NATURINVENTERING SKUTHAMN

RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22

Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Christian Blomberg Charlotta Bergqvist Åsa Karlberg Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Datum: 2014-04-22 Uppdragsansvarig: Datum: 2014-04-22 Tyréns AB Kyrkogatan 29 803 11 Gävle Besök: Kyrkogatan 29 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2014-04-22

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag och syfte... 4 1.3 Organisation... 5 2 Tidigare utredningar... 5 3 Planområdet och dess omgivningar... 6 4 Metod... 8 5 Resultat... 8 5.1 Områdesbeskrivning... 8 5.2 Ekologiska förutsättningar... 11 6 Konsekvensbedömning... 12 7 Referenser... 13 Bilaga Bilaga 1 Plankarta. Detaljplan för del av Ludvika 6:1 Skuthamn, Ludvika kommun. Upprättad 2013-09-03, reviderad 2013-12-05. Samtliga foton i rapporten är tagna av Charlotta Bergqvist, Tyréns AB, 2014-04-09. 3(13)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Ett nytt bostadsområde planeras i Skuthamn vid sjön Väsman i nordvästra delen av Ludvika, se översikt i Figur 1. Inför exploateringen tar Ludvika kommun fram en detaljplan för området, där HMB Construction AB planerar att uppföra sju huskroppar med hundratalet lägenheter. Planområdet omfattas av strandskydd (Miljöbalken 7 kap 13-18 ), vilket delvis kommer att upphävas om/när detaljplanen antas. Syftet med strandskyddet är att ge möjlighet till vattennära friluftsliv och främja de biologiska värden som ofta är knutna till strand- och vattenområden. Länsstyrelsen i Dalarnas län och Ludvika kommun har efterfrågat ett förtydligande av hur genomförandet av planförslaget påverkar strandskyddets syften. Figur 1. Översiktskarta över Ludvika. Den röda pilen pekar ut inventeringsområdets läge vid sjön Väsman. Källa: hitta.se Lantmäteriet/Metria. 1.2 Uppdrag och syfte Tyréns AB har fått i uppdrag att utföra en naturinventering med inventering i fält inom planområdet vid Skuthamn. Naturinventeringens syfte är att ge underlag till en bedömning av hur genomförandet av planen påverkar områdets växt- och djurliv med utgångspunkt i strandskyddslagstiftningens syfte att bevara land- och vattenområden för deras biologiska värden. Inventeringsområdet är det samma som planområdet Skuthamn, del av fastigheten Ludvika 6:1, Ludvika kommun. Föreliggande inventering utgör inte någon heltäckande artinventering, utan omfattar en översiktlig inventering av områdets biologiska/ekologiska förutsättningar och värden. Tidpunkten för genomförandet av fältinventeringen (början av april) är heller inte optimal, då det inte är säsong för exempelvis kärlväxter och insekter. 4(13)

Tyréns AB har även varit involverade i framtagande av planhandlingar för detaljplanen och diverse andra utredningar associerade till exploateringen. 1.3 Organisation Christian Blomberg är uppdragsansvarig hos Tyréns AB. Naturinventeringen har utförts av Charlotta Bergqvist, som även skrivit föreliggande rapport. Rapporten har kvalitetsgranskats av Åsa Karlberg. 2 Tidigare utredningar Följande utredningar har så vitt känt tidigare utförts inom planområdet med avseende på dess natur och naturvärde: I början av 1990-talet gjordes en utredning om Skuthamnsområdet, som redovisades i rapporten Skuthamn ett biologiskt rikt kulturhistoriskt rekreationsområde 1. I rapporten beskrivs områdets natur- och kulturvärden och det anges att det berörda skogsområdet har använts som betesmark under åtminstone 300 år fram till mitten av 1900-talet. Detta har lagt grunden för områdets karaktär med gles skog och gamla träd. Antalet gamla och grova träd bedöms vara den faktor som främst ger förutsättningar för en hög biologisk mångfald. Den skötsel av området som bedrivits, efter att det slutade betas, har dock inte gynnat den biologiska mångfalden. Genom olika riktade skötselåtgärder bedöms att värdena kan återskapas. Förutsättningarna för en rik flora bedöms dock inte som goda, på grund av den magra och sura jordmånen i området. I rapporten anges att en eventuell exploatering kan komma att förstöra områdets kulturhistoriska värde. En trädinventering har genomförts inom planområdet, där de grövre trädens diameter och position dokumenterats 2. Inventeringen har använts som underlag vid planeringen av området, för att i möjligaste mån spara de grövsta träden. Som ett led i detaljplanearbetet utförde Tyréns AB under vintern 2013-2014 en utredning av hur djurlivet i området, utifrån strandskyddets syften, kan komma att påverkas av en exploatering. Utredningen omfattade en skrivbordsinventering där befintlig information analyserades och bedömdes. Utredningen redovisades i rapporten Strandskydd djurliv (Tyréns, 2014-01-13). Rapporten anger att en exploatering medför att den totala ytan livsmiljö inom området minskar. Detta bedöms dock inte leda till några stora konsekvenser, tack vare att flertalet stora grova tallar och en bård med natur mot vattnet sparas. Vidare bedöms planförslaget inte påtagligt försämra livsvillkoren för djurlivet i området. Slutsatsen blir därmed att intentionerna i strandskyddslagstiftningen, vad gäller djurlivet, inte motsätts. Föreliggande inventering har som mål att komplettera utredningen Strandskydd djurliv (Tyréns, 2014-01-13) avseende hur genomförandet av planförslaget kan påverka växt- och djurlivet i området, utifrån strandskyddets syften. 1 Författare och år är inte angivet på rapporten. 2 Okänt vem som utfört trädinventeringen och när. 5(13)

3 Planområdet och dess omgivningar Planområdet vid Skuthamn är beläget någon kilometer norr om Ludvika centrum (se översikt i Figur 1 ovan och ortofoto i Figur 2 nedan). Planområdet omfattar en yta av cirka 6 hektar och utgörs till största delen av en skogssluttning mot sjön Väsman i väster. Figur 2. Ortofoto med planområdet Skuthamn, del av Ludvika 6:1, markerat. Det omgivande landskapet domineras av skogsmark, men då Ludvika omges av flera sjöar bryts den skogliga kontinuiteten vid tätorten i såväl nord-sydlig som öst-västlig riktning. Planområdet gränsar i väster mot sjön Väsman. Direkt öster om planområdet går Grangärdevägen (väg 66/247) och vidare österut bostadsområdet Hammarbacken med villabebyggelse och järnvägen (Bergslagsbanan). Söderut angränsar planområdet till en öppen yta (gräsmatta med anlagda häckar och spridda lövträd) med en badplats i Väsman samt parkeringsplats (Figur 3). Vidare mot söder/sydöst finns en del historiska byggnader från Ludvika bruk, bland annat en herrgård och en karaktäristisk magasinsbyggnad. Bruksområdet är klassat som riksintresse för kulturmiljövård. 6(13)

Figur 3. Öppen gräsyta söder/sydväst om planområdet med badplats vid sjön Väsman (högra fotot). Planområdet angränsar i den norra delen mot en fastighet med ett mindre bostadshus/ sommarstuga. I anslutning till Grangärdevägen finns en rastplats, vilken ingår i planområdet och avses bevaras efter exploateringen (Figur 4). I övrigt utgörs området norr om planområdet av skogsmark. Figur 4. Befintligt bostadshus och rasplats vid planområdets norra del. Den planerade exploateringen (planförslaget) innebär sammanfattningsvis (Ludvika kommun, 2013-09-13) att sju huskroppar som ska rymma hundratalet lägenheter uppförs i två parallella rader (se plankarta i bilaga 1). Öster om bostadshusen (längs nuvarande gång- och cykelväg) anläggs parkeringsytor och carportar. Nuvarande sträckning för gång- och cykelvägen dras om i en sträckning närmare sjön, i en båge väster om de planerade bostadshusen. Vid sjöstranden möjliggör detaljplanen anläggandet av privata båtbryggor för de boende i södra delen av planområdet och allmänna trädäck/bryggor i centrala och norra delarna av planområdet. Infartsvägar till området anläggs söderifrån, via den befintliga infarten till badplatsen, och norrifrån, via nuvarande infart till rastplatsen. Genomförandet av planen kommer medföra att en stor del av skogen i området avverkas och omvandlas till kvartersmark. En ca 20-50 m bred skogsridå kommer att sparas mellan husen och sjön. I den remsa föreslås den nya sträckningen för gång- och cykelvägen. Den stenmur som idag finns vid planområdets södra gräns (se avsnitt 5.1, Figur 6 nedan), kommer att brytas för att ge utrymme åt den nya infartsvägen. Stenmuren kommer dock att i möjligaste mån bevaras och läggas om för att skapa en entré till området som vittnar om dess historia. 7(13)

4 Metod Inventeringsområdet är detsamma som planområdet, se Figur 2 och plankarta i Bilaga 1. Information om eventuella skyddade områden, artförekomster m.m. inhämtades från offentliga databaser i samband med arbetet med rapporten Strandskydd djurliv (Tyréns, 2014-01-13). Inga skyddade arter har rapporterats och inga områdesskydd finns inom planområdet. Inventeringen utfördes genom en översiktlig fältinventering den 9 april 2014. Vid inventeringstillfället var det omkring nollgradigt och lätt snöfall, marken var dock i princip snöfri. Tidpunkten för genomförandet medförde att möjligheten till bedömning av artförekomster begränsades. Skogsområdet och strandzonen inventerades översiktligt med avseende på synliga arter och ekologiska förutsättningar. Området dokumenterades också med fotografier. 5 Resultat I föreliggande avsnitt redovisas resultatet av inventeringen genom en beskrivning av planområdet utifrån gjorda observationer samt en bedömning av vilka ekologiska förutsättningar dessa medför. 5.1 Områdesbeskrivning Området utgörs av barrskog där tall är det dominerande trädslaget (Figur 5). Även gran, lärkträd och olika lövträd förekommer. Det som gör området karaktäristiskt är de många höga och grova träden med förmodat hög ålder. Det gäller framför allt tall, men rejäla exemplar av gran, björk, asp, lärk m.fl. arter förekommer också. Figur 5. Skogen inom planområdet karaktäriseras av höga, grova träd av främst tall, med inslag av gran, lärk och lövträd. I södra delen av området (där fotot är taget) finns exempelvis en del yngre ekar. 8(13)

Skogen inom planområdet är homogen. Viss avvikelse kan noteras vid den södra gränsen av planområdet, i övergångszonen mellan skogsområdet och den öppna gräsytan. Här går en stenmur i öst-västlig riktning och längs stenmuren står en rad av stora lärkträd (6 stycken träd och två rejäla stubbar). Stenmuren är delvis övertäckt av jordmassor, framför allt den södra sidan. Från söder ser muren mer ut som en jordvall, men längs den norra sidan är stenarna frilagda och synliga (Figur 6). Figur 6. Stenmur vid skogsområdets gräns mot gräsytan i söder, södra sidan i vänstra fotot och norra sidan i högra fotot. Längs stenmuren växer en rad med stora lärkträd. I övergångszonen/skogsbrynet bedöms inslaget av lövträd vara större än inom det övriga planområdet, med arter som björk, rönn och någon enstaka lönn. I skogsbrynet och de södra delarna av planområdet förekommer också några exemplar av yngre ekar. I skogsbrynet dominerar olika gräsarter i markskiktet, medan markvegetationen inom området i övrigt främst utgörs av blåbärs- och lingonris samt vanliga mossarter. Skogen inom planområdet är relativt likåldrig med, som tidigare nämnts, många äldre/gamla träd. Föryngringen verkar främst bestå av lövträd, med en del yngre träd och sly. Inslaget av död ved är litet. Ett par stående döda tallar påträffades samt några stående och liggande döda lövträd (Figur 7). En del ansamlingar med rester efter röjning av sly har också lämnats. Det är tydligt att de stora träden har sparats, medan uppväxande yngre träd kontinuerligt har gallrats bort och veden fraktats iväg. Figur 7. Stående och liggande döda träd. Inslaget av död ved är dock sparsam inom planområdet. 9(13)

På vissa döda träd observerades insektshål och på en död tall noterades även förmodad påverkan av hackspett (Figur 8). På ett fåtal döda/äldre träd noterades vedsvampar/tickor, men bara vanligt förekommande arter. Figur 8. Påverkan från insekter och troligen hackspett på död tall. I områdets östra del, parallellt med Grangärdevägen, går en gång- och cykelväg. Mellan dessa vägar finns en smal remsa med spridda träd, bland annat lärkträd (Figur 9). Genom skogsområdet går en liten stig, som sannolikt nyttjas för promenader etc. Figur 9. Gång- och cykelvägen i planområdets östra gräns. Till höger i fotot, ovanför slänten, går Grangärdevägen. 10(13)

Skogen sträcker sig ända ner till strandkanten i väster. Närmast vattnet växer en del alar och i den norra delen av planområdet finns ett delområde med sjöfräken, men ingen tydlig zon med strandvegetation var synlig vid inventeringstillfället. I strandlinjen finns sten och block i varierande storlekar (Figur 10). Ingen vattenvegetation noterades vid inventeringen. Figur 10. Stenig strand vid sjön Väsman. Inom planområdet finns inga vattendrag, vattensamlingar eller våtmarker, förutom grunda vägdiken längs befintlig gång- och cykelväg. Några djurarter observerades inte vid inventeringen, även fåglarna höll sig i skymundan i det grådassiga och kyliga aprilvädret. Det får dock anses givet att ett flertal fågelarter, insekter och andra småkryp samt mindre däggdjur (gnagare m.m.) finns i området, troligen även kräldjur och groddjur Det bedöms också som troligt att exempelvis hare, rådjur, rödräv och grävling uppehåller sig i området tillfälligt. Fisk och andra vattenorganismer förutsätts finnas i Väsman. 5.2 Ekologiska förutsättningar Området utgörs av talldominerad barrskog med inslag av lövträd som björk, rönn och asp. Naturtypen är mycket vanlig i regionen. Det stora inslaget av gamla, grova och höga träd är dock utmärkande och härrör från den tid då området utgjorde en beteshage. Det ger området dess karaktär, men det bedöms inte vara unikt. I rapporten Skuthamn ett biologiskt rikt kulturhistoriskt rekreationsområde anges exempelvis att Ställviksberget (nordväst om planområdet vid Väsman) också har en liknande hagmarkskaraktär och bedöms vara lika betydelsefullt för flora och fauna. Detta område har dock inte ingått i föreliggande inventering. Faktorer och element som ofta medför ett ökat naturvärde (högre biologisk mångfald) i barrskogsområden är bland annat att det förekommer träd av varierande åldrarar och i flera vegetationsskikt, luckighet och stort inslag av död ved i olika stadier av nedbrytning. Dessa faktorer/element saknas eller förekommer i begränsad omfattning inom planområdet. Förekomsten av kärlväxter var vid inventeringstillfället mycket begränsad. När växtsäsongen kommer igång finns anledning att förvänta ett flertal arter av örter och gräs, men området 11(13)

bedöms inte ha förutsättningar att hysa en rik flora eller sällsynta arter på grund av homogena förhållanden inom området och sura, magra markförhållanden. De delområden inom planområdet som bedöms ha högre naturvärden och ekologiska förutsättningar som bidrar positivt till den biologiska mångfalden är det södra skogsbrynet mot den öppna gräsytan samt strandzonen. I brynmiljöer/kantzoner i allmänhet ses ofta en ökad artrikedom, och så är även fallet i här. I det södra skogsbrynet noterades ett ökat inslag och fler arter av lövträd än i övriga skogsområdet. Här finns också flera lärkträd. Stenmuren som går i gränsen mellan skogsmarken och gräsytan bedöms också bidra till ökat naturvärde, då den potentiellt utgör livsmiljö för olika mossarter samt insekter och smådjur. Strand- och vattenzonen bedöms vara relativt artfattig, men bidrar till ökad biologisk mångfald genom att den medför ökad variation av livsmiljöer, till exempel för groddjur. Väsman har enligt VISS (VattenInformationsSystem Sverige) måttlig ekologisk status. Detta beror framförallt på att sjön är reglerad, men det nämns också att sjön skulle behöva ekologiskt funktionella strandzoner för att uppnå god ekologisk status. Områdets gamla/grova träd bedöms också vara värdefulla, liksom förekomsten av död ved (även om den är begränsad). 6 Konsekvensbedömning Resultatet av föreliggande fältinventering stödjer slutsatsen i den tidigare utredningen Djurliv Strandskydd (Tyréns, 2014-01-13) att genomförandet av planförslaget inte bedöms leda till några stora konsekvenser för växt- och djurlivet. I en liten skala medför exploateringen en stor förändring genom att skogsmark omvandlas till bostadsmark. I ett större perspektiv kan dock konstateras att den berörda naturtypen är mycket vanlig i landskapet, och den bedöms inte vara känslig. Miljön i området är redan idag starkt påverkad av skogsbruk/skötsel, vilket i mångt och mycket motverkat den biologiska mångfalden. Genom att ett nord-sydligt stråk av skog sparas längs sjöstranden skapas ingen barriär för djurlivet eller växters spridningsmöjligheter. Vidare kommer de delområden/zoner som bedöms hysa de högsta naturvärdena, det södra skogsbrynet med stenmuren och strandzonen, i stort att bevaras i sin nuvarande status. Väsman är reglerad, vilket starkt bidrar till att sjön enligt VISS (VattenInformationsSystem Sverige) klassas ha måttlig ekologisk status. I VISS anges att sjön skulle behöva ekologiskt funktionella strandzoner för att uppnå god ekologisk status. Planförslaget bedöms inte motverka detta. För att gynna och utveckla de biologiska värdena i området bör en varsam skötsel av den kvarvarande skogen ske. Gamla träd bör sparas och det bör eftersträvas att de olika trädarterna fortsätter att vara representerade, samtidigt som en naturlig föryngring av trädbeståndet bör säkerställas. Död ved är mycket viktigt som livsmiljö för såväl svampar och lavar som för insekter, och är därigenom betydande för ett områdes naturvärde. Den döda ved som förekommer och bildas inom planområdets skogsmark bör därför sparas så långt det är möjligt. 12(13)

7 Referenser Skuthamn ett biologiskt rikt kulturhistoriskt rekreationsområde. Författare och år okänt. Ludvika kommun, 2013. Planbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Ludvika 6:1 Skuthamn. Samrådshandling 2013-09-03. Miljöbalken (1998:808) Tyréns, 2014-01-13. Strandskydd djurliv. Komplettering till planbeskrivning Ludvika 6:1, Skuthamn. Tyréns AB, 2014-01-13. VISS, VattenInformationsSystem Sverige. www.viss.lansstyrelsen.se (Väsman, vattenförekomst SE667085-146552). 13(13)