UV GAL PM 2013:07 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från E22, Norje Sunnansund Ytterligare analys av sten från E22-projektet Sölve Stensnäs Blekinge, Ysane socken, RAÄ 44, Lokal 12 Erik Ogenhall
Omslag: Vänster - diabas från Fnr 397, höger - ryolit från Fnr 1510. Foto Erik Ogenhall, GAL
Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5 Inledning... 7 Metod... 7 Geologi... 7 Bergarter i det analyserade materialet... 10 Diabas... 10 Ryolit - sur vulkanit... 10 Sandsten - kvartsit... 11 Gabbro/amfibolit?... 11 Övriga bergarter... 11 Bergarternas proveniens... 12 Referenser... 16 Administrativa uppgifter... 17 Bilaga 1... 18 Geologisk ordlista... 18 Sten från E22, Norje Sunnansund. 3
4 UV GAL PM 2013:07
Sammanfattning På uppdrag av Mathilda Kjällquist, UV Syd, har Geoarkeologiskt laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala, översiktligt undersökt stenmaterial från Ysane socken, lokal 12 (RAÄ 44) i Blekinge. Denna okulära undersökning är en bredare men ytligare komplettering till den mer ingående analys av stenmaterial från området som utfördes av GAL 2012 (UV GAL Rapport 2012:13). Det nu analyserade materialet hade lägre prioritet än det som analyserades 2012. Resultatet i denna undersökning visar stor samstämmighet med resultatet från den tidigare analysen av motsvarande material. Förutom en oidentifierad bergart (Fnr 2288) kan det fastställas att stenmaterialet sannolikt har lokal härkomst. Dominerar gör gångbergarten diabas (av typen BDD) och ryolit (s.k. sur vulkanit). Varianter av sandsten-kvartsit förekommer också samt ett fåtal stenavslag av bergarten amfibolit. I det övriga stenmaterialet kan heller inget exotiskt identifieras. Abstract Rock samples and mesolithic stone artefacts from excavations at Ysane (locality 12) in western Blekinge have been examined optically. All of the examined material is likely to be found in the local bedrock. The dominating rock type, dolerite, can be found on the south coast east of the excavation area. Felsic volcanic rocks (rhyolite) are also common and can likely come from very local outcrops or boulders in the till. Quartzite-sandstone can possibly be found in very local bedrock, but also from rocks a few tens of km towards NW. A few samples of amphibolite are also possible to find in the nearby bedrock. This work is a continuation of the more detailed analyses performed during 2012 (UV GAL Rapport 2012:13). Sten från E22, Norje Sunnansund. 5
6 UV GAL PM 2013:07
Inledning På uppdrag av Mathilda Kjällquist, UV Syd, har Geoarkeologiskt laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala, översiktligt undersökt arkeologiskt stenmaterial från Ysane socken, lokal 12 (RAÄ 44) i Blekinge. Utgrävningarna av mesolitiska boplatser är föranledda omdragning av väg E22 i området. Denna okulära undersökning är en komplettering av den mer ingående analys av stenmaterial från området som utfördes av GAL 2012 (UV GAL Rapport 2012:13). Resultatet från den undersökningen visade att nästan allt material hade lokal proveniens, men att ett fåtal stenar sannolikt var av bergarter med mer regional härkomst, troligen Skåne och/eller Bornholm. Det nu analyserade materialet hade lägre prioritet än det som analyserades 2012. Frågeställningen omfattar översiktlig bergartsbedömning och identifiering av sten med möjligt avvikande proveniens. Metod Materialet har undersökts på liknande sätt som i den tidigare rapporten, men mer översiktligt och utan fotografering. Stenarna har undersökts (okulärt) i en Zeiss Stemi DV4 stereolupp. Bergarternas utseende och karaktär har bedömts på befintliga vittrade ytor, vilket i de flesta fall begränsar de mineralogiska observationerna. I mycket finkorniga bergarter kan inte enskilda kristaller identifieras, men ytan kan ofta ändå ge en fingervisning om innehållet. Optimalt är att göra observationer på färska brottytor, men även vittrade (rena) ytor kan ibland ge bra information. För mer exakta petrografiska analyser krävs tunnslip som studeras i mikroskop och ibland i mikrosond. För en fullständig bergartsanalys krävs ofta även en totalkemisk analys. De vanligaste bergartsbildande mineral, som kan vara möjliga att identifiera okulärt i lupp, innefattar bl.a. kvarts, fältspat (t.ex. vit plagioklas och rosa kalifältspat), glimmer (t.ex. mörk biotit och ljus muskovit) samt ibland amfibol (t.ex. hornblände) och pyroxen (t.ex. augit). Även kalcit (kalk) kan förekomma och kan då ofta identifieras med hjälp av saltsyra. Fördelningen av dessa mineral, tillsammans med bl.a. kornstorlek, kan ge en fingervisning om vilken bergart, eller bergartstyp, materialet består av. Resultatet av den petrografiska analysen, d.v.s. bergartsbedömningen, jämförs med tillgängliga geologiska kartor över området (SGU, Sveriges geologiska undersökning i Uppsala). Både berggrundskartor, jordartskartor samt tillhörande kartbeskrivningar utnyttjas för att ge ett möjligt ursprung (proveniens) till stenmaterialet. Geologi Urberget i de sydvästra delarna av Blekinge domineras av 1,7 till 1,4 miljarder år gamla kristallina bergarter med varierande utseende och sammansättning, vanligen granitoider (granit och närbesläktade bergarter) och gnejser. Även metavulkanit förekommer liksom mindre förekomster Sten från E22, Norje Sunnansund. 7
av grönsten (amfibolit) och diabasgångar. Ovanpå det kristallina urberget finns ställvis avsevärt yngre sedimentära bergarter, huvudsakligen krita, kalksten och sandsten, med en ålder på ca 75 miljoner år (fig. 1). Jordarter med ursprung i den underliggande berggrunden domineras av sand och morän. Lokalt förekommer dock rikligt med gyttja. Lokal 12 ligger på den sedimentära berggrunden (krita) och dominerande jordarter är gyttja, sand och morän, men både glaciallera och isälvsmaterial (en rullstensås) finns i nära anslutning (fig. 2). Isräfflor på berghällar i området visar att inlandsisen haft en sydlig rörelse, vilket gör att ursprunget till istransporterat stenmaterial i de lösa jordavlagringarna vanligen finns mer eller mindre rakt norrut. Figur 1. Förenklad berggrundskarta med lokal 12 utmärkt. Kartutsnittet är ca 6x7 km. SGU 8 UV GAL PM 2013:07
Figur 2. Lokal jordartskarta med lokal 12 utmärkt. Morän med blå prickar är blockfattig. Horisontella streck innebär ett tunt ytlager av torv. Röd färg är berg. Kartutsnittet är ca 6x7 km. SGU Sten från E22, Norje Sunnansund. 9
Bergarter i det analyserade materialet Av de ca 140 stenavslag (fördelade på 76 fyndposter) som undersökts bestod 54 % av diabas, 28 % var ryolit, 13 % sandsten/kvartsit och 5 % övriga bergarter inkl. gabbro/amfibolit (tab.1). Diabas Den vanligaste bergarten i de undersökta avslagen är diabas (tab. 1 samt omslagsfoto vänster), en mörk gångbergart som i naturen kan identifieras både på sitt uppträdande som mörka gångar, samt på sin mineralsammansättning och listporfyriska/ofitiska textur (se bilaga 1). Regionalt finns två typer av diabas representerade: Blekinge- Dalarnadiabas (BDD) och Hyperitdiabas. Blekinge-Dalarnadiabas (BDD) är vanligen mörkgrå och fint medelkornig och förekommer i ett stråk från Bornholm via Blekinge upp till Dalarna. Den har även kallats olivindiabas då den ofta innehåller mineralet olivin. Den är ca 930 miljoner år gammal. Bergarten är vanligt förekommande utmed sydkusten rakt österut från undersökningarna (fig. 4, lila). Hyperitdiabasen är en finkornig till fint medelkornig svart bergart som förekommer i ett stråk från Skåne genom Västergötland till norra Värmland. Denna bergart har länge varit föremål för brytning under handelsnamnet Svart Granit. Den är ca 1570 miljoner år gammal. I närområdet förekommer denna bergart ett par mil västerut i Skåne, bl.a. nära sjön Immeln (fig. 3, lila-hy). Den diabas som återfinns i de flesta avslag har ofta en vittringshud där man anar den ofitiska list- texturen och kan identifiera både vit fältspat, grågrön pyroxen samt ibland svarta kristaller (troligen) av amfibol. Bergartens egentliga färg är grå men den har ofta en ljusbrun vittringshud som kan vara flera mm tjock. Den bruna färgtonen kommer sannolikt från nedbrytning (vittring) av pyroxen. Alla nu undersökta avslag förefaller vara av typen BDD. Ett fynd, Fnr 2297, består av en diabas är mer finkornig än de andra. (Jämför 9799 och 10549 från lokal 14, UV GAL Rapport 2012:13) Dock är det troligen fråga om en lokal variation. Ryolit - sur vulkanit Ett stort antal avslag består av en ofta mycket finkornig och kvartsrik bergart, sannolikt vulkanisk s.k. ryolit (tab. 1 samt omslagsfoto höger). Ibland noteras att den är porfyrisk. Denna finns lokalt rikligt representerad i berggrunden huvudsakligen väster om undersökningarna (bl.a. Ryssberget), men även nära lokal 12 (fig. 1, gul). Ett av avslagen i fyndpost Fnr 918 förefaller blandad med diabas, en association det inte finns något direkt stöd för på geologiska kartor men som även noterades 2012 (UV GAL Rapport 2012:13). 10 UV GAL PM 2013:07
Sandsten - kvartsit Ett antal avslag bedöms vara av bergarten kvartsit eller mer oren sandsten (tab. 1). Bergarterna är mycket närbesläktade och det kan inte uteslutas att alla avslag består av varianter av samma bergart. Bergarten domineras helt av kvarts men vissa har ett betydande inslag av fältspat och/eller glimmer. Kvartssandsten förekommer som en variant i den sedimentära kritan bl.a. vid Lönneborg, Ekliden, Norje samt 1,5 km NV om Gammalstorps kyrka, där ett stenbrott finns (fig. 1, grön med blå prickar). En kvartsit-glimmerkvartsit som finns norr om Ivösjön i Skåne, ett par mil NV om undersökningarna, kan vara av aktuell typ (fig. 3, blå-kv). Gabbro/amfibolit? Några fynd från lokal 12 (tab. 1) består troligen av den metamorfa bergarten amfibolit (ibland kallat grönsten). Den kan ursprungligen vara en s.k. gabbro. Den vittrade ytan uppvisar vit plagioklas och svart amfibol, troligen hornblände. Möjligen kunde även en yxa från lokal 12 (Fnr 856, UV GAL Rapport 2012:13) också vara av denna bergart. Amfiboliten finns representerad på ett fåtal mindre platser norr om undersökningarna men är mer frekvent ett par mil österut, i Skåne (fig. 3 & 4, mörkgrön-am). Övriga bergarter Fnr 552 består av finkornig kvarts och biotit samt rikligt med sekundärt (under metamorfos) tillväxta rosa granater. Ursprungsbergarten kan vara en glimmerskiffer. Liknande bergarter finns mellan Ivösjön och Immeln i Skåne, ett par mil NV om undersökningarna (fig. 3, ljusgul-sk). Det är samma bergart som i Fnr 862 (UV GAL Rapport 2012:13). Ett fynd, Fnr 2288, består av en ännu oidentifierad bergart som avviker i utseende. Den är mörk, blåsig/porig och har en tät/glasig mellanmassa. Stenen har en yta som är slät och ser polerad ut. Den är mycket hård och är troligen kvartsrik och finkornig. För att kunna identifiera stenens mineralsammansättning och bergartstyp krävs att den provtas/sågas och prepareras till tunnslip. Det skulle ev. kunna röra sig om en variant av ryolit som legat i strandkanten och blivit polerad, något som även stämmer med fyndförhållandena. Sten från E22, Norje Sunnansund. 11
Bergarternas proveniens Troligen har allt nu undersökt stenmaterial från de mesolitiska boplatserna hämtats relativt lokalt (möjligen förutom Fnr 2288). Heller inget övrigt stenmaterial från lokal 12 förefaller exotiskt förutom det som nämnts i rapporten från 2012 (UV GAL Rapport 2012:13). Den så vanliga diabasen är sannolikt av den typ som kallas Blekinge- Dalarnadiabas (BDD) (C.H. Wahlgren, pers. komm.). Denna uppträder som ett antal gångar med NNO SSV-lig utsträckning utmed sydkusten öster om undersökningarna och finns/fanns sannolikt lättåtkomlig på flera av öarna (fig. 4, lila-inringade). Dessa gångar är relativt väl undersökta och utförligare kemiska och petrologiska undersökningar av diabas från utgrävningarna skulle möjligen kunna fastställa exakt vilken av gångarna som varit källa till den bearbetade diabasen. Ingen s.k. Hyperitdiabas finns i materialet. När det gäller fynden av kvartsit-sandsten finns två möjligheter till ursprunget; dels de kvartsrika varianter av krita-kalksten, kvartssandsten, som finns i nära anslutning till undersökningarna (fig. 1, S), alternativt den kvartsit som finns ca. 2 mil mot NV (fig. 3, blå-kv). Utförligare petrologiska undersökningar krävs för att fastställa detta. Fynd av vulkaniskt material består av en mycket kvartsrik bergart som klassificeras som ryolit och ofta är porfyrisk. Denna bergart finns välrepresenterad både i direkt anslutning till undersökningarna (fig. 1, gul) samt längre västerut (fig. 3, gul). Noterbart är att ett av avslagen (918) innehåller fragment av diabas, något som även noterades 2012 (UV GAL Rapport 2012:13). Detta skulle kunna tyda på att en diabasgång skär genom ryolit, något det inte finns stöd för i de publicerade geologiska kartorna (SGU). Bergarten amfibolit (ibland kallad grönsten och kan komma från gabbro) finns i flera fynd och ursprunget kan vara någon av de små förekomster som finns norr eller väster om undersökningarna (fig. 3 & 4, mörkgrön-am). Den granatrika glimmerskiffern i Fnr 552 består av samma bergart som 862, vilken också kommer från lokal 12. Möjligen kan de härledas till den skiffer som uppträder i anslutning till kvartsiten ca. 2 mil mot NV (fig. 3, ljusgul-sk). 12 UV GAL PM 2013:07
Figur 3. Förenklad och sammansatt berggrundskarta över området väster om det undersökta området. Granit-gnejs = röd, orange och brun. Ryolit = gul, Krita-kalksten = ljusgrön med S som sandstensvariant. Skiffer (Sk) = ljusgul. Kvartsit (Kv) = blå. Amfibolit (Am) = mörkgrön. Hyperitdiabas (Hy) = lila. Se även lokal 12 och legend i fig. 1. SGU Sten från E22, Norje Sunnansund. 13
Figur 4. Förenklad och sammansatt berggrundskarta över området öster om det undersökta området. Färger och beteckningar samma som fig. 1 & 3. Gångar av Blekinge-Dalarnadiabaser (BDD) inringade (lila): 1Karlshamnsgången, 2-Hällarydsgången, 3-Tärnögången, 4-Hobygången, 5-Sköneviksgången. 14 UV GAL PM 2013:07
Fnr Antal Anmärkning Bergart GAL Övrigt GAL 204 1 1 avs Sandsten Grå, finkornig 246 1 1 avs Sandsten-kvartsit Grå, finkornig 321 1 1 avs Sandsten-kvartsit Grå, finkornig 329 1 1 avs Sandsten-kvartsit Grå, finkornig 339 1 1 avs Sandsten-kvartsit Grå, finkornig 386 1 1 avs Diabas Mörkgrå, brun vittringsyta 397 2 2 avs Diabas Mörkgrå, brun vittringsyta 406 1 1 avs Diabas Mörkgrå, brun vittringsyta 424 1 1 avs Diabas Mörkgrå, brun vittringsyta 430 1 1 avs Kvartsit Grå, finkornig, polerad yta, del av föremål? 445 1 1 avs Diabas Mörkgrå, mycket finkornig, listporfyrisk, brun vittringsyta 453 1 1 avs Diabas Mörkgrå, mycket finkornig, brun vittringsyta 535 2 2 avs 1st möjlig diabas, 1st ryolit Ryolit-mycket finkornig 536 1 1 avs Diabas Mörkgrå, eventuellt bearbetad? 552 1 Bergart med granater Glimmerrik bergart m. granater Samma som Fnr 862! 555 1 1 avs Kvartsit Grå, finkornig 565 1 1 avs Diabas Grå, finkornig, brun vittringsyta 585 2 2 avs 1st diabas, 1st ryolit 603 3 3 avs Ryolit Grå, mycket finkornig, fältspatsporfyrisk 630 1 1 avs Ryolit Grå, finkornig, hårt vittrad 633 2 2 avs Diabas Mörkgrå, finkornig, brun vittringsyta 645 1 1 avs Kvartsit Grå, finkornig, glimmerrik 673 2 2 avs 1st kvartsit, 1st diabas 677 1 1 avs Ryolit Grå, mycket finkornig, ev. porfyrisk 688 1 1 avs Kvartsit Grå, finkornig, ev. bearbetad 698 1 1 avs Diabas Grå, finkornig, brun vittringsyta 743 1 1 avs Diabas Grå, finkornig, brun vittringsyta 748 1 1 avs Ryolit Grå, mycket finkornig, fältspatsporfyrisk 762 2 1 kä. 1 avs 1st trolig ryolit, 1st diabas Ryolit-vit och hårt vittrad, jämför 1399 & 2179 811 5 5 avs 4st ryolit, 1st diabas 848 1 1 kä Diabas Grå, listporfyrisk 853 1 1 avs Diabas Grå, listporfyrisk 895 1 1 avs Diabas Ljusgrå, listporfyrisk 910 6 6 avs 3st diabas, 3st ryolit 918 9 9 avs 4st diabas, 3st ryolit, 1st vitvittrad ryolit, 1st ryolit+diabas (jämför lokal 14!) 936 5 5 avs 4st diabas, 1st ryolit 954 2 2 avs Diabas Mörkgrå, brun vittringsyta 977 1 1 avs Ryolit Grå 989 3 3 avs 3st diabas Grå, porfyrisk 998 2 2 avs 1st kvartsit, 1st diabas 1020 1 1 avs Diabas Grå 1029 1 1 avs Ryolit Grå 1032 3 3 avs Diabas Grå, listporfyrisk 1082 2 2 avs Diabas Grå, porfyrisk 1135 1 1 kä Diabas Grå, listporfyrisk 1150 1 1 avs Sandsten-kvartsit Ljusgrå/ -brun 1186 1 1 avs Sandsten Ljusgrå/ -brun, del av yxa? 1346 2 2 avs 1st gabbro/ amfibolit? 1st diabas Gabbro/ amfibolit; medelkornig, grå-svart. Jämför 1221 L14 & 856, 2217 L12 1354 1 1 avs Diabas Grå, listporfyrisk 1379 5 5 avs 4st diabas, 1st ryolit 1399 1 1 avs Ryolit-andesit? Grå-vit finkornig, kvartsporfyrisk, hårt vittrad. Jämför 762 & 2179 1423 2 2 avs Ryolit Grå, finkornig 1428 1 1 avs Ryolit Grå, finkornig, brun vittringsyta? 1431 2 2 avs Ryolit Grå, finkornig, brun vittringsyta? 1481 1 1 avs Ryolit Grå, finkornig, porfyrisk, brun vittringsyta? 1496 2 2 avs Diabas Grå, listporfyrisk 1510 5 4 avs, 1 eventuell slipsten Slipsten-diabas,1st diabas, 3st ryolit Ryolit-porfyrisk 1546 1 1 avs Sandsten-kvartsit Ljusgrå 1874 2 2 avs (troligen diabas) 1st kvartsit, 1st ryolit 2052 9 9 avs 8st diabas, 1st vitvittrad amfibolit? 2056 2 2 avs (olika bergarter) 1st ljus glimmerskiffer/ sandsten, 1st diabas Diabas-del av föeremål? 2070 2 2 avs Diabas Grå 2085 1 1 avs Sandsten Grå, kvartsrik, bearbetad-slipsten/ bryne? Passning 2179! 2106 1 1 avs Diabas Mörkgrå 2149 1 1 avs Diabas Mörkgrå 2159 1 1 avs Diabas Grå, listporfyrisk 2163 3 3 avs Diabas Grå, listporfyrisk 2179 2 2 avs 1st sandsten, 1st ryolit Sandsten-passning 2085! Ryolit-vitvittrad, jämför 762 & 1399 2195 2 2 avs 1st diabas, 1st ryolit Diabas-grå, ryolit-porfyrisk 2199 1 1 avs Diabas Grå, listporfyrisk 2217 2 2 avs Gabbro/ amfibolit? Medelkornig, grå-svart. Jämför 1221 L14 & 856, 1346 L12 2224 1 1 avs Gabbro/ amfibolit? Finkornig-gnejsig variant av 2217 mfl? 2267 1 1 avs Diabas Grå 2279 1 vittrad sten, yxämne? Diabas Mörk, finkornig, förskiffrad, brunvittrad. Något avvikande som diabas 2288 2 1 avs, 1 ev. vulkanisk sten 1st ryolit, 1st okänd Okänd bergart; porig, tät/ glasig mellanmassa, mörk, troligen kvartsrik. Polerad? 2676 1 1 avs Diabas Grå Tabell 1. Bergartsbedömning i de utvalda fyndposterna samt eventuella kommentarer. Sten från E22, Norje Sunnansund. 15
Referenser Johansson, L. & Johansson, Å., 1990: Isotope geochemistry and age relationships of mafic intrusions along the Protogine Zone, southern Sweden. Precambrian Research 48, 395-414. Kornfält, K.A. & Bergström, J., 1983: Berggrundskartan Karlshamn NV skala 1:50 000, SGU Serie Af nr 135 med tillhörande beskrivning. SGU Uppsala. Kornfält, K.A. & Bergström, J., 1986: Berggrundskartan Karlshamn NO skala 1:50 000, SGU Serie Af nr 154 med tillhörande beskrivning. SGU Uppsala. Kornfält, K.A. & Bergström, J., 1990: Berggrundskartorna Karlshamn SV och SO skala 1:50 000, SGU Serie Af nr 167 och 168 med tillhörande beskrivning. SGU Uppsala. Kornfält, K.A., 1993: Berggrundskartan Karlskrona NV/SV skala 1:50 000, SGU Serie Af nr 179 med tillhörande beskrivning. SGU Uppsala. Lundegårdh, P.H., 1971: Nyttosten I Sverige. Almqvist & Wiksell. Ogenhall. E., 2012: Sten från E22. UV GAL Rapport 2012:13. Persson, M., 1995: Jordartskartan Karlshamn SO skala 1:50 000, SGU Serie Ae nr 116 med tillhörande beskrivning. SGU Uppsala. Söderlund, U., Isachsen, C.E., Bylund, G., Heaman, L.M., Patchett, P.J.J., Vervoort, J.D. & Andersson, U.B., 2005: U-Pb baddeleyite ages and Hf, Nd isotope chemistry constraining repeated mafic magmatism in the Fennoscandian Shield from 1.6 to 0.9 Ga. Contributions to Mineralogy and Petrology 150, 2, 174-194. Solyom, Z., Andreasson, P.G., Johansson, I. & Hedvall, R., 1984: Petrochemistry of late Proterozoic rift volcanism in Scandinavia. 1. The Blekinge-Dalarna Dolerites (BDD) volcanism in a failed arm if Iapetus? Lund publications in geology 23. Personlig kommunikation: Carl-Henric Wahlgren, 1:e statsgeolog, Sveriges geologiska undersökning. 16 UV GAL PM 2013:07
Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 311-2823-2013. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12632. Undersökningstid: September 2013. Digital dokumentation: förvaras på UV Uppsala. Foto: Erik Ogenhall, GAL. Sten från E22, Norje Sunnansund. 17
Bilaga 1 Geologisk ordlista Amfibolit: Mörk metamorf bergart som domineras av amfibol (vanligen: hornblände) och plagioklas. Ofta synonymt med grönsten. Biotit: Mörkt bergartsbildande glimmermineral, kaliumjärnmagnesiumsilikat med kristallbundet vatten. Diabas: Magmatisk, basisk gångbergart, oftast svart eller grönsvart, med insprängda lister av plagioklas. Diabaser av olika åldrar är vanliga i den svenska berggrunden. Strökornsförande varianter kallas diabasporfyrit. Djupbergart: Magmatisk bergart som kristalliserat djupt nere i jordskorpan, t ex granit, diorit eller gabbro. Fältspat: Mineralgrupp; aluminiumsilikater med kalium (rosa kalifältspat) eller natrium-kalcium (t.ex. vit plagioklas). De vanligaste bergartsbildande mineralen. Gabbro: Mörk, basisk, ofta grovkornig och massformig djupbergart som karakteriseras av kalciumrik plagioklas och pyroxen. Glimmer: Bergartsbildande bladiga mineral, bl.a. biotit ( svart glimmer ) och muskovit ( vit glimmer ). Glimmerskiffer: Starkt förskiffrad metamorf bergart som domineras av glimmer och kvarts. Gnejs: Metamorf bergart som består av kvarts, fältspat och glimmer och som har god klyvbarhet. Granit: Sur magmatisk djupbergart som består av kvarts, kalifältspat, plagioklas samt oftast glimmer; vanligen medel- till grovkornig. Inom det svenska urberget förekommer dels äldre, oftast förskiffrade graniter (urgranit eller gnejsgranit) samt olika geologiskt yngre graniter, vanligen massformiga. Granitoider: Granitliknande bergarter, t.ex. granodiorit och tonalit. Grönsten: Äldre benämning på olika mörka basiska bergarter, t.ex. diabas, basalt och gabbro, som under metamorfos bildat amfibolmineral, vilka ger bergarten en mörkt grågrön färg. Även kallad amfibolit. Gångbergart: Magmatisk bergart som kristalliserat i gångar (sprickor). Exempel på gångbergarter är diabas, porfyr, pegmatit och aplit. Hornblände: Mörkt mineral tillhörande amfibolgruppen, ett kalciumjärn-magnesiumaluminiumsilikat med vatten och fluor, vanligt i djupbergarter (t ex diorit) och metamorfa bergart (t ex amfibolit). Kalcit: Ljust karbonatmineral som dominerar i t.ex. kalksten och marmor. Löses upp av 10%-ig saltsyra (HCl). Kalifältspat: Bergartsbildande fältspatsmineral som bl.a. innehåller kalium, ofta rosa till färgen. Kalksten: Ljus och förhållandevis mjuk bergart som i huvudsak består av mineralet kalcit. Vanligen sedimentärt bildad av skalrester från olika djur och kallas då ibland krita. Kan även bildas genom kemisk utfällning av kalcit. Kvartsit: Jämnkornig metamorf bergart, omvandlad från ren sandsten, vanligtvis vit eller grå till färgen och består huvudsakligen av kvarts. 18 UV GAL PM 2013:07
Magmatisk: Bildat ur smältor från jordens inre, dvs. stelnad magma. Se även Djupbergart. Metamorf: Bildat genom metamorfos (ökat tryck och/eller temperatur) vilket innebär en genomgripande omvandling av en bergart så att den mineralogiskt och strukturellt anpassas till rådande miljö i jordskorpan. Ofitisk: Textur som kännetecknas av stavformade ( lister ) av plagioklaskorn inneslutna i pyroxenkristaller. Texturen uppträder främst hos diabas. Plagioklas: Bergartsbildande fältspatsmineral som bl.a. innehåller kalcium, ofta vit till färgen. Porfyrisk: Textur som kännetecknas av större mineralströkorn i en finkornigare grundmassa (matrix). Pyroxen: Mineralgrupp, kalcium-järn-magnesiumsilikater, bergartsbildande i magmatiska bergarter t ex basalt, diabas och gabbro. Ryolit: Kvartsrik ( sur ), finkornig vulkanisk bergart bildad från aska från vulkanutbrott. Har liknande mineralogi som granit. Sandsten: Sedimentär bergart som huvudsakligen innehåller sandkorn av kvarts men även fältspat och glimmer. Se även kvartsit. Skiffer: Starkt förskiffrad metamorf bergart som domineras av glimmer och kvarts. Beroende på glimmermineralet kan bergarten specificeras som t ex biotitskiffer. Skiffrighet/foliation: Planparallell struktur i bergart. Sur: Bergarter med en kiselsyrahalt överstigande 65 vikt-%, vilket gör att bergarten oftast är mycket kvartsrik. Urgranit: Benämning på de äldre, oftast gnejsiga granitintrusionerna inom det svenska urberget. Vulkanit: Vulkanisk bergart bildad av stelnad lava eller aska från en vulkan. Sten från E22, Norje Sunnansund. 19