Protokoll 1 (5) Folkhälso- och tandvårdsutskottet Folktandvården/Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten David Kvicklund LK/160033 Plats Beslutande Ersättare I tjänsten Justering Lokal Pilstjärnan, Landstingshuset Gert Ohlsson (L) Monica Gundahl (S) Nina Koivumaa (M) Kenneth Johannesson (S) Erik Olsson (S) Eva Hallström (MP) David Kvicklund, sekreterare och kommunikatör, Folktandvården Birgitta Haglund, tandvårdschef, Folktandvården Peter Björn, ekonomichef, Folktandvården Agne Nihlson, övertandläkare, Patient och medborgastödsenheten Bengt Stenström, biträdande divisionschef och utvecklingsledare, division Psykiatri Anna-Carin Johansson, enhetschef, Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg, Utvecklingsenheten Kaj Sundström, folkhälsostrateg, Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Annika Sundelin, folkhälsostrateg, Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Utsågs Monica Gundahl att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 1 Godkännande av dagordning Mötets dagordning godkänns. Nina Koivumaa (M), som ny ledamot i utskottet och hälsas särskilt välkommen. 2 LK/152604 Remissvar om förebyggande och behandling av spelmissbruk Bengt Stenström, biträdande divisionschef och utvecklingsledare inom division Psykiatri, berättar om landstingets remissvar på den promemoria som kommit från Socialdepartementet. Förslaget föreslår att kommunerna och landstingen ska öka sitt arbete med att förhindra spelmissbrukare Att spelberoende är ett omfattande folkhälsoproblem är väl känt. Översätts de nationella siffrorna som redovisas i promemorian har ungefär 4 700 vuxna i Värmland spelproblematik och cirka 670 av dessa har ett så omfattande spelmissbruk att de skulle vara i behov av behandling. Idag är det dock få av dessa som på eget initiativ söker sig för att få hjälp till landstinget. De statliga anslagen är idag också otillräckliga för att bemöta problematiken, vilket Stenström kommenterar i sitt remissvar. Departementets utredning, och landstingets remissvar, omfattar spel om pengar. Utredningen omfattar därmed inte övrigt spelmissbruk (teve- och datorspel, exempelvis). Utskottet anser att styrelsen bör ställa sig bakom det föreslagna remissvaret.
LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/160033 2 (5) 3 LK/153079 Förslag på remissvar kring jämställdhetsarbete Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg på Utvecklingsenheten, berättar om de nationella uppdaterade jämställdhetspolitiska fem delmålen. De är nu: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande i samhällets alla sektorer. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet och ska ha samma möjligheter att kombinera betalt arbete med privat- och familjeliv. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller livslångt lärande och personlig utveckling. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställd hälsa, vård och omsorg. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller hälsa, vård och omsorg livet ut. Det sista delmålet är helt nytt, medan de andra omarbetats. Utredningen påtalar att maskulinetsnormer fortfarande är en riskfaktor i hälsosammanhang. Exempelvis vid bemötande i samband med kontakter och besök med vården. Utredningen föreslår vidare att en särskild jämställdhetsmyndighet inrättas. Landstingets remissvar samtycker till de förändringar utredningen föreslår. Förslaget om ny myndighet på området ställer sig Löfvenberg positiv till. Landstinget betonar i remissvaret att myndigheten, åtminstone, kan spela en roll under en tidsperiod inledande decennier. Utskottet anser att styrelsen bör ställa sig bakom det föreslagna remissvaret. 4 Från HIV/STI till SRHR (Sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter) År 2010 tog landstingsstyrelsen beslut om HIV/STI-förebyggande arbete i Värmland (Strategidokument 2010-2014) med målgrupp ungdomar-unga vuxna. Denna har, sedan en tid tillbaka, löpt ut. Anna-Carin Johansson, enhetschef på Folkhälsa- och samhällsmedicin, redogör för det arbete och nationella förslaget som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten initierat kring området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR-strategi). Om förslaget träder i kraft innebär det att att arbetets omfattning på landstingsnivå utökas från HIV/STI arbete (som
LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/160033 3 (5) främst gäller yngre målgrupper) till SRHR-arbete som inkluderar en bredare målgrupp. Strategin är dock inte antagen och beslutad på nationell nivå ännu. Utskottets synpunkter till handläggaren: Utskottet föreslår att Lisa Brunzell på Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, som varit operativt ansvarig för Strategidokument 2010-2014, bjuds in till kommande sammanträde för att återkoppla om Landstinget i Värmlands arbete och resultat. 5 Implementering av sjukdomsförebyggande metoder en lägesrapport Folkhälsostrategerna Kaj Sundström och Annika Sundelin från Folkhälsooch samhällsmedicinska enheten berättar om arbetet kring landstingets implementering av sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjen omfattar preventivt arbete kring tobaksbruk, matvanor, alkohol och övervikt. En del och en metod i landstingets arbete är utbildningar kring Motiverande samtal (MI) och det hälsofrämjande förhållningssättet. Under de senaste åren är några av de viktigaste, och största, landstingssatsningarna på området projektet för bättre levnadsvanor inom division psykiatri, arbetet kring den hälsofrämjande arbetsplatsen, fysisk aktivitet på recept (FaR)-förskrivarutbildning och hälsosamma matvanor (med hjälp av dietist). De berättar vidare att tidiga insatser med rehabilitering och hälsosamma levnadsvanor har betydelse på en rad olika områden, exempelvis kan cancersjuka som slutar röka 6-8 veckor före sin operation dels få betydligt mindre komplikationer efter behandling och dels öka sina chanser att behålla sig rökfria i sina fortsatta liv. Under 2016 är några av satsningarna på området kring sjukdomsförebyggande metoder tobaksfri uppväxt, utbildningsdag kring levnadsvanor för ST-läkare och fortsättning av ovan nämnt cancerprojekt. 6 LK/152909 Granskning av uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård i Landstinget i Värmland Tandvårdschefen Birgitta Haglund berättar tillsammans med Folktandvårdens ekonomichef Peter Björn och Agne Nihlson, övertandläkare på Patientoch medborgarstödsenheten, om den granskning som landstingsrevisorerna (genom konsulthjälp från företaget Kontigo) genomfört av den uppsökande verksamheten och nödvändiga tandvården i Landstinget i Värmland. Granskningen innefattar några synpunkter på hur arbetet fungerar. Gränssnittet mellan folktandvården som utförare och Patient och medbogarsstödsenheten som beställare behöver förtydligas, påtalar granskningen. Folktandvården samtycker och stödjer granskningens idé om att budgetansvaret bör flyttas till Patient och medborgarstödsenheten. Det underlättar kravet, som finns, kring särredovisning och folktandvården kan mer tydligt hålla sin konkurrensneutralitet på punkten. Granskningen har också synpunkter på hur utbildning till anhöriga kring att sköta munvård i hemmet (som idag ligger under kommunens ansvar) fungerar. Folktandvården anser,
LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/160033 4 (5) via remissvaret, att det bör göras en grundlig utredning kring landstingets styrning och ledning av folktandvården och hur den ska anpassas efter folktandvårdens speciella förutsättningar samt hur statens särskilda krav på särredovisning och transparens uppfylls. Utskottet anser att styrelsen bör ställa sig bakom det föreslagna remissvaret och stödjer särskilt folktandvårdens förslag om att en grundlig utredning kring hur landstingets styrning av hur folktandvården fungerar samt hur kravet på särredovisning och transparens uppfylls, med tanke på folktandvårdens speciella förutsättningar. 7 Asyltandvården i Värmland en lägesrapport Tandvårdschefen Birgitta Haglund berättar om det nuvarande läget kring asyltandvården i Värmland. Sedan förra sammanträdet i december har folktandvården kommunicerat bestämmelser till privata tandläkare som har jour, vilka också har i uppdrag att ta hand om akutsökande asylpatienter. I övrigt pågår, och fortsätter, folktandvården sina rundresor till länets samtliga asylboenden. 8 Studie kring frisktandvård Tandvårdschefen Birgitta Haglund berättar om den nyligen publicerade studie som genomförts av Charlotte Andrén Andås, doktorand vid institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin i Göteborg kring frisktandvårdsavtalet (där patienten betalar regelbundet för sin tandvård). Inom ramen för studien följdes och jämfördes 6200 patienter, mellan 2006 och 2013, som alla besökt tandvården regelbundet (antingen genom abonnemangstandvårdsmodellen eller genom att betala i samband med sina besök). Resultatet visar att risken att drabbas av karies var signifikanta 50 procent större hos de som valt att betala på traditionell väg för sin tandvård jämfört med de som valt att ha frisktandvård. Behandlingsmässigt visar studien vidare att de som har frisktandvårdsavtal har färre lagningar och mer förebyggande åtgärder vilket Haglund menar stimulerar en god munhälsa. Utskottets synpunkter till handläggaren: Utskottet anser att redogörelsen, och den nya studien kring frisktandvård, även bör presenteras för landstingsstyrelsen.
LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/160033 5 (5) Vid protokollet David Kvicklund Justerat den / 2016 Gert Ohlsson Monica Gundahl