Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP?



Relevanta dokument
Multifunktionella landskap med golfbanor

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

NV (6) UTVÄRDERING AV NILS NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE JANUARI 2012

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Förslag den 25 september Geografi

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

Lägesrapport LillNILS

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Geografi (1-30 hp) Programkurs 30 hp Geography (1-30 cr) 93GE07 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Geografi. Klasserna 7-8

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

Lokal examensbeskrivning

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

LANDSKAP I LÅNGSIKTIG PLANERING METOD KULTURMILJÖ. Trafikverket

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Kursplan. GEA513 Dnr 2001:3D Beslutsdatum Institutionen för samhällsvetenskap. Kurs kod. Poängtal 20. Nivå Kursplanen gäller från

Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Vindkraft och kulturmiljö

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Geografi åk 7. Lycka till!

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GEOGRAFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GEOGRAFI. Ämnets syfte

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p Anders Yrgård

Med miljömålen i fokus

Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Kunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) En aktivitet inom Miljömålsrådets åtgärdslista. Växjö 6 september 2018

Lokal examensbeskrivning

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Myllrande våtmarker och torvbruket

Checklista inför beslut om projektstart

Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Kunskap om vindkraft och landskap

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Geografi Analys och reflektion

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017.

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Samhällsorienterande ämnen

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Lokal examensbeskrivning

GEMENSAMMA PLANERINGS- OCH MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Medborgardialog med unga

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Problemställningen. Siljansområdet är med hänsyn till de höga natur och kulturvärdena i området i sin helhet av riksintresse (4 kap miljöbalken)

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:

Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild:

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling för

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Transkript:

Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP? Landskapsperspektivet hur gör det skillnad? Seminarium 10 maj 2011

Men det var nog så att ingenting var Men det var nog så, att ingenting var sig riktigt likt, när man såg det så där uppifrån.

Hur analyserar man ett landskap? Tre få frågor att besvara 1. Vad behöver vi veta om landskapet och för vad? 2. Vilka komponenter behövs? bhö 3. Vilka metoder och tekniker finns?

1 Vad behöver vi veta om landskapet? Klargöra vad vi skall ha kunskapen till Syfte PLANERING FÖRVALTNING och ÖVERVAKNING SKYDD

1 Vad behöver vi veta om landskapet? OLIKA UTGÅNGSPUNKTER Vetenskapliga utgångspunkter Naturvetare naturlandskap Samhälls och kulturvetare kulturlandskap Integrerad landskapsanalys Modell för helhetlig tvärvetenskaplig analys/syntes av landskapets komponenter 4 TEMA Naturgivna förutsättningar Landskapets humanhistoria Det nutida kulturlandskapet Regionala särdrag (Sporrong)

1 Vad behöver vi veta om landskapet? OLIKA KUNSKAP OCH FÖRVÄNTNING Olika kunskap om samma objekt Olika förväntning på samma objekt

1 Vad behöver vi veta om landskapet? OLIKA UTGÅNGSPUNKTER/Teknik Fysiska utgångs/utsiktspunkter Från ovan på gåsrygg Från flygplan snedbilder Från flygbilder lod/stereobilder Från satellitbilder Från marken/utsiktspunkter Från kartor

1 Vad behöver vi veta om landskapet? Insamling i 4 TEMA Sveriges kultur landskapsregioner Naturgivna förutsättningar Landskapets humanhistoria Det nutida kulturlandskapet l k Regionala särdrag (enl. Sporrongs modell för integrerad landskapsanalys) Sporrong

Hur analyserar man ett landskap? Att analysera ett landskap är som att bygga ett hus Naturgivna förutsättningar Människans utnyttjande Det finns operationella metoder för att bygga hus Ekologiska funktioner och strukturer men det finns ingen enhetlig operationell metod Natur- och kulturvärden för att göra landskapsanalys idag Regionala R i l särdrag och immateriella värden Landskapets förändring 6 viktiga grupper av komponenter =byggstenar

Landskapsanalys på 1970 talet Hushållning med mark och vatten Planering på ekologisk grund Komponenter Berggrund, jordart, vegetation tti Analyser Förutsättningskartor, konsekvensanalyser, konfliktkartor

2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? 1 Naturgivna förutsättningar Vegetation Berggrund- storformer Jordart Geomorfologi Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi I ett europeiskt perspektiv Tematiska kartor

2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? 1 Naturgivna förutsättningar Vegetation Berggrund- storformer Jordart Geomorfologi Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi Specifikt för Norden i ett europeiskt perspektiv p

2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? 1 Naturgivna förutsättningar Geomorfologi skapat av nedisning Vegetation Berggrund- storformer Geomorfologi Jordart Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi Specifikt för Norden i ett europeiskt perspektiv

2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna förutsättningar Vegetation Berggrund- storformer Geomorfologi Jordart Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi Högsta kustlinjen (HK anger odlingsjordar)

2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna förutsättningar biologisk-geografiska 2 Landskapets humanhistoria Människans utnyttjande 1. Historisk och aktuell markanvändning 2. Ägarstruktur och ägarförhållanden

2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna förutsättningar biologisk-geografiska Landskapets humanhistoria 3 Ekologiska funktioner och strukturer Gröna nätverk/ekologisk infrastruktur Specifika habitat som ängsmarker, våtmarker, ängsmarker, våtmarker, lövskog

2. Vilka komponter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologisk-geografiska geografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer 4 Traditionella naturvärden Orört Sällsynt Karakteristiskt

2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologisk-geografiska g g förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer 4 Traditionella kulturvärden Traditionella bosättning o bebyggelse Fornlämningar Byggnader Hägnader Markanvändning (Agrarhistoriska) Spår av åkerdrift Spår av husdjursskötsel betesspår fodertäkt

2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologiskgeografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer 4 Integrerade natur- och kulturvärden Agrarhistoriska värden Biologiska kulturvärden Kontinutet i hävd Historiskt djup Karakteristiska ekosystem genererade genom människans skötsel

2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologiskgeografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer Natur- och kulturvärden 5 Regionala särdrag och 6 Immateriella värden Att finna mått för det som inte kan mätas

2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologisk- 2000 år sen 1000 år sen geografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer Natur- och kulturvärden Regionala särdrag och immateriella värden 7 Landskapets förändring Tids- o rumsperspektiv (Mall stor bild) 300 år sen 100 årsen Vindkraftslandskap de senaste 5 åren Ystadområdets förändringunder 2000 år

3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Fältbesök Allmänna kartor Fjärranalys Tolkning av flygbilder Analys av satellitbilder Analys av radarbilder

Svart vita flygbilder, från 1940 talet Färgflygbilder, 1960 talet Infraröda färgflygbilder IRF från 1980 talet

3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Fältbesök Allmänna kartor Fjärranalys Tolkning av flygbilder Analys av satellitbilder Analys av radarbilder

3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Fältbesök Allmänna kartor Fjärranalys Tolkning av flygbilder Analys av satellitbilder Analys av radarbilder» Ur EMMA projektet Skånes, Glimskär, Allard 2011

Exempel från EMMA projektet, detaljrik information om strukturer

3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Analys/Syntes GIS (Geografiska Informations System) (Arc Info) Olika skalor i tid och rum Olika komponenter Olika grupperingar ( Skånes)

3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Analys/Syntes GIS (Geografiska Informations System) (Arc Info) Mörtberg et al; Mörtberg & Ihse

3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Analys Presentation/Visualisering Från NILS (Allard)

3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering analys Presentation Övervakning/förändring LiM projektet LiM Landskapsinventering av Livsmedelspolitikens miljöeffekter NILS Projektet

LiMprojektets metod för separering av ytor, linjer och punkter=ekologisk landskapsstruktur för att förstå ekologisk funktion

Förändringar går åt olika håll vid olika tidpunkter Örkelljunga Mellanbygd (Blom)

NILS programmet Nationell Inventering och övervakning av Landskap i Stickprovsytor Stratifierad sampling i 630 landskapsrutor Landskapsvariabler = komponenter (Allard)

NILS landskap stratifierade sampling i 5x5km rutor Landskapsvariabler = komponenter från IRFbilder Marktäcke (vegetation) Habitat 75602 75596 75603 7 5 6 0 5 75611 75608 75609 75612 75615 75617 75621 75622 Markanvändning 75623 Markägare/kategori 93 Substrat (berggrund, jordart) Ekologisk funktion o struktur (småbiotoper, linjer,punkter) förändringar 75597 75599 7 5 5 9 8 75595 75601 75594 7 5 6 0 0 7 5 6 0 7 75610 75613 75620 75618 75616 75619 (Allard)

3 Vilka metoder och tekniker finns? Metoder behövs för: Sveriges kultur Insamling/ Inventering landskapsregioner Analys Presentation Övervakning Klassificering/Gruppering Bygder Regioner landskapstyper Engelska landskapstyper Kanadensiska landskapsenheter Nordiska naturgeografiska g regioner Johansson) Svenska kulturlandskapstyper (Sporrong) Länsregioner Länsregioner i C Sporrong län Länsregioner Uppsala län

3 Vilka metoder och tekniker finns? Mtd Metoder behövs för: Insamling/ inventering Analys Presentation Övervakning Klassificering Värdering Skyddade områden Nationalparker Världsarv Immateriella värden Skönhet Referensområden, kärnområd reservat Särskilda värden särskild skötsel Vardagslandskapet

Skönheten ligger i betraktarens öga Värdet ligger i betraktarens kunskap