Matematik för språkteknologer



Relevanta dokument
Semantik och pragmatik (serie 5)

2 Mängdlärans grundbegrepp

Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi. Grundbegrepp: Mängder och element Delmängder

Semantik och pragmatik

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.

Mängdlära och semantisk analys

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar

MA2047 Algebra och diskret matematik

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid

Träning i bevisföring

Min syn på idéframställan

Mängder. 1 Mängder. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Grundläggande begrepp. 1.2 Beskrivningar av mängder. Marco Kuhlmann

TMS136. Föreläsning 1


Bildrutans uppgift MODIG

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

K3 Om andra ordningens predikatlogik

Automater. Matematik för språkteknologer. Mattias Nilsson

7, Diskreta strukturer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Grafer. 1 Grafer. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Oriktade grafer. Marco Kuhlmann

Diskussionsproblem för Statistik för ingenjörer

Semantik och pragmatik

Relationer och funktioner

10. Mängder och språk

Kapitel 1. betecknas detta antal med n(a). element i B; bet. A B. Den tomma mängden är enligt överenskommelsen en delmängd. lika; bet. A = B.

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 1, Föreläsning 3 Jody Foo,

Välkommen till årsstämma 2008 HUFVUDSTADEN

Datorlingvistisk grammatik

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Symbolisk data. quote. (define a 1) (define b 2) (jacek johan david) (list a b)

Semantik och pragmatik (Serie 3)

U T R I K E S M I N I S T E R I E T S F Ö R E S K R I F T E R. Ändrar bilaga 7 av utrikesministeriets beslut (nr 86/03) utfärdat den

TDDD02 Föreläsning 2 HT Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg

Text och typsnitt. Läsbarhet. Tecken per rad. Storlek

1. 20 identiska bollar skall delas ut till fem flickor och fem pojkar. På hur många olika sätt kan detta ske om

Agenda, Åbo Finland

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering INS-projektet, Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer

Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering. Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori

Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

Ordlista 1A:1. siffra. tal. antal. räkneord. Dessa tio ord ska du träna. Öva orden

2011 Reningsverk och vatten.

F2 SANNOLIKHETSLÄRA (NCT )

Information från kommittémöte för säljfrämjande åtgärder den 3 mars 2015

Destination Bokningsklass F 1 Bokningsklass F 2 Bokningsklass F 3 Bokningsklass R 1 Bokningsklass R 2 Bokningsklass R 3 Rabatt Flex Rabatt Rest.

Problem Svar

Laboration SQL. Kom igång.


Matematisk statistik - Slumpens matematik

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

1 Skapa Tabell Skapa Relationer Redigera Relationer Redigera Fält i Tabell Lägga till Poster i Tabell...

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Statistisk slutledning (statistisk inferens): Sannolikhetslära: GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSLÄRA. Med utgångspunkt från ett stickprov

Ett annat exempel på en E-R modell. En bank. Beskrivning av banken

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Så här använder du begreppsdiagram i termbanken

Datum. Vid säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal

9. Predikatlogik och mängdlära

Överenskommelse om behörighet för Stockholms läns landsting att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande regional tågtrafik i östra Sverige

Uppföljning och tillsyn av vårdgaranti i Finland

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, Se sista sidan!)

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

Ungas inträde på arbetsmarknaden

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Bild kunskapskrav år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Bl

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION

Föreläsning 7. Grafiska användargränssnitt

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Programmering för språkteknologer II. OH-serie: Ändliga automater. reguljära uttryck i Java. Deterministiska ändliga automater

Vem flyttar till vem? Könsskillnader i flyttavstånd till pars första gemensamma bostad

Konturteckningar för utskrift (sid 63-88) som komplement till Sexualundervisning på lättare svenska. Ett material från RFSU. Illustrationer: Vendela

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering DUGGA 2

Mängdlära. Kapitel Mängder

Matematik. Delprov B. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Del B1 ÅRSKURS. Elevens namn

InPrint. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Communicate: InPrint. Habilitering & Hjälpmedel

UTKAST TILL REGLER INSKICKADE TILL SKK

Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter

4.8 ETAPPUTBYGGNAD Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning

Elementär logik och mängdlära

2. För vilka värden på parametrarna α och β har det linjära systemet. som satisfierar differensekvationen

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar

VÄGVERKET V190, VÄGBELYSNING

Föreläsning 2 5/6/08. Reguljära uttryck 1. Reguljära uttryck. Konkatenering och Kleene star. Några operationer på språk

Föreläsning 1, Differentialkalkyl M0029M, Lp

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

Transkript:

1 / 23 Matematik för språkteknologer Mängdlära Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2015

Mängdlära matematik för kategorier En mängd svarar mot en helt godtycklig kategori. Elementrelationen ( ) är kopplingen mellan en sak och varje mängd i vilken saken ingår. (Negerad:.) (Ingen vaghet: antingen eller.) Tomma mängden, /0, är den (enda) mängd som saknar element. M = N om och endast om M och N har precis samma element gäller generellt. (Extensionalitetsprincipen.) 2 / 23

3 / 23 Mängdlära relationer symbol negerad namn element = ekvivalens inklusion/delmängd

4 / 23 Mängdlära operationer symbol namn definition union M N = {x x M eller x N} snitt M N = {x x M och x N} \ differens M \ N = {x x M och x N} M c komplement M c = {x x U och x M}

5 / 23 En mängd, med exempel M mängden av huvudstäder. M Oslo Berlin Paris Tokyo Osaka Åbo Lyon Milano Uppsala

M är en delmängd till N (M N) om och endast om varje element i M också ingår i N. (Negerad form:.) 6 / 23 Alla urval ger en mängd Om vi utgår från en mängd med tre element finns sju mindre mängder. 1. {Berlin, Oslo, Paris} 5. {Berlin} 2. {Berlin, Oslo} 6. {Oslo} 3. {Berlin, Paris} 7. {Paris} 4. {Oslo,Paris} 8. {} (hellre: /0) Alla är delmängder till den första, t.ex. {Oslo, Paris} {Berlin, Oslo, Paris}

Delmängd: M N Två visualiseringar: M N N M Alla M-element är också N-element. (Inga M-element ligger utanför N.) Streckad yta är tom. 7 / 23

8 / 23 Exempel Sanningar (med naturliga tolkningar av orden/namnen): {Bush, Nixon} {Nixon, Thatcher, Clinton, Reagan, Bush} {Platon,Descartes,Kant} {x x är en filosof} {Bush,Nixon,Platon} {Nixon,Thatcher,Clinton,Bush} {Stockholm,Oslo,Uppsala} {x x är en huvudstad}

9 / 23 Uppräkningar och beskrivningar Uppräkning: {Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Reykjavik, Stockholm} Beskrivning: {x x är en nordisk huvudstad} Över- och underordnade begrepp: {x x är en hammare} {x x är ett verktyg} {x x är ett par svarta jeans} {x x är ett klädesplagg}

Disjunkthet: M N Två visualiseringar: M N M N Inga M-element är också N-element, och därmed vice versa. (Alla M-element ligger utanför N, och därmed vice versa.) 10 / 23

11 / 23 Exempel Sanningar (med naturliga tolkningar av orden/namnen): {Bush, Nixon} {Thatcher, Clinton, Reagan, Obama} {Platon,Descartes,Kant} {x x är en kvinnlig filosof} {Malmö,Göteborg,Uppsala} {x x är en huvudstad} Ömsesidigt uteslutande begrepp: {x x är en katt} {x x är en hund} {x x är ett par svarta jeans} {x x är en T-shirt}

eller brukar i formell semantik vara ett inklusivt eller ( och/eller, snarare än antingen-eller ). 12 / 23 Union: A B M N M N = {x x M eller x N}

Union: A B exempel {Bush, Nixon} /0 = {Bush, Nixon} {Paris} {Oslo} = {Paris, Oslo} {Bush, Nixon} {Nixon, Carter} = {Bush, Nixon, Carter} {Matteus, Markus} {Lukas, Johannes} = {x x är evangelieförfattare} {x x är en enkrona} {x x är en femkrona} {x x är ett mynt} 13 / 23

14 / 23 Snitt (intersection): M N M N M N = {x x M och x N}

15 / 23 Snitt: M N exempel {Bush, Nixon} {Nixon, Carter} = {Nixon} {Matteus, Markus} {Lukas, Johannes} = /0 {x x är en enkrona} {x x är en femkrona} = /0 {x x är inte fullvuxen} {x x är en hund} = {x x är en valp} {x x är förkyld} {x x är en man} = {x x är en förkyld man}

16 / 23 Differens: M \ N och N \ M Skuggat: M \ N Skuggat: N \ M M N M N M \ N = {x x M och x N} N \ M = {x x N och x M}

Differens: A B exempel {Bush, Nixon} \ {Nixon, Carter} = {Bush} {x x är en hund} \ {x x är en valp} {x x är fullvuxen} {x x är katt} \ {x x är snäll} = {x x är en katt som inte är snäll} {x x är en enkrona} \ {x x är en femkrona} = {x x är en enkrona} {x x är en enkrona} \ {x x är ett mynt} = /0 17 / 23

18 / 23 Kardinalitet Storleken hos en mängd A kallas A:s kardinalitet och skrivs A. {0,1,2,7,15} = 5 Övningar: Hur förhåller sig A B, A B och A \ B till A och B? Vad kan vi säga generellt?

19 / 23 Kardinalitet Storleken hos en mängd A kallas A:s kardinalitet och skrivs A. {0,1,2,7,15} = 5 Övningar: Hur förhåller sig A B, A B och A \ B till A och B? Vad kan vi säga generellt? A B A + B A B A och A B B A \ B A

20 / 23 Potensmängd Potensmängden till en mängd A är mängden som består av alla delmängder till A. Potensmängden till A skrivs ofta P(A). P({0,1,2}) = {/0,{0},{1},{2},{0,1},{1,2},{0,2},{0,1,2}} P({0,1,2,7,15}) = 32 Varför?

Ordnade par Ordnade par är en typ av struktur: I ett par (x,y) kallar man x och y parets komponenter. Vitsen med ordnade par är att (x,y) = (z,w) om och endast om x = z och y = w. T.ex. (2,3) (3,2)! Det vill säga, ordningen mellan komponenterna spelar en roll. Mängdnotation rakt av på detta sätt funkar inte: {2,3} = {3,2}. (Mängden {2,3} definieras av sina element (2 och 3), men kodar ingen ordning dem emellan.) 21 / 23

22 / 23 Produktmängd (av ordnade par) Mängden av alla par (a,b) där a A och b B kallas för produktmängden av A och B. Den skrivs A B och kan beskrivas genom mängdbyggaren A B = {(a,b) a A och b B} Om A = {2,3} och B = {3,4,5}, så A B = {(2,3),(2,4),(2,5),(3,3),(3,4),(3,5)} Hur förhåller sig A B till A och B?

23 / 23 Fundera på (1) Ordnade par brukar definieras så här (Kuratowskis definition): (x,y) = {{x},{x,y}} Varför funkar det?