Uppdrag granskning De förlorade barnen, SVT1, 2010-10-20, kl. 20.00, program om familjehem; fråga om respekt för privatlivet

1/9 BESLUT 2012-02-06 Dnr: 11/00149 SAKEN Uppdrag granskning De förlorade barnen, SVT1, 2010-10-20, kl. 20.00, program om familjehem; fråga om respekt för privatlivet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot bestämmelsen om respekt för privatlivet. PROGRAMMET I programmet riktade ett familjehem kritik mot en kommuns hantering av två barn. I knappt fyra år hade de varit placerade i familjehemmet efter att ha tvångsomhändertagits från sin biologiska mamma. Det berättades att den kritiserade kommunen hade tagit över ansvaret för barnen då deras biologiska mamma hade flyttat till en ny kommun. Barnen hade därefter utan förvarning och mot familjehemmets vilja, flyttats till ett jourhem, vartefter de i ökad utsträckning fått bo hos sin biologiska mamma. Av programmet framgick att Socialstyrelsen hade riktat kritik mot kommunens agerande och att barnen i dagsläget hade flyttats till ett nytt familjehem. Reportern sa bland annat följande. Barnens biologiska mamma känner sig diskriminerad och anser att barnen tagits ifrån henne för att hon är rom. Men under åren som följer slår domstol efter domstol fast att det var rätt att tvångsomhänderta barnen. Det har också förekommit våld, hot och kriminalitet i barnens biologiska familj. Mamman dömdes själv för våld och hot mot tjänsteman i samband med omhändertagandet. Så när barnen växer upp får mamman bara träffa dem två gånger per år under övervakning. Hon får inte ens veta var barnen bor på grund av hotbilden. [---] Så länge det var den lilla kommunen [ ] som hade ansvaret för barnen, rådde det ingen tvekan om att det var hos [ ] de hörde hemma. Men så efter några år flyttar barnens mamma till en annan kommun [ ]. Och då börjar det hända saker som ska förändra barnens liv. Mamman har skilt sig från barnens pappa som misshandlande henne. Tidigare var hon på flykt undan dödshot från sin egen familj, men det är hon inte längre. I stället har hon nu ett nytt barn med en ny man och socialsekreterarna [ ] tycker att hon tar så väl hand om sin nyfödde son att hon på sikt även borde kunna få tillbaka de fem barn som nu är omhändertagna. Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se

2/9 I programmet framkom att barnen, som omnämndes med fingerade namn i programmet, under tiden i jourhemmet hade flyttat runt mycket. Reportern sa följande. Barnens biologiska mamma har under hela sitt liv flyttat från ställe till ställe. Nu händer samma sak hennes barn. När Rasmus och Fanny tvingats lämna gården där de växte upp placeras de i ett jourhem. Men snart får de sova fyra nätter i veckan hos mamman som de fram till nu bara träffat några timmar i sträck. Men det stora vita huset som barnen tidigare varit i har mamman nu alltså lämnat bakom sig. Så förutom i jourhemmet får barnen först sova här. Sen får de följa med till ännu ett nytt ställe. Men eftersom mamman blev osams med fastighetsägaren om hyran, flyttar de vidare igen. När sommaren kommer skickas Rasmus och Fanny fortfarande mellan ett jourhem och sin mamma, som nu bor i ett hus som ägs av [ ] kommun. Under åtta månader kan barnen ha tvingats sova i sju olika sängar. Frågan är hur de då ska veta var de hör hemma. Under programmet visades bilder av barnen där deras ansikten var dolda. Även bilder av olika bostäder som de bott i med sin biologiska mamma visades. Det framkom att hennes nya man hade 42 punkter i belastningsregistret, varit dömd till fängelse för misshandel sex gånger och för sexuellt utnyttjande en gång, att han i perioder inte fått träffa sitt eget biologiska barn, samt att han haft besöksförbud avseende tre olika kvinnor. Vid tiden för programmet avtjänade han ett åtta månaders fängelsestraff för bedrägeri och misshandel. ANMÄLAN Barnens biologiska mamma (NN) har anmält programmet. Hon är kritisk till att hennes version av ärendet inte i tillräcklig utsträckning redovisades i programmet. NN anser att programmet, som enligt henne gav sken av att vara en kritisk granskning av kommunen, i själva verket bestod av känsloladdade inslag till förmån för familjehemmet och att programmet innebar ett ställningstagande mot NN i det enskilda ärendet. NN anser även att programmet innebar ett intrång i hennes privatliv. Hon menar att hon och hennes familj har identifierats genom de bilder, på barnen och på familjens olika bostäder, som förekommit i programmet. Detta har lett till negativa konsekvenser för NN och hennes familj. I anmälan skriver NN:s ombud bland annat: Till följd av programmet har NN med familj vari ingår en treårig son identifierats av folk i omgivningen varigenom de vägrats handla bensin, i kassakön i livsmedelsaffären blivit så bryskt uppmanade att återlämna familjehemsbarnen att de tvingades att lämna kön och att fortsättningsvis åka fyra mil [ ] för att handla mat, de fick sin bil repad på samtliga lackerade ytor innebärande en lackeringskostnad om 60 000 kr, hjulmuttrarna blev uppskruvade på bilen till följd varav livsfara uppstod, NN blev misshandlad utanför sin bostad när hon skulle slänga soporna och ett försök gjordes av okänd att kidnappa familjehemsbarnen. Enligt anmälan har vidare barnens vistelse hos NN varit tvungen att avbrytas till följd av Uppdrag granskning.

3/9 PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT), som har getts tillfälle att yttra sig över om programmet överensstämmer med bestämmelsen om respekt för den enskildes privatliv, anför i huvudsak följande. Redaktionen gjorde ett mycket noga övervägt urval av vilka uppgifter som skulle lämnas om NN i programmet. Syftet var att enbart nämna det som bedömdes vara absolut nödvändigt och relevant för att beskriva händelserna ur barnens perspektiv. Reportaget handlade inte om mammans agerande utan om kommunens. De uppgifter som lämnas är huvudsakligen att domstolar gång på gång slagit fast att det var rätt att tvångsomhänderta barnen, att det förekommit våld, hot och kriminalitet i barnens biologiska familj samt att mamman flyttat många gånger. Samtliga dessa faktorer omnämndes, för att kunna beskriva barnens situation och granska hur kommunen förhållit sig till dessa saker. I reportaget nämndes inte NN vid namn och barnen hade fingerade namn för att undvika identifiering. Inga bilder visades på NN och bilderna på barnen var anonymiserade. Redan när det nu anmälda programmet sändes hade fallet uppmärksammats i en rad lokala medier, exempelvis Radio Sjuhärad, Hallandsposten och Borås Tidning. Bland annat hade NN valt att själv framträda med namn och bild tillsammans med sin nye man i lokaltidningen [namnet på tidningen] under 2009 och berättat sin version av händelserna. Flera av de konkreta händelser som anmälaren nämner har inträffat före publiceringen i SVT och kan således inte vara en följd av en eventuell identifiering genom programmet. Förföljelsen av NN fanns dokumenterad flera månader innan reportaget i Uppdrag granskning sändes. Incidenten med den repade bilen som omnämns i anmälan fick reportern till exempel berättad för sig av en källa redan vid researchen inför programmet. När SVT:s reporter träffade NN i augusti 2010, fick hon veta att NN redan då känt sig trakasserad och därför tvingats flytta från [ ] kommun till en annan kommun. I anmälan till granskningsnämnden skriver anmälaren att NN tvingades flytta på grund av den förföljelse programmet orsakade, men reportern fick alltså uppgiften att familjen flyttade från kommunen mer än två månader före sändningen av programmet. Att dessa händelser inträffat före sändningen av reportaget i Uppdrag granskning vidimeras också av NN:s egen version av händelseförloppet, såsom det framställs i den senaste kammarrättsdomen i ärendet. Sammanfattningsvis har de händelser anmälaren påstår skulle ha hänt till följd av programmet inträffat före sändningen av programmet. Detta visar också att NN:s identitet och konflikten om barnen var väl känd för en vid krets av personer som bor i de aktuella områdena.

4/9 De bilder på husfasader som visades syftade till att illustrera de många flyttar som barnen utsattes för under en mycket begränsad tid. För de personer som redan kände till förhållandena kan dessa bilder möjligen vara igenkännbara, trots att barnen bara bott i husen under kortare tid och dessutom hunnit flytta vidare. Enligt granskningsnämndens praxis måste dock en vidare krets än de som redan kände till förhållandena kunnat identifiera personen, för att ett intrång i dennes privatliv ska kunna anses ha skett. Att kretsen av personer som skulle kunna identifiera NN genom dessa bilder eller genom det som berättades i inslaget skulle ha utökats är enligt SVT:s uppfattning inte troligt. De uppgifter som lämnats om NN i Uppdrag granskning är varsamt hanterade och har endast publicerats för att kunna beskriva barnens utsatthet och granska kommunens hantering av fallet. I den mån granskningsnämnden trots detta skulle anse att det lämnats uppgifter om NN av intrångskaraktär, är dessa redan kända för en relativt vid krets av människor. Att denna krets skulle ha utökats genom just reportaget i Uppdrag granskning är enligt SVT:s uppfattning inte troligt. Sammanfattningsvis kan SVT inte finna att programmet strider mot bestämmelsen om respekt för den enskildes privatliv. ANMÄLARENS KOMMENTAR NN:s ombud har i en kommentar till SVT:s yttrande bekräftat att det som anförts i anmälan om det som inträffade i kassakön, på bensinstationen, kidnappningsförsöket med mera inte inträffade efter programmet så som sades i anmälan, utan inträffade före programmet, i maj 2010. Anmälarens ombud anför därtill sammanfattningsvis följande. Det är ändå så att Uppdrag Granskning medfört stora svårigheter för den biologiska mamman och hennes familj inklusive deras hemmavarande barn samt framförallt för de två aktuella barnen som programmet handlade om. I programmet angavs att det förekommit våld, hot och kriminalitet i barnens biologiska familj och att mamman flyttat många gånger. Detta i kombination med att de olika bostäder som familjen haft filmades samt att det visades bilder på barnen försvårade deras liv. Det förhållandet att barnens ansikten var bortsuddade hade ingen större betydelse. Barnens kläder, kroppsspråk, hårfärg, ungefärliga ålder med mera framgick ändå av bilderna. Syftet med programmet var att granska [ ] kommuns agerande att ta barnen ifrån familjehemmet trots att barnen hade bott en längre tid i det hemmet. Det handlar således om förhållandena i familjehemmet och samarbetet mellan familjehemmet och [ ] kommun samt [ ] kommuns agerande i förhållande till familjehemmet. För att göra denna granskning behövs ingen offentlig nedvärdering av den biologiska mamman och hennes familj samt filmning av deras bostäder och av barnen. Det är givet med den genomslagskraft som tv-mediet har att den biologiska familjen och barnen for mycket illa av att bli kända på detta sätt för en mycket större krets och dessutom på detta

5/9 negativa sätt. Det är dessutom inte korrekt att det har förekommit våld, hot och kriminalitet i den biologiska familjen. Det är däremot riktigt att familjen i nutid utsatts för våld, hot och kriminalitet och att enskilda familjemedlemmar för lång tid sedan har utsatt omgivningen för sådant. Det är riktigt att den biologiska mamman framträdde i tidningen och berättade sin version av händelserna. Just på grund av att det var hennes egen version av händelserna blev hon inte skadad därav. Det är riktigt att det fanns viss begränsad nyhetsrapportering om fallet i lokala medier före programmet men det förhållandet att andra felaktigt rapporterat om det berättigar inte Uppdrag Granskning att också göra en felaktig rapportering. Detta särskilt med beaktande av tv:s genomslagskraft och den ovan angivna fullständigt onödiga filmningen av bostäderna och barnen samt den verbala nedvärderingen av den biologiska familjen. Det är mycket svårt att se det berättigade i att ange i programmet att barnen under åtta månader tvingats att sova i sju olika sängar, vilket i sig inte är riktigt, och därefter tillägga att frågan är hur de då ska veta var de hör hemma?. Programmets granskning handlade ju inte om den biologiska familjen utan om det förment felaktiga beslutet att ta barnen ifrån familjehemmet och [ ] kommuns agerande när detta gjordes. SVT uppger att det inte är troligt att kretsen av personer som identifierar den biologiska mamman genom bilderna i programmet och vad som berättades om henne utökades. Den biologiska mamman vet att så var fallet eftersom trycket på henne och hennes familj blev avsevärt större efter programmet. Genom programmet blev familjen känd utanför kommunen och utsatt även när hon vistades där och hälsade på vänner och bekanta. Familjen med barnen blev genom programmet riksbekanta. Det är dock inte det förhållandet att familjen blev mycket känd över hela landet som är av betydelse utan det är de negativa förhållanden om familjen som helt onödigt återgavs i programmet som är det väsentliga. Det går an att vara positivt känd men är svårt att vara negativt känd. Avslutningsvis anger SVT att man varsamt redovisat uppgifter om mamman. Detta är definitivt felaktigt. Den redovisning som gjorts har varit hänsynslös mot mamman och hennes familj samt framförallt mot barnen och det gäller samtliga barn, det vill säga både det hemmavarande barnet, de två barnen i programmet samt även i mycket stor utsträckning hennes äldsta barn som går i skolan. SVT anger vidare som skäl att det velat visa barnens utsatthet. Det fanns då när programmet gjordes och sändes ingen utsatthet för barnen i förhållande till den biologiska mamman för barnen var då tryggt placerade i ett annat familjehem. Det fanns således inget som helst skäl för att utsätta barnen och den biologiska mamman för nedvärdering och göra dem riksbekanta. Sammanfattningsvis strider programmet mot bestämmelserna om enskilds privatliv.

6/9 SVT:S TILLÄGGSYTTRANDE SVT har getts tillfälle att svara på anmälarens kommentar och att svara på följande frågor. Har de uppgifter som lämnades i programmet om den biologiska mamman, som exempelvis att hon dömts för våld och hot mot tjänsteman och att det förekommit våld, hot och kriminalitet i barnens biologiska familj, varit kända för en vidare krets sedan tidigare? På vilket sätt har dessa uppgifter i så fall tillkännagetts? Vilka uppgifter eller vilka typer av uppgifter har förekommit i den tidigare mediebevakning som SVT refererar till i sitt yttrande? Vilka uppgifter har den biologiska mamman själv lämnat i lokaltidningen? I sitt tilläggsyttrande anför SVT i huvudsak följande. De händelser som NN:s ombud tillstår har ägt rum före programmet att mammans identitet och konflikten om barnen redan före sändningen av det anmälda inslaget var väl känd för en vid krets av personer som bor i de aktuella områdena. Nu hävdar anmälaren i stället att den biologiska mamman blivit känd för en mycket större krets. Anmälaren skriver bland annat att SVT gjort familjen riksbekant och att familjen blev mycket känd över hela landet. SVT ställer sig frågande till dessa påståenden eftersom det i inslaget inte nämndes något namn på mamman, barnen hade fingerade namn, inga bilder visades på mamman och bilderna på barnen var anonymiserade. Barnens ansikten syns inte någonstans i programmet. Som SVT anfört i sitt yttrande så har samtliga de uppgifter som omnämnts, haft till syfte att beskriva bakgrunden till barnens situation och granska hur kommunen förhållit sig. Mot bakgrund av bland annat Barnkonventionen menar SVT att det faller väl inom programföretagets granskande uppdrag, att granska och skildra hur kommunen agerat i förhållande till bland annat artikel 3 i konventionen. När det gäller anmälarens påståenden om brister i saklighet och opartiskhet vill SVT påminna om att programmet är friat i dessa delar av granskningsnämnden. SVT har i sitt yttrande givit exempel på medier som rapporterat om historien samt angivit en länk till artikeln i [ ]. När det gäller artikeln är det mycket riktigt så som anmälaren påpekar att det är den biologiska mamman som berättar sin version av bakgrunden till omhändertagandet. Anmälaren skriver just på grund av att det var hennes egen version av händelserna blev hon inte skadad därav. SVT har förståelse för detta synsätt ur anmälarens perspektiv. Det skulle dock få långtgående konsekvenser för yttrandefriheten, om den som själv sökt offentlighetens ljus genom detta agerande skulle omöjliggöra en granskning av missförhållanden och skildringar av viktiga principfrågor. Enligt SVT skulle dessa konsekvenser vara orimliga. SVT vill i sammanhanget också åberopa granskningsnämndens praxis. Ett exempel är granskningsnämndens friande beslut i november 2010 avseende Uppdrag granskning med diarienummer 10/00242 och 10/00325. Reportaget handlade om ett våldtäktsfall på en skola i Bjästa och den ryktesspridning som förekom därefter, både på Internet och i samhället, samt om de konsekvenser som händelsen fick. Mamman till den våldtäktsdömde pojken hade ägnat sig åt opinionsbildning mot de fällande domarna

7/9 mot hennes son. I denna opinionsbildning hade hon inte dolt sin sons identitet. Det var SVT:s avsikt att anonymisera pojken men det faktum att pojkens namn och personuppgifter fanns lättillgängliga på Internet redan innan programmet sändes, försvårade för redaktionen att skydda pojkens identitet. Redaktionen använde bland annat ett fingerat namn och suddade ansiktet de gånger pojken var med i bild. Däremot nämndes den lilla ort där händelserna ägt rum eftersom redaktionen bedömde det nödvändigt för att kunna ställa frågor till de ansvariga inom skolan. I reportaget ställdes rykten som florerade mot de fakta som återfanns i domar och förundersökningar. Således lämnades ett antal uppgifter om pojken som inte tidigare var kända för det stora antal personer som redan kände till hans identitet. Bland annat spelades en bandinspelning upp från förhöret med pojken när han erkände och berättade om våldtäkten på flickan. Granskningsnämnden friade programmet eftersom nämnden ansåg att SVT fick anses ha gjort vad som rimligen kan krävas för att Oskar inte skulle kunna identifieras av en större krets av personer än de som redan kände till de aktuella förhållandena. I praktiken var det alltså omöjligt för redaktionen att publicera relevanta och principiellt viktiga uppgifter utan att de personer som kände till pojkens identitet också fick veta nya uppgifter om honom. SVT menar att samma princip måste gälla i det nu aktuella fallet och att SVT har gjort vad som rimligen kan krävas för att inte peka ut mamman för en större krets än de som redan känt till förhållandena. I den mån mamman skulle kunna ha blivit identifierad av en större krets än de som redan kände till förhållandena anser SVT att detta intrång vägs upp av det oavvisliga allmänintresset för de viktiga principfrågor som programmet belyser. Sammanfattningsvis kan SVT inte finna att programmet strider mot bestämmelsen om enskilds privatliv i sändningstillståndet. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska respektera den enskildes privatliv i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat (6 i sändningstillståndet). Programverksamheten ska bedrivas sakligt och med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (6 i sändningstillståndet).

8/9 TIDIGARE PRÖVNING Granskningsnämnden har inom ramen för ett tidigare ärende prövat programmets överensstämmelse med bestämmelsen om opartiskhet (beslut 10/01017). Anmälaren i det ärendet ansåg att NN svartmålades genom programmet och anmälaren var kritisk till att NN:s sida av saken inte kom fram. Anmälaren hade även invändningar angående intrång i familjens privatliv men programmet prövades inte mot bestämmelsen om respekt för den enskildes privatliv med anledning av att något medgivande inte inkom från de berörda. Programmet friades avseende frågan om opartiskhet och i sin bedömning sa nämnden följande. Granskningsnämnden finner att kritiken i programmet riktades mot [ ] kommun som var ansvarig för beslutet rörande familjehemsbarnen. Eftersom de ansvariga på kommunen fick stort utrymme att bemöta kritiken finner nämnden att programmet inte strider mot kravet på opartiskhet i sändningstillståndet. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden har i det ovan refererade beslutet prövat programmets överensstämmelse med kravet på opartiskhet. Nämnden finner inte skäl att på nytt pröva programmet i fråga om opartiskhet. Nämnden kan vidare inte finna att anmälarens invändningar medför att programmet strider mot kravet på saklighet. Vad avser frågan om respekt för privatlivet gör nämnden följande bedömning. I programmet namngavs de kommuner som NN hade flyttat mellan och det visades även bilder på hus som hon och barnen hade bott i. Granskningsnämnden finner därför inte skäl att ifrågasätta NN:s uppgift om att hon blivit identifierad genom programmet. Vid bedömningen av om uppgifterna om NN varit av intrångskaraktär har det betydelse att NN framträtt i en lokaltidning och uttalat sig om omhändertagandet av hennes barn och då själv medverkat till att uppgifter av det slag som också förekom i programmet publicerats. I programmet lämnades dock uppgifter om brott som NN begått och som förekommit i den nära familjemiljön. Uppgifterna, som var nya, har i sig inte ifrågasatts. Mot bakgrund av att syftet med programmet var att granska kommunens beslut och handlande i samband med beslut om barnens omhändertagande och NN:s umgänge med dem, anser granskningsnämnden att de nya uppgifterna hade en sådan betydelse för framställningen att intrånget i NN:s privatliv var motiverat.

9/9 Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff, Maria Edström, Annika Åhnberg, Leif Hedman, Pia Kronqvist (skiljaktig) och Helena Jäderblom efter föredragning av Nidia Larsson. På granskningsnämndens vägnar Kerstin Calissendorff Nidia Larsson SKILJAKTIG MENING Ledamoten Pia Kronqvist var skiljaktig. Enligt hennes mening borde andra stycket under rubriken Granskningsnämndens bedömning ha följande lydelse. I programmet namngavs de kommuner som NN hade flyttat mellan och det visades även bilder på hus som hon och barnen hade bott i. Granskningsnämnden finner därför inte skäl att ifrågasätta NN:s uppgift om att hon blivit identifierad genom programmet. Mot bakgrund av de uppgifter som SVT inkommit med kan nämnden konstatera att NN innan programmet sändes hade framträtt i en lokaltidning och uttalat sig om att flera av hennes barn hade tvångsomhändertagits. Utöver de uppgifter som framkom i den nämnda artikeln sades dock i Uppdrag granskning De förlorade barnen även att NN dömts för våld och hot mot tjänsteman i samband med omhändertagande. Det lämnades även uppgifter om NN:s mans kriminella bakgrund i programmet. Enligt nämnden har SVT inte visat grund för att dessa uppgifter innan programmet sändes varit kända ens för den lokala krets som redan innan sändningen av programmet kan antas ha känt till det aktuella ärendet. Nämnden anser vidare att uppgifterna var av den karaktären att de innebar ett intrång i NN:s privatliv och att intrånget inte kan anses motiverat av ett oavvisligt allmänt intresse. Programmet strider därför mot bestämmelsen om respekt för den enskildes privatliv. Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.