SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR AB ÅSÖGATAN SE-119 116 24 STOCKHOLM TEL: +46 (0) 8 5060 1650 FAX: +46 (0) 8 5060 1670 E-POST: INFO@SSARK.SE WWW.SSARK.SE R25 / Västerås Gestaltningsprogram för nytt kraftvärmeverk Ver. 6 2011-09-14
Gestaltningsprogram för Mälarenergis nya kraftvärmeverk KVV6 Mälarenergi planer att bygga ut sin kraftvämeanläggning i västra hamnområdet i Västerås. Detta kommer att ske med en ny stor samförbränningspanna med tillhörande turbin och rökgaskondensering. Till denna pannanläggning kommer även en större byggnad för beredning och lagring av avfall att uppföras. Detta program är till för att skapa en sammanhållen och karaktärsfull anläggning för såväl Mälarenergi som för Västerås stad. Gestaltningsprogrammet innehåller beskrivningar av förhållningssätt, karaktärsdrag och gestaltning. Texter och illustrationer skall ses som styrande gestaltningsstrukturer för det fortsatta arbetet snarare än som ett konkret gestaltningsförslag. Med dessa strukturer utformas de enskilda byggnaderna till en sammanhållen enhet. För bästa resultat krävs att detta gestaltningsprogram fungerar som ett övergripande dokument i alla displiner inom projektet och följs upp i alla faser från projektering till färdigställandet av nya anläggningen. Arkitekt Per Nyström / Scheiwiller Svensson Arkitektkontor Innehåll: - Förhållningssätt till Västerås stad - Förhållningssätt till närområdet - Gestaltningsprinciper - Nytt pannhus, turbin och rökgaskondensering - Ny bränsleberedningsbyggnad - Komplementsbyggnader - Markplanering - Fotomontage ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 2
Västra hamnområdet Flygfoto över Västerås stad ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 3
Nya anläggningens förhållningssätt till Västerås stad Mälarenergi ligger i Västerås västra hamnområde, väl synlig från stadens kringfartsleder och Mälarfjärdens vidsträckta hamninlopp. Mälarenegi sett från öster Sjöhagsvägen Det nya planerade kraftvärmeprojektet med sina stora byggnadsvolymer kommer att komplettera den påtagliga delen av stadsbildssiluetten, som Mälarenergi redan idag är en del av med sin anläggning. Detta gäller även förhållningssättet till närmiljön som Mälarenergi delar med andra intressenter som t.ex. anläggningens gränsområden till stadens friluftsliv och grönområden, då framförallt Johannisbergs herrgårdspark. Då åtgärder i dessa områden görs, skall de göras på ett medvetet sätt så att de främjar allas intressen. En medveten gestaltning av denna utbyggnad kommer att förstärka västeråsbornas identifikation och stolthet över Mälarenergis verksamhet. Mälarenegi sett från Norra Seglargatan Mälarenegi sett från Johannisbergs Herrgård Fotoinventering februari 2011 Mälarenegi sett från Mälaren ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 4
Nya anläggningens förhållningssätt till Västra Hamnområdet Allmän kommunikation inom området Västra Hamnområdet domineras förutom av själva hamnveksamheten dessutom av Mälarenergi och Lantmännen. Den allmänna kommunikationen inom hamnorådet går framförallt på Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan. Denna gatumiljö har idag en del brister när det gäller säkerhet och orienterbarhet. Mälarenergis närmsta grannbyggnader Byggnaderna söder om Kraftvärmegatan och ut mot själva hamnorådet har huvudsakligen en fasadbeklädnad av blåkorrugerad stålplåt. Vid infarten från Johannesbergsvägen norr om Kraftvärmegatan har Lantmännen sin anläggning. Deras byggnader är huvudskligen uppförda i ofärgad betong med inslag av gulkorrugerad stålplåt. Flygfoto över del av Västra hamnområdet Mälarenergis egna byggnader Mälarenergis betongvita huvudbyggnad utefter Sjöhagsvägen har byggts ut i etapper allt sedan 1963. I detta komplex inryms bl.a. verksamhetens huvudkontor,de fyra första pannorna och den höga skorsten. I en lägre svart byggnadskropp utefter Sjöhagsvägen inryms anläggningens turbinhall. De senare tilläggen har gjorts i blå fasadplåt såsom på rökgasfilterna på huvudbyggnadens högdel och det blåa pannhuset i Södra Seglargatans förlängning. Utefter Sjöhagsvägens västra förlängning har Mälarenergi fyra större cisterner beklädda med korrugerad, ofärgad alumuinium. Inne på området i direkt anslutning till bränsleplanerna är även de två bränslesilosarna, i ofägad betong med röda plåtavteckningar, väl synliga. Den huvudsakliga interna bränsletransporten utomhus sker i ett antal horisontella väl synliga bränsletransportörer. Dessa transporterar bränslet mellan upplagen och pannorna. ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 5
Gestaltningsprinciper Generellt Gestaltningsmässigt domineras Mälarenergis utbyggnad av en samförbränningspannbyggnad och en större bränsleberedningsbyggnad. Till detta infogas process- och logistik-byggnader såsom rökgasrening, rökgaskondensering, skorsten, turbinhall, ställverk, bränsletransportörer mm. Referensobjekt Som gestaltningsmässig referens för Mälarenergis nya pannhusanläggning står Söderenergis nya kraftvärmeverk i Södertälje. Principerna för volymbehandling, materialsammanfogningar och detaljlösningar i referensobjektet skall följas vid uppförandet av den nya anläggningen. Leverantörerna för dessa byggnader och med tillhörande processutrustning är ännu inte utsedda. Detta gestaltningsprogram kommer därför att utgöra en del av de blivade leverantörernas förutsättningar, att uppfylla vid genomförandet av projektet. Av ovan nämnda anledning skall illustrationerna i denna handling ses mer som pricipiella än exakta. Modellstudie för nytt Pannhus och Bränsleberedning från söder. (Pannhus alt. B) ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 6
Mälarenergi Pannhus 5 Cisternplan Nya Pannbyggnad Hamnen Södra Seglargatan Lantmännen Nytt Ballager Modellstudie från söder Kraftvärmegatan Ny Bränsleberedning Hamnkontoret Kolplan TECKENFÖRKLARINGAR Bef. byggnader Nya byggnader Planlayout för nytt pannhus och bränsleberedning ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 7
Modellstudie från söder (Pannhus alt. A) Modellstudie från norr (Pannhus alt. A) Modellstudie från söder (Pannhus alt. B) Modellstudier för nytt pannhus och bränsleberedning ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 8
Nytt Pannhus med tillhörande processenheter Referensobjekt för ny pannhusbyggnad 1. Söderenergi i Södertälje. 2. Kraftvärmeverk i Köpenhamn. 3. Planerat kraftvärmeverk i Landskrona. 1. 3. 2. Referensobjekt Som gestaltningsmässig referens för Mälarenergis nya pannhusanläggning står Söderenergis nya kraftvärmeverk i Södertälje. Se vidare Gestaltningsprinciper i denna handling. Pannhusets placering och exponering Den nya pannbyggnaden med tillhörande logistikoch processdelar på Cistenplan kommer på när håll att exponera sig framförallt ut mot Sjöhagsvägen. På längre håll kommer pannhusbyggnaden att ingå som en del i Västerås stads s.k. skyline. Gestaltning Volymbehandling Den nya pannbyggnaden med tillhörande logistik- och processdelar utgör en komplex byggnadsmassa. Dessa byggnadsvolymer struktureras och samordnas såväl logistiskt som volymmässigt för att uppnå största möjlig enkelhet. Volymerna reduceras till antal och hålls ihop, framförallt horisontellt. För att dölja takinstallationer och huvar dras fasadliven upp över tak. Alla installationer såsom exempelvis förvärmning av ventilationsluft, sprängluckskanaler m.m. skall inrymmas i husvolymen. Volymerna skall vara tydliga, sammanhållna och geometriska. Stor omsorg läggs i detaljlösningar och sammanfogningar mellan de olika byggnadselementen, detta för att bibehålla byggnadkropparnas enkla och rena gesataltning. Fasadutformning Själva pannhuset, vilket utgör nya anläggningens högdel, kommer att accentueras med en avikande s.k. fasadmosaik. Denna kommer att stå i kontrast till de lägre byggnasvolymernas mer diskret antracitgrå fasadbeklädnader. Högdelen får också en medveten fönstersättning i form av några större glaspartier. Fasadernas uppbyggnad är utgörs generellt av rektangulärt liggande stålelementkasseter. I personalintensiva utrymmen byts vissa av dessa fasadkassetter ut mot rektangulära glaspartier. Pannhusets huvudtrapphus ut mot Sjöhagsvägen organiseras så att hissen med tillhörande stannplan placeras i fasadliv. Detta för att det långa vertikala glaspartiets ljusinsläpp, i byggnadens hela höjd, skall komma hela pannhusets djup tillgodo. Upp över tak utformas trapphusens överbyggnader i glas såsom s.k. ljusprisman. Utvändiga ventilationsgaller, sprängluckor m.m. i fasadliv infärgas i omslutande fasads kulör. Skorstenen utformas som en pendang till den enkla ljusa skorstenen på panna 5. Material Fasader av stål, glas och betong. Fasadkassetter, typ Paroc eller likvärdigt. Glaspartier i Structural Glazing System, typ Scandinaviska Glassystem eller likvärdigt. Socklar av slät betong. Markelevation för ny pannhussbyggnad alt A. Alternativ volym för ny pannhussbyggnad alt B. ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 9
Cisternplan Markelevation för ny pannhussbyggnad alt A. Flygfoto från sydost Blå fasadmosaik Alternativ volym för ny pannhussbyggnad alt B. Referensobjekt: Söderenergis nya kraftvärmeverk i Södertälje Markelevation för ny pannhussbyggnad alt A. Grön fasadmosaik Exempel på mosikbeklätt pannhus i blå- respektive grönskala, med neutrala antracitgråa tillhörande kringbyggnader Markelevation mot Sjöhagsvägen Alternativ volym för ny pannhussbyggnad alt B. ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 10
Grön fasadmosaik Markelevation mot Sjöhagsvägen med nytt pannhus Volymstudie för nytt pannhus ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 11
Ny Bränsleberedningsbyggnad Referensobjekt Som gestaltningsmässig referens för Mälarenergis nya pannhusanläggning står Söderenergis nya kraftvärmeverk i Södertälje. Se vidare Gestaltningsprinciper i denna handling. Referensobjekt för ny bränsle-beredningsbyggnad. 1. Värmecentral Kastrup Köpenhamn. Modellstudie för ny bränsleberedningsbyggnad mot Kraftvärmegatan. Modellstudie för ny bränsleberedningsbyggnad mot Kolplan. 1. 1. Bränsleberedningsbyggnadens placering och exponering Den nya bränsleberdningsbyggnaden på del av Kolplan utefter Kraftvärmegatan kommer på när håll att exponeras framförallt ut mot Johannesbergsvägen. På längre håll kommer byggnaden att utgöra som en del i Västerås Stads s.k. skyline. Gestaltning Gestaltningen av bränsleberedningsbyggnaden, som är uppbyggd för mottagning, beredning och lagring av avfall, skall uttrycka spänst och enkelhet med sina rena fasader och svagt bågformade tak. Byggnadens rektangulära form förstärks genom att långfasaderna rår över byggnadens gavelfasader. Även taksprången över gavlarna förlängs. Detta ger byggnaden en riktning och kraft som underlättar orienterbarheten runt byggnaden. Byggnadens fönstersättning på långfasaderna kommer att återspegla byggnadens inre funktioner. De båda gavelpartierna har stora horisontella ljusinsläpp över mottagning respektive lagring av bränslet. Däremellan i byggnadens inre, sker bränsleberedning i 3 parallella invändiga stråk. Detta ljussätts med 3 taklanterniner. Dessa lanterniner kommer att berika Västerås skyline lite extra. Installationer skall inrymmas i husvolymen. Ventilationsgaller, sprängluckor och liknade i fasadliv skall infärgas i samma kulörer som omslutande fasadkulör. Material och kulör Fasader av stål, glas och betong. Fasadkassetter i svartmetalic, typ Paroc eller likvärdigt. Glaspartier i Structural Glazing System, typ Scandinaviska Glassystem eller likvärdigt. Socklar av slät ljus betong. Taktäckning av sedum. Taköverbyggnader i glas. Markelevatin av ny bränsleberedningsbyggnad mot sydost. (Ballager inklusive biofilteranaläggning) ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 12
Komplementsbyggnader Referensobjekt Som gestaltningsmässig referens för Mälarenergis nya pannhusanläggning står Söderenergis nya kraftvärmeverk i Södertälje. Se vidare Gestaltningsprinciper i denna handling. Referensobjekt till transportörer för bränsle och persontrafik. 1. 1, 2 Söderenergi i Södertälje. 3 Växjö Universitet. 3. 2. Volymer och gestaltning Komplementsbyggnader utgörs huvudsakligen av transportörer för bränslen och persontrafik. I direkt anslutning till Bränsleberedningsbyggnaden, i en gångbro över Kraftvärmegatan, inryms även en ny provtagningsstation för biobränslen. Transportörerna kommer att länka och binda ihop Pannbyggnaden med Bränsleberedningsbyggnaden. Personer skall kunna ta sig genom anläggningen hela vägen från dagens huvudentré till nya bränsleberedningsbyggnaden utan att behöva korsa några vagntransporter. Dessa gångbroar skall skilja sig i material och uttryck från de övriga bränsletransportörerna. Om bränsletransportörerna skall uttrycka kraft och styrka i materialen så kommer gångbroarna uttrycka en mer mänsklig mjukhet och transparans. Volymerna skall vara tydliga, sammanhållna och geometriska. Stor omsorg läggs i detaljlösningar och sammanfogningar mellan de olika byggnadselementen. Detta för att bibehehålla byggnadkropparnas enkla och rena gesataltning. Material och Kulörer Fasader av stål, glas och betong. Principsektion för Provtagningsbyggnaden över Kraftvärmegatan Modellstudie Kraftvärmegatan ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 13
FVP Angöringsplan containerrangering Rejectavskiljning (metaller, sten o glas) Tömning med lastbil Bränsletransportör Containertömning bottenaska Tömning flygaska i egen byggnad Kalk/ Aktivt kol/ Bikarbonat Produktion fjärrvärme Produktion fjärrvärme Elproduktion ut till nätet Producerad fjärrvärme ut till nätet Mottagningshall avfall Bränsleberedning Bränslelager Pannhus Fjärrvärmepumpar Turbinhall Flygaska Kemikaliehus/ Rökgasrening Rökgaskondensering Bränsleberedningsbyggnad Pannhus Turbinhall Rökgasrening Principflödesschema KVV6 ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 14
Lantmännen Sjöhagsvägen Cisternplan Nytt Pannhus Mälarenergi Kraftvärmegatan Johannisbergsvägen Kolplan Ny Bränsleberedning Ballager Södra Seglargatan Hamnen Johannisbergs Herrgård Hamnkontor Mälaren Trafikföring för Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 15
Markplanering Kraftvärmegatan Kraftvärmegatan Södra Seglargatan Kraftvärmegatan Södra Seglargatan utgör ett allmänt förbindelsestråk mellan Johannisbergsvägen och Västra hamnen med dess kontor. Kraftvärmegatans gatusträckning kommer att stramas upp med tydligt åtskild körbana för dubbelriktad trafik samt förses med en separerad gång och cykelbana. I gränsen mellan omslutande kvartersmark och gata görs en medveten gestaltning av det offentliga rummet. Detta sker bl.a. med enhetligt utformade stödmurar, trottoarer, refuger, vegetation och belysning m.m. På detta sätt kommer även orienterbarheten och säkerheten att förstärkas i området. Vy över Kraftvärmegatan Vy över Kraftvärmegatan med ny gatusträckning Principsektion för Kraftvärmegatans nya gatusträckning ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 16
Markplanering Södra Seglargatan Nya gatusträckningen Södra Seglargatan kommer att stramas upp med tydligt åtskild körbana för dubbelriktad trafik samt förses med separerad gångbana. Då övrig trafik på denna sträcka är i jämförelse med Kraftvärmegatan begränsad, integreras cykeltrafiken på denna sträcka med övrig fordonstrafik. Placeringen av körbanan mitt emellan byggnaderna i nord - sydlig riktning är gjord för maximalt utnyttjande för angöring till de befintliga fastigheterna. Vy över Södra Seglargatan med ny gatusträckning Vy över Södra Seglargatan Principsektion för Södra Seglargatans nya gatusträckning ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 17
Anpassningar till omgivningar Johannisbergsvägen Johannisbergsvägen kommer att breddas vid infarten till Kraftvärmegatan och förses med refuger för möta den ökade trafiken. Vid eventuell komplettering av vegetation i området kring infarten och korsningen med gång- och cykelväg kommer det att ske i samråd med kommunens parkenhet. Detta med hänsyn till de befintliga gamla ekpartierna utefter Johannisbergsvägen söder och norr om denna infart. Vy befintlig korsning Johannisbergsvägen - Kraftvärmegatan Generell ljussättning av anläggningen Med hänsyn till flyget, Johannisbergs herrgårdspark och övrigt friluftsliv kommer anläggningens utvändiga ljussättning att göras på ett medvetet sätt. Anläggningen kommer att belysas med en s.k. arenabelysning. Detta innbär en låg och koncentrerad arbetsbelysning för personal på intensiva aktivitesområden inom anläggningen. Belysningsmaster för uppställnings- och upplagsplaner kommer att vara riktade vertikalt ner mot och in mot verksamheten. Detta för att minimera bländning från anläggning till omgivning. Avslutningsvis Med ett medvetet och konsekvent genomförande av projektets gestaltningsprogram, kommer staden Västerås i sin västra del att förstärka identiteten som en framtidsstad med visioner. Befintlig kolplan i mötet med Johannisbergsparken Del av befintliga Johannisbergsparken i mötet med kolplan ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 18
Fotomontage flygfoto från söder med pannhus alt. A ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 19
Fotomontage flygfoto från söder med pannhus alt. B ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 20
Fotomontage flygfoto från Sjöhagsvägen med pannhus alt. A ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 21
Fotomontage flygfoto från Sjöhagsvägen med pannhus alt. B ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 22
Fotomontage från Johannesbergsvägen med pannhus alt. A ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 23
Fotomontage från Johannesbergsvägen med pannhus alt. B ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 24
Fotomontage från Sjöhagsvägen ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 25
Fotomontage från Johannsbergsgården ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 26
Fotomontage från Mälaren med pannhus alt. A ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 27
Fotomontage från Mälaren med pannhus alt. B ver. 6 R25 _2011-09-14 SIDA 28