Inventering av fladdermöss i Limhamns kalkbrott i Malmö kommun 2010-2011

2012-02-02 Inventering av fladdermöss i Limhamns kalkbrott i Malmö kommun 2010-2011 2011 Uppdrag Ecocom har genomfört en inventering av fladdermöss i Limhamns kalkbrott i Malmö kommun i Skåne län under 2010-2011. Inventeringen har främst haft formen av en artkartering men mätning av aktivitet av fladdermöss har även gjorts. Metoden syftar till att ge en översikt av fladdermusfaunan i området som nyligen blivit utsett till ett nytt kommunalt naturreservat. Undersökningen ger information om vilka arter som förekommer i området under olika säsonger och viss information om vilka delområden som är särskilt populära tillhållsplatser för fladdermöss. Bakgrund Limhamns kalkbrott har föreslagits som kommunalt naturreservat och då området bedöms som värdefullt för fladdermöss har en artkartering av fladdermusfaunan gjorts. Inventering av fladdermöss i Limhamns kalkbrott är en del av kartläggningen av fladdermusfaunan i länet och syftar till att ge en överblick av vilka arter som förekommer i länet och vilka biotoper de utnyttjar. Tillgång på insekter tycks vara den främsta faktorn som styr förekomsten av fladdermössens habitatval. Beskrivning av Limhamns kalkbrott Limhamns kalkbrott, som har utnyttjats för industriell brytning av kalk, är ca 90 hektar stort och har ett djup på 70 meter från markytan. Kalkbrottet utgörs huvudsakligen av vegetationsfattig kalkstäpp, våtmarksområden, rasbranter av kalksten och kalkkross samt av ett stort vassområde. Det finns även kanaler, djupdammar, sandiga branter och äldre busk- och träddungar (Malmöstad, 2010). Förutsättningar för en individ- och artrik fladdermusfauna finns dels genom hög artrikedom av insekter dels genom att området erbjuder en miljö där störningar i form av artificiellt ljus och buller är begränsade. Tillgång på goda födosökshabitat verkar ha störst betydelse för förekomsten av fladdermöss (Malmöstad, 2010). Brottets klimat skiljer sig från omgivningens genom att erbjuda olika mikroklimat i form av solexponerade respektive skuggiga klippväggar. Kalkbrottet fungerar på så sätt som en gryta som håller kvar värmen och ger därmed en varm miljö. I området förekommer en del rovfåglar, varav vissa arter, exempelvis tornfalk och ormvråk, kan predera på fladdermöss (Malmöstad, 2010). ECOCOM Storgatan 27 392 32 Kalmar Växel: 0480-980 300 info@ecocom.se www.ecocom.se

Metod och genomförande Generellt om artkarteringsmetoder Inventeringsmetoder för undersökningar av fladdermöss finns beskrivna i en översikt utgiven av Naturvårdsverket. Denna sammanställning är dock ålderstigen och den tekniska utvecklingen har på senare år möjliggjort nya tillvägagångssätt, som bland annat inkluderar automatisk punkttaxering under hela nätter. En uppdatering av inventeringsmetoderna har gjorts i Handledning för övervakning av fladdermöss, som är en del av den integrerade viltövervakningen (Ahlén, 2009). Den klassiska artkarteringsmetoden för fladdermöss bygger på att lokaler väljs ut selektivt. Utgångspunkten är att påträffa så många arter som möjligt både inom varje lokal, och i undersökningsområdet som helhet. För att få med samtliga arter bör urvalet därför inkludera ett flertal olika biotoper. Efter att lokalerna valts ut vanligen med hjälp av fjärranalys gör inventeraren en bedömning på plats av lokalens potentiella värde, varefter lokalen antingen inventeras eller väljs bort till förmån för en annan lokal. Vid manuell inventering genomströvas lokalen av inventeraren under den tid då fladdermössen är mest aktiva. Under inventeringen används en handburen ultraljudsdetektor samt pannlampa. Svårbestämbara ljud spelas in och analyseras i efterhand. Vanligen är aktiviteten av fladdermöss som högst i anslutning till skymningen och ungefär två timmar framåt, med ytterligare en aktivitetstopp i slutet av natten. Användning av automatisk punkttaxeringsutrustning, som samlar in fladdermusljud under hela natten, indikerar dock att det finns en skillnad i aktivitetsmönster mellan olika arter, men sannolikheten att påträffa lokalens samtliga arter är troligen som högst relativt tidigt under natten. Under senare år har användning av automatisk punkttaxering vuxit fram som ett komplement till manuell inventering vid genomförande av artkartering av fladdermöss. Tillvägagångssättet skiljer sig från den manuella inventeringen eftersom man använder stationär utrustning som spelar in fladdermössens ljud under hela natten på en punkt. Då utrustningen vanligen inte flyttas under natten är placeringen viktig och överväganden måste göras både med utgångspunkt från ljudupptagningsförmåga och sannolikheten att samtliga fladdermusarter på lokalen kommer att passera den aktuella punkten. Erfarenhet indikerar dock att automatisk punkttaxering ger en god bild av artsammansättningen. Användning av automatisk punkttaxering har två stora fördelar. För det första kan utrustningen vara utplacerad under hela nätter, vilket gör att samtliga arter registreras oavsett när aktivitetstoppen för den aktuella arten infaller under natten. Vid manuell inventering är inventeraren endast på lokalen under en kortare period och kan därför förbigå arter som är aktiva under andra delar av natten. För det andra erbjuder datamaterial som insamlats genom automatisk punkttaxering vissa möjligheter till statistisk analys på grund av den höga graden av standardisering. Automatiska inspelningsboxar av märket Pettersson D500x (samt vissa mp3-spelare) har också möjlighet att tidmärka inspelade filer, vilket dessutom ger information om arternas aktivitet under natten. Nackdelen med automatisk punkttaxering är att inspelningarna inte ger någon information om flygbeteende eller utseende som t ex är viktig information vid bestämning av fladdermusarter inom släktet Myotis. Användning av automatisk utrustning bör därför kompletteras med manuell inventering för att bekräfta förekomst av arter inom detta släkte inom undersökningsområdet. Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 2 / 36

Genomförande Inventeringen i Limhamns kalkbrott i Malmö kommun genomfördes under kolonitid 22 24 juli, under hösten 11-12 september samt under våren 2011, 16-18 maj av Emelie Nilsson. Inventeringen har utförts genom en kombination av manuell inventering samt automatisk punkttaxering. Manuell inventering genomfördes under två timmar efter skymning. Vid ett tillfälle under sommar och höst genomfördes även inventering under hela den del av natten då fladdermössen varit aktiva. Inventeringen under hela natten genomfördes dock inte under våren 2011. Automatisk punkttaxering utfördes genom att inspelningsutrustning placerades ut dagtid efter att lokalen rekognoserats. Vid utplacering valdes lägen som tillät inspelningar av god kvalitet, samtidigt som en hög aktivitet av fladdermöss kunde förväntas. Lägen valdes även för att lokalerna skulle vara jämnt fördelade i kalkbrottet. I hög utsträckning valdes samma lokaler under olika säsonger för att möjliggöra en jämförelse i aktivitet och artförekomst mellan säsonger. Inspelningsutrustningen var utplacerad under hela natten och hämtades påföljande dag. En preliminär genomgång av datamaterialet gjordes vanligen samma dag med mjukvaruprogrammet Omnibat, vilket möjliggjorde återbesök vid dellokaler om svårbestämda arter skulle påträffas eller kompletterande manuella observationer bedömdes behöva genomföras. Materiel Vid manuell inventering användes en Pettersson 240x ultraljudsdetektor, samt en Edirol R-09 HR digital ljudinspelare. Som belysning användes en Silva 480 pannlampa. Autoboxar som användes för automatisk punkttaxering var av modell Pettersson D500x. Samtliga ljudinspelningar analyserades med mjukvaruprogrammet Omnibat vilket är utvecklat för analys av stora mängder inspelningar av fladdermusljud. Resultat Totalt inventerades 4-6 dellokaler under tre nätter i kalkbrottet under juli, under två nätter i september samt under ytterligare två nätter i maj 2011. Manuell inventering gjordes längs en rutt under 2-3 dagar respektive säsong. Under nämnda inventeringstider påträffades sammantaget åtta arter; dvärgfladdermus Pipistrellus pygmeus, nordisk fladdermus Eptesicus nilssoni, vattenfladdermus Myotis daubentoni, trollfladdermus Pipistrellus nathusii, stor fladdermus Nyctalus noctula, långörad fladdermus Plecotus auritus, leislers fladdermus Nyctalus leisleri samt gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus. Ett stort antal inspelningar gjordes även av fladdermöss av släktet Myotis. Se nedan karta över utplaceringspunkter för autoboxar. Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 3 / 36

Karta 1 Karta över punkter för automatisk övervakning Karta 2. Karta över områden som täckts in vid manuell inventering Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 4 / 36

Manuell inventering Vid manuell inventering registrerades 153 observationer av sammanlagt sex arter. Vattenfladdermus påträffades vid manuell inventering men kunde inte med säkerhet urskiljas från övriga arter av släktet Myotis i de automatiska boxarna (tabell 1, 2). Långörad fladdermus påträffades inte under manuell inventering men enstaka fynd gjordes i de automatiska boxarna (tabell 1, 2). Arten är i regel underrepresenterad vid inventeringar eftersom arten har väldigt svagt läte. Automatisk inventering Vid automatisk punkttaxering spelades sammanlagt 10 830 filer in vilka innehöll 5 633 fladdermusinspelningar. Under kolonitiden gjordes 2 728 registreringar av fladdermöss medan det under höstsäsongen och vårsäsongen gjorde 1 740 respektive 1 165 inspelningar (tabell 2). Totalt innehöll 164 inspelningar obestämbara fladdermusljud, vilka var ungefär lika fördelade mellan säsonger (tabell 2). För automatiskt gjorda inspelningar har samtliga Myotisarter behandlats som Myotis sp. vid påföljande ljudanalys. Många fladdermusfiler innehöll flera arter och individer vilket är en indikation på särskilt hög aktivitet under båda säsongerna. Sommartid var Myotis-arter mest vanligt förekommande (57%) följt av nordisk fladdermus (24%) medan gråskimlig fladdermus, stor fladdermus och dvärgfladdermus påträffades regelbundet men i betydligt mindre utsträckning (4% respektive 7% för de båda sistnämnda), se tabell 2. Ovanliga arter vid inventeringen utgjordes av trollfladdermus och långörad fladdermus (<1%). De fåtal fynd av leislers fladdermus som kunde fastställas gjordes under kolonitiden. Ytterligare några filer bedömdes dock som potentiella inspelningar av leislers fladdermus. Även under hösten var Myotis-arter de arter som dominerade (53%), se tabell 2. Däremot registrerades nordisk fladdermus i mindre utsträckning (16%) än under sommaren. Gråskimlig fladdermus var ungefär lika vanligt förekommande under hösten som under sommaren medan stor fladdermus och dvärgfladdermus förekom något mer frekvent under hösten (13% respektive 8%). Under vårsäsongen 2011 var Myotis-arterna än mer dominerande och stod för 72% av den totala aktiviteten av fladdermöss, se tabell 2. Aktiviteten av gråskimlig fladdemus, nordisk fladdermus och dvärgfladdermus var nästintill lika stor mellan 6-9% av den totala aktiviteten. Endast enstaka fynd av trollfladdermus och långörad fladdermus gjordes. En sammanfattning av påträffade fladdermusarter med respektive inventeringsmetod ges i tabellerna nedan. Fullständiga data per lokal redovisas i bilaga 1. Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 5 / 36

Tabell 1. Manuell inventering sommar och höst 2010 samt våren 2011 som höst vår Antal lokaler 4 4 4 Antal observationer 85 43 25 Antal obestämda 0 21 2 Antal arter 6 5 5 Observationer per art Antal Nordisk fladdermus 12 8 6 Stor fladdermus 10 11 2 Gråskimlig fladdermus 13 7 4 Dvärgfladdermus 11 5 5 Trollfladdermus 2 0 2 Vattenfladdermus 16 12 4 Man bör vara försiktig med att dra slutsatser utifrån det redovisade antalet observationer i den manuella inventeringen. Artkarteringsmetoden saknar standardisering och siffrorna skall därmed främst betraktas som kuriosa. Visserligen är det möjligt att se om det varit påfallande hög aktivitet på en lokal men det är inte möjligt att jämföra data från lokaler statistiskt med varandra utifrån antalet observerade individer. Jämförelser i antalet observationer av fladdermöss är dock möjliga om man använder en standardiserad metod, t ex linjetaxering eller vid användande av autoboxar. Tabell 2. Automatisk punkttaxering sommar och höst 2010 samt våren 2011 Säsong sommar höst vår Antal lokaler 6 5 4 Antal observationer 2728 1740 1165 Antal obestämda 56 63 45 Antal arter 8 7 7 Antal observationer per art Inspeln. Andel Nordisk fladdermus 643 24% 276 16% 99 9% Stor fladdermus 183 7% 226 13% 73 6% Leislers fladdermus 3 <1% 0-0 - Gråskimlig 180 7% 79 5% 89 8% Dvärgfladdermus 97 4% 148 9% 15 1% Trollfladdermus 4 <1% 24 1 7 <1% Obestämd Myotis (Myotis sp.) 1557 57% 913 53% 836 72% Långörad fladdermus 5 <1% 11 <1% 1 <1% Obestämd fladdermusart 56 2% 63 4% 45 4% Aktivitetsfördelning Fladdermössens aktivitet över natten kan analyseras från inspelningar som gjorts med automatisk inspelningsutrustning som ger varje inspelning en tidsangivelse. Nedan redovisas tidfördelningsdiagram för inspelningar gjorda med Petterson D500x boxar (diagram1, 2, 3). Fullständig aktivitet av respektive art under aktuella säsonger redovisas i bilaga 3. Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 6 / 36

Fladdermusaktivitet under sommaren I juli var aktiviteten av samtliga fladdermusarter högst mellan 22.00 och 02.00 medan aktiviteten avtog framåt 02.00-04.00 på natten för att därefter upphöra helt (diagram 1). Detta mönster är dock mycket präglat av arter inom släktet Myotis som utgör 57% av observationerna. Aktiviteten av gråskimlig fladdermus var till en början relativt låg men tilltog under natten med en toppaktivitet klockan 01.00-03.00. Dvärgfladdermusen var däremot aktiv framför allt i början av natten och aktiviteten hos denna art minskade kraftigt efter midnatt. De enstaka fynden av långörad fladdermus och trollfladdermus som är gjorda tidigt på natten. Nordisk fladdermus följer samma mönster som dessa medan stor fladdermus har en jämn aktivitet under natten. De observationer som är gjorda av leislers fladdermus är gjorda vid 22.00 respektive 00.00 vilket innebär att det sannolikt rör sig om flera individer. I regel uppvisar fladdermöss två aktivitetstoppar; en vid gryning och en vid skymning. Dessa toppar bryts av en mindre aktiv period mitt i natten, då insekter är mindre aktiva. Detta mönster är inte tydligt vid inventeringen under kolonitiden vilket kan bero på att nätterna är korta och varma under juli och medför att fladdermössen utnyttjar alla mörka timmar för födosök. Perioden infaller även under den tid då honorna fortfarande kan ge di till sina ungar, vilket är energikrävande. Vid den manuella inventeringen kunde konstateras att samtliga fladdermusarter utnyttjar området för födosök och passage. Arter som utnyttjar det fria luftrummet som stor fladdermus och gråskimlig fladdermus har dock främst observerats på högre höjder. Fladdermusaktivitet under hösten I september var aktiviteten av samtliga fladdermusarter störst mellan 20.00-21.00 för att sedan avta successivt fram till 05.00. Dvärgfladdermöss har en mycket hög aktivitet 20.00-21.00 varefter aktiviteten minskar och blir stabil under nattens återstående timmar. Stor fladdermus och nordisk fladdermus uppvisar samma mönster som dvärgfladdermus medan Myotisarterna flyger ut något senare efter mörkrets inbrott och därefter har hög aktivitet under hela natten. Sen utflygning är karaktäristiskt för arter som tillhör släktet Myotis och utgör en strategi för att undvika predation. Att många arter av fladdermöss är aktiva tidigt under natten beror på att insekterna är mest aktiva under denna tidsperiod. Aktiviteten av fladdermöss sjunker sedan i regel snabbt, särskilt under hösten, i takt med att temperaturen sjunker. Gråskimlig fladdermus har, till skillnad från under sommaren, hög aktivitet i början av natten vid 20.00-21.00, men aktiviteten faller markant vid 22.00 för att sedan återgå till hög aktivitet. Inte heller under hösten kan det karaktäristiska mönstret av fladdermusaktivitet med två aktivitetstoppar urskiljas. Under hösten har fler fynd av trollfladdermöss och långörad fladdermus gjorts än under sommaren och gemensamt för dessa arter vid inventeringen är att de uppvisar jämn aktivitet under natten. Detta är karaktäristiskt för långörad fladdermus vars huvudsakliga byte, nattfjärilar, inte avtar i aktivitet i likhet med andra insekter. Ett antal revirspelande hanar av gråskimlig fladdermus och dvärgfladdermus har observerats under höstsäsongen, vilket visar att kalkbrottet är viktigt för parning som sker på hösten. Fladdermusaktivitet under våren Liksom under kolonitiden förekommer den största aktiviteten av fladdermöss 22.00-04.00 (diagram 3). Aktiviteten av fladdermöss var som störst strax efter skymningen 21.00-22.00 samt klockan 02.00 och en timme framåt. Aktiviteten av fladdermöss avtar Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 7 / 36

cirka klockan 03.00, en viss tid innan gryningen äger rum. En nedgång i aktivitet av fladdermöss vid mitten av natten, klockan 01.00-02.00 kan urskiljas. Stor fladdermus är endast aktiv under de första timmarna av natten. Dvärgfladdermus och nordisk fladdermus tenderar att vara något mer aktiva under de inledande timmarna av natten än under de resterande timmarna. För övriga arter förekommer inte några tydliga aktivitetsmönster. Diagram 1. Genomsnittligt antal observationer per timme för samtliga arter vid automatisk övervakning under sommar 2010. N=2729. Diagram 2. Genomsnittligt antal observationer per timme för samtliga arter vid automatisk övervakning under höst 2010. N=1782. Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 8 / 36

Diagram 3. Genomsnittligt antal observationer per timme för samtliga arter vid automatisk övervakning under våren 2011. N=1165. Bilder på inventerade dellokaler i området Bild 1. Djupdamm med träd- och buskskikt Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 9 / 36

Bild 2. Centrala dammar Bild 3. Vassdominerad våtmark Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 10 / 36

Bild 4. Kalkstäpp i väst Bild 5. Kalkstäpp i öst Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 11 / 36

Bild 6. Visar det höga läget den centrala kalkstäppen och en damm Bild 7. Högt läge, kalkstäpp nordöst Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 12 / 36

Bild 8. Högt läge, kalkstäpp öst Aktivitet vid olika dellokaler Störst aktivitet registrerades i vattenmiljöer vid djupdammarna i väst samt vid övriga dammar, som är av mer tillfällig karaktär i de centrala delarna av området. Diagram 4 Aktivitet vid olika dellokaler under sommaren 2010, 1=Djupdammar, 2=Kalkstäpp i väst 3= Högt läge, dammar, 4= Kalkstäpp i öst, 5=Dammar centralt 6=vassdominerad våtmark Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 13 / 36

Diagram 5 Aktivitet vid olika dellokaler under hösten 2010 1= Djupdammar 2= Kalkstäpp i väst 3= Högt läge, dammar, 4=Högt läge kalkstäpp i nordöst 5= Högt läge kalkstäpp i öst. Vid inventeringen övervakades inte lokal 6 den vassdominerade våtmarken. Diagram 6 Aktivitet vid olika dellokaler under våren 2011, 1= Djupdammar 2= Kalkstäpp i väst 3= Högt läge, dammar, 4=Högt läge kalkstäpp i nordöst 5= Högt läge kalkstäpp i öst. Vid inventeringen övervakades inte lokal 6 den vassdominerade våtmarken. Utplacerad utrustning på lokal 4 fungerade inte. Sätt in! Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 14 / 36

Aktivitet vid olika dellokaler under sommaren 2010 Sommartid var arter av släktet Myotis mest aktiva i vattenmiljöer vid djupdammarna och vid de centrala dammarna. Dvärgfladdermus var mest aktiv vid de centrala dammarna och vid kalkstäppen i öster. Stor fladdermus hade en jämn aktivitet på fyra dellokaler men mycket låg aktivitet vid västra kalkstäppen och över den vassdominerade våtmarken. Endast dellokalen med kalkstäpp i väster lyste med sin frånvaro av nordisk fladdermus medan de centrala dammarna och våtmarken var särskilt attraktiva tillhåll. Preferensen för dessa miljöer delades av gråskimlig fladdermus. Aktivitet vid olika dellokaler under hösten 2010 Under hösten var aktiviteten av Myotis sp. till skillnad från under sommaren den absolut största på de högre planen vid de centrala dammarna men en viss aktivitet förekom även vid djupdammarna. Trollfladdermus var aktiv framför allt i väst där det finns mer buskoch trädvegetation, vid djupdammar och på kalkstäppen. Arten registrerades dock på de flesta dellokaler. Dvärgfladdermus var aktiv på samtliga dellokaler men som mest vid de centrala dammarna på högre höjd och som minst på det höga läget i östra kanten. Nordisk fladdermus var aktiv framför allt vid djupdammarna, på det höga läget, vid de centrala dammarna och över våtmarken. Nordisk fladdermus visade en preferens för våtmarken, en miljö som arten ofta utnyttjar. Stor fladdermus och gråskimlig fladdermus var aktiva på samtliga dellokaler vilket var väntat med utgångspunkt från att deras sonar har lång räckvidd. Gråskimlig fladdermus föredrog dock djupdammarna i väster mer än de övriga dellokalerna, vilket skiljer sig från deras preferens under sommaren. De enstaka fynd som gjordes av långörad fladdermus gjordes framför allt på högre höjd vid de centrala dammarna. Aktivitet vid olika dellokaler under våren 2011 Under våren är aktiviteten av fladdermöss absolut högst vid djupdammarna. Några fladdermöss registrerades dock inte vid de centrala dammarna. Detta är anmärkningsvärt eftersom det under andra säsonger har noterats hög aktivitet av fladdermöss vid denna lokal. Att aktiviteten är större vid djupdammarna beror troligen på att vattenmiljöer är särskilt viktiga födohabitat eftersom det är här insekterna är koncentrerade under våren. Övriga övervakade habitat föredras i ungefär lika stor utstäckning. Samtliga påträffade fladdermusarter noterades på samtliga lokaler. Gråskimlig fladdermus, nordisk fladdermus, dvärgfladdermus och Myotis-arterna visar en stark preferens för de vegetationsomgivna djupdammarna. Sammanfattning Sammantaget kan konstateras att Myotis-arter, däribland vattenfladdermus och nordisk fladdermus, är de arter som är de vanligast förekommande i kalkbrottet i Limhamn. Myotis-arterna, särskilt vattenfladdermus, kan dock vara något överrepresenterade eftersom de ofta cirkulerar över vattendrag vilket innebär att samma individ kan generera ett stort antal inspelningar. De flesta noteringar av Myotis-arter är dessutom gjorda i närheten av dammar. Andra vanliga arter är stor fladdermus, dvärgfladdermus och gråskimlig fladdermus. Dessa arter, med undantag för gråskimlig fladdermöss, tillhör också de vanligaste arterna i södra Sverige som utnyttjar ett brett spektrum av biotoper. Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 15 / 36

Stor fladdermus kan på grund av sonar med lång räckvidd upp till 200 meter vara överrepresenterad, eftersom avståndet mellan inventeringspunkterna är relativt kort. Gråskimlig fladdermus påträffas relativt sällan under sommarsäsongen men är däremot en frekvent gäst i städerna under höst och tidig vinter. Limhamns kalkbrott tycks utgöra ett viktigt habitat för arten och den förekommer frekvent under alla säsonger. Det har spekulerats i om artens preferens för höghus och städer bottnar i att dessa liknar deras naturliga habitat som sägs vara klippväggar, vilket skulle kunna vara en förklaring till den höga aktiviteten i kalkbrottet. Mindre vanliga arter vid inventeringen är trollfladdermus och långörad fladdermus även om den senare sannolikt är mer vanlig än vad inventeringsdata indikerar, på grund av dess svaga jaktläte som endast kan uppfattas på korta avstånd. Trollfladdermus är en mer sällsynt släkting till dvärgfladdermusen och var framtill 2010 upptagen på rödlistan som missgynnad. Enstaka individer av leislers fladdermus påträffades under kolonitiden i kalkbrottet. Arten har tidigare påträffats i omgivningarna, i Pildammsparken. Leislers fladdermus är kategoriserad som starkt hotad på den svenska rödlistan. Arten är dock relativt vanlig i Sydeuropa och är känd för att flytta långa sträckor. Leislers fladdermus kan i likhet med stor fladdermus även röra sig över stora avstånd inom sitt revir, upp till 15 kilometer, varje natt. Eftersom endast enstaka noteringar av arten gjorts samtidigt som arten är mycket sällsynt, är det troligt att det rör sig om enstaka förbiflygande individer. Leislers fladdermus har vanligen kolonier i träd men endast en-två kolonier av leislers fladdermus uppskattas finnas i Sverige. Arter som inte påträffats, men som är tänkbara inom inventeringsområdet, är sydfladdermus och fransfladdermus. Brandts fladdermus är en relativt vanlig art men är framförallt skogslevande och därför inte en trolig art att påträffa. Dess släkting mustaschfladdermus är visserligen en art som är mer knuten till kulturlandskapet men en sällsynt och rödlistad art. Sydfladdermus förekommer i omgivningarna och är mycket möjlig att påträffa vid framtida inventeringar. Nymffladdermusen är en ny art som dykt upp på den svenska listan över fladdermusarter under 2010 (Ahlén, 2010). Arten har hittills endast påträffats vid enstaka tillfällen i Blekinge och utgör således inte ett troligt fynd. Liknande möjligheter gäller för grå långörad fladdermus och bechsteins fladdermus varav endast något enstaka fynd gjorts. Barbastellen har ett mycket typiskt ultraljud, vilket gör det osannolikt att arten inte skulle upptäckts under inventeringen om den förekom i Limhamns kalkbrott. Dammfladdermus är ovanlig i hela landet och sannolikheten att påträffa en individ är generellt låg men i en kustnära miljö av sådan kvalité som Limhamns kalkbrott är den inte osannolik att påträffa. Generellt var aktiviteten av fladdermöss i kalkbrottet exceptionellt hög vilket kan konstateras utifrån det höga antalet inspelningar med ofta flera arter och individer i samma filer från de automatiska boxarna och utifrån den manuella inventeringen. Aktiviteten var lägre under hösten men då aktiviteten av fladdermöss normalt sjunker under hösten får aktiviteten betraktas som mycket hög för säsongen. Det varma mikroklimatet i kalkbrottet och förekomsten av dammar tycks göra platsen till ett attraktivt tillhåll för fladdermöss även under våren. Kalkbrottet utnyttjas för födosök på grund av insektsrikedomen men har även visat sig vara viktig under parningssäsongen för åtminstone dvärgfladdermöss och gråskimlig fladdermus. Sprickor i brottet, samt de gamla industribyggnaderna, är potentiella bomiljöer för fladdermöss och kan sannolikt utnyttjas både som uppehållsplatser och som övervintringshabitat. Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 16 / 36

Framtidsprojekt I Malmö kommun finns redan ett övervakningsprogram för fladdermöss som inkluderar bl a Pildammsparken. Detta övervakningsprogram är lämpligt att utöka till att även omfatta Limhamns kalkbrott då kalkbrottet utgör ett viktigt habitat för fladdermöss under både sommar och höst. Nya studier visar att fladdermössens roll som indikatorart kan vara underskattad och att de kan ha stor potential som indikation på habitatkvalitet på landskapsnivå (Gareth et. Al, 2009). Fladdermössens stora födosöksområden kan omfatta arealer på 10 km från boplatsen. Goda födosöksområden karaktäriseras av en variation av buskar, träd och markvegetation som ger upphov till hög insektsrikedom t ex ädellövskog, stränder, våtmarker och framför allt stora arealer betespräglade skogs- och hagmarker. Detta gör att fladdermössen utmärker sig som indikatorarter och utgör ett värdefullt komplement till många andra indikatorarter som endast är goda indikatorer på miljöförhållanden i mycket små områden. Limhamns kalkbrott erbjuder en spännande miljö för besökare samtidigt som tillgången på andra naturmiljöer i Malmö är relativt begränsade. Att arrangera fladdermusguidningar skulle sannolikt locka en mängd besökare. Ett välbeprövat guidningskoncept är att inleda med presentation av bakgrundsfakta om fladdermöss under en kort fika och sedan bege sig ut på jakt efter fladdermössen. Särskilt populära brukar guidningar vara om det finns möjlighet att förse deltagarna med ultraljudsdetektorer. Rekommendation för skötsel av naturreservat med avseende på fladdermöss Limhamns kalkbrott är relativt öppet och flera arter som utnyttjar det fria luftrummet har noterats. Befintliga partier med vegetation är däremot betydelsefulla för arter som trollfladdermus, dvärgfladdermus, långörad fladdermus och samtliga Myotis-arter. Vegetationen bör därför bevaras, exempelvis träd och buskpartier i väster och bitvis även i östra kalkstäppsområdet. Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 17 / 36

Tabell 3: Översikt över biotoper i kalkbrottet och värden för fladdermöss samt rekommenderad skötsel som är fördelaktig för fladdermöss Biotop Beskrivning Kommentar värde för fladdermöss Djupdammar Kalkrika oligomesotrofa vatten, Vatten utgör nyckelhabitat för i öster omges av sälg, björk och död ved fladdermöss och är en bristvara i ordbrukslandskapet. Träd och buskrik miljö gynnsam för mindre arter med kortare sonar. Insektsproduktion Kalkstäpp Vegetationsfattig alvarhed utan i öster jordlager och med ett marksubstrat av kalk med skiftande fraktionsstorlekar, utspridda buskar av svartvide och vårtbjörk Kalkstäpp Vegetationsfattig alvarhed utan i väster jordlager och med ett marksubstrat av kalk med skiftande fraktionsstorlekar Vassdominerad Insektsproduktion Våtmark Öppna centrala Vatten utgör nyckelhabitat för dammar fladdermöss och är en bristvara i ordbrukslandskapet. Insektsproduktion Rasbrant På de högre planen Det finns sprickor som kan utgöra potentiella boplatser för i synnerhet gråskimlig fladdermus. Industribyggnad Kan hysa potentiella boplatser för fladdermöss. Några individer av fladdermöss påträffade i byggnaden bl a trollfladdermus. Skötsel Behåll och utveckla buskoch trädstruktur. Skyddad miljö, gynnsamma bomiljöer för insekter Stark belysning bör undvikas Referenser Ahlén, I. 2009, Handledning för övervakning av fladdermöss, Naturvårdsverket. Ahlén, I. 2010. Nymffladdermus Myotis Alcathoe en nyupptäckt art i Sverige. Fauna & Flora 105(4):8-15. Gareth, J., Jacobs D. S., Kunz T. H., Willig M. R., Racey P. A., 2009, Carpe noctem: the importance of bats as Bioindicators, Endang. Species Res Vol. 8: 93 115, Gatukontoret & Fastighetskontoret på uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden. Malmö stad, 2010, beslut, bildande av Naturreservat Limhamns kalkbrott, beslut Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 18 / 36

2012-02-02 Bilaga 1 inventerade lokaler Inventering med autoboxar Resultat av inventering med autoboxar under sommar, höst och vår. T(n) anger tiden för övervakning i antalet nätter. Arter motsvarar antalet arter som är observerade i autoboxar och obsar anger det totala antalet inspelade ljud från fladdermöss. Under respektive förkortning anges antalet inspelade ljud av den aktuella arten/artgruppen. ID Datum T(n) Lokal Sommar 1 2010-07-22 3 Djupdamm 2 2010-07-22 2 Rasbrant, högt läge 3 2010-07-22 1 Kalkstäpp i väst 4 2010-07-22 3 Kalkstäpp i öst 5 2010-07-22 3 Centrala dammar 6 2010-07-22 1 Våtmark med vass Höst 1 2010-09-12 3 Djupdamm 2 2010-09-12 3 Rasbrant, högt läge 3 2010-09-12 3 Kalkstäpp i väst 4 2010-09-12 3 Kalkstäpp i öst 5 2010-09-12 3 Centrala dammar Vår 1 2011-05-16 2 Djupdamm Arter 7 3 5 6 7 3 7 7 7 5 7 6 Obsar M.Chi M.sp Pnat Ppyg Nnoc Nlei Enil Vmur Paur 1500 17 1235 0 12 83 3 56 92 2 10 0 0 0 0 2 0 4 4 0 234 15 0 1 5 50 0 150 13 0 93 3 25 0 16 16 0 21 10 2 726 21 287 3 61 31 0 262 61 1 164 0 0 0 3 1 0 160 0 0 294 12 79 12 25 43 0 89 33 1 135 0 41 6 29 34 0 11 12 2 1041 38 778 3 59 74 0 70 12 7 63 2 8 0 11 28 0 9 5 0 207 11 7 3 24 47 0 97 17 1 1065 41 822 2 13 29 0 92 66 0 ECOCOM Storgatan 27 392 32 Kalmar Växel: 0480-980 300 info@ecocom.se www.ecocom.se

2 2011-05-16 2 Rasbrant, högt läge 3 2011-05-16 2 Kalkstäpp 6 7 42 0 2 4 1 26 58 4 12 1 1 18 0 0 1 8 0 6 15 1 5 2011-05-16 2 Centrala dammar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 20 / 36

2012-02-02 Bilaga 2 Aktivitetsdiagram för respektive art Endast arter med fler än enstaka noteringar redovisas. Nordisk fladdermus 1. Sommar 2. Höst ECOCOM Storgatan 27 392 32 Kalmar Växel: 0480-980 300 info@ecocom.se www.ecocom.se

3. Vår Stor fladdermus 1. Sommar Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 22 / 36

2. Höst 3. Vår Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 23 / 36

Gråskimlig fladdermus 1. Sommar 2. Höst Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 24 / 36

3. Vår Dvärgfladdermus 1. Sommar Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 25 / 36

2. Höst Trollfladdermus 1. Höst Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 26 / 36

Obestämda Myotis-arter 1. Sommar 2. Höst Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 27 / 36

3. Vår Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 28 / 36

Bilaga 3 Aktivitet vid olika dellokaler Endast arter med fler än enstaka noteringar redovisas. Nordisk fladdermus 1. Sommar 2. Höst Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 29 / 36

3. Vår Stor fladdermus 1. Sommar Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 30 / 36

2. Höst 3. Vår Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 31 / 36

Gråskimlig fladdermus 1. Sommar 2. Höst Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 32 / 36

3. Vår Dvärgfladdermus 1. Sommar Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 33 / 36

2. Höst 3. Vår Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 34 / 36

Myotis-arter 1. Sommar 2. Höst Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 35 / 36

3. Vår Fladdermusinventering i Limhamns Kalkbrott, 2010-2011 Sida 36 / 36