 7 april Potatis alla 13-okt 1 26-sep 1 29-sep 1 23-sep 1 1,0 10-apr-96 26-mar-97 26 mars -98 7 april -99 01-apr 30-sep Ärter A, E 15-sep 2 31-aug 1 0 07-sep 2 1,3 19-sep 16-sep 12-sep 18-sep 16-sep 08-sep Ärter, h-v som fgr B 22-sep 1 31-aug 2 19-aug 2 07-sep 2 1,8 10-apr-96 26-mar-97 26 mars -98 7 april -99 01-apr 04-sep Ärt/havre + ins fgr C, D 0 0 0 0 0,0 10-apr-96 26-mar-97 26 mars -98 7 april -99 01-apr 01-apr Korn A 0 0 0 07-sep 1 0,3 15-aug 16-aug 13-aug 18-sep 14 - aug (1995-97). 1998: 14 - aug (1995-97). 1998: 7 18 sept sept Korn + ins B, C, D, E 0 0 0 0 0,0 0 0 0 0 bryts ej bryts ej Gröngödsling före E 20-nov 1 07-nov 1 05-nov 1 07-nov 1 1,0 10-apr-96 26-mar-97 26 mars -98 7 april -99 01-apr 09-nov potatis Vall I B, C, D 0 0 0 0 0,0 0 0 0 0 bryts ej bryts ej Vall II B, C, D 15-sep 1 10-sep 1 08-sep 1 0 0,8 19-sep 16-sep 12-sep 0 15 - sept (1995-97). 1998: 11 - sept (1995-97). 1998: bryts ej bryts ej Höstraps A 18-sep 1 1,0 19-sep 19-sep 18-sep Vårraps A 10-sep 1 0 04-sep 2 1,0 16-sep 12-sep 7 april -99 14 - sept (1996-97). 1998: 08-sep 7 april Raps (höst- el vår) A 18-sep 1 10-sep 1 0 04-sep 2 1,0 19-sep 16-sep 12-sep 7 april -99 14 - sept (1995-97). 1998: 11-sep 7 april Åkerbönor E 0 0 0 0 0,0 10-apr-96 26-mar-97 26 mars -98 7 april -99 01-apr 01-apr
Bilaga 3:18 L4-3410. Bollerup. Växtnäringstillförsel med stall- och handelsgödsel. N-tot inkluderar stallgödselns totalkvävemängd. N-eff inkluderar enbart ammoniumkvävet i stallgödseln. Ingen hänsyn tagen till ammoniakförluster. Kg per hektar, medel för alla grödor Led År N-tot N-eff P K A Medel 87-92 126 126 22 46 A Medel 90-92 126 126 22 45 A Medel 93-98 123 123 22 36 B Medel 87-92 142 116 21 79 B Medel 90-92 146 122 19 82 B Medel 93-98 152 112 28 103 C Medel 87-92 33 12 7 47 C Medel 90-92 33 11 7 48 C Medel 93-98 39 18 8 48 D Medel 87-92 43 18 9 43 D Medel 90-92 43 19 8 45 D Medel 93-98 53 27 9 52 L4-3410. Önnestad. Växtnäringstillförsel med stall- och handelsgödsel. N-tot inkluderar stallgödselns totalkvävemängd. N-eff inkluderar enbart ammoniumkvävet i stallgödseln. Ingen hänsyn tagen till ammoniakförluster. Kg per hektar, medel för alla grödor Led År N-tot N-eff P K A Medel 87-92 113 113 19 63 A Medel 90-92 111 111 15 56 A Medel 93-98 93 93 7 44 B Medel 87-92 135 105 25 102 B Medel 90-92 132 110 19 91 B Medel 93-98 128 101 13 112 C Medel 87-92 34 9 12 49 C Medel 90-92 30 9 14 34 C Medel 93-98 40 20 14 69 D Medel 87-92 44 14 15 49 D Medel 90-92 39 16 11 35 D Medel 93-98 47 24 11 69 L4-3410. Ö Ljungby. Växtnäringstillförsel med stall- och handelsgödsel. N-tot inkluderar stallgödselns totalkvävemängd. N-eff inkluderar enbart ammoniumkvävet i stallgödseln. Ingen hänsyn tagen till ammoniakförluster. Kg per hektar, medel för alla grödor Led År N-tot N-eff P K A Medel 87-92 98 98 22 66 A Medel 90-92 99 99 20 63 A Medel 93-98 93 93 14 41 B Medel 87-92 112 91 24 103 B Medel 90-92 111 91 22 105 B Medel 93-98 121 103 22 83 C Medel 87-92 30 15 5 45 C Medel 90-92 23 11 4 39 C Medel 93-98 25 10 5 41 D Medel 87-92 39 15 7 49 D Medel 90-92 33 14 6 50 D Medel 93-98 32 16 6 51
Bilaga 3:21 ANALYSPROGRAM, L4-3410. VÄXTPROVER Gröda Stråsäd Ärt Havre / ärt Åkerböna Höstraps Potatis Sockerbetor Vall Gröngödsling Analyser varje år ts, renhet, volymvikt, falltal, tkv, N, P och K ts, renhet, volymvikt, tkv, N, P och K På bladningen: ts, renhet, N, P och K. På ärt: volymvikt, tkv, andel ärt i % ts, renhet, volymvikt, tkv, N, P och K ts, renhet, oljehalt, klorofyll, N, P och K Höst, samlingsprov 35-75 mm: ts, N, P, K, SMAK-analys. Vår, samma fraktion: ts, SMAK-analys Sockerhalt, blåtal, K, P, Na, renhet, jordhalt, utvinnbarhet Alla år: ts, N, P, K, smb råprotein (nöt), fr o m 1990: VOS, energi (nöt), beräkning av AAT och PBV. 1987-89 bestämdes växttrådhalten. Fr o m 1993 Ca och Mg. ts och N Bortförda Gäller led B, C och D. Höstsädes- och kornhalm samt betblast: ts, N, P, K. skörderester Analyser år 6 (1992) utöver ovanstående Höstvete Råg Potatis Glutenhalt, amylogram, extensiogram, farinogram, provbakning, Cd, endogena svampinfekt., NIR-scanning för snabbselektering till möjligt intressanta prov för biofotonmätning. Enl ovan exkl glutenhalt, extensiogram och amylogram Askorbinsyra och glykoalkaloidhalt Analyser år 9 (1995) utöver ovanstående Råg Provbakning (höjd, bredd, deg (g/100 g mjöl), spec. vikt, spec. volym, porositet), NIR-protein samt pentosaner (lösliga och olösliga) För eventuella framtida analysbehov sparas årligen arkivprover av spannmålskärna och ärt. För övriga sidoprojekt som utförts med material från försöken L4-3410, se förteckning över sidoprojekt!
Forts bilaga 3:21 ANALYSPROGRAM, L4-3410. JORDPROVER Plats / skikt / tid Analyser vid utläggning Rutvis / 0-20 cm Bestämning av hygroskopicitet, glödgningsförlust, sand och grovmo / okt samt härav beräknad mull- och lerhalt och T-värde (Lantbrukskemiska Stationen), ph, P-AL, K-AL, Mg-AL, Ca-AL, K-HCl, Cu-HCl samt Borvatten (5 minuters extraktion) Ledvis / 20-40 cm Enligt ovan / okt Analyser årligen Rutvis / 0-20 cm ph, P-AL, K-AL, Mg-AL, Ca-AL* samt Bor-vatten* (15 minuters / okt extraktion). K-HCl*, Cu-HCl* med undantag för 1990 och 1991 Analyser märkta med * togs ledvis fr o m 1993 t o m 1998. Rutvis i 2 fasta N-profil, nitrat- och ammonium-n band / 0-60 cm / tidig vår Rutvis i 2 fasta N-profil, nitrat- och ammonium-n band / 0-60 cm / höst, efter skörd Ledvis / 0-60 cm N-profil, nitrat- och ammonium-n fr o m 1995 /nov Ledvis / 60-90 cm N-profil, nitrat- och ammonium-n fr o m 1995 /nov Rutvis / 0-60 cm N-profil, nitrat- och ammonium-n våren 1996 och -97 i vissa grödor, / vår våren 1998 och -99 efter alla grödor Rutvis / 60-90 cm N-profil, nitrat- och ammonium-n våren 1996 och -97 i vissa grödor / vår Analyser år 6 (1992) utöver årliga analyser Rutvis i 2 fasta Total-N och total-c band / 0-20 cm / okt Rutvis i 2 fasta ph, P-AL, K-AL, Mg-AL, Ca-AL samt Bor-vatten (15 minuters band / 20-40 cm extraktion). K-HCl, Cu-HCl, total-c och total-n / okt Höstsädesrutor Penetrometermätning / ca 0-50 cm / vår Höstsädesrutor Kväveflöden. Inkluderar N-profiler i 3 skikt samt vid provtagning 3 / ca 0-90 cm / höst även kvävemätning i växtmassan. 91 + vår 92 + efter skörd 92 Analyser år 12 (1998) utöver årliga analyser Ledvis / 30-50 cm / sep ph, P-AL, K-AL, Mg-AL, Ca-AL, K-HCl, Cu-HCl, K/Mg samt Bor