2. PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR

2. PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR KOMMUNENS LÄGE OCH KARAKTÄR Kommunen bildades i nuvarande form 1974, då sammanläggning av de tidigare kommunerna Munkedal, Svarteborg och Sörbygden ägde rum. Landarealen är 637 km 2, vilket ger Munkedal en tredjeplats i storlek i landskapet efter Tanum och Uddevalla. Munkedals läge mitt i Bohuslän innebär att avståndet till Svinesund vid norska gränsen (80 km) är ungefär lika långt som till Göteborg (110 km). Från centralorten Munkedal är det ca 25 km till Uddevalla. I kommunen finns många olika landskapstyper representerade, alltifrån det typiskt Bohuslänska med dramatiskt uppskjutande berg ur bördiga slätter, som vid Bärfendal, till fjällnatur och hedlandskap på Kynnefjäll i de nordligaste delarna samt ett av länets största vattendrag, den fiskrika Örekilsälven. Längst i söder når kommunen havet och de inre delarna av Gullmarsfjorden, Sveriges enda riktiga fjord. PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Kommunen består till största delen av jord- och skogsbruksdominerad landsbygd. I vissa delar, som dalgångs- och slättlandskapen i sydväst samt kring Örekilsälven, dominerar den öppna jordbruksmarken. Det är också här man hittar tätbebyggelsen. I andra områden breder skogen ut sig endast avbruten av relativt små uppodlade områden. Kring gamla väg E6, Bohusbanan samt Örekilsälven har kommunens större samhällen och verksamhetsområden vuxit fram. Utmed E6 ligger som på ett pärlband samhällena Munkedal, Håby, Dingle, och Hällevadsholm. I kommunens nordöstra del ligger Hedekas samhälle. Andra bebyggelsepräglade områden är Tungenäsets kustnära delar, Saltkällan, Bärfendal, Svarteborg, Valbo-Ryr, Hede och Sanne. KOMMUNEN I ETT REGIONALT PERSPEKTIV Munkedal ingår i det nya stora västsvenska länet Västra Götalands län. Genomförandet av storlänet innebär stora förändringar och delvis nya roller. Länsstyrelsen har fått mer tillsyn och kontroll samtidigt som ett nytt Regionfullmäktige tagit över landstingens tidigare verksamhet, bl a infrastrukturfrågor. Detta betyder att kontaktytorna mellan Bohuslän och Dalsland fortsättningsvis integreras mer och perspektiven vidgas till att omfatta en större omvärld på alla områden. Kommunikationsmässigt har Munkedals kommun ett strategiskt mycket bra läge. E6 ger god kontakt med inte bara Fyrstadsområdet utan också med Oslo- och Göteborgsregionerna. Bohusbanan går genom kommunen och tätorterna Munkedal, Dingle och Hällevadsholm. I centralorten Munkedal har en utveckling av ett resecentrum påbörjats. Fortsatt utbyggnad av väg E6 med förbättrad standard och framkomlighet kommer att förstärka kommunens strategiska läge i regionen. Genom för- 4

bättrade kommunikationer, närheten till en bredare arbetsmarknad och möjligheter att erbjuda goda boende- och fritidsmiljöer innebär sammantaget att förutsättningarna för en positiv utveckling förstärkts. Kan man dessutom skapa möjligheter för ett än mer differentierat näringsliv ökar såväl kommunens attraktionskraft som uthållighet. BEFOLKNING Munkedals kommun har ca 10.600 invånare. Fram till 1970 minskade befolkningen till ca 9.800 invånare för att därefter öka till drygt 11. 000 invånare år 1990. Under 1990-talet har befolkningen successivt minskat något och uppgick 1998-12-31 till 10 633 personer. Orsakerna till utvecklingen är flera och kan sammanfattas i Åldersstruktur; befolkningen blir allt äldre. Andelen över 75 år ökar betydligt. Fruktsamhet; det föds allt färre barn. Efter födelsetoppar på 2,5 barn per kvinna så ligger Munkedal idag på 1,7 barn per kvinna. Internationellt ligger man ännu lägre. Dödlighet; ökningen i medellivslängd som vi haft sedan sekelskiftet har planat ut. Födelsenetto (förhållandet mellan födda och döda); har under senare år varit negativt. In- och utflyttning; det flyttar ut fler personer än det flyttar in i kommunen. Flyttningsnettot har varit negativt sedan början på 90-talet, särskilt i åldersgruppen 20-34 år. Kommunens senaste befolkningsprognos (1997-2002) antogs av kommunstyrelsen våren 1998. Prognosens huvudalternativ, som är beräknat utifrån ett antagande om ett negativt flyttningsnetto med 60 personer per år, innebär minskning av befolkningen från ca 10.700 år 1997 till ca 10.300 invånare år 2002. De åldersgrupper som enligt prognosen till antalet kommer att minska mest markant är barn 0-6 år och personer i yrkesverksam ålder 25-64 år. Befolkningens åldersfördelning 1997-2002 enligt befolkningsprognosen samt faktiska tal 1998-12-31 Åldersgr. 1997 2002 Diff % 1998-12-31 0-6 935 734-201 -21 867 7-15 1.304 1.243-61 -5 1.306 16-18 400 431 31 8 293* 19-24 671 612-59 -9 772* 25-64 5.297 5.106-191 -4 5.274 65-74 1.027 962-65 -6 1.057 75-1.073 1.098 25 2 1.064 Totalt 10.737 10.273-464 4 10.633 Källa: SCB:s tabell Befpak 98-demografen och kommunens befolkningsprognos 1997-2002 * gäller 16-17 år resp 18-24 år Folkmängdens fördelning i kommunens tätorter 1997-12-31 och 1998-12-31 Tätort 1997 % 1998 % Munkedal 3.968 3.934 Dingle 909 885 Hällevadsholm 738 719 Hedekas 346 333 Totalt tätort 5.961 56 5.871 55 Landsbygd 4.776 44 4.762 45 Totalt i kn 10.737 10.633 Källa: SCB:s tabell Befpak 98-demografen Fördelningen på församling och kommundelar var 1998-12-31: Kommundel Antal Totalt Munkedal Foss 5.133 Håby 493 Valbo-Ryr 284 5.910 Svarteborg Svarteborg 2.727 Bärfendal 239 2.966 Sörbygden Sanne 221 Krokstad 1.045 Hede 491 1.757 Totalt 10.633 Källa: SCB:s tabell Befpak 98-demografen 5

HUSHÅLL OCH BOSTADSBYGGANDE Antalet hushåll i Munkedal har ökat från 3.879 år 1975 till 4.654 år 1990. Antalet boende per hushåll har under samma period minskat från 2,6 år 1975 till 2,3 år 1990. Fördelningen på olika hushållsstorlekar 1990 var: Hushållsstorlek Antal % 1 - person 1 602 34 2 - person 1 493 32 3 - person 599 13 4 - person 631 14 5 - person 329 7 Totalt 4 654 Källa: FoB 90 Som framgår av tabell ovan består 67 % av alla hushåll i Munkedal av 1- och 2-personshushåll. Dessa består till största delen av unga eller äldre personer. Fördelning på antal lägenheter i småhus respektive flerfamiljshus 1990 resp 1997 var: Antal lgh. 1990 % 1997 % Småhus 3.711 77 3.849 77 Flerfamiljshus 1.096 23 1.161 23 Totalt 4.807 100 5.010 100 Källa: FoB 90 tabell SAM 4 Antalet tomma lägenheter har under senare år minskat markant. För närvarande finns ca 25-30 tomma lägenheter inom kommunen, varav större delen i flerfamiljshus. Något utbyggnadsbehov för flerfamiljshus bedöms inte finnas inom överskådlig tid. Inom planlagda områden finns idag en markreserv på ca 325 småhus i tätorterna. Efterfrågan på mycket attraktiva tomter med bra kommunikationer i samband med E6:ans utbyggnad är påtaglig. Kommunen vill därför öka tillgången på sådana tomter bl.a. på Tungenäset. NÄRINGSLIV OCH SYSSELSÄTTNING Inom kommunen finns ca 750 arbetsställen som i huvudsak fördelar sig enligt nedan: Företagsstorlek Antal Enmansföretag 410 1-4 anställda 200 mer än 5 anställda 140 Totalt 750 Källa: KomFakta Av dessa är de största arbetsgivarna: Företag Fast anställda Kommunen 716 Munkedals AB 457 Bohus Rasta 45 New Wave 40 Källa: KomFakta Munkedals näringsliv präglas i hög grad av storföretaget Munkedals AB som förutom att vara stor arbetsgivare också är betydelsefull för olika underentreprenörer inom kommunen. Utöver några medelstora företag är småföretag och företag inom jord- skogsbruk och servicenäringar väl representerade inom kommunen. Inom kommunen finns ett 10-tal företag med klar utvecklingspotential främst inom verkstadsindustrin. Kommunen ligger väl placerad från pendlingssynpunkt. Som grannkommun till stora arbetsplatser i Uddevalla har känningarna av lågkonjunktur varit mycket påtagliga. Å andra sidan ger på sikt en en helt ombyggd E6 förbättrade pendlingsmöjligheter inom en region av betydande storlek som inkluderar hela Fyrstad och hela Bohuslän från Göteborg till Strömstad. 6

Den förvärvsarbetande dagbefolkningen fördelade sig 1997: Antal sysselsatta Näringsgren Män Kvinnor Totalt Jordbruk 200 47 247 Tillverkning 531 133 664 Energiprod., mm 21 2 23 Byggverks. 217 10 227 Handel, komm. 401 238 639 Finansverks, media 108 84 192 Utbildn., forskning 107 218 325 Vård o. omsorg 43 649 692 Kulturella tjänster mm 66 89 155 Off. förvaltning mm 52 102 153 Ospecificerat 78 35 113 Totalt 1.824 1.607 3.431 Källa: SCB:s tabell AMPAK 97 NST 2.3 Cirka två tredjedelar av sysselsättningstillfällena finns inom näringslivet, övriga inom offentlig sektor. Jordbruket har stor betydelse både som näring och som en bevarande faktor för det attraktiva öppna landskapet. Andelen sysselsatta har dock mer än halverats de senaste 10 åren. En viktig förutsättning för att bryta nedgången är att utveckla småföretagande och skapa kompletterande verksamheter i nya banor inom denna sektor. Övriga näringsgrenar ligger förhållandevis stilla. Dock syns en ökning inom handel och tjänstesektorn, som även i framtiden förväntas få en god utveckling. Antalet sysselsatta inom offentlig sektor har procentuellt ökat något under den senaste 10-årsperioden. Offentlig sektor kommer dock troligen att minska i takt med framtida neddragningar till följd av budgetskäl, rationaliseringar och förändring i verksamheten. Utöver de ca 3.400 personer som är sysselsatta inom kommunen tillkommer drygt 1.600 som pendlar till annan kommun för arbete. Samtidigt sker en inpendling till kommunen om ca 750 personer. Den samlade situationen rörande sysselsättningen i kommunen kan kort beskrivas som: Personer i arbetsför ålder, 16-64 år 6 339 varav i arbete inom kommun 3 431 varav utpendlare 1 683 varav öppet arbetslösa ca. 363* varav i åtgärder ca. 156* varav deltidsarbetslösa och timanställda 517 varav i yrkesinriktad rehabilitering 230 varav förtidspensionerade e.dyl. 350 varav i utbildning e. motsv. 25 Personer över 65 år 2 121 Personer under 16 år 2 173 Antal invånare 10 633 * avser juli 1999 Antalet förvärvsarbetande utgör 4 539, ca 70 %, av de personer som är i arbetsför ålder. Av dessa arbetar drygt 1/3 utanför kommunen. Kommunen arbetar aktivt med olika former av arbetsmarknadsåtgärder och med att öka de befintliga företagens konkurrenskraft och stimulera ny företagsetablering. Exempel på sådana åtgärder är kompetenshöjning av arbetskraft, lönebidrag, utvecklingsprojekt för såväl arbetskraft som företag, tillskapandet av attraktiva boende- och verksamhetsmiljöer mm. Verksamhetsområden Tillgång på välbelägna verksamhetsområden är viktig för en hög handlingberedskap mot näringslivet. Inom kommunen finns idag ett 30-tal industritomter inom detaljplanelagda områden. Av dessa finns ca 20 stycken inom Smedbergs industriområde i Munkedal, vilka håller på att iordningställas. I och med E 6:ans nya dragning behöver behovet av strategiskt välbelägen mark analyseras i kommunens framtida planering. Inte minst gäller detta i Munkedal, Dingle, Håby och Saltkällan. SERVICE Grundläggande servicestruktur Centralorten Munkedal utgör centrum för den kommuntäckande servicen. Här finns förutom grundläggande service för traktens befolkning även 7

kommunal och viss statlig administration, vårdmottagning och en förhållandevis god kommersiell service. Dingle och Hällevadsholm kompletterar varandra som serviceorter i Svarteborg. I Sörbygden är Hedekas serviceort. Grundläggande servicefunktioner som skola, förskola, livsmedelsbutik, äldreboende finns i samtliga tätorter liksom post och bank. Barnomsorg och grundskola All barn- och ungdomsverksamhet är organiserad inom 4 upptagningsområden - Munkedal, Stale, Svarteborg och Sörbygden. Härutöver finns 4 kommunövergripande områden av främst övergripande och stödjande karaktär - förvaltningledning, Kungsmarksskolan, Lilla Foss enheten och kulturenheten. Barnomsorgen har totalt 10 daghem och 5 fritidshem fördelade enl följande: Ort Daghem Fritidshem Munkedal Barnkullen Munkedalssk. Kungshöjden Lilla Foss Stale Önnebacka Bruksskolan Folkets Hus Svarteborg Dingle Centrumskolan Hällevadsholm Hällevadsholm Sörbygden Hedekas dagh. Fisketorp Junibacken Katthult Härutöver finns tillgång till dagbarnvårdare i eget hem inom hela kommunen. Inom utbildningen finns totalt 7 skolor med elever i årskurs 0-9 samt två särskoleklasser i Hällevadsholms skola och Kungsmarksskolan: Ort Skola Årskurs Munkedal Munkedalsskolan 0-5 Kungsmarksskolan 6-9 Stale Bruksskolan 0-5 Svarteborg Hällevadsh. skola 0-5 Centrumskskolan 0-5 Sörbygden Hedekas skola 4-9 Fisketorp skola 0-3 Det framtida behovet av barnomsorg är svårt att beräkna på lång sikt. Om utvecklingstendenserna enligt befolkningsprognosen fortsätter uppgår antalet barn i åldersgruppen 0-6 år 2002 till ca 760 personer, en minskning med ca 170 personer från år 1997. År 2010 beräknas antalet barn på motsvarande sätt ha sjunkit med ytterligare ca 100 personer. Denna utveckling kommer med viss fördröjning att få motsvarande konsekvenser inom skolan. Fram till år 2001 är dock antalet elever stabilt med en mindre ökning. Därefter kan antalet elever i således komma att sjunka med ca 300 elever till år 2010. Studerar man närmare de olika upptagningsområdena kommer förändringen i första hand att märkas på Centrumskolan och Munkedalsskolan. En viss ökning kommer att ske på Kungsmarksskolan. Munkedals kommun har under senare år gjort betydande investeringar i ny- och ombyggnad av skolor. Trots denna standardhöjning råder en viss trångboddhet i nuvarande lokaler inom grundskolan. För att kunna möta framtida förändringar inom barnomsorg och grundskola är det synnerligen angeläget att noga analysera utvecklingen och skapa handlingsberedskap för en strukturell förändring av verksamheten alternativt annan användning av lokalbeståndet. Gymnasieutbildning Gymnasieelever får huvudsakligen sin utbildning i Uddevalla kommun. Munkedals kommun ansvarar själv för individuella program samt genomför i samarbete med Östrabogymnasiet och Munkedals AB en processutbildning, en gren i inom industriprogrammet. Dingle Naturbruksgymnasium drivs av Västra Götalandsregionen. Utbildningsprogrammet är treårigt och ger grund för yrkesverksamhet eller efter viss komplettering högskolestudier. Natur- 8

bruksprogrammet ger en bred utbildning för arbete med miljö, skogsbruk, trädgård, djurvård, jordbruk, vattenbruk och kustfiske samt hästhållning. Skolan har totalt 330 elever idag och är en viktig arbetsplats i Dingle. Under sommartid har som komplement till skolans verksamhet startats naturbruksexpo, en utställning som skall vara levande och ha miljöprofil. Här visas hur livsmedel kan produceras och djur kan hållas i enlighet med de mål som anges i Agendas 21 arbetet. Naturbruksexpot vänder sig framförallt till barnfamiljer och äldre som har intresse för djur, växter, natur och miljö. Gymnasieskolan i Uddevalla kommer inom en 5- årsperiod att bli trångbodda och få brist på lokaler. Försök pågår med distansutbildning på hemorten 1-2 dagar i veckan. Framtidsmässigt är detta en trolig utveckling vilket leder till att det kommer att behövas lokaler med IT-stöd på hemorten. Social omsorg Social omsorg har under många år byggts upp för att svara mot behov som växt fram. Ålderdomshem, servicehus, hemtjänst, socialbidrag, gruppboende och daglig sysselsättning är exempel på verksamheter som expanderade under många år. Under det senaste decenniet har den offentliga sektorn fått krav på sig att effektivisera och minska kostnaderna. Hög arbetslöshet, omstruktureringar och neddragningar i andra offentliga sektorer har orsakat kostnadsöverföringar till kommunerna. Synsättet på verksamheten har förändrats från att samhället har omhändertagit människor till att vara stödjande och ge möjlighet till ett självständigt liv. Till detta har lagstiftningen förändrats och stärkts i syfte att öka kvaliten inom övergripande samhällsperspektiv. Vuxenutbildning Olika former av vuxenutbildning, som KOMVUX, Kunskapslyftet, Uppdragsutbildning och studieförbunden, är en viktig samhällelig resurs. Här erbjuds möjligheter att höja kunskapskompetensen och utveckla olika färdigheter, båda viktiga för att ge ökad trygghet i arbetslivet och för att berika fritiden. Högskoleutbildning Högskoleutbildning på distans är något som blir allt vanligare och som innebär en ny möjlighet att inom kommunen kunna erbjuda en vidareutbildning för företag och enskilda. Denna utbildningsform är viktig att ta tillvara och utveckla då den också kan bidra till att ungdomarna blir mer benägna att bo kvar i kommunen. Idag finns det två utbildningar på IC (Informations- Centrum), nämligen systemvetenskap och pedagogik. En utredning pågår om bildandet av ett lärcentrum i kommunen. Befintliga platser i särskilt boende inom äldreomsorgen 1999: Område Serviceh. Gruppbo. Korttidspl. Sjukh. Tot Munkedal Ekebacken 23 11 2 36 Munkåsen 6 6 Rönngården 16 1 17 Allegården 10 33 43 Dingle Dinglegården 21 6 3 30 Hällevadsholm Vässjegården 18 6 3 27 Hedekas Sörbygården 32 6 38 Totalt 110 35 19 33 197 De äldres andel av befolkningen har ökat under flera år i hela Sverige. Enligt kommunens befolkningsprognos för åren 1997-2002 väntas utvecklingen inom gruppen 80-84 åringar vara relativt konstant medan antalet 85 år och äldre kommer att öka från 262 till 318, ca 60 personer mot slutet av perioden. Åldersgruppen 70-80 år väntas däremot sjunka med ca 25 personer under samma period. 9

Under senare år har trenden varit att fler äldre vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt. Som ett led i ökad valmöjlighet har antalet korttidsplatser utökats under senare år för att ge anhöriga möjlighet till avlastning under kortare perioder. Möjligheten att bo kvar i sin hemmiljö förutsätter god fysisk planering i ett övergripande samhällsperspektiv för att öka tillgängligheten till bostad/ bostadsområde samt annan samhällsservice. Som komplement till den yttre miljön behövs resurser till bostads-anpassning. Inom om-sorgsverksamheten krävs bl a anpassning av hemtjänsten liksom utvecklad dagverksamhet för dementa. Sammantaget innebär detta att platsbehovet för särskilt boende är tillgodosett för överskådlig tid. På sikt planeras en ombyggnad av Allégården varvid behovet av rehabiliteringsplatser och sjukhemsplatser får närmare analyseras. Utvecklingen av förebyggande verksamhet planeras genom ett projekt med syfte att stimulera och stödja frivilligverksamhet. Aktivare pensionärer är friskare och har ett mindre vårdbehov. För gruppen funktionshindrade förväntas ett förändrat boendebehov inom en 10-årsperiod. Behovet av traditionellt gruppboende ersätts av individuellt anpassat boende där integrering i bostadsområden blir en naturlig boendeform. Detta behov planeras kunna tillgodoses i det befintliga lägenhetsbeståndet. Sjuk- och hälsovård Vårdcentraler/läkarmottagningar finns för de olika kommundelarna i Munkedal, Dingle och Hedekas. Barnmorskemottagning/preventivmedelsrådgivning finns på vårdcentralerna i Munkedal och Dingle. Kommunla hemsjukvården kan sökas på Allégården i Munkedal. Psykiatri har en öppenvårdsmottagning på stationsvägen i Munkedal. Kommunens sjukhem är Allégården i Munkedal. Här finns också tillgång till arbetsterapi med hjälpmedel och dagrehabilitering med sjukgymnast. Närmaste större sjukhus inom NU-sjukvården är Uddevalla sjukhus och NÄL (Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan). Apotek finns dels i Munkedals centrum, dels vid vårdcentralen i Dingle. Kommersiell service Centralorten Munkedal har ett mångsidigt kommersiellt servicutbud. Här finns livs-medelsbutiker, fackhandlare, post, banker, bibliotek, ett resecentrum under utveckling, systembolag, bensinstationer mm. Munkelands köpcenter i anslutning till E6:an, där ett 20-tal företag och brancher är representerade, förstärker Munkedals betydelse som serviceort även för ett större omland. Även i Dingle, Hedekas och Hällevadsholm finns en förhållandevis god service med livs-medelsbutiker, post och bank, viss fackhandel, bensinstationer mm. I Håby finns ett större motell samt Bohus-Expo som utgör ett gemensamt närings-livscentrum för kommunen och några grannkommuner. Enskild handel i olika former finns även utanför tätorterna, främst utmed E6:an. Distriktssköteskor/Barnavårdscentraler (BVC) finns på vårdcentralerna i Munkedal, Dingle och Hedekas samt på Rönngården i Munkedal. 10