EXAMENSARBETE Kvalitetssäkring av arbetsplaner Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Förord Under min utbildning på Luleå tekniska universitet ingick 15 poäng verksamhetsförlagd utbildning. Jag var 10 veckor på Vectura i Luleå. Under den tiden fick jag uppslaget av Susanne Waara-Johansson, att fördjupa mig i den formella handläggningen av arbetsplanen. Eftersom jag under min praktiktid varit mest inblandad i det skedet av processen kände jag att det var en bra idé. Tack till: Malin Tornberg, arbetsplansamordnare på Trafikverket, för all hjälp med att se arbetsplanens problemområden och hjälp med vidare kontakter inom Trafikverket. Andreas Asplund, projektledare på Trafikverket. Robert Eriksson, marklösen på Trafikverket. Jenny Wåhlin, handläggare på planprövningen Trafikverket. Ett speciellt tack till Susanne Waara-Johansson som varit min handledare och hjälpt mig genom hela processen. Tack till Magnus Lindqvist, avdelnings ansvarig på Vectura för att jag fått möjlighet att sitta på kontoret i Luleå och skriva mitt arbete. Luleå 2011-05-31 I
II
Sammanfattning I januari 2009 bildades Vectura Consulting AB genom en sammanslagning av Vägverket Konsult och Banverket Projektering. Vectura arbetar med transportinfrastruktur och har kontor på 40 orter i Sverige. Trafikverket utkom 2010 med en ny publikation, Arbetsplan Handbok. Där ställs nya krav på utformningen och innehållet i arbetsplanen. Jag har genom samtal med personer på Trafikverket tagit reda på vilka problemområden de ser i handläggningen av arbetsplanerna. Alla talar om misstämmande sakägarförteckningar som det största och viktigaste problemet eftersom arbetsplanen, när den fastställs, ger rätt till markåtkomst. Som resultat av mina studier har jag arbetat fram ett dokument som ska säkerställa att viktiga delar av arbetsplanen inte missas. III
IV
Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund till arbetet... 7 1.2 Företaget... 7 1.3 Problemformulering... 7 1.4 Mål/syfte... 7 1.5 Metod... 7 2 Resultat... 2 2.1 En väg blir till... 2 2.2 Arbetsplan... 3 2.3 Vad säger lagen?... 4 2.4 Arbetsplans faser... 5 2.5 Innehåll... 6 2.6 Trafikverkets synpunkter... 7 3 Diskussion... 9 Referenser... 10 Bilaga 1... 11 Bilaga 2... 12 V
VI
1 Inledning 1.1 Bakgrund till arbetet Som en del i utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå Tekniska Universitet ingår ett examensarbete på 7.5 poäng, Y0009B. De kunskaper och färdigheter som uppnåtts under utbildningstiden ska användas vid arbetet med ett utredningsprojekt. Jag fick möjlighet att göra min verksamhetsförlagda utbildning på Vecturas kontor i Luleå under 10 veckor, som också är en del av programmet. Efter avslutad praktikperiod kom vi överens om att jag även skulle skriva mitt examensarbete på Vectura. 1.2 Företaget Vectura är Sveriges ledande konsultföretag inom transportinfrastruktur. I januari 2009 bildades Vectura Consulting AB genom en sammanslagning av Vägverket Konsult och Banverket Projektering. Idag har företaget över 1100 konsulter och finns på 40 orter i landet. Vectura är indelat i fyra olika divisioner, Järnväg, Mark, miljö och anläggning, Bygg- och projektledning samt Transport och samhälle. På Vecturas Luleå kontor är cirka 60 personer anställda. På divisionen Mark, miljö och anläggning är Magnus Lindqvist avdelningschef i Umeå/Luleå och Susanne Waara-Johansson arbetar som uppdragsledare och har varit min handledare under arbetets gång. 1.3 Problemformulering Trafikverket har under 2010 kommit ut med en ny publikation Arbetsplan Handbok 2010:01 som medfört tydligare krav på arbetsplanernas utformning och innehåll. 1.4 Mål/syfte Syftet med arbetet är att kvalitetssäkra arbetsgången på Vectura under arbetet med arbetsplaner. Målet med arbetet är att ta fram ett dokument för Vectura som kan användas i det dagliga arbetet med arbetsplan och som ska säkerställer kvaliteten. 1.5 Metod Under arbetet med examensarbetet har jag studerat de lagar och förordningar som finns och styr arbetet med arbetsplan. Jag har träffat projektledare, arbetsplansamordnare och markförhandlare på Trafikverket i Luleå. Jag har även haft telefonintervju med en handläggare på planprövningen i Borlänge. Alla dessa kontakter har gett mig en större förståelse för det komplexa arbetet med att ta fram en bra arbetsplan. Susanne Waara- Johansson på Vectura i Luleå har gett mig konsultens syn på arbetet med arbetsplan. Jag har satt mig in i Arbetsplan Handbok, publikation 2010:01, för att se vilka förväntningar Trafikverket har på en arbetsplan. Jag har studerat Vecturas egen befintliga checklista (bilaga 2) och Trafikverkets checklista. VII
2 Resultat 2.1 En väg blir till När Trafikverket har identifierat problem eller brister på ett vägavsnitt arbetar de efter fyrstegsprincipen (En väg blir till). Fyrstegsprincipen är en metod som används för att avgöra vilken åtgärd ett trafikproblem kräver. Första steget i fyrstegsprincipen är att utreda om transportbehovet kan lösas med andra transportmöjligheter, till exempel järnväg eller kollektivtrafik. I det andra steget utreds om det befintliga vägnätet kan utnyttjas effektivare, till exempel genom hastighetsanpassning. I det tredje steget ses det över om problemen kan lösas med mindre åtgärder, till exempel breddning eller förstärkning. Det fjärde och sista steget är nyinvesteringar, till exempel ny väg eller större ombyggnationer. När en ny väg, omläggning av väg eller ombyggnad av väg ska genomföras delas planeringsprocessen in i vägplanering och vägprojektering. Förloppet från början till att en väg byggs kan ta många år. Vägplaneringen innebär att man tar reda på förutsättningarna för att bygga vägen. Under vägplaneringsskedet handlar frågorna om var i grova drag vägen ska dras och allmänna intressen har störst betydelse. Vägplaneringen inleds med en förstudie och om det finns alternativa sträckningar att utreda görs en vägutredning. Vägprojekteringsskedet startar med en arbetsplan och när den är klar görs en bygghandling, under dessa skeden tas de enskilda intressena till vara på. När man bygger en väg regleras vägplaneringen och vägprojekteringen av bland annat väglagen, vägkungörelsen, miljöbalken och plan- och bygglagen. Det finns föreskrifter om miljökonsekvensbeskrivningar och samråd. Förstudie Vägutredning Vägplanering Arbetsplan Bygghandling 2 Vägprojektering
Förstudie- ska vägen byggas? Ett vägbyggnadsprojekt startar alltid med en förstudie och är det första steget i planeringsprocessen. Förstudien innehåller problembeskrivning av de befintliga vägarna och ska resultera i tänkbara lösningar. Förstudien ska besvara ett antal frågor bland annat: Hur ser problemen ut och finns det alternativa sätt att lösa dem på? Nollalternativet vad händer om inget görs? Vilket område kommer att beröras? Förstudien resulterar i ett ställningstagande om projektet ska genomföras och det ska avgöras om projektet kommer att medföra en betydande miljöpåverkan. Vägutredning var ska vägen byggas? Det behövs inte alltid en vägutredning, som är det andra steget i planeringen. Vid projekt där inga alternativa dragningar och lösningar finns kan vägutredningen hoppas över och arbetet med arbetsplanen starta direkt efter förstudien. Vägutredningen ska ge underlag för att val av trafikteknisk standard och en vägkorridor ska kunna göras (En väg blir till). I vägutredningen ska en godkänd MKB ingå. Arbetsplan vägen projekteras I arbetsplanen börjar vägen projekteras och utformningen av vägen visas. Nu ska den lämpligaste sträckningen i vägkorridoren lokaliseras och den mark som behöver tas i anspråk preciseras. Alla förutsättningar undersöks mer noggrant och det anges mer detaljerat hur projektet ska genomföras. Den MKB som skrivs till arbetsplanen ska godkännas av länsstyrelsen. Alla markägare kallas till sakägarsammanträde och får möjlighet att yttra sig angående projektet. När arbetsplanen fastställts har väghållningsmyndigheten rätt att ta vägområdet som angetts med vägrätt. Resultatet blir ett tillstånd att bygga vägen. Bygghandling underlag för byggprocessen Arbetsplanen är inte tillräckligt detaljerad för att vägen ska kunna byggas efter den. Till bygghandlingen utförs detaljerade geotekniska undersökningar och detaljprojektering. Bygghandlingen är en teknisk handling som visar hur projektet ska utföras och utgör underlag till förfrågningsunderlaget. 2.2 Arbetsplan Den nya Handboken - Arbetsplan 2010:01 är framtagen för att vara ett stöd vid framtagande och upprättande av en arbetsplan. Den ersätter Vägverkets Redovisning av arbetsplan Handbok, publikation 1994:72, som sedan 1994 har använts vid arbetet med arbetsplan. När ett projekt anses som byggande av väg ska en arbetsplan alltid upprättas. Det viktigaste är att den ska klargöra hur mycket och vilken mark väghållaren tar i anspråk för att bygga vägen. Syftet med arbetsplanen är att ge väghållaren markåtkomst med vägrätt och tillstånd att bygga vägen på det sätt som redovisats. Arbetsplanen ska visa var vägen ska gå och även redogöra 3
för vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas. Arbetsplanen ska tydliggöra konsekvenserna för den föreslagna åtgärden och reglera väghållningsansvaret. Målgruppen för arbetsplanen är allmänheten och fastighetsägarna, därför ska hänsyn tas vid utformningen av handlingen. Arbetsplanen ska vara lättläst och tydlig, facktermer och förkortningar bör undvikas. Endast väsentlig information ska finnas med, ovidkommande material ska utelämnas. Av arbetsplanens handlingar ska man kunna utläsa syfte och mål med projektet. Samhällsnyttan ska vara större än de intrång som medföljer projektet. Arbetsplanen ska tydligt redovisa hur vägen ska utformas och hur den påverkar omgivningen. Allt markanspråk ska motiveras. Den som bygger en väg ska inte ta mer mark i anspråk än vad som krävs. Mark som tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt och inskränkt vägrätt ska också tydligt framgå och motiveras. Det är väsentligt att det framgår av arbetsplanen vilka skyddsåtgärder, skadeförebyggande åtgärder och försiktighetsmått som ska utföras och vilka effekter de räknas medföra. När väghållningsansvaret förändras ska detta finnas med i arbetsplanen, motiven till förändringen ska tydligt framgå. I arbetet med en arbetsplan ska samråd alltid ske. Samrådens syfte är att samla in kunskap samt att förankra projektet. Minst ett sakägarsammanträde ska hållas på platsen för projektet och alla sakägare ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter. Alla samråd och sakägarsammanträden ska dokumenteras och sedan ingå i arbetsplanen. I samrådskretsen ingår sakägare, kommun, länsstyrelse, miljövårdsmyndigheter och andra som kan ha väsentligt intresse i saken. I arbetsplanens beskrivning bör det framgå hur avgränsningen av samrådskretsen har skett. Om projektet antas medföra en betydande miljöpåverkan eller någon vägutredning inte genomförts ska alltid samråd ske med en utökad krets. Sakägarna delas in i direkt berörda, indirekt berörda och övriga intressenter: Direkt berörda är det som ny mark eller utrymme tas i anspråk av. Innehavare av rättigheter är också direkt berörda, till exempel servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt. Indirekt berörda är bland annat fastigheter som gränsar till vägområdet eller blir berörda av indragning av allmänt underhåll. Fastigheter som blir påverkade av buller eller vibrationer. Fastigheter som blir påverkade av förändrade utfartssituationer. Övriga intressenter är till exempel kommuner, länsstyrelser, övriga berörda myndigheter och lokala organ. Här ska samebyar ingå och om riksintresse för rennäringen berörs även Sametinget. Sakägarförteckningen ska vara bestyrkt av en behörig person enligt mätningskungörelsen. 2.3 Vad säger lagen? Det finns flera lagar och förordningar som ska följas när man upprättar en arbetsplan. Väglagen, vägkungörelsen och vägverkets föreskrifter är alla dokument som styr utformningen av arbetsplanen. I väglagen står det bland annat när en arbetsplan ska upprättas. 4
Enligt 15 väglagen ska en arbetsplan alltid innehålla vilken mark som kommer att behöva tas i anspråk, här finns även hänvisning till miljöbalkens bestämmelser. En väg får inte byggas i strid mot en detaljplan enligt 14 väglagen. Vägen ska utformas estetiskt, enligt 4 väglagen och hänsyn ska tas till enskilda och allmänna intressen. Vägkungörelsen innehåller bestämmelser som säger vad hänsyn ska tas till vid upprättandet av en arbetsplan. Den styr även samråd och utställelse. 25 vägkungörelsen styr förteckningen över markägare och nyttjanderättshavare till fastigheter där mark tas i anspråk. 16 väglagen och 27 vägkungörelsen styr arbetsplanens samrådsparter som till exempel fastighetsägare, myndigheter, länsstyrelse och kommuner. I 26 vägkungörelsen står det att arbetsplanen ska vara så noggrant utarbetad att den i sin helhet kan följas. I vägverkets föreskrifter redovisas vad som ska uppmärksammas förutom det som står i lagstiftningen. Till exempel skyddsåtgärderna som avses att genomföra och skälen till att dessa bedöms tillräckliga. 2.4 Arbetsplans faser Arbetsplan arbetet är indelat i fyra faser, programfas, skissfas (projekteringsfas), förslagsfas och beslutsfas. I Arbetsplan Handbok beskrivs de så här: Programfas: Under det första skedet av arbetet med arbetsplan sätts en projektgrupp samman. Det sker instudering av materialet från tidigare skeden, förstudie och eventuell vägutredning. De projektmål som finns konkretiseras ytterligare. Materialet ses över och aktualiteten och bedömningarna kontrolleras. I programfasen tas beslut om teknisk standard för vägen, till exempel referenshastighet, dimensionerande trafik och linjeföring. Det upprättas en ekonomisk- och tidsmässig plan för arbetsplanens upprättande. Ett förfrågningsunderlag tas fram och en konsult upphandlas i slutet av programfasen. Skissfas: Utifrån tidigare material avgörs vilka ytterligare faktainsamlingar som behövs. Kompletterande undersökningar genomförs. När det är klart påbörjas projekteringen. Målet är att redovisa hur vägen ska byggas. Parallellt med projekteringen görs miljökonsekvensbeskrivningen. Den kunskapen används för att anpassa och utforma projektet till landskapet och miljöförutsättningarna. MKB:n kan innehålla flera olika lösningar men de som kommer att genomföras ska tydligt redovisas i arbetsplanens beskrivning. Under hela arbetet är det viktigt att kontinuerligt stämma av massbalansen, att kunna nyttja befintligt material har stor påverkan på totalekonomin för projektet. 5
I arbetet med arbetsplanen bör man sträva efter att göra en bred konsekvensbeskrivning av olika lösningar. Konsekvensanalysen ska sedan leda till en utformning av vägen. Skillnader och likheter mellan alternativen ska beskrivas. För att resultatet ska bli fungerande lösningar måste de olika teknikområdena samarbeta. Ett integrerat arbetssätt är därför ett måste. Samrådshandlingar tas fram. Förslagsfas: Nu genomförs en kostnadsberäkning. MKB:n ska godkännas av länsstyrelsen och sedan, om projekteringen anses klar, kan arbetsplanen ställas ut. Allt material sammanställs med en version av vägens utformning och läge. Det är viktigt att sakägarkretsen är riktigt avgränsad och att informationen har funnits tillgänglig för dem som berörs. Beslutsfas: Väghållningsmyndigheten begär fastställelse av arbetsplanen och en oberoende prövning görs. Den formella handläggningen av arbetsplanen granskas och en helhetsbedömning av samtliga konsekvenser sker. Det görs en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Prövningen görs utifrån kraven i lagstiftningen som finns. Eftersom arbetsplanen fastställs utifrån vad som redovisats i beskrivningen kommer skyddsåtgärderna och andra åtaganden också att fastställas. 2.5 Innehåll Det finns handlingar som ska, bör eller kan ingå i en arbetsplan enligt Arbetsplan Handboken. Framsida och pärmrygg ska finnas. Det bör finnas en orienteringskarta som förtydligar vägens placering på framsidan. Ett försättsblad bör finnas. Innehållsförteckning ska finnas. En beskrivning ska finnas med som på ett tydligt sätt ger nödvändig information om arbetsplanen. Beskrivningen ska visa de åtgärder och åtaganden som ingår och ska följas. Kompletteringar och revideringar efter utställelse ska redovisas. En av länsstyrelsen godkänd MKB ska finnas med. Geotekniska och övriga tekniska PM kan förekomma. Kostnadsberäkning ska redovisas. Det ska finnas en komplett sakägarförteckning över direkt berörda, indirekt berörda och övriga intressenter. En samrådsredogörelse och dokumentation från sakägarsammanträde ska ingå i arbetsplanen. 6
Kommunala planer för området som berörs ska finnas med. En ritningsförteckning bör finnas. Ett antal ritningar ska finnas med, orienteringskarta, planritning och profilritning. Det bör finnas med ritning på typsektioner. Ett antal ritningar kan finnas med, översiktsplan, översiktprofil, tvärsektioner, byggnadsverk, avvattning, geoteknik, detaljritningar för speciella väganordningar, ytbehandlingsplaner och illustrationer. Ritningar och text i en arbetsplan ska alltid vara utformad på ett sådant sätt att innehållet lätt kan förstås. 2.6 Trafikverkets synpunkter Andreas Asplund, Projektledare på Trafikverket, talar om att fastställeriet i Borlänge har höjt sin nivå, vad gäller arbetsplaner. I och med den nya handboken från 2010 är kraven på vad arbetsplanen innehåller mycket större. Andreas nämner också att materialet i arbetsplanen inte alltid är skrivet för alla. Vid sakägarsammanträden och utställelse ska ritningarna och texten vara utformade på så sätt att människor som inte arbetar med det ska kunna förstå vad projektet kommer att innebära för dem. Det är viktigt att ritningarna inte innehåller mer än den information som är nödvändig och att de är enkla och informativa. Största problemen har varit sakägarförteckningarna som i vissa fall varit felaktiga, därför håller Trafikverket i Luleå på att se över hur man kan säkerställa att sakägarförteckningen har rätt innehåll. Malin Tornberg, Arbetsplansamordnare på Trafikverket, talar om hur viktigt det är att motivera och förklara alla åtgärder. Hon påpekar att motiveringen för skydds- och skadeförebyggande åtgärder ofta är svag och otydlig. Det är viktigt att redovisa varför den speciella bedömningen görs och vad som ligger till grund för det valda alternativet. En annan sak som det ofta brister i är kopplingen mellan MKB:n och arbetsplanen. Åtgärderna från MKB:n ska arbetas in i beskrivningen på ett tillfredsställande sätt. Det som ibland missas är miljökvalitetsnormerna och finns inte de med kommer inte arbetsplanen att godkännas. Något annat som det ofta brister i är bullerberäkningarna. De är inte tillräckligt utredda och motiverade. Handboken för arbetsplanen är viktig att arbeta efter. Detta för att alla arbetsplaner ska få ett enhetligt utseende och vara enkla att hitta information i. När Malin kommer med granskningssynpunkter vill hon att konsulten fyller i listan med hur och av vem synpunkterna är åtgärdade, för att snabbare kunna följa upp arbetet. Robert Eriksson, arbetar med marklösen på Trafikverket i Luleå, han efterfrågar en ökad kompetens hos konsulterna i lagstiftningen och de rättsliga frågorna. Det är oerhört viktigt att sakägarförteckningen blir korrekt. Det är inte bra att missa sakägare men inte heller en bra lösning att ta i för mycket. Robert påtalar problem med felaktiga sakägarförteckningar, felaktiga arealer och gammalt kartmaterial som områden där fel uppstår. Trafikverket i Luleå har börjat försöka få in marklösen i ett tidigt skede i arbetet med arbetsplanen. 7
Jenny Wåhlin, handläggare på planprövningen i Borlänge, berättar att det fastställs någonstans mellan 60-80 arbetsplaner per år. Det tar normalt cirka 3 månader för en arbetsplan att bli fastställd från det att den skickas in. Hon menar att de största problemen är: Sakägarförteckningen, den är felaktigt redovisad och inte fullständig. Buller, har ofta felaktiga siffror och är ofta inte genomtänkt. Hon påpekar att många arbetar efter en allt eller inget metod. Det går bra att vara flexibel och arbeta med flera lösningar, tycker hon. Överlag är det problem med tillämpningen av miljökvalitetsnormerna. Detaljplanerna, även om det skrivs i beskrivningen att arbetsplanen inte strider mot befintlig detaljplan gör den ofta det. Kolla upp bättre! Miljökonsekvensbeskrivningen är ofta bra på att beskriva miljön men saknar en tydlig redogörelse för hur projektet kommer att påverka omgivningarna. Hon nämner även att om skyddsåtgärder ska genomföras måste det finnas med en beskrivning på hur påverkan blir efter åtgärden. Beskrivningarna är för klena., säger Jenny. Hon tycker ofta de är för tunna och innehållsfattiga. MKB och Geotekniska dokument är ofta inte tillräckligt inarbetade. Av alla arbetsplaner som skickas in för fastställelse är det nästan 25 % som det noteras avvikelser i när den kontrolleras efter Trafikverkets checklista. Sammanlagt cirka 70 % av alla arbets-/järnvägsplaner kräver kompletteringar i olika avseenden. (Jenny Wåhlin) Det händer att arbetsplaner blir överklagade. De som kan överklaga är den som beslutet angår, eller det har gått honom emot enligt förvaltningslagen. Några av de vanligaste motiven för överklaganden av arbetsplaner är arealintrång på mark, störningar genom till exempel buller, landskapspåverkan, utfartslösningar, ersättningar vid marklösen, effekter på miljön, säkerhet för oskyddade trafikanter, dålig samhällsplanering och brister i den formella handläggningen. 8
3 Diskussion Slutsatsen jag kan dra av mitt arbete är att det handlar om samarbete mellan olika tekniker för att en arbetsplan ska bli rätt och riktig, inte bara hos konsulten, utan även från beställarens sida. Att sakägarförteckningen stämmer är viktigt. Det gäller att komma ihåg att stämma av om förändringar kommer i projektet efter att förteckningen tagits fram. Alla jag talat med på Trafikverket nämner felaktiga sakägarförteckningar som det största problemet. Behöver kompetensen höjas om vilka som ska ingå i förteckningen och vilka lagar som gäller? Eller är det bara slarv som gör att den inte stämmer? En väsentlig del i en arbetsplan är att tydligt motivera och förklara åtgärder man tänker genomföra. De åtgärder som man åtar sig att uppfylla i samband med byggandet av vägen måste även ha en efterföljande förklaring till hur åtgärden kommer att påverka till exempel miljön när den utförts. Eftersom även åtgärderna som finns med i arbetsplanens beskrivning fastställs är det en förutsättning att bara det som ska utföras finns beskrivna. Förslagen som finns i MKB:n ska tydliggöras som åtaganden i arbetsplanen. Det är nödvändigt att säkerställa att miljökonsekvensbeskrivningen är väl inarbetad i beskrivningen. En förutsättning för att arbetsplanen ska bli bra är ett nära arbete mellan alla de olika teknikslagen för att säkerställa att inga delar tappas bort efter vägen. Jag har under arbetets gång insett komplexiteten med att göra en arbetsplan på ett tillfredsställande sätt. Sen kan arbetsplanen komma att överklagas ändå och någonstans måste vi komma ihåg hur stor påverkan till exempel en ny dragning av en väg kan påverka enskilda människors liv. Som förslag till fortsatt arbete tycker jag det skulle vara en bra idé att utforma någon sorts processkarta för att säkerställa kvaliteten under arbetets gång. Punktlistor för alla olika teknikområden som kan bockas av och arbetas efter, är nog heller ingen dålig idé. Utformningen på dessa listor bör vara lite annorlunda utformad än de checklistor som finns idag. De bör inte innehålla hänvisningar till lagtexter, till exempel. De bör inte heller vara en checklista som ses över i slutet, utan en lista som man kan arbeta efter som säkerställer att alla bitar finns med och kommer in vid rätt tidpunkt. Resultatet av mitt arbete blev inte riktigt vad jag hade tänkt mig från början. Mitt arbete resulterade i en sammanställning av vilka problem Trafikverket såg i arbetsplanerna. Jag hoppas att Vectura, genom mitt arbete, blir varse om svagheterna som ofta finns i arbetsplanerna som granskas och inte gör de misstagen. 9
Referenser En väg blir till Vägverket pdf http://publikationswebbutik.vv.se/upload/6332/100413_en_vag_blir_till_vad_hander_och_hur _kan_du_paverka.pdf Handbok Arbetsplan Vägverket publikation 2010:01 ISSN: 1401:9612 Vägkungörelsen 1971:954 Vägverkets författningssamling 2007:223 ISSN: 0283:2135 Personliga kommentarer: Jenny Wåhlin, planprövningen Trafikverket Borlänge Andreas Asplund, projektledare Trafikverket Luleå Malin Tornberg, arbetsplansamordnare Trafikverket Luleå Robert Eriksson, markförhandlare Trafikverket Luleå 10
Bilaga 1 Arbetsplan viktigt att kontrollera: Sakägarförteckningen! Ta kontakt med marklösen tidigt i projektet. Kom ihåg om det blir ändringar av markfrågor att uppdatera sakägarförteckning. Detaljplaner! Kontrollera detaljplanerna genom kontakt med berörda kommuner. MKB Beskrivningen! Säkerställ kommunikationen mellan projektören och MKB-arbetet. Har alla åtgärder som ska utföras arbetats in i beskrivningen? Viktigt att tänka på: redovisa vad resultatet av åtgärderna blir och motivera varför de valts. (Redovisningen av bulleråtgärderna ses som ett stort problem hos Trafikverket.) Miljökvalitetsnormerna! Finns miljökvalitetsnormerna med? Utan miljökvalitetsnormerna i beskrivningen kommer arbetsplanen inte att fastställas. Beskrivningen! Arbeta med beskrivningen så den inte är för tunn. Se till att få ett språk som flyter, texten ska inte kännas ihop klippt. Arbeta in MKB och geotekniska dokument. Ritningar! Ritningarna ska vara lättförståeliga och illustrativa. Rensa ritningarna! 11
Bilaga 2 Vecturas befintliga checklista för arbetet med arbetsplan. Ja Nej Ej tillämpl. Har andra alternativ, även 0-alt, undersökts och är motivet för val av sträckning redovisat? Är föreslagen geometrisk standard och övrig utformning anpassad till förväntade trafikförhållanden och vägen status? Finns nuvarande trafik redovisad och har trafikfördelningen på det nya vägnätet beräknats? Finns av länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning? Är erforderligt vägområde redovisat på planritning och höjdläget angivet på profilritning? Är de geotekniska förhållandena undersökta och ev grundförstärkningsåtgärder redovisade i geotekniskt PM? Finns utformning av ev konstbyggnader redovisade? Har berörda kommuner och andra myndigheter fått ta del av planen och haft möjlighet att yttra sig? Har markägare och andra berörda sakägares berättigade intressen beaktats och finns protokoll från markägaresammanträde redovisat 12
Ja Nej Ej tillämpl. Är den utarbetade planen anpassad till ev annan planläggning Finns aktuell fastighetsägareförteckning redovisad och i så fall bestyrkt av behörig instans? Är förändringar av det allmänna vägnätet redovisad? Finns samtliga handlingar som krävs för att arbetsplanen skall vara fullständig enl väglagen 15 och vägkungörelsen 24 och 25 redovisade? Har vid den geometriska utformningen hänsyn tagits till användbarheten av massorna i väglinjen och kan dessa disponeras så att behovet av material från externa täkter kan begränsas? Finns översiktlig kostnadsberäkning för objektet redovisad? Har kontakt tagits med bussbolag, polis, etc för att klargöra deras behov av hållplatser m m? Är ev provisoriska anslutningar i objektets ändpunkter samt läge och utformning för anslutningar av allmänna vägar lämpliga från trafiksäkerhetssynpunkt och med beaktande av tidpunkt för fortsatt utbyggnad? Är arbetsplanen i överensstämmelse med fastställda översikts- och detaljplaner? 13
Ja Nej Ej tillämpl. Har erforderligt utrymme tagits med för trafikanordningar m m såsom tryckbankar, upptryckningsmassor, bäckomgrävningar, belysning, bullerskyddsåtgärder, vändslingor för driftfordon, rastplatser, hållplatser, viltstängsel, vägmärken, transportvägar och upplagsplatser (nyttjanderätt enl 35 VL)? Erfordras kantremsa inom vägområdet enl 3 VK? Är redovisad fastighetsindelning aktuell och har samfälligheter, servitut och nyttjanderätter redovisats i sakägareförteckningen? Har sakägareförteckningen godkänts? Har inventering gjorts av bef VA-, gas-, el- och teleledningar? Är frågan om behovet av vattendom eller syneförrättning beaktad? Är bef dräneringsplaner klarlagda och erfordras lantbruksingenjörens yttrande över täckdikning, avvattning och dimensionering av trummor? Är erforderliga förändringar av det bef vägnätet behandlade i arbetsplanen? Finns dokumentationen bevarad för det utredningsarbete som ligger till grund för arbetsplanen, men som ej närmare redovisats i denna? Kan ev besvär hos regeringen bemötas med tillräckliga sakskäl och kan besvären försena planerad byggstart? Övriga objektsanpassade punkter: O s v 14
Upprättad Signatur Datum Åtgärdad Signatur Datum 15