Förslag till lokala arbetsplaner

Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning 6 Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk Förslag till lokala arbetsplaner Kan användas som referensmaterial i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan REV.1 / ID. Aug. 2007

Skapa IUP Varje elev har rätt att ha en Individuell utvecklingsplan, IUP och varje lärare är på samma sätt skyldig att, å ena sidan ha en egen planering och å andra sidan se till att i samverkan med eleven skapa hans/hennes IUP. Detta gäller även elever i modersmålsundervisningen. En IUP kan planeras på olika sätt, manuellt på papper eller elektroniskt/digitalt. Vår blankett som finns längre fram omfattar de nödvändigaste delarna i en IUP. Blanketten kan kompletteras med de punkter som är aktuella för ämnet, t.ex. en hänvisning till betygskriterier (om IUP är för en elev i åk 8,9 eller gymnasiet). En IUP ingår i elevens portfolio, dvs. elevens arkiv som innehåller redovisningar som visar elevens väg mot målen. IUP:n är en överenskommelse mellan eleven och läraren. Eleven och läraren behöver skapa flera IUP under läsåret, t.ex. varje gång som de byter ämnesområde. IUP kan numreras, dateras och skrivs under av både läraren och eleven som tar var sitt exemplar. När en arbetsuppgift är klar skriver läraren sina kommentarer och har utvecklingssamtal med eleven innan man kommer överens om nästa undervisningssteg. Varje IUP kan användas vid utvecklingssamtal med elevens föräldrar/vårdnadshavare och när man lämnar information till andra pedagoger i skolan. Blanketten innehåller följande delar: 1. MÅL som temat och aktiviteterna syftar på, t.ex. Utveckla förmågan att LÄSA och SKRIVA 2. Val av ett TEMA/ÄMNESOMRÅDE, t.ex. Sport som jag tycker om 3. LÄROMEDEL: videofilm, Internet, uppslagsböcker, sporttidningar mm 4. SPRÅKAKTIVITET: t.ex. 1. Söker information om sin favoritsport, läser böcker 2. Tittar på en video 3. Skriver en presentation och illustrerar. 4. Lär sig att disponera texten i en presentation/uppsats 5. Lär sig adjektivkomparation etc. 5. FÖRVÄNTADE RESULTAT: a. LUS 14, Sökläser, dvs. hittar snabbt enstaka uppgifter i löpande text. b. Lär sig att disponera en text (inledning, huvudtext, avslutning) c. Använder adjektiv i komparativ form ( kongruens, överensstämmelse i genus, numerus, kasus o.d. mellan ett huvudord och en bestämning) d. lär sig presentera 6. REDOVISNINGSSÄTT: a. Muntlig redovisning av en videofilm b. Skriftlig redovisning/kort uppsats 7. TID: När temaarbetet och redovisningen ska vara klart/klar: t.ex. v.12/2007 MÅL: är alltid ett mål som föreskrivs av KURSPLAN FÖR MODERSMÅL och/eller ett annat mål t.ex. en värdegrunds fråga TEMA: Ett tema eller ämnesområde som kan relateras till kursplanens mål. Tema kan väljas från en eller flera böcker, kan utvecklas utifrån insamlat material, laddas ner från Internet, sammanställas av tidningsartiklar, intervjuer, kan vara berättelser om aktuella händelser eller kulturaktiviteter, kan vara olika matematik- eller studiehandledningsuppgifter etc. SPRÅKAKTIVITET: kan vara en allmän eller modersmålsspecifik språkaktivitet. Kan väljas från en viss bok i grammatik och syntax eller en annan bok/andra böcker som behandlar språket eller kan vara valda delar av modersmålets grammatik och språkanvändning. FÖRVÄNTADE RESULTAT: sådana som kan relateras till kursplanes mål, dvs. att eleven utvecklar Förståelsen, förmågan att Tala med förståelse, att Läsa och Skriva med förståelsen, att kunna Jämföra modersmålet med svenskan (tvåspråkighet) och få Kulturkunskaper om sitt ursprungsland och Sverige. REDOVISNINGSSÄTT: muntliga eller skriftliga redovisningar och presentationer av olika slag, intervjuer, illustrationer och bilder, utställningar, presentation i elevens klass, medverkan vid kulturaktiviteter i skolan, digitala presentationer, videoinspelningar, ljudinspelningar etc. 2

Färdiga förslag till temainriktade lokala arbetsplaner Förslagen kan användas som underlag till elevens IUP i modersmålsundervisningen 3

IUP kort Individuell Utvecklingsplan (IUP) IUP nr... Datum; Elev.. Skola.Klass/Åk Språk. MÅL TEMA/ÄMNESOMRÅDE LÄROMEDEL SPRÅKAKTIVITET (-er) FÖRVÄNTADE RESULTAT REDOVISNINGSSÄTT TID: redovisningen ska vara klar Uppföljning/kommentarer:..... /Underskrifter Modersmålslärare Elev Förälder Utvecklingssamtal med föräldrarna datum 4

Lokala arbetsplaner som kan leda till en önskvärd språkutveckling från ESP nivåer A1 till B2 Se även planeringskort för ML Att välja tema och språkaktiviteter är det centrala i en IUP - planering. I de följande sidorna lämnar vi färdiga förslag till olika teman/aktiviteter i - Förskolan/förskoleklassen - Grundskolans tidigare och senare år, motsvarande ESP A1 B2 - Under rubriken Vad kan en elev som når målen i modersmål lämnar vi förslag till tema/språkaktiviteter för elever i årskurserna 6-9, speciellt för eleverna i åk 8-9. Betyg - Eleverna i åk 8-9 har rätt till betyg i modersmål. För att säkra betyget föreslår vi ett betygskort som kombinerar tre bedömningar: ESP utveckling generellt, LUS utveckling speciellt och grad av måluppfyllelse. - Iakttagelser som har gjorts tidigare under läsåret, och har dokumenterats i elevens IUP t.ex. genom olika kort Vad kan en elev som når målen i modersmål, kan användas som underlag till en samlad bedömning på betygskortet. - Som ytterligare hjälp lämnar vi några rekommendationer till betygssättning. 5

(ESP nivå A1) förskolan/förskoleklassen Planering av IUP IUP kan skapas med teman och aktiviteter som föreslås på följande sidor. Våra förslag kan fungera som en källa att hämta idéer för en långtidsplanering. Vilka teman som egentligen väljs i det dagliga arbetet kan naturligtvis variera och kan påverkas av barnens önskemål och upplevelser, av förskolans planering, av föräldrarnas önskemål och av andra aktuella händelser. Lärarens ambition måste vara att barnet utvecklar sitt språk till KUS Steg 2. Observera att vissa barn med gynnsamma förutsättningar kan utveckla sitt språk även till KUS Steg 3. ESP nivåerna presenteras i sin helhet på s.22 Skol ans åtagande för el ever i förskol an / förskol ekl assen : Ett barn som lämnar förskoleklassen måste ha modersmålskunskaper och färdigheter som helt eller delvis motsvarar beskrivningen i ESP nivå A1 MÅL I förskolan/förskoleklassen är Aktiv tvåspråkighet det yttersta målet för modersmålsundervisningen. I övrigt skall undervisningen i modersmål som all annan undervisning sträva till att - förmedla och ge innebörd åt demokratiska värderingar - fostra barnen till solidaritet med andra barn - lägga grunden till en uppfattning om allas lika värde, självbestämmande och integritet. Modersmålsundervisningen innebär alltså att man på barnets modersmål - stöder och stimulerar barnets positiva jag - utveckling, begreppsbildning och kommunikationsförmåga - enligt förskolans läroplan bidrar till att ge barnet grundläggande faktakunskaper om natur, kultur och samhälle - aktivt främjar barnets möjlighet att utveckla sitt modersmål till att behärska det känslomässigt, socialt och begreppsmässigt lägga en bra grund för fortsatt skolgång 6

KUNSKAPSUTVECKLING I MODERSMÅL ESP nivå A1 ESP A1 förskolan/förskoleklassen FÖRSTÅELSE Lyssna Jag kan känna igen vanliga ord och mycket enkla fraser som gäller mig själv, min familj och min direkta omgivning, men bara när man talar till mig sakta och tydligt. TALA Prata med andra Jag kan samtala på ett enkelt sätt under förutsättning att den andra personen är beredd att tala långsamt och upprepa eller formulera om vad som sagts eller hjälpa mig att formulera vad jag själv vill säga. Jag kan ställa och besvara enkla frågor av omedelbartintresse eller inom vanliga ämnesområden. Läsa Jag kan förstå vanliga namn, ord och mycket enkla meningar, t.ex. på anslag och affischer eller i kataloger. Tala Jag kan använda enkla fraser och meningar för att beskriva var jag bor och människor jag känner. Arbetsplanens struktur A. Lärarens förslag titlar som kan föreslås/väljas av läraren. Man behöver inte stressa sig och ta upp alla teman som föreslås här, utan väljer man ett och utvecklar det tills man nått målen med aktiviteten. B. Barnens förslag titlar som kan föreslås/väljas av eleverna. Kompletterar den lokala arbetsplanen. C. Anteckningar om samarbete och samverkan med andra lärare 7

Förslag till teman och aktiviteter i förskolan och förskoleklassen Augusti Jag börjar läsåret med att träffa personalen i varje förskola/förskoleklass där jag har barn som skall läsa modersmål. Jag presenterar mig för nya personal och börjar planera årets modersmålsaktiviteter. En viktig uppgift i min planering är att anteckna förskolornas/förskoleklassernas planering för höstterminen. På så sätt kan jag planera en del modersmåls- aktiviteter parallellt med förskolans. Under de första dagarna för läsåret kontaktar jag elevernas föräldrar, gamla och nya. Jag presenterar mig själv och min läsårsplanering. Jag planerar mina schemapositioner och bokar rum och försäkrar mig om att jag har tillgång till det förbrukningsmaterial jag behöver. För varje barn brukar jag ha en mapp där jag samlar deras arbete. Jag har också egna pärmar som är min idébank, det kan vara kopior, böcker mm som jag använder som källor för undervisning. Under tiden planerar jag mitt schema. Schemat och elevlistan skickar jag till Utvecklingsenheten och en kopia lämnar jag till varje arbetsplats. Varje läsår startar jag med att lära känna mina nya elever. Jag samtalar med dem för att bilda en uppfattning om deras färdighet i modersmål. Jag startar själv med att beskriva en händelse från sommaren och låter sedan barnet att berätta själv om egna upplevelser. Jag frågar också vad de bor, om sina lekar och leksaker, vänner etc., och låter de rita några bilder, iakttar dem när de klipper och klistrar för att kolla grov- och finmotoriken. Detsamma gäller för elever som jag hade under föregående år. De får berätta om sommarlovet, om händelser och upplevelser. Vi ritar några bilder som vi samlar i pärmen och barnet får välja vilka bilder som får sättas upp på vägen. Speciellt tema: våra födelsedagar/namnsdagar. Antecknar varje barns födelsedag/namnsdag. Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: 8

September A. Lärarens förslag: Tema: Jag Ritar mitt ansikte Ritar min och andras kropp Mina händer och mina ben Min näsa och mina öron Tema: Höst vi går ut och utforskar/upplever naturen runt förskolan/förskoleklassen vi pratar om marken, svampar, träd, blommor, frukt och vad händer med fåglar och djur under hösten vi samlar material från naturen, t.ex. löv, kottar, småstenar. Vi pratar om färger och när vi kommer tillbaka till förskolan experimenterar vi med olika färgblandningar. Vi ritar bilder eller skapar något av det vi såg ute. Barn mellan 3-4 år: vi promenerar i naturen och leker i lekplatsen utanför förskolan. Barnen lär sig korta barnvisor och lyssnar på sagor. Tema: Husdjur Mina husdjur Att umgås med husdjur Vad heter husdjurens ungar Vad äter husdjuren Vilken nytta har människan av husdjuren Korta låtar och berättelser om husdjur Vi jobbar med bilder och teckningar Tema: Rim och ramsor Rim och ramsor från olika språk B. Barnens förslag: Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: 9

Oktober A. Lärarens förslag: Tema: Frukt och grönsaker Frukt och grönsaker vitaminer och mineraler Frukt är godis Vi ritar höstbilder, löv, frukter, grönsaker osv. Klipper och klistrar frukt- och grönsaksbilder Frukt och grönsaker smak och mat Tema: Färger Grundfärger Vattenfärger, färgblandningar Lekar med färger Tema: Vid matbordet Vet och etikett vid matbordet Att äta rätt (matpyramid) Min favorit maträtt Berättelser presenterade eventuellt med flanellografi Möte med föräldrar Speciellt tema: Allhelgonahelg Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: B. Barnens förslag: 10

November Dags för UTVECKLINGSSAMTAL MED FÖRÄLDRAR A. Lärarens förslag: Tema: Kläder och skor Årstider, väder och kläder Sy dockkläder Tema: Hem och bostad Mitt hem Mitt rum Hus och hem i andra länder Djurens bo och hem Adress (gatunamn) Telefon (räkna från 0-9) Tema: Våra namn Vad betyder olika namn Förnamn och efternamn Släktnamn Tema: Min familj Ritar min familj Låtar med tema familjen Läser berättelser med tema familjen Speciella teman: - Farsdag - FN-dagen - Vad önskar jag som julklapp Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: B. Barnens förslag: 11

November Dags för UTVECKLINGSSAMTAL MED FÖRÄLDRAR A. Lärarens förslag: Tema: Kläder och skor Årstider, väder och kläder Sy dockkläder Tema: Hem och bostad Mitt hem Mitt rum Hus och hem i andra länder Djurens bo och hem Adress (gatunamn) Telefon (räkna från 0-9) Tema: Våra namn Vad betyder olika namn Förnamn och efternamn Släktnamn Tema: Min familj Ritar min familj Låtar med tema familjen Läser berättelser med tema familjen Speciella teman: - Farsdag - FN-dagen - Vad önskar jag som julklapp Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: B. Barnens förslag: 12

December A. Lärarens förslag Tema: Vinter Snögubbe Tomten Vinterkläder Vinterbilder Tema: Lucia, Jul, Nyår Svenska traditioner Traditioner från hemlandet, Luciafirandet Julpynt Besök i kyrkan Jul- och nyårskort Brev till jultomten, julklappar Läsa böcker om vinter, jul, nyår Jul - pyssel Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: B. Barnens förslag: 13

Januari A. Lärarens förslag Tema: Hygien och hälsa Tvätta händer, vårda naglar, hålla sig ren Borsta tänderna Vila och sova Tema: Smaker och lukter Baka en sockerkaka i köket och bjuda kompisarna på avdelningen Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: B. Barnens förslag: Februari A. Lärarens förslag Tema: Vilda djur, fåglar Slöjd: göra en igelkott och en ekorre av papper och annat material Lyssna på berättelser och fabler om djur. Rita bilder av olika djur Var bor fåglarna nu? Vad äter de? Slöjd: vi gör en fågel Tema: Vänskap Min bästa kompis Jag är lycklig, glad, arg, ledsen Rita ansikten som är glada, arga, sura, ledsna Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: B. Barnens förslag: 14

Mars A. Lärarens förslag Tema: Siffror och bokstäver Vi skriver våra namn, även andra namn som barnen väljer Vi lär oss siffrorna 0-9 och leker med siffran 0 noll fram och noll bak Vi pratar om vad olika namn betyder och med siffror och verkliga värden Besöker biblioteket och lär oss ordningen Tema: Min mor Tema: Klockan Vi ritar klockor och lär oss räkna tiden från 1-12, 13-24 Tema: Trafik Vi går ut och lär oss om trafiken Övergångsställen Trafikljus och trafiksignaler Viktiga trafikskyltar Vi läser relevanta berättelser och lär oss korta sånger Berättelser presenterade med flanellograf Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: B. Barnens förslag: 15

April A. Lärarens förslag Tema: Våren De första vårtecknen vårblommor, fåglar mm Våren kommer på gräsmattan Vildas blommor som vi inte får plocka Vi odlar blommor eller någon annan växt. Tema: Utflykter Vi besöker en bondgård Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: B. Barnens förslag: Maj A. Lärarens förslag Tema: Första maj Besöker en park Förberedelser för Svenska flaggans dag Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: Tema: Inför Svenska flaggans dag Sveriges flagga Hemlandets flagga National dräkt Musikinstrument och musik från hemlandet Tema: Sommaren Förberedelser för skolavslutning Föräldrasamtal Samlar och sorterar årets produktion i pärmar, lådor, skrivböcker osv. B. Barnens förslag: 16

Juni A. Lärarens förslag Svenska flaggans dag Utvärdering av läsåret med barn och event. med föräldrar, andra lärare och skolledningar Skolavslutning Grovplanering för nästa läsår Här antecknar jag annat, t.ex. samarbete med någon annan lärare i förskolan kring ett gemensamt tema: B. Barnens förslag: Utvärdering i förskolan/förskoleklassen Du kan använda kortet som finns på sidan 26 eller 70 Utvärdering i förskolan/förskoleklassen innehåller några valda teman och aktiviteter från en IUP och ett förslag till utvärdering. I utvärderingskolumnerna kan antecknas datum när barnet har nått resultat eller andra korta iakttagelser av värde. Kortet kan fungera som en sammanställning som presenteras till eleven och dennes föräldrar samt andra pedagoger kring samma elev. 17

UTVÄRDERINGSKORT Utvärdering i förskolan/förskoleklassen (ESP nivå A1) Datum: Elev:....Språk:......... Lärare Barnet kan: (sammanställning av aktiviteter från elevens IUP) kan säga sitt för- och efternamn, adress och telefonnummer kan skriva sitt förnamn och efternamn kan prata om sina släktingar och vänner t.ex. kunna säga att jag har en vän, väninna, kompis, pappa, mamma, farfar, morfar, farmor, mormor, farbror, morbror, faster, moster, kusin, bekant osv. kan återberätta vardagliga händelser som berör egna intressen och kan delta i enkla samtal och dialog om vardagliga ting kan uttrycka dåtid, nutid och framtid förstår uppmaningen att klä av och på sig (knäppa knappar, dra igen blixtlås och knyta skosnören), kan fråga efter och kan klara av ett toalettbesök ha en någorlunda utvecklat rumsuppfattning dvs. skilja mellan höger och vänster, upp och ner, fram och bak, in och ut, på och under kunna namn på de viktigaste färgerna och de vanligaste formerna (triangel, kvadrat, cirkel, rektangel) kan ramsräkna till tjugo kan kommunicera på modersmål vid matbordet kan klara av ett enkelt telefonsamtal förstår en enkel instruktion som består av tre led, (t.ex. Vänta vid övergångsstället - Titta om det kommer någon bil från vänster/höger, - Gå rakt över gatan) eller (Hämta papper och färgpennor Rita ett hus med träd och några barn När du blir klar - sätt upp det på väggen) kan göra enkla jämförelser K D O K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 18

Arbetsplanens struktur Grundskolans tidigare år Planering av IUP för utveckling av språket till ESP nivå A1-A2 Förslaget som följer innehåller tematiska aktiviteter som kan väljas för modersmålsundervisning i grundskolans tidigare år eller för äldre elever som har en kunskapsnivå i språket motsvarande KUS 2. KUS 2 innebär att eleven har grundläggande kunskaper i språket. Målet i grundskolans tidigare år (åk 1 till ca åk 3) är att eleven utvecklar sina språkkunskaper till KUS 3. Vilka teman som egentligen väljs i det dagliga arbetet kan variera och kan påverkas av elevernas önskemål och behov, av klassens planering, av föräldrarnas önskemål och av andra viktiga, aktuella händelser. IUP skapar man genom att välja en eller flera aktiviteter medan Planeringen fungerar som referens/källa för en långtidsplanering. Kortet kan fungera även som ett utvärderingskort. I kolumnerna kan antecknas datum när barnet har nått resultat eller andra korta iakttagelser av värde. Kortet kan även fungera som en sammanställning som presenteras till eleven och dennes föräldrar samt andra pedagoger kring samma elev. 19

Planering av IUP GRUNDSKOLAN Tidigare år åk 1-3 (ESP nivå A2) Elev:.... Skola/Klass:.Språk:...... ALLMÄN BESKRIVNING: Eleven har modersmålskunskaper motsvarande Steg 3. Elevens språk uttrycker mest en konkret begreppsnivå. Mot slutet av startperioden förväntas eleven ha utvecklat sitt modersmål och svenska språket på ett sätt som innebär att eleven förstår och talar enkelt vardagsspråk och kan på egen hand klara sig muntligt och skriftligt i enkla situationer. Slutmålet för startperioden kan vara att eleven utvecklar ett ordförråd som kan användas för att uttrycka mellan 350-700 relevanta begrepp som är relevanta för elevens ålder. Eleven är klar med startperioden när bedömningen är åtminstone Stämmer delvis. Detta innebär att eleven är klar med den första läs- och skrivinlärningen i och på sit modersmål och fortsätter med att bygga upp sina språkkunskaper. Eleven kan delta i samtal om elevrelevanta, vardagliga företeelser, språkbruket kan bestå av korta fraser och ofullständiga meningar. Samtalet kan präglas av fel som inte påverkar kommunikationen negativt. Eleven kan behöva förklaringar och exempel för att förstå vad samtalspartner vill säga. Svaren kan vara osäkra med sökande efter rätt ord/uttryck, oftast med blandning av svenska. Språkblandningen kan vara spontan. Följande punkter visar elevens kunskapsutveckling på vissa utvalda områden: Arbetsplanens struktur Tabellerna som följer innehåller tematiska aktiviteter som kan väljas för modersmålsundervisning i grundskolans tidigare år eller för äldre elever som har utvecklat språket till A1 och fortsätter till A2. Vilka teman som egentligen väljs i det dagliga arbetet kan variera efter elevernas önskemål och behov, av klassens planering, av föräldrarnas önskemål och av andra viktiga, aktuella händelser. IUP skapar man genom att välja en eller flera aktiviteter medan Planeringen fungerar som referens/källa för en långtidsplanering. Kortet kan fungera även som ett utvärderingskort. I kolumnerna kan antecknas datum när barnet har nått resultat eller andra korta iakttagelser av värde. Kortet kan även fungera som en sammanställning som presenteras till eleven och dennes föräldrar samt andra pedagoger kring samma elev. Läraren och eleven planerar fritt vilka läromedelskällor som kommer att användas. Texter och grammatik/språkbehandling påverkas av punkterna i tabellen. Jämför med planeringskorten på sid. 27-29 20

Eleven kan följande: (aktiviteterna kan väljas för att skapa en IUP) Mot slutet av A2 förväntar vi att eleven K D O kan läsa och skriva sitt namn kan läsa och skriva modersmålets alfabet alt. språkets viktigaste tecken kan läsa längre obekanta ord (LUS, Fas 1, punkt 12-13) kan räkna från 1-20. Kan räkna pengar. Plus, minus kan räkna 5,10,15 osv. och tiotalssiffror från 10-100 har grundläggande kunskaper om vädret och vad termometern visar kan namn på minst 10 färger kan det viktigaste om vatten, dryck, mat, frukt, grönsaker (kostpyramiden) kan det viktigaste om kläder kan det viktigaste om kropp, hygien, hälsa, vanliga sjukdomar och mediciner kan det viktigaste om hem, familj, släktingar, vänner kan det viktigaste om miljön kring hemmet, skolan, närsamhället kan på enkelt sätt beskriva vanliga byggnader i närmiljön kan tillämpa grundläggande trafikkunskap (regler, skyltar) kan namn och är bekant med vanliga växter och husdjur kan återberätta 3-4 korta sagor, fabler kan några rim och ramsor och någon barnsång kan något om viktiga helger och högtider K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 21

Grundskolans mellanår åk 4-5 och Planering av IUP för utveckling av språket av ESP A2 till B1 Arbetsplanens struktur Förslaget som följer innehåller tematiska aktiviteter som kan väljas för modersmålsundervisning i grundskolans mellanår eller för äldre elever som har utvecklat språket till A2 och fortsätter till B1. Vilka teman som egentligen väljs i det dagliga arbetet kan variera efter elevernas önskemål och behov, av klassens planering, av föräldrarnas önskemål och av andra viktiga, aktuella händelser. IUP skapar man genom att välja en eller flera aktiviteter medan Planeringen fungerar som referens/källa för en långtidsplanering. Kortet kan fungera även som ett utvärderingskort. I kolumnerna kan antecknas datum när barnet har nått resultat eller andra korta iakttagelser av värde. Kortet kan även fungera som en sammanställning som presenteras till eleven och dennes föräldrar samt andra pedagoger kring samma elev. Läraren och eleven planerar fritt vilka läromedelskällor som kommer att användas. Texter och grammatik/språkbehandling påverkas av punkterna i tabellen. Jämför med planeringskortet på sid. 30 22

Planering av IUP GRUNDSKOLAN MELLANÅR åk 4-5 ESP nivå B1 Elev:.. Skola/Klass: Språk:...... Åtagande Mot slutet av läsår 5 har eleven modersmålskunskaper motsvarande Steg 4. Undervisningen syftar till att eleven utvecklar följande basfärdigheter: förståelse, tala, läsa, skriva, kulturkunskaper. Detta betyder att Elever förstår vad som sägs och kan självsäkert delta i samtal som handlar om vardagliga förhållanden som rör egna intressen. Eleven kan ställa enkla frågor och kan svara så att mottagaren förstår. Kommunikationen präglas av ganska tillfredsställande semantisk, grammatisk och syntaktisk användning av språket trots att språkbruket saknar nyanser. Fel kan förekomma ofta men påverkar inte kommunikationen. Tydlig språkblandning kan förekomma men eleven har utvecklat vissa strategier att hitta rätt utryck på modersmål och kompensera språkbristerna. Begreppsnivån är både konkret och abstrakt. Aktiviteterna nedan kan väljas för att skapa en IUP. Medel och metoder som kan användas för att konstatera måluppfyllelsen: Värdegrundsfrågor K D O - har grundläggande insikter om de viktigaste värdegrundsfrågorna och förmågan att tillämpa de i praktiken Talar och förstår - kan fungera som "ordförande" på ett möte med jämnåriga - kan berätta om aktuella händelser som rör egna intressen - kan återberätta i tredje person. - kan klara av ett telefonsamtal - kan göra "reklam" för olika saker. - reflekterar kring berättelser, kommer ihåg och anknyter till egna erfarenheter - kan göra enkla jämförelser mellan svenskan och sitt modersmål 23

Läser med förståelse K D O - Kan läsa och förstå lättlästa böcker och kan (även med viss hjälp) att återberätta läst innehåll. Har under läsåret lånat och läst minst 2 böcker. - Eleven har utvecklat grundläggande lästeknik och kan läsa med förståelse längre och obekanta ord och texter som i övrigt är anpassade för åldern. Kan tillgodogöra sig enkla meddelanden och lättlästa texter samt på enkelt sätt besvara frågor som rör innehållet i dessa texter. - Eleven utveckling motsvarar LUS, Fas 2, punkter 13-15 - Kan använda elektroniska hjälpmedel och kan hämta och använda information från olika databaser. Kan skriva och/eller presentera K D O - två (2) eller fler små, fritt valda uppsatser eller temaarbeten - två (2) eller fler korta redogörelser (böcker eller andra lästa texter) - fyra (4) eller fler brev - fyra (4) eller fler små översättningar (SV-ML) och (ML-SV) - fyra (4) matrecept - fyra (4) instruktioner, t.ex. till en lek, eller arbetsbeskrivningar Kan använda lexikon Kulturkunskaper - Har grundläggande kunskaper om hemlandets traditioner, mytologi, historia, geografi och miljö, religion, högtider mm. K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 24

Grundskolans senare år åk 6-9 och Planering av IUP för utveckling av språket från ESP B1 till B2 Arbetsplanens struktur Förslaget som följer innehåller tematiska aktiviteter som kan väljas för modersmålsundervisning i grundskolans mellanår eller för äldre elever som har utvecklat språket till B1 och fortsätter till B2. Vilka teman som egentligen väljs i det dagliga arbetet kan variera efter elevernas önskemål och behov, av klassens planering, av föräldrarnas önskemål och av andra viktiga, aktuella händelser. IUP skapar man genom att välja en eller flera aktiviteter medan Planeringen fungerar som referens/källa för en långtidsplanering. Kortet kan fungera även som ett utvärderingskort. I kolumnerna kan antecknas datum när barnet har nått resultat eller andra korta iakttagelser av värde. Kortet kan även fungera som en sammanställning som presenteras till eleven och dennes föräldrar samt andra pedagoger kring samma elev. Läraren och eleven planerar fritt vilka läromedelskällor som kommer att användas. Texter och grammatik/språkbehandling påverkas av punkterna i tabellen. Jämför med planeringskortet på sid. 31-32 Observera att: Med tanke på betyg har vi delat upp de tematiska aktiviteterna i fem områden det är de som skal stå till grund för lärarens bedömning om att eleven har nått eller inte nått målen. Observera dock att ett tema kan täcka flera mål. Detta är typiskt för kulturbärande texter och aktiviteter. 25

Planering av IUP GRUNDSKOLAN Senare år (ESP B2) Elev:.... Skola/Klass:..Språk:...... Mål 1 Vad kan en elev som når målen i modersmålsundervisningen Lärare: Elev: Åk... TALA Eleven deltar aktivt i samtal och diskussioner samt kan redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår tydligt. Kan berätta om olika händelser och kan försvara de argument som han/hon använder. Kan berätta och argumentera i tredje person. Kan läsa dagstidningar och tidskrifter och på ett enkelt sätt reflektera över sina läsupplevelser både muntligt och skriftligt Kan förklara vanliga, elevrelevanta begrepp och kan på enkelt sätt reflektera över orden som används. Exempel på begrepp: vänskap, kärlek, rättvisa, demokrati, rätt och fel, utbildning, framgång, stolthet, respekt, makt, beslut mm Kan delta i diskussioner om ordspråk och bevingade ord Kan skämta på modersmål och kan berätta roliga historier Har tolkat till och från modersmålet i minst 2+2 tillfällen. Kan uppfatta karakteristiska skillnader mellan sitt modersmål och svenska språket och kan identifiera karakteristiska svecismer Har vissa kunskaper om modersmålets kanslispråk och sociolekter dvs. språk som används av olika grupper människor t.ex. präster, läkare, bilmekaniker, pizzabagare, advokater etc. Kan skillnaden mellan vårdat/ovårdat språk (t.ex. svordomar) K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker K D O 26

Mål 2 Vad kan en elev som når målen i modersmålsundervisningen Lärare: Elev: Åk... LÄSA Eleven skall kunna läsa och förstå till åldern avpassad skönlitteratur och facklitteratur. Eleven har under läsåret läst och redovisat muntligt eller skriftligt innehållet i minst K D O två (2) skönlitterära böcker två (2) dikter två (2) ämnen från en uppslagsbok (fakta) två (2) tidnings- eller tidskriftsartiklar. Kan läsa dagstidningar och tidskrifter och på ett enkelt sätt reflektera över sina läsupplevelser både muntligt och skriftligt har tittat på minst en (1) videofilm och kunde följa handlingen genom att läsa textremsan. (Saknar man videofilmer på det egna språket, väljs då en på svenska men innehållet återberättas på modersmålet.). Har besökt skolans eller kommunens bibliotek minst två (2) gånger/läsår, lånat böcker och annat material och redovisat läst innehåll. K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 27

Mål 3 Vad kan en elev som når målen i modersmålsundervisningen Lärare: Elev: Åk... SKRIVA Eleven kan skriva så tydligt, språkriktigt och uttrycksfullt att språket fungerar i de situationer som skrivandet avser Eleven har under läsåret redovisat minst K D O Två sammanfattningar Två referat av böcker som han/hon läst Två små artiklar som egen reflektion om aktuella händelser. Kan läsa dagstidningar och tidskrifter och på ett enkelt sätt reflektera över sina läsupplevelser både muntligt och skriftligt Kan göra reklam om olika varor och tjänster. Har skrivit en presentation av ett resmål i hemlandet Har skrivit två brev som är disponerade med inledning och avslutning och som ger en fullständig information. Har skrivit fyra recept och/eller instruktioner till ett arbete eller en konstruktion. Har skrivit fyra små översättningar, varav två från svenska till modersmålet och två från modersmålet till svenska. Mål 5) K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 28

Mål 4 Vad kan en elev som når målen i modersmålsundervisningen Lärare: Elev: Åk... KULTURKUNSKAPER Eleven ska ha kunskaper om den egna kulturen, historia, traditioner och livsvillkor samt ha kännedom om dess normer och värderingar och kunna jämföra med motsvarande svenska förhållanden. Obs! Kulturkunskaper förvärvas genom kulturbärande lektioner, dvs. genom vanliga tal-, läs- och skrivaktiviteter under vanliga lektionstillfällen. berättelser från vardagslivet i målspråkslandet K D O kända författare och nobelpristagare högtider (namnsdag, födelsedag, ramadan, nyårsdagen, nationaldagar etc.) hemlandets nationalsång och flagga hemlandets geografi hemlandets historia i jämförelse med valda delar av svensk historia i sammandrag hemlandets mytologi i jämförelse med valda delar av svensk mytologi mattraditioner museer hemlandets fabler och sagor folkdräkter/kläder typiska för hemlandet Folksånger, populär musik och musiklivet i allmänhet K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 29

Mål 5 Vad kan en elev som når målen i modersmålsundervisningen Lärare: Elev: Åk... JÄMFÖRELSER MELLAN SVENSKA SPRÅKET OCH MODERSMÅLET Eleven kan göra iakttagelser om och förstå grundläggande mönster i språket, speciellt i jämförelse med det svenska språket Observera att: a. Mål 5 är ett krav för betyg i åk 8 och 9 b. För elever i åk 6-7 gäller endast som en iakttagelse om elevens språkutveckling Eleven har arbetet med K D O Fyra små översättningar, (minst en A4 sida för varje arbetet) varav - två från svenska till modersmålet och - två från modersmålet till svenska (se Redovisning, Skriva) I samband med översättningsarbete gjorde grundläggande iakttagelser på likheter och olikheter mellan svenskan och modersmålet Har arbetat med vardagliga uttryck och fraser och kunde jämföra dem med motsvarande svenska. Exempelvis: det var häftigt, det spelar ingen roll, har jag chans på dig?, han är ute och cyklar etc. etc. Har läst översatta böcker och jämfört modersmålet med den svenska översättningen. (t.ex. skönlitteratur, bibel, koranen etc.) Har läst svenska författare översatta till modersmål och jämfört den svenska texten med modersmålet. K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 30

Bedömningens inriktning Bedömning och betyg i ämnet modersmål, åk 8 9 Vid bedömningen måste hänsyn tas till att olika elever med utgångspunkt från sitt modersmål har olika förutsättningar att lära sig skriftspråket. Hänsyn måste tas till om det är ett modersmål som saknar skriftspråkskultur eller som har ett alfabet som skiljer sig mycket från det latinska. Bedömningen i ämnet modersmål gäller elevens förmåga att använda språket på ett allsidigt och nyanserat sätt för olika syften. Graden av ledighet, variation, språkbehandling och formell säkerhet i språkanvändningen är viktiga aspekter att beakta vid bedömningen. Elevens kunskaper i den egna kulturens historia, litteratur, värden, levnadssätt och samhällsförhållanden och insikter om likheter och skillnader jämfört med svenska villkor och förhållanden skall vägas in i bedömningen. Andra bedömningsgrunder är medvetenhet om språkinlärningens villkor liksom ansvar och självständighet i planering, genomförande och utvärdering av det egna språkliga arbetet. Vid bedömningen måste hänsyn tas till att olika elever med utgångspunkt från sitt modersmål har olika förutsättningar att lära sig skriftspråket. Hänsyn måste tas till om det är ett modersmål som saknar skriftspråkskultur eller som har ett alfabet som skiljer sig mycket från det latinska. Bedömningen i ämnet modersmål gäller elevens förmåga att använda språket på ett allsidigt och nyanserat sätt för olika syften. Graden av ledighet, variation, språkbehandling och formell säkerhet i språkanvändningen är viktiga aspekter att beakta vid bedömningen. Elevens kunskaper i den egna kulturens historia, litteratur, värden, levnadssätt och samhällsförhållanden och insikter om likheter och skillnader jämfört med svenska villkor och förhållanden skall vägas in i bedömningen. Andra bedömningsgrunder är medvetenhet om språkinlärningens villkor liksom ansvar och självständighet i planering, genomförande och utvärdering av det egna språkliga arbetet. Speciella svårigheter med betygsättning i ämnet modersmål En svårighet i bedömningen och/eller betygssättningen kan uppstå när en elev, som i övrigt har rätt till modersmålsundervisningen, börjar delta först vid 6:e eller senare läsår. Elevens kunskapsnivå i modersmål kan vara lägre än den som förväntas för läsåret, eller högre, om t.ex. eleven har gått i skolan i hemlandet. Om nivån är högre uppstår inga svårigheter. Problem uppstår om nivån är lägre. I detta fall kan läraren få hjälp av rekommendationstabellerna som finns längre ner. Tabellerna är till för lärarens hjälp och ersätter inte gällande betygskriterier som måste tillämpas vid all bedömning/betygssättning. Målen som gäller för nionde läsår omfattar eleverna i åk 6-9. Bedömningskortet kan därför fungera som underlag till omdöme eller betyg. För eleverna i åk 6-7 tillämpas Utvecklingsenhetens bedömningskriterier, medan för eleverna i åk 8-9 tillämpas betygskriterierna. 31

Godkänd (G) Eleven har klarat uppsatta mål om bedömningen är minst Stämmer delvis Nationella kriterier för betyg Eleven använder sitt språk i vardagliga sammanhang. Ordförrådet är begränsat men räcker till att kommunicera med. Eleven kan inte uttrycka mer abstrakta tankegångar. Eleven kan efter vissa förklaringar förstå budskapet i det som sägs och kan själv med relativ bestämdhet delta i en dialog. Eleven kan skapa enkla och relativ kompletta meningar. Elevens språkbruk i samtal, diskussioner, eget berättande samt egna redovisningar innehåller liten men spontan språkblandning, språket är fortfarande relativt onyanserat och innehåller grammatiska, syntaktiska och semantiska avvikelser speciellt i invecklade meningar. Eleven kan göra enkla jämförelser mellan sitt språk och svenskan men kan inte med säkerhet belysa vanliga strukturer som är specifika för det egna språket. Eleven kan skapa korta texter. Tydlig påverkan av språkbruket i muntliga sammanhang. Texterna, trots sina brister, kan fungera i enkla, elevrelevanta sammanhang. Eleven läser och förstår till åldern anpassad skönlitteratur, tidningsartiklar och saklitteratur, kan med lärarens eller annan hjälp reflekterar utifrån det lästa och relatera det till egna erfarenheter samt referera muntligt och skriftligt. Eleven har baskunskaper om sin kulturs traditioner, historia, folk och land samt känner till viktiga delar av sitt kulturarv. Kan med hjälp ta ansvar för en egen presentation. Eleven kan till en viss del jämföra levnadssätt och villkor mellan sin egen kultur och den svenska. Väl godkänd (Vg) Eleven använder sitt språk i olika sammanhang, har ett ganska omfattande ordförråd och uttrycker också mer abstrakta tankegångar. Eleven använder i samtal, diskussioner, eget berättande samt egna redovisningar ett ledigt, säkert och relativt korrekt språk Eleven gör jämförelser mellan sitt språk och svenskan och belyser vanliga strukturer som är specifika för det egna språket. Eleven uttrycker sig i skrift med relativt korrekt språkbruk och stavning i olika sammanhang. Eleven läser och förstår till åldern anpassad skönlitteratur, tidningsartiklar och saklitteratur, reflekterar utifrån det lästa och relaterar det till egna erfarenheter samt refererar muntligt och skriftligt. Eleven har goda kunskaper om sin kulturs traditioner, historia, folk och land samt känner till viktiga delar av sitt kulturarv och kan utan hjälp ta ansvar för en egen presentation. Eleven jämför levnadssätt och villkor mellan sin egen kultur och den svenska. 32

Mycket väl godkänd (Mvg) Eleven talar och skriver sitt modersmål ledigt, säkert och korrekt i olika sammanhang. Eleven uppfattar karakteristiska skillnader mellan sitt modersmål och det svenska språket. Elevens läsrepertoar innefattar texter av olika slag och olika svårighetsgrad och eleven reflekterar över sina läsupplevelser både muntligt och skriftligt. Källa: Skolverket: Kursplaner och betygskriterier i grundskolan Kvalitetsord och begrepp vid bedömning och betygsättning i grundskolan Genom betyget bestämmer läraren kvaliteten på elevens resultat och lärarens bedömning måste bildas efter gällande betygskriterier. Det är därför viktigt att läraren förstår skillnaden mellan betygskriterierna och använder ett ordval som tydligt visar skillnaden mellan betygen. Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen skall ha uppnåtts i slutet av nionde skolåret skall betyg inte sättas i ämnet. Läraren ska i detta fall skriva och underteckna ett omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket. För att underlätta lärarens bedömning återges här några kvalitetsord och begrepp. /Betyg kan inte ges, eleven når inte upp till målen/ G Godkänd VG Väl Godkänd MVG Mycket Väl Godkänd Formuleringar i bedömningen kan utgå ifrån de ord som finns under G t.ex. a. har svårt att förstå sambandet mellan b. kan inte beskriva/ använda etc. - Har kunskaper - Behärskar grunderna - Kan förklara - förstår samband - kan beskriva - kan använda - kan avbilda - Kan genomföra - har inblick - känner till - Använder kunskaper - Tillämpar - Jämför - Förklarar och motiverar - Reflekterar - Föreslår och genomför - Gör bedömningar - Visar genom relevanta exempel - Analyserar - Resonerar om - Sätter in kunskaper i nya sammanhang - Visar självständighet - Visar kreativitet - Planerar, utför och dokumenterar - Utvecklar problemställningar - Komponerar och motiverar - Organiserar tillsammans med andra - Använder och sammanställer - Formulerar och löser problem - Visar säkerhet i sina bedömningar 33

- har kunskap om - kan redogöra - aktiv kan delta För att få betyg G, godkänd, i ett ämne måste eleven ha visat upp de kunskaper och färdigheter som beskrivs i kursplanerna. För att få betyg G i ett ämne måste eleven uppfylla alla kriterier som kännetecknar G. - Överväger alternativ - Uppfattar innebörd och väsentliga drag För att få betyg VG, Väl Godkänd, måste eleven utöver G-kunskaper också uppfylla kriterierna som kännetecknar VG Hanterar oförutsedda situationer - Tolkar och värderar För att få betyg MVG, Mycket Väl Godkänd, måste eleven utöver VG kunskaperna också lägga till en nivå av självständigt tänkande. Eleven ska kunna reflektera över både kunskaperna och det egna arbetet. Eleven måste kunna kombinera och knyta ihop sina kunskaper på ett mer sammansatt sätt. 34

Bedömnings- och betygskort åk 8-9 Datum:.. Ht/... Vt/ Elevens namn: Pers. nr... Språk:...... Modersmålslärare.... Skola:..... Klass/Åk. OBS! Betyg kan sättas under förutsättning att eleven har modersmålskunskaper motsvarande ESP nivå B1 eller B2 ESP Nivå A1 A2 B1 B2 BETYG ( - ) ( - ) ( - ) (G) (VG) ( - ) (G) (VG) (MVG Betyget är baserat på nedanstående samlad bedömning. Jämför bedömningen detalj på kort Vad kan en elev som når målen i modersmål, kort 1, 2, 3, 4 och 5 och Rekommendationer vid betygssättning Mål K D O TALA Eleven kan delta aktivt i samtal och diskussioner samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår tydligt, LÄSA Eleven kan läsa och förstå till åldern avpassad skönlitteratur och saklitteratur, SKRIVA Eleven kan skriva så tydligt, språkriktigt och uttrycksfullt att språket fungerar i de situationer som skrivandet avser, KULTURKUNSKAPER Eleven har kunskaper om den egna kulturen, historia, traditioner och livsvillkor samt har kännedom om dess normer och värderingar och kan jämföra med motsvarande svenska förhållanden. KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER Eleven kan göra iakttagelser om och förstå grundläggande mönster i språket, speciellt i jämförelse med det svenska språket K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 35

HJÄLP VID BEDÖMNING OCH BETYG åk 8 & 9 1. Om eleven är på ESP A1-A2: eleven har för låga kunskaper och betyg är inte motiverat. 2. ESP nivå B1 - Betyg ( - ), ( G ) eller högst ( VG) Eleven kan få högst betyg VG. Högre betyg är inte motiverat. Betyg G förutsätter att eleven har kombinationer A eller AB i samtliga utvärderingspunkter och uppfyller kraven för betygskriteriet för G Avstå från att sätta betyg, sätt ( - ) om C - D förekommer oavsett kombination. a. Inget betyg ( - ) vid bedömning Osäker på, och / eller. Tala, Läsa och Skriva är centrala mål därför en rekommendation Ej betyg gäller oavsett om ett eller flera (+) förekommer. Här visas två exempel Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + b. Betyg G vid bedömning Stämmer delvis på alla punkter eller minst på, och/eller. Här visas två exempel: Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + c. Betyg VG vid bedömning Klar på alla punkter eller minst på,,. Här visas två exempel: Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + 36

3. Alla betyg kan sättas om eleven är på ESP nivå B2 a. Inget betyg ( - ) om det förekommer bedömning Osäker på, och / eller. Tala, Läsa och Skriva är centrala mål därför rekommendationen Ej betyg gäller oavsett om ett eller flera (+) förekommer. Här visas två exempel Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + b. Betyg G vid bedömning Stämmer delvis på, och/eller. Här visas två exempel: Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + c. Betyg VG vid bedömning Klar på, och/eller. Här visas två exempel: Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + d. Betyg MVG vid bedömning Klar på,,,. Här visas två exempel: Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 37

Gymnasieskolan och Planering av IUP för utveckling av språket från B2 till ESP C1 Förslag till Lokala arbetsplaner för modersmålskurser i gymnasieutbildningen ESP nivåer C1- C2 Kurser: Modersmål A, 100 p. Modersmål B, 100 p. Aktiv tvåspråkighet i praktiken, 50 p. REV.1/2007/ID 38

UPPLÄGGNING AV EN LOKAL ARBETSPLAN MED TRE SVÅRIGHETSGRADER KURSER: Varje lokal arbetsplan innehåller kursens mål, olika moment indelade i poäng och svårighetsgrader och betygskriterier för G, Vg och Mvg. Läromedelslista upprättas separat läromedlen väljs av läraren och eleven. POÄNG, BETYG och SVÅRIGHETSGRAD: Eftersom betygskriterierna ställer krav i en stigande svårighetsgrad, delade vi varje kurs i tre kolumner. Varje kolumn innehåller moment och redovisningskrav med olika svårighetsgrader. Eleven får välja svårighetsgrad utifrån sin kunskapsnivå i och på modersmålet. Valet innebär att eleven kan klara alla poäng men får olika betyg, beroende på svårighetsgrad som valdes. Eleven kan få - Betyg (G), Godkänd, om eleven väljer att läsa och redovisa den något lättare varianten av kursen som motsvarar kriterierna för betyg (G), - Betyg (Vg), Väl godkänd, om eleven väljer att läsa och redovisa den något svårare varianten av kursen som motsvarar kriterierna för betyg (Vg) och - Betyg (Mvg) Mycket välgodkänd, om eleven väljer att läsa den svåraste varianten som motsvarar de krav och kriterier som gäller för betyg (Mvg). - För betyg VG gäller det att eleven uppfyller även kriterierna för G och för betyg MVG att eleven dessutom uppfyller kriterierna för VG. FLEXIBILITET: Vissa moment i varje kurs kan läsas gemensamt av alla, men de flesta är olika till innehåll och svårighetsgrad. Kursens olika moment kan läsas flexibelt. Under läsåret kan t.ex. eleven välja att jobba efter andra moment och redovisningar som kan väljas från parallella aktiviteter som är svårare i syfte att få högre betyg. Om eleven vill jobba med ett svårare moment, får naturligtvis göra det, men högre betyg kan bli aktuellt a) om eleven har läst merparten av de svårare momenten från kolumnen till höger, b) att resultaten motsvarar de högre betygskriterierna och c) att eleven fullföljer studierna enligt den svårare varianten. På motsvarande sätt har eleven möjlighet att fullfölja kursen efter en lägre svårighetsgrad. PORTFOLIO, REDOVISNINGAR och IUP. - Eleven håller en egen portfolio/pärm eller motsvarande. - Eleven måste ha en komplett kopia av denna lokala arbetsplan. - Eleven måste skriftligt bestämma enligt vilken svårighetsgrad han/hon vill läsa kursen. - Varje avslutat moment redovisas och sparas i elevens portfolio (muntliga eller skriftliga prov mm) och kan bli föremål t.ex. för betygssamtal, betygskonferens etc. - Eleven kan använda samma IUP kort som finns på sidan.. 39

Modersmålskurserna kan läsas som - Modersmål A, 100 p. - Modersmål B, 100 poäng och - Aktiv tvåspråkighet i praktiken, 50 poäng Eleven i gymnasieskolan har en möjlighet att aktivt välja en passande kursnivå och därmed skapa en egen IUP som dels passar sina språkkunskaper dels få betyg efter sina kunskaper och resultat. Detta görs efter ett flexibelt val av svårighetsgrad. Eleven i gymnasieskolan kan läsa tre modersmålskurser. Förutsättningen är att eleven har godkända modersmålskunskaper från grundskolan eller på annat sätt har fått språkkunskaper som räcker till för att läsa modersmålskurserna. Av erfarenhet vet man att gymnasieeleverna är olika bra på sitt modersmål, från tillräckliga kunskaper (G) till mycket bra kunskaper (MVG). Därför behöver man erbjuda modersmålsundervisning på olika svårighetsnivåer. Vår lokal arbetsplan är delad i tre kolumner. De kan innehålla gemensamma eller olika moment och olika svårighetsgrader, t.ex. olika fördjupningar och olika redovisningskrav. Redovisningarna för de moment som finns i varje kolumn/svårighetsgrad ska bedömas efter gällande betygskriterier. Notera att: - Lärare och elev kan använda samma kort som finns på sidan 7. - Tema/moment kan väljas från våra förslag. - Man behöver inte jobba efter alla moment som finns i våra förslag. Man får välja de moment som räcker till för att nå resultat enligt betygskriterierna. - Man kan naturligtvis välja andra tema/moment än de som finns i våra förslag det som är styrande är betygskriterierna. - Alla redovisningar bedöms efter de betygskriterier som gäller för den valda svårighetsgraden. - OBS! Under läsåret får eleven välja att jobba efter en svårare eller lättare kolumn/svårighetsgrad än den som valdes från början. Detta kan påverka betyget om merparten av återstående poäng är enligt den lättare eller svårare varianten t.ex. 45/55 poäng. 40