jämlik hälsa en agenda för att främja utvecklingen av innovationer för en bättre och mer jämlik hälsa

jämlik hälsa en agenda för att främja utvecklingen av innovationer för en bättre och mer jämlik hälsa

förord vi vill föra en aktiv dialog för att skapa en mer jämlik hälsa Vi tror på en framtid med god och rättvis tillgång till hälsofrämjande tjänster för samtliga invånare, oavsett ursprung eller socioekonomisk status. Att undanröja ojämlikheter i hälsa skapar ett rättvisare samhälle och har en stor ekonomisk potential i form av minskade kostnader för vård och omsorg, förbättrad produktivitet och framväxten av produkt- och tjänsteinnovationer inom hälsoområdet. man nu som bäst på att implementera rekommendationerna från Malmökommissionen. I Göteborgs stad antog Kommunfullmäktige 2013 ett nytt folkhälsoprogram för staden, där man utgått från de rekommendationer som framkommit i de tre kommissionsarbetena och i skl:s arbete. Göteborgs stad håller nu på att genomföra ett stort förändringsprogram i sin organisation, där stadens interna organisation strävar mot en ökad social hållbarhet som betonar policyförändringar och insatser. I Stockholm stad har man enligt budget för 2015 planer på att tillsätta en kommission för social hållbarhet. förord 3 inledning 4 visionen 6 trender och samhällsutmaningar 10 behov och utmaningar 18 insatser 26 noter 32 agendaprocessen och dess aktörer 33 utgivare: Malmö högskola rapportförfattare: Anna Holmberg, Margareta Rämgård och Mattias Esbjörnsson textredigering: Lotta Solding, Ordspråk formgivning: Jonny Andersson, Jadesign Eu:s medborgare lever i genomsnitt längre och har ett friskare liv än tidigare generationer och hälsonivån har stadigt förbättrats de senaste decennierna. Samtidigt finns det en stor ojämlikhet i hälsa, både mellan och inom eu:s medlemsstater. Sverige har goda förutsättningar för att arbeta med att främja social hållbarhet och jämlik hälsa. Som bas har vi en välfärdsmodell som tar ansvar för hela befolkningens hälsa i policys och politiska styr organ. Denna ger en solid grund att bygga vidare på och är på så sätt unik i en internationell jämförelse. I takt med utvecklingen av ny kunskap, innovativa tekniker och alternativa arbetssätt finns dock anledning att se över behoven av att utveckla och förändra modeller och samverkansformer. Den decentraliserade svenska styrningen för välfärdstjänster möjliggör ett aktivt lokalt arbete och på många håll i landet arbetar man för att stärka social hållbarhet och minska skillnaderna i hälsa: skl (Sveriges Kommuner och Landsting) arbetar aktivt tillsammans med folkhälsomyndigheten för att stärka social hållbarhet och minska skillnaderna i hälsa. Ett medlemsforum Mötesplats social hållbarhet har skapats för att samla och utbyta kunskap om social hållbarhet. 1 I Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 2 (som tagits fram i dialog med Skånes invånare, kommuner, myndigheter, akademi samt näringsliv och idéburen sektor under 2014), är arbetet för en förbättrad och mer jämlik hälsa samt utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, centrala delar. Detta har sedan följts upp i Region Skånes handlingsplan för folkhälsoarbete 2015 2018, där social hållbarhet är satt i fokus. 3 Kommissionerna i Malmö, Östergötland och Västra Götaland har alla undersökt de lokala förutsättningarna att stärka social hållbarhet och minska skillnader i hälsa. I Malmö stad håller Sveriges Läkarförbund har under 2014 tagit fram en folkhälsopolicy för att främja hälsa och förebygga ohälsa. I början av februari samlades ett flertal experter på folkhälsoområdet tillsammans med företrädare för civilsamhället, myndigheter och näringsliv för att tala om jämlik hälsa. Parollen var Samling för jämlik hälsa och arrangerades av Socialdepartementet. Temadagen var en upptakt till den kommission för jämlik hälsa regeringen planerar att tillsätta under våren. Vi kan i dag se ett ökat intresse från närings livet att arbeta med social hållbarhet och jämlik hälsa, vilket vi tror är en förutsättning för framtida satsningar. Näringslivet ser en stor potential för utveckling av tjänster och produkter inom området. Idéburna organisationer har varit en viktig aktör för folkhälsoutvecklingen i Sverige, och de är också en viktig aktör för framtiden. Folktandvården och barnavårdscentraler är exempel på verksamheter som idéburen sektor har bidragit till. En satsning på innovationer för jämlik hälsa bedöms leda till en bättre anpassad och mer resurs effektiv hälsosektor genom nya arbetssätt och metoder, ökad sysselsättning, nya tjänster och produkter, nya affärsmodeller samt export av tjänster, produkter, utbildning och kunskap. Målsättningen med agendaarbetet har varit att samla representanter från alla sektor (näringsliv, offentlig sektor, akademi, idéburen sektor och invånare) för att skapa en samverkansplattform kring hälsofrämjande arbete och innovationer. Vi kan redan nu se att agendaarbetet har bidragit till ytterligare mobilisering för hälsoområdet och en aktiv dialog mellan olika aktörer. Ett antal underskrifter in här! 2 jämlik hälsa jämlik hälsa 3

inledning kraftsamling för att möta utmaningen om att uppnå en mer jämlik hälsa Denna agenda syftar till att möta Sveriges utmaning med att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen. För att ta sig an denna utmaning behövs en kraftsamling från alla berörda aktörer. Agendan är därför framtagen i samverkan mellan offentlig sektor, idéburen sektor, näringsliv, akademi och medborgare. Agendan beskriver vikten av att Sverige minskar den ojämlika hälsan och ökar den generella hälsan för att skapa ett hållbart samhälle. Agendan belyser de utmaningar och behov som vi behöver ta itu med för att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen. Agendan åskådliggör Sveriges potential och goda förutsättningar för att utveckla innovationsområdet till ett nationellt styrkeområde. För att realisera visionen om att Sverige ska vara ledande inom utvecklingen av innovationer för bättre och mer jämlik hälsa pekar agendan ut ett antal verktyg, insatser och kunskapsområden som behöver utvecklas. Agendans horisont sträcker sig fram till år 2035, men fokuserar främst på insatser fram till år 2025. Det slutgiltiga målet att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen gör det långsiktiga perspektivet nödvändigt. Det kortare perspektivet behövs för att koppla agendan till aktörernas planerings- och strategi arbete. Dessutom knyter det kortare perspektivet an till de pågående regionala och lokala arbetena. Stora utmaningar Morgondagens samhälle står inför ett antal stora utmaningar varav befolkningens hälsa är en. En god och jämlik hälsa hos befolkningen och en fungerande vård och omsorg är viktiga förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling och tillväxt. En stor utmaning för samhället kommer att vara att minska den ojämlika hälsan och öka den generella hälsan genom att främja mer hälsosamma levnadsvanor, särskilt med fokus på barn och unga för att möjliggöra en bra start i livet, att förebygga sjukdom, samt att göra individerna till medaktörer i utvecklingen av smartare och bättre hälsotjänster och varor. Detta ska ske i en tid då vi står inför kraftigt ökade kostnader i hälso- och sjukvården och en förskjutning i den klassiska befolknings pyramiden, till fördel för högre medellivslängd. Allt fler nationer har liksom Sverige en allt mer åldrad befolkning och allt fler som överlever allt längre med ett flertal långvariga sjukdomar. Detta är ett resultat av både bättre medicinska behandlingsmetoder och bättre läkemedel, något som ibland beskrivs med uttrycket vår tids medicinska paradox. Parallellt med denna demografiska utveckling ökar antalet personer med livsstilsrelaterade sjukdomar och ohälsa. Befolkningstillväxt och ett ökande antal flyktingar och migranter fordrar större förebyggande satsningar inom hälso- och sjukvårdsområdet. Forskning visar att skillnader i hälsa mellan samhällets olika grupper ökar och att individens hälsa är beroende av såväl genetiska som socioekonomiska och geografiska faktorer. 4 Redan idag ställer denna utveckling krav på samhällsekonomiska prioriteringar, något som kommer att bli allt tydligare framöver. Individuell angelägenhet En samhällelig trend, som sker samtidigt med dessa utmaningar, är att god hälsa och välbefinnande i allt högre utsträckning är på väg att bli en individuell angelägenhet. Vi ser en ökad medvetenhet och ett utökat personligt engagemang i val av livsstil och aktiviteter, i syfte att behålla en god hälsa och hög livskvalitet för vissa grupper i samhället. Samtidigt ökar skillnaderna mellan utfallet i hälsa hos olika grupperingar. Detta ställer höga krav på den enskilda individen, som utöver att ha tillgång till nya välfärdstjänster också behöver ha god kunskap om vad som främjar en hälsosam livsstil. Krav ställs också på samhället, som i sin samhällsplanering och folkhälsoplanering måste ha hälsa och välbefinnande i fokus för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsoutveckling hos medborgarna. I morgondagens samhälle, med en ökad migration och mångfald, kommer det att behövas ett utbud av tjänster och varor som är anpassade till olika grupper i samhället utifrån deras specifika behov, livssituation, förutsättningar och preferenser. Det måste också finnas ett utbud som gör det möjligt för alla individer att engagera sig i sin hälsa utifrån sina förutsättningar. Fram tidens hälsotjänster och varor måste vara lättillgängliga för alla medborgare och vara ßutvecklade tillsammans med användaren för att vara attraktiva och funktionella. Stor tillväxtpotential I detta ligger en stor potential för utveckling av en internationell marknad för hälsotjänster och hälsoprodukter, som möjliggör för användaren att hantera sin hälsa och välbefinnande på det sätt som passar individen bäst, utifrån sina förutsättningar och sin livssituation, för att förändra sina levnadsvanor. Samtidigt kommer det att uppstå behov av tjänster och varor som sätter hälsan i fokus vid till exempel utveckling av skolans, barnomsorgens och äldreomsorgens verksamheter och då man planerar för städer, trafik och rekreation. En god och jämlik hälsa i befolkningen är centralt för en hållbar samhällsutveckling och tillväxt, eftersom den påverkar produktionen genom att fler människor kommer i arbete, får högre produktivitet i arbetet samt fler produktiva år i arbetslivet. Likaså kan innovationer inom området leda till hälsoekonomiska effekter tack vare förbättrade välfärdstjänster, arbetssätt och processer inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Innovationerna kan också leda till utveckling och marknadsintroduktion av nya tjänster och produkter inom hälsoområdet. Vikten av samverkan Hälsofrämjande arbete kan inte enbart bäras av hälsooch sjukvårdssektorn. För att uppnå målet med en jämlik hälsa måste internationella såväl som nationella aktörer förändra de klyftor som finns när det gäller levnads villkor. Detta fordrar förändringar på policynivå i sam verkan mellan flera aktörer: stat, civila samhället, lokala myndigheter, internationella aktörer och näringslivet För att skapa förutsättningar för att nå visionen krävs en nationell satsning i att utveckla innovationer för en bättre och mer jämlik hälsa. Man bör dock vara uppmärksam på de lokala variationer som före kommer, då det finns stora skillnader mellan till exempel storstad och landsbygd. Lösningarna måste möta respektive områdes specifika behov. 4 jämlik hälsa jämlik hälsa 5

visionen sverige ska leda utvecklingen av hälsoinnovationer Sverige är ett välfärdsland och har en unik världsledande ställning när det gäller flera hälsoindikatorer på befolkningsnivå, som hög medellivslängd och låg spädbarnsdödlighet. Trots detta står Sverige inför utmaningen att hälsoskillnaderna ökar mellan olika grupper i samhället. Tidigare hälso främjande innovationer har gett Sverige en internationellt ledande position. Sveriges möjligheter inom området är betydande. En nationell satsning inom hälsoområdet, där Sverige redan har tydliga konkurrensfördelar, kommer att stärka Sveriges konkurrenskraft, leda till jämlikare hälsa hos Sveriges befolkning samt ekonomisk tillväxt. Visionen är att Sverige år 2025 är ledande inom utvecklingen av innovationer (produkter, tjänster och samhälleliga förutsättningar) som leder till bättre och mer jämlik hälsa, innovationer som möjliggör för invånarna att engagera sig i sin hälsa utifrån sina egna förutsättningar. Visionen innebär att Sverige år 2025: 1 Har en mer jämlik hälsa, där den sociala gradienten mellan olika grupper i samhället har minskat. 2 Har högre produktivitet och använder samhällets resurser bättre. 3 Är en kunskapsnation när det gäller området jämlik hälsa. 4 Är ett föregångsland när det gäller samverkans modeller för att jobba tvärsektoriellt på lokal, regional och nationell nivå. 5 Är en förebild för hur invånarna kan vara medaktörer i utvecklingen av hälsotjänster och varor. 6 Är framgångsrikt när det gäller utveckling av innovationer inom hälsoområdet. 7 Är en ledande exportnation av tjänster/ produkter inom området. 8 Är attraktivt för investeringar inom hälsoområdet. 6 jämlik hälsa jämlik hälsa 7

God hälsa ger ekonomisk tillväxt Förutom att det ligger en stor tillväxtpotential i en satsning på hälsoområdet i form av export av produkt och tjänsteinnovationer samt framväxt av nya och tillväxt i befintliga företag, kommer en jämlikare hälsa i sig att leda till ekonomisk tillväxt. Sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt kan göras tydligt genom att belysa humankapitalets betydelse för produktion, inkomster, kostnader och samhällsekonomiska utfall 5. En god hälsa påverkar produktionen, genom att människor får ökat arbetskraftsdeltagande, högre produktivitet i arbetet och fler produktiva år i arbets livet. Bättre hälsa leder till en bättre inlärningsförmåga och fler utbildningsår, vilket skapar förutsättning för bättre social position med bättre inkomster. Detta får i sin tur konsekvenser för sparande- och konsumtionsnivån i samhället och kan bidra till mindre kostnader för vård, service och ekonomiska transfereringar. En god hälsa skapar alltså förutsättningar för ökade inkomster, som i sin tur kan innebära att konsumtion, investeringar och tillväxt ökar. Genom att minska sociala skillnader i hälsa kan man både förbättra hälsan och livskvalitén hos människor och samtidigt få ökningar av bnp. befolkningen utan de fattigaste 40 procenten. Rapporten finner samtidigt inga bevis för att omfördelningspolitik, såsom skatter och bidrag, skadar ekonomisk tillväxt, så länge dessa åtgärder är väl utformade och riktade. Åtgärder som hjälper till att begränsa eller vrida tillbaka ojämlikhet kan inte bara göra samhällen mindre orättvisa utan även rikare, konstaterar man i rapporten. Enligt oecd är bästa botemedlet mot ojämn fördelning bland annat satsningar på utbildning och bättre hälsovård. Sirona Health Solutions har på uppdrag av skl genomfört ett arbete för att belysa de vinster som samhället gör om man minskar skillnader i ohälsa. 7 Analysen var inriktad på tre områden: rökning, fetma och psykisk ohälsa och målet var att uppskatta kostnader kopplade till ojämlikheter för kön och utbildningsnivå. Analysen visade att ojämlikheter i hälsa medför stora kostnader och förluster i livskvalitet, att den ekonomiska bördan delas av ett flertal olika aktörer och att det tar lång tid för folkhälsoåtgärder att få genomslag på sjukdomsbördan. I rapporten Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland 8 har man beräknat vad ojämlikhet i hälsa kostar under ett år. Enligt beräkningarna har ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland under ett år gett upphov till omkring 1 600 dödsfall i förtid, drygt 27 000 förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor samt en förlust i hälsa motsvarande 13,9 miljarder kronor. Författarna slår fast att resultatet är samstämmigt med andra internationella studier och visar att de samlande kostnaderna för ojämlikhet i hälsa uppgår till betydande belopp samt att kostnaden är ett av de stora samhällsekonomiska problemen i dag. Resultatet från rapporten är i linje med den nationella beräkning som Folkhälsoinstitutet gjorde som underlag till den Folkhälsopolitiska rapporten 2010. 9 Ojämlikhet kostar Den ekonomiska samarbetsorganisationen oecd slår i rapporten Society at a Glance 2014 6 fast att till växten i Sverige skulle varit drygt sju procent högre mellan 1990 och 2010, om inkomstklyftorna inte ökat så kraftigt. Inkomstklyftorna har ökat i de allra flesta oecd-länder sedan 1980-talet och är de högsta på 30 år. Allra mest har klyftorna ökat i Sverige. Enligt oecd är den viktigaste förklaringen till detta att fattigare medborgare har svårare att investera i utbildning och human kapital, vilket minskar deras möjligheter att göra en klassresa. Detta drabbar inte bara den fattigaste tiondelen av 8 jämlik hälsa jämlik hälsa 9

Miljö Samhällsekonomiska Strategier Utbildning Jordbruk och livsmedel fritid och kultur Trafik Matvanor Socialförsäkring Arbetsmiljö Arbetslöshet Boende Alkohol Tobak Narkotika Socialt stöd Barns VUxenkontakter Motion Sociala nätverk Sex och samlevnad sömnvanor m.m. Socialtjänst Hälsoo c h Sjukvård m.m. trender och samhällsutmaningar för en mer jämlik hälsa Ålder, kön och arv hälsa och hållbarhet vad och hur kan vi påverka? En vanlig definition av hållbarhet är den som bygger på Brundtlandskommissionen om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De ekonomiska effekterna av socioekonomisk ojämlikhet i hälsa påverkar både social och ekonomisk hållbarhet negativt. Hållbarhet har stor betydelse för en befolkningsgrupps hälsa, även i ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. För att öka produktiviteten i landet bör fler människor få möjligheter att bidra till tillväxten. Här utgör den utlandsfödda delen av befolkningen en stor resurs. Att bidra till människors hälsa genom att stärka hela befolkningens anknytning till det etablerade samhället utgör en viktig komponent i integrationsprocesserna. Eftersom en god hälsa kan relateras till hållbarhetsfaktorer, så är hälsa en viktig beståndsdel för en regional hållbar utveckling. Region Skåne har som första region i landet tagit ett första initiativ i den riktningen, genom att integrera hälsa i den regionala utvecklingsplanen. För att uppnå en god hållbarhet och en jämlik hälsoutveckling i samhället är det särskilt angeläget att fokus riktas mot barn och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor, integration och förmåga till nyanländas kunskapsinhämtande om hälsa samt en sektorsövergripande samverkan. eu-kommissionen beskriver integrationsprocessen som långsiktig, men betonar också att det behövs nya arbetssätt. Vad är hälsa? Det finns en rad definitioner på hälsa som styrs av olika filosofiska begrepp på människan. Till de teoretiska begreppen räknas who:s hälsodeklaration från 1948 10. Inom den hälsopolitiska verksam heten har det skett en omsvängning från ett medicinskt synsätt på hälsa, till ett synsätt där man sätter in hälsa i ett större helhetsperspektiv. I who:s definition så framkommer såväl handlingsperspektivet som det sam hälleliga och ekologiska perspektivet, genom att who definierar hälsa som en process, som människan själv skapar och upplever. 11 Dessa definitioner har en gemensam utgångspunkt att hälsa kan upplevas som god, trots närvaro av sjukdom samt att den utgår från en subjektiv upplevelse. För att uppnå bättre hälsa bör individens egna levnadsvanor förändras (kost och motion samt tobak- och alkoholkonsumtion). Hälsa kan även beskrivas som en process mot ett ökat välbefinnande, som inkluderar faktorer utanför individen som till exempel samhällsplanering, miljö och samhällsekonomiska strategier. Dessa samhällsfaktorer påverkar också individens levnadsvanor och dess valmöjligheter. I Whitehead och Dahlgrens lökformade modell 12 utvecklas detta vidare när de beskriver ett perspektiv på hälsa utifrån olika nivåer. Faktorer som kön, ålder och arv är centrala för hur personer utvecklar hälsa och de är svåra att påverka, medan de faktorer som orsakas av personers livsstil och strukturella för hållanden är mer påverkbara för olika insatser. Effektiva insatser som syftar till en jämlik hälsa i befolkningen måste därför ta hänsyn till såväl individens egna preferenser som samhälleliga förutsättningar. 10 jämlik hälsa jämlik hälsa 11

Livsstilsförändringar i ett hälsofrämjande perspektiv Inom folkhälsoarbete i Sverige har man traditionellt tidigare talat om primär, sekundär och tertiär prevention av sjukdom och ohälsa. Den sistnämnda benämns numera ofta behandlande preventivt arbete. På engelska används Health promotion istället för primär prevention och Disease prevention för att förebygga sjukdom och dess komplikationer. Begreppet hälsofrämjande arbete används ibland synonymt med promotivt hälsoarbete, med inne börden att främja det friska hos personer med hälsa, ohälsa eller sjukdom. Prevention innebär att förebygga ohälsa och förhindra sjukdom. Ett preventivt arbete innebär till exempel att stödja personer genom att anpassa dem till en förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller att bidra till att förändra någons levnadsvanor vid funktionsnedsättning. Detta sker ofta genom att informera en person att ändra en eller flera levnadsvanor, som att övergå till en mer näringsriktig kost och ökad fysisk aktivitet. Inom ramen för ett sådant hälsoperspektiv finns en tydlig relation mellan en agenda med fokus på ett hälsofrämjande arbete och målet med Vinnovas strategiska innovationsprogram för att motverka de stora folksjukdomarna. 13 Detta eftersom exempelvis diabetes, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar är starkt knutna till våra levnadsvanor. Promotion innebär att förhindra ohälsa och att stödja den enskilda personen att utveckla en hälsofrämjande livsstil utifrån sina egna förutsättningar. Ett promotivt arbete med individens levnadsvanor tar sin utgångspunkt i personens egna möjligheter och stödjer deras egen förmåga till förändring. Ett promotivt hälsofrämjande innebär till exempel att stärka individens egen kapacitet eller förändra levnadsvanor såsom konsumtion av felaktig kost, för lite motion och allt för stort alkoholintag, genom att förändra olika aktiviteter i miljön så att individerna ges möjlighet att främja sin hälsa. Ett sådant exempel är när ungdomar själva ges möjligheter till livsstilsförändringar i relation till deras bostadsort, genom olika aktiviteter på fritidsgårdar och i skolan. Ett promotivt hälsoarbete förutsätter en delaktighet på lika villkor där den professionella råd givningen utgår från att stärka det som personen själv betraktar som sina styrkeområden. Fakta Jämlik hälsa fordrar universell proportionalism, det vill säga större generella insatser inom ramen för ett välfärdssystem som utformas utifrån de grupper i samhället som har störst behov. Detta resulterar ibland i att ge olika insatser för att skapa jämlika resultat. hälsa bättre sämre lägre den sociala gardienten högre Den sociala gradienten och omgivningsfaktorers betydelse för hälsa Mycket forskning har pekat på sambandet mellan socioekonomiska faktorer och hälsa. Studier har visat att hälsan förändras gradvis med stigande inkomst. Det finns också evidens som pekar på starka samband mellan hälsa och utbildning, inkomst, inkomstfördelning samt individens sociala position i samhället. De faktorer som påverkar en jämlik hälsoutveckling i befolkningen kallas för hälsans bestämningsfaktorer. Även omgivningsfaktorer som var vi lever och bor, har betydelse för en jämlik hälsoutveckling. Människor som växer upp i segregerade områden i en stad har ofta sämre hälsa än övrig befolkning. Unga personer är här en särskild utsatt grupp, eftersom deras möjligheter till likvärdig utbildning, fritidsaktiviteter och hälsocentraler ofta präglas av de möjligheter som finns på den plats där de lever och bor. Levnadsvanorna kan således även relateras till miljöer i både stadsområden och landsbygd och är en viktig del i områdesutvecklingen. Hälsofrämjande insatser som tar utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer handlar ofta om att finna nya innovativa processer, arbetssätt och hjälpmedel för att uppnå delaktighet och egenmakt för samhällets alla medborgare. Hälsan påverkas av såväl sociala som ekonomiska faktorer och berör även den fysiska, psykosociala lokala miljön i relation till olika livsstilsfaktorer. Allt detta påverkar hälsan i befolkningen i ett komplicerat samspel, där olika aktörer i samhället måste arbeta mot samma mål för att förändra hälsan långsiktigt i befolkningen. Social position Den sociala gradienten I varje samhälle följer människors hälsa en social gradient som innebär att ju högre social status, desto bättre hälsa. 14 Med att ha en hög status menas till exempel att ha hög utbildning och stora materiella resurser. Recommendation: Empower all groups in society through fair representation in decision making about how society operates, particularly in relations to effects on health equity, and create and maintain a social framework for policy making. 19 Fakta Prevention: Förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Promotion: Processer som främjar hälsa, utgår från en positiv företeelse som man vill stärka. 12 jämlik hälsa jämlik hälsa 13

Fakta Enligt WHO 15 innehåller det grundläggande hälsofrämjande arbetet: Egenmakt Delaktighet i samhället Jämlikhet Självbestämmande Samarbete Ömsesidigt hjälpande Delat ansvar The private sector has a profound impact on health and wellbeing. Where the Commission reasserts the vital role of public sector leadership in acting for health equity, this does not imply a regulation of the private sectors activities. 20 Hälsolitteracitet att förstå sin situation För att motverka att grupper och individer marginaliseras och diskrimineras, är det även angeläget att olika befolkningsgrupper bereds möjligheter att förstå varandras villkor och bakgrunder. För att åstadkomma detta behöver vi ett hälsofrämjande arbete som också belyser människors förutsättningar att inhämta kunskap om vad som påverkar deras hälsa. Vanligtvis tänker vi på hälsolitteracitet som något som förbättrar människors funktionella och interaktiva hälsokunskap. Det innebär att personer ska förstå hälsorisker och att de främjar sin hälsa genom att ändra levnadsvanor eller genom att aktivt söka information. Men det är även av vikt att agera tillsammans med andra för att ta itu med de sociala faktorer som påverkar hälsan hos en grupp av människor. 16 Hälsolitteracitet kan även kopplas till det faktum att människors kunskapsinhämtande påverkas av var de bor och verkar. Exempelvis har människor med högre utbildningsnivå en fördel gentemot personer som inte kan tillgodogöra sig språklig information av olika anledningar. Closing the Gap rekommendationer för jämlik hälsa who har pekat på vikten av ett globalt hälsofrämjande arbete i sin rapport Closing the gap in a generation, health equity through action on social determenant on health 17. Rapporten är resultatet av ett omfattande kommissionsarbete under ledning av Professor Sir Michael Marmot. Kommissionen pekar ut tre övergripande rekommendationer: Förbättra vardagens villkor de förhållanden under vilka människor föds, växer upp, bor, arbetar och åldras. Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser de strukturella drivkrafterna bakom dessa levnadsvillkor globalt, nationellt och lokalt. Mät och förstå problemet och bedöm effekten av olika åtgärder, bredda kunskaps basen, utveckla yrkesgrupper med expertis om de sociala bestämningsfaktorerna mot hälsa samt öka allmänhetens medvetenhet om detta. bestämningsfaktorer är en förutsättning för detta. Hälso främjande arbete kan inte enbart bäras av hälso- och sjukvårdssektorn. För att uppnå målet med en jämlik hälsa måste internationella såväl som nationella aktörer förändra de klyftor som finns i levnadsvillkor, vilket fordrar förändringar på policynivå i samverkan mellan flera aktörer som stat, civilsamhälle, lokala myndigheter, internationella aktörer och näringsliv. Forskning har påvisat att ju tidigare i orsakskedjan en insats sätts in, desto fler människor kan omfattas och effekten blir större. 18 who-rapporten pekar särskilt på vikten av: Interventioner som berör barn och unga och deras tillgång till utbildning. Hänsyn måste tas till hälsans bestämningsfaktorer i samhällsplanering, i såväl urbana områden som i rurala lokala miljöer. Rätten till arbete i hela befolkningen samt en hälsooch sjukvård som utgår från hälsans bestämningsfaktorer i sitt arbete. Förutom att förändra policys och lagstiftning, rekommenderas ett nära samarbete med akademin för att följa upp interventioner i ett vetenskapligt perspektiv, utifrån olika geografiska skalor. Det är också angeläget för att få ny vetenskaplig evidens på hur hälsans bestämningsfaktorer påverkar ohälsan i olika nationer och regioner, vilket fordrar att det utvecklas nya mätmetoder och indikatorer. En förutsättning för att genomföra who:s rekommendationer är att det finns stabilitet i en offentlig sektor som är statligt förankrad, på ett sådant sätt att det är möjligt att genomföra större policy förändringar genom en ekonomisk omfördelnings politik. Den betonar också att det är angeläget att de röster blir hörda som själva berörs av ojämlikheter. Rapporten visar således att för att uppnå en jämlik hälsa långsiktigt så behövs en kombination av strukturella och lokala förändringar som även berör ett hälsofrämjande arbete i människors vardag. Privata sektorns roll i who:s rekommendation grundar sig bland annat på att ekonomisk tillväxt ses som en faktor för att utplåna ojämlikheter i hälsa internationellt, eftersom det finns tydliga kopplingar mellan ekonomisk tillväxt i ett land och hälso utvecklingen i befolkningen. Det är framförallt tre rekommendationer i rapporten som riktar sig mot näringslivet. Att stärka internationella och nationella överenskommelser, standards och anställningspraxis och att säkerställa tillgången till arbete och bra arbetsmiljöer. Att stödja utbildning. I rapporten betonas att jämlikheter i hälsa är en förutsättning för en global rättvisa. Den visar också att den modellen som tar hänsyn till hälsans Att investera i den forskning som har som utgångspunkt att undersöka hur sjukdomar orsakas av ojämlik hälsa samt fattigdomsforskning. 14 jämlik hälsa jämlik hälsa 15

Nationella arbeten Olika nationella arbeten har genomförts om ojämlikheter i hälsa och social hållbarhet. I Sverige har det inte genomförts någon kommission på nationell nivå som en följd av who:s rekommendationer 2010, men flera lokala och regionala arbeten genomförts i Malmö, Västra Götaland och Östergötland. Exempel på nationella kommissioner: Storbritannien: Fair Society Healthy Lives, 2010. Efter önskemål från sina medlemmar tog Sveriges kommuner och landsting (skl) på sig att samordna ett arbete för minskade skillnader i hälsa, Samling för social hållbarhet. I arbetet som tog två år deltog 20 kommuner, landsting och regioner. Arbetet resulterade bland annat i fem rekommendationer och 23 åtgärder som skl presenterade i rapporten Gör jämlikt gör skillnad i början av 2013. De fem huvudrekommendationerna, som ligger väl i linje med de tre kommissionsarbetena, är: Integrera jämlikhet i hälsa i ordinarie styrning och ledning. Norge: Nasjonal strategi for ujevne sosiale helseforsjeller. Den kongelige helseog omsorgsdepartementet, 2006. Danmark: Uligheder i sundhed årsager og indsatser, Sundhedsstyrelsen 2011. Svenska regionala och lokala kommissioner: I Västra Götaland beslutade regionstyrelsen 2010 att inledda arbetet Samling för social hållbarhet handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Arbetet skedde i samverkan med länets kommuner och samordningsförbund, statliga myndig heter, förenings livet och fackliga organisationer och resulterade i en handlingsplan för jämlik hälsa för hela Västra Götaland. ( Together towards Social Sustainability actions for health equity in Västra Götaland, Sweden 2013). Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommissionens arbete var riktat mot att fördjupa analysen om orsakerna till växande skillnader i hälsa i Malmö. I uppdraget ingick även att arbeta fram vetenskapligt underbyggda strategier i ett tätt samarbete med akademin, vilket utmynnat i en rad åtgärder på policynivå. Malmö stad implementerar nu dessa rekommendationer i hela sin organisation med fokus på social hållbarhet. ( Malmös väg mot en hållbar framtid hälsa, välfärd och rättvisa, Malmö stad 2013.). En tredje kommission finns i Östergötland genom regionförbundet östsam. Kommissionen består av ett antal forskare och högre tjänstemän som har som mål att undersöka hälsoläget tvärsektoriellt och identifiera kunskaps- och erfarenhetsperspektiv inom ramen för det nationella folkhälso arbetet. Kommissionen la fram sin slutrapport i slutet av 2014. ( Östgötakommissionen för folkhälsa slutrapport, 2014). Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder. Ge barn och unga en bra start i livet. Ge alla människor förutsättningar till egen försörjning. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen. Kommissionernas och skl:s arbete börjar implementeras och användas på flera håll i landet, till exempel i Malmö och Göteborg. Folkhälso myndigheten har även gett företaget Ramböll ett uppdrag att genomföra en processutvärdering av kommissionerna i Malmö, Västra Götaland och Östergötland, för att på så sätt få fram vilka framgångsfaktorer och hinder som funnits i genom förandet av respektive förändringsarbete. Slut satserna av denna processutvärdering kommer att ge substantiellt bidrag till de insatsformer som föreslås i denna agenda. Den offentliga sektorn har således gjort ett genomgripande arbete för att analysera och implementera delar av who:s rekommendationer, regionalt såväl som lokalt. Insatser har genomförts på olika geografiska skalor som inbegriper läns-, kommunal och stadsdelsnivå. Samtliga arbeten slår fast att minskade skillnader i livsvillkor är en förutsättning för ett hållbart samhälle och att hälsa ska ses både som ett mål och ett medel. I huvudsak har arbetena koncentrats runt offentlig sektor och akademi, men involverar inte idéburen sektor och den privata sektorn som aktiva jämbördiga deltagare i processerna. Barn och ungdom i fokus Ett centralt fokus i samtliga kommissionsrapporter är frågor som berör barn och ungdomar, eftersom tidiga hälsofrämjande insatser ger mer genomgripande effekter på lång sikt. Samtidigt pekas det på att föräldrarnas situation är utgångspunkten i beskrivningen av barnens hälsa. Andra viktiga frågor som är i fokus är därför: utbildning, arbete och inkomst samt hälsofrämjande miljöer och stadsplanering. Health literacy: Människors förmåga att förvärva, förstå och använda information om hälsa brukar benämnas hälsolitteracitet. 16 jämlik hälsa jämlik hälsa 17 Fakta

jämlik hälsa i sverige behov och utmaningar hur får vi en hållbar hälsoutveckling? Utgångspunkten för agendan har varit att identifiera vilka behov och utmaningar som Sverige behöver ta sig an för att uppnå en hållbar hälsoutveckling och stärka Sveriges konkurrenskraft inom hälsoområdet. En del av dessa har framkommit i tidigare kommissionsarbeten, men då inte lika starkt fokuserat på samverkan mellan de olika sektorerna. Här listar vi de behov vi sett och vilka ut maningar som finns kopplade till dem: Behov 1 Strukturförändringar som skapar förutsättningar för jämlik hälsa De strukturförändringar som behöver åtgärdas för att minska skillnader i hälsa framkommer av de olika kommissionsrapporterna och berör framförallt offentlig sektor. Rekommendationen är att social hållbarhet och minskande skillnader i hälsa behöver integreras i politiska beslut och policys. Samtidigt behöver de enskilda organisationerna utveckla strukturer, verktyg och arbetssätt som skapar långsiktiga förutsättningar för att minska skillnader i hälsa. Det krävs också att man kan mäta, analysera och bedöma effekterna av de åtgärder som vidtas, för att se att man är på rätt väg. I dag finns lokala och regionala åtgärder föreslagna för att minska skillnaderna i hälsa, men det saknas än så länge en nationell strategi. Regeringens mål är dock att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation och de har beslutat att en nationell kommission för jämlik hälsa ska tillsättas under våren 2015. Det är viktigt att de strukturella åtgärder, som genomförs på nationell och regional nivå, anpassas lokalt genom en aktiv samhällsplanering, där samhällets alla sektorer samverkar. Stadsplanering och områdesutveckling kan relateras till ett hälsofrämjandearbete i form av gröna områden, idrottsarenor, fritidsgårdar, cykelbanor med mera. Även lokalisering, utformning och nytänkande av primärvårdssektorn är angeläget för ett hälsofrämjande arbete som ska utjämna ojämlikheter mellan olika grupper i samhället. utmaning: Att integrera jämlikhet i hälsa i ordinarie styrning och ledning. 18 jämlik hälsa jämlik hälsa 19 Behov 2 Hälsofrämjande arenor För att främja hälsan hos befolkningen behöver man påverka och förbättra livsvillkoren i människors närmiljö/vardagsmiljö. Ett sätt att göra detta är att skapa miljöer och sammanhang som kan stärka de hälsofrämjande effekterna i individens omgivning. Sådana stödjande miljöer kan också kallas för arenor. Exempel på arenor är: skolor, arbetsplatser, ungdomsmottagningar, bibliotek, bostadsområden, familjecentraler och faciliteter för fysisk aktivitet. Arenor möjliggör för många aktörer att arbeta tvärsektoriellt tillsammans, för en bättre hälsa hos befolkningen. I dag pekar många på behovet av att utveckla nya hälsofrämjande arenor som kan möta dagens behov och krav och att öppna upp existerande arenor för användning av fler aktörer. Arenorna behöver utvecklas lokalt, tillsammans med dem som ska använda arenorna. Som exempel kan nämnas Lokale- og Anlægsfonden 22 i Danmark, som 2011 gjorde en utredning som visade att förekomsten av bra faciliteter och starka föreningar i de boendes närområde ledde till betydligt fler aktiva än i bostadsområden med svaga föreningar och ett mindre bra utbud. I rapporten pekar man bland annat på att det är viktigt att utveckla idrottsanläggningar tillsammans med användarna och att involvera och engagera de närboende i utvecklingen och genomförandet. Akademin har förutom forskning även en uppgift

i att implementera nya arbetssätt i sina utbildningar. Detta bör ske i samverkan med både privata och offentliga aktörer, exempelvis primärvårdens vårdcentraler och socialtjänsten. Genom att skapa nya former där studenter bereds möjlighet att utveckla bland annat hälsofrämjande samtal med befolkningen, i olika former av studentmottagningar i samarbete med såväl offentlig sektor som privata entreprenörer, kan nya kunskaper och arbetsmetoder utvecklas. utmaning: Att skapa lokala miljöer och sammanhang som främjar hälsan i befolkningen samt att se till att dessa miljöer erbjuds utrymme i den offentliga strukturen. Behov 3 Samverkan över sektorsgränserna tillsammans med invånarna Det finns behov av nytänkande kring samverkans betydelse för en hållbar hälsoutveckling. För att uppnå hållbarhet behövs även en ökad delaktighet och inflytande från det civila samhället och invånarna. Många samverkansinriktade insatser har involverat traditionella aktörer inom såväl offentlig som privat sektor. Samverkan har ofta skett i en trippel helix-modell mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, där den idéburna sektorn och de berörda grupperna i befolkningen inte deltagit på jämbördig nivå. Företrädare från den idéburna sektorn har ofta fungerat som remissinstans och idéspruta och de olika befolkningsgruppernas deltagande har närmast varit obefintligt. Ett problem är att samhället är sektorsindelat och tenderar att fragmentisera problem som förutsätter ett mer sammansatt synsätt för hållbara lösningar. Samhället behöver därför utveckla nya samverkansstrukturer för ett hälsofrämjande arbete för de komplexa utmaningar som finns. För att alla goda krafter ska tas tillvara, och för att alla ska ges möjlighet att medverka, finns det behov av att tänka utifrån en Penta Helixmodell, som förutom offentlig sektor, akademi och näringsliv, även omfattar den idéburna sektorn och enskilda individer, det vill säga invånarna. Internationellt sett har Sverige en fördel med en välfärdsmodell som tar ansvar för hela befolkningens hälsa i policys och politiska styrorgan. Men för att uppnå jämställdhet i hälsa krävs det att detta arbete kombineras med ett mer deltagarorienterat perspektiv i samverkansprocesserna, där människors egna behov kommer tydligare i fokus. Detta är viktigt ur en demokratisk synvinkel, för att stärka personers egenmakt och på så sätt skapa en framtidstro för de människors som berörs. Frivilligarbetet i den idéburna sektorn är särskilt angeläget att se som en resurs i en sådan modell för samverkan, då detta är ett socialt kapital i det svenska samhället för en framtida hållbar utveckling. För att stärka de idéburna som röstbärare och öka mångfalden av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvård samt omsorg, har det i Sverige tagits fram en nationell överenskommelse mellan regeringen och de idéburna organisationerna. 23 Den nationella överenskommelsen gäller samverkan mellan regeringen, Sveriges kommuner och landsting, samt idéburna organisationer inom det sociala området. Detta har sedan även följts upp av regionala överenskommelser. Som första region i Sverige undertecknade den idéburna sektorn i Skåne och Region Skåne 2010 en unik överenskommelse om samverkan. 24 utmaning: Att identifiera incitamenten för alla parter att samverka och att kunna påvisa synergieffekter av detta. Behov 4 Näringsliv Akademi Invånare Innovationer för implementering och uppskalning I dag bedrivs det många lovvärda och bra projekt med målsättningen att förbättra hälsan hos befolkningen. Men Sverige lider av en sorts projektsjuka, där tidsbegränsade projekt inleds, genomförs, utvärderas och glöms. I värsta fall börjar man något år senare om igen från i stort sett samma ställe som förra gången. Det är alltför sällan som projekt leder till att nya metoder och arbetssätt implementeras i de involverade organisationerna eller att nya verksamheter bildas. Det är först när projekt implementerats som de får genomslag och en förändring kan påbörjas. Men om vi aldrig kommer till implementeringsstadiet så kommer vi aldrig att åstadkomma en förändring och förflyttning mot offentlig sektor Idéburen sektor Då man arbetar med samhällsutveckling bör man utgå utifrån en Penta Helix-modell istället för den traditionella Trippel Helixmodellen (offentlig sektor, näringsliv och akademi), som ofta används då man talar om forskning, utveckling och innovation. I Penta Helix-modellen ingår även invånarna och idéburen sektor som viktiga utvecklingsaktörer. något nytt. Det är därför viktigt att man redan i planeringsstadiet av projekt funderar igenom strategier för implementering och uppskalning. Det finns behov av att sprida kunskap kring lyckade projekt och olika tillvägagångssätt för implementering, ta fram nya strategier för att implementera och skala upp framgångsrika projekt. I Sverige finns goda exempel på innovativa projekt som har utvecklats lokalt och som nu håller på att spridas i ett nationellt perspektiv. 25 Det finns också behov av att dela erfarenheter mellan olika aktörer och sprida kunskap kring genomförda och pågående projekt. utmaning: Att utveckla kompetens och strategier kring implementering och uppskalning. Att påverka finansieringsmöjligheterna till att också kunna omfatta drift och inte enbart kortsiktiga utvecklingsprojekt. 20 jämlik hälsa jämlik hälsa 21 Behov 5 Insatser för barn och unga, marginaliserade grupper och migranter Barn och unga Internationella jämförelser pekar på att barn i Sverige har en god hälsoutveckling generellt i befolkningen. När det gäller fysisk hälsa ligger landet ofta i topp, till exempel avseende låg förekomst av och risk för barnolycksfall. Men den psykiska ohälsan tenderar att öka. Flera undersökningar visar att det psykiska välbefinnandet försämras samt att allt fler ungdomar har sömnsvårigheter, är nedstämda och oroliga. Den självrapporterade psykiska ohälsan visar sig i flera studier vara sämre än i andra europeiska länder och självmorden bland unga är ovanligt högt i Sverige i relation till andra länder. Kungliga vetenskapsakademin samlade redan 2010 en mängd olika forskare som konstaterade hur lite vetenskapligt grundad kunskap det finns om förändringar i barns psykiska hälsa, speciellt yngre barns hälsa. Av den anledningen kunde forskarna inte dra några slutsatser om hur barn upplever den psykiska ohälsan och hur det påverkar deras liv. Sedan dess har forskare såväl som idéburen sektor och statliga myndigheter konstaterat att ungdomar och barn har hälsoproblem som härstammar från sociala faktorer. Genomgående i barnens och ungdomars egna förklaringar är att de känner sig ensamma med att bära på tunga hemligheter och stor smärta. 26 Hjälp- och stödinsatser har för många barn varit kortsiktiga och fragmentariska, men barnen beskriver också av en vilja att åstadkomma en bättre livssituation och ett bättre mående. Marginaliserade grupper Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt bland unga i Sverige. Tuffare arbetsmarknad, hårdnande utbildningskrav och växande klyftor är några förklaringar, menar ledande forskare. Personer som inte kommer in på arbetsmarknaden har svårare att på egen hand förändra sin livssituation till det bättre och riskerar i förlängningen att bli marginaliserade och få sämre hälsa. Sämre livsvillkor ökar benägenheten för ohälsosamma levnadsvanor (exempelvis rökning, riskbruk av alkohol, fettrik kost och brist på motion), eftersom personers levnadsvanor formas av livsvillkoren (utbildning, sysselsättning, ekonomi och boende). Migranter Kopplat till detta ser vi i dag en annan trend i Sverige: En växande klyfta mellan olika grupper, där livslängden ökar snabbare för dem med högre socioekonomisk status. En viktig grupp att ta i beaktande i detta sammanhang är nyanlända. Hälsotillståndet bland migranter, särskilt flyktrelaterad migration, är i allmänhet sämre än hos den övriga befolkningen. Forskning visar att det finns en klar koppling mellan migration orsakad av flykt och individens hälsa. Orsakerna till sämre hälsa kan sökas i förhållanden i hemlandet före flykten, flykten i sig samt existerande förutsättningar för etablering och integration efter ankomsten till Sverige. Ett fungerande mottagande och integrations processer som bättre förhåller sig till migranters förutsättningar, är därför en nyckelfråga. Det finns alltså ett behov av insatser för att vända den negativa utvecklingen med till exempel ökade klyftor, sämre psykisk hälsa hos barn och unga samt flyktingars svårigheter att etablera sig. För att åstadkomma detta behövs en kombination av strukturella och lokala förändringar. Åtgärderna bör vara generella, men anpassas till geografiska förhållanden och prioriterade gruppers behov. Här

gäller det bland annat att utveckla nya arbetssätt, där hänsyn tas till att hälsofrämjande insatser också bör beaktas i en lokal samhällsplanering, parallellt med likabehandling i ett generellt perspektiv via policy och lagstiftning. Det lokala samhället har en unik möjlighet genom att det kan utveckla lokala organisationers och myndigheters förmåga att tillsammans med medborgarna identifiera otillfredsställda behov och anpassa arbetet till olika gruppers behov, för att stärka hälsan i hela befolkningen. Eftersom ingen forskning ännu tydligt har definierat psykisk ohälsa, behöver medborgare själva integreras i processerna för att vi ska förstå själva grundproblematiken för psykisk ohälsa. utmaning: Att prioritera insatser som syftar till en positiv hälsoutvecklingen hos barn och unga, marginaliserade grupper och migranter. Behov 6 Näringslivet måste med För att uppnå ett socialt hållbart samhälle måste alla sektorer i samhället involveras och bidra. Man kan i dag se ett ökande intresse från näringslivet att arbeta med social hållbarhet och många företag tar ett större socialt ansvar än vad lagar och förordningar kräver. Många företag ser det sociala ansvaret som en naturlig del av sin verksamhet och som en tydlig konkurrensfördel bland annat genom att det stärker varumärket, ökar motivationen hos de anställda och attraherar engagerad personal samt boende i området. 28 Näringslivet har inte haft en naturlig del i kommissionernas eller SKL:s arbete. Man har dock börjat se en ökande medvetenhet hos offentlig sektor om behovet av att samverka med näringslivet vid implementeringen av åtgärderna. Näringslivet har å sin sida börjat efterfråga vad de kan bidra med. Mötesplatsen Social Hållbarhet anordnade i december 2014 seminariet Näringslivets roll för social hållbarhet, där företrädare från näringslivet och offentlig sektorn gav sin bild av näringslivets roll för social hållbarhet. Man diskuterade hindren och framgångsfaktorerna för strategisk samverkan mellan näringslivet, det offentliga och andra aktörer. Det framkom att de större företagen välkomnar en dialog kring social hållbarhet med offentlig sektor. De skulle också gärna vilja se social hållbarhet som en del i upphandlingsunderlagen. I dag sker upphandling på ett sådant sätt att det inte ges mycket utrymme för företagen att jobba aktivt med social hållbarhet. För mindre företag är det dock svårt att leva upp till alltför stora åtaganden när det gäller social hållbarhet. Här gäller det att vara försiktig med generella krav och tillåta någon typ av differentiering av förväntningarna beroende på företagets storlek. Viktigt är också att lyfta näringslivets roll som effektiva innovatörer. igen och är anpassat för dem det berör. Vilket i sin tur kan leda till ökad ohälsa. utmaning: Att skapa delaktighet i utvecklingen av framtidens hälsoinnovationer. Behov 8 Nya metoder för att stärka hälsolitteracitet En god förmåga att förvärva, förstå och använda information om hälsa underlättar vår möjlighet att fatta välgrundade hälsorelaterade beslut både när vi är friska och sjuka. Att fatta beslut som påverkar den egna hälsan är en del i det dagliga livet. Vilket beslut vi fattar kan hänga samman med vår förmåga att förvärva, förstå och använda information om hälsa. Med ökad kunskap kan invånarna själv göra egna hälsoval samt lättare förstå hälso- och sjukvårdssystemet. För att skapa sådana förutsättningar för såväl unga och gamla som utsatta grupper och migranter är det av stor vikt att arbeta med hälsolitteracitet. I ett mångkulturellt samhälle med ett integrationsperspektiv, där målsättningen är att motverka marginalisering och diskriminering samt stärka demokratin, behövs nya innovativa metoder för att nå alla medborgare. Inte minst är det viktigt att utveckla metoder som ökar människors förutsättningar att inhämta kunskap om vad som påverkar deras hälsa. Innovativa arbetssätt som berör hälsolitteracitet 29 behöver utvecklas tillsammans med medborgarna och integreras djupare och i relation till verkliga situationer, till exempel i hälsofrämjande arenor, i verksamhetsförlagd utbildning, i de professionsutbildningar som utbildar för hälsofrämjande insatser samt hos organisationer, företag och myndigheter som ger information om hälsa. utmaning: Att identifiera eller skapa de arenor som ska vara en utgångspunkt för att kunna ge människor förutsättningar att påverka sin hälso utveckling. utmaning: Att skapa förutsättningar för näringslivet att aktivt delta och bidra i arbetet med att minska ojämlikheten i hälsa. 22 jämlik hälsa jämlik hälsa 23 Behov 7 Sätta användarnas behov i centrum när man utvecklar nya tjänster och produkter Näringslivets förmåga att ta fram produkter och tjänster tillsammans med brukarna måste utvecklas. Risken är annars att nya välfärdstjänster och produkter inte fungerar ändamålsenligt och inte kommer att användas av de människor produkterna och tjänsterna är avsedda för. Om man inte gör detta finns det en risk att det hälsofrämjande arbetet utgår från ett perspektiv som inte känns Behov 9 Sociala innovationer för hälsa Nya innovationer inom hälsoområdet kommer antagligen till stor del att utvecklas i samverkan mellan olika sektorer och falla in under begreppet social innovation. Sociala innovationer brukar förklaras som initiativ som strävar efter att möta samhälls utmaningar, som innefattar innovativa idéer och metoder för hur vi ska lösa samhällsproblem på nya sätt. Främst används det för att beteckna entreprenörskap inom områden som kommit att uppfattas som ett ansvar uteslutande för offentliga, politiskt styrda organ. Erfarenheten är dock att framgångsrika sociala innovationer ofta uppstår i ett tvärsektoriellt sammanhang, där aktörer från olika samhälls sektorer samarbetar kring ett gemensamt mål. Området