Växjösjön, Trummen och Barnsjön

Växjösjön, Trummen och Barnsjön Nätprovfiske 21 Sandkrypare. Foto av Henrik Olsson En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. huskvarna.ekologi@telia.com

Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. INLEDNING... 6 2. MATERIAL OCH METODIK... 6 2.1 PROVFISKEMETODIK... 6 2.2 BEDÖMNINGSGRUNDER EQR8... 6 2.3 BEDÖMNINGSGRUNDER FIX... 7 3. VÄXJÖSJÖN... 8 4. TRUMMEN... 13 5. BARNSJÖN... 17 BILAGA 1. NÄTLÄGGNINGSKARTOR OCH FÅNGSTUPPGIFTER... 21 2

Förord Standardiserade nätprovfisken genomfördes sommaren 21 i Växjösjön, Trummen och Barnsjön i Växjö kommun. Syftet med undersökningarna var primärt att följa upp de reduktionsfisken som tidigare utförts i Trummen och Växjösjön. Generellt var syftet att undersöka artsammansättning, fiskens storleksfördelning och beståndsutveckling. Uppdragsgivaren, Växjö kommun, har bidragit med såväl information om sjöarna som utlåning av utrustning inför provfisket. Vi vill därför rikta ett tack till berörd personal på Växjö kommuns Tekniska avdelning. Arbetets genomförande i övrigt, fältarbete samt utvärdering och sammanställning, har utförts av Fredrik Nöbelin, Henrik Olsson samt Jonas Olsson, samtliga från Huskvarna Ekologi. 21-11-1 Fredrik Nöbelin 3

Sammanfattning Under sommaren 21 genomfördes standardiserade nätprovfisken i Växjösjön, Trummen och Barnsjön i Växjö kommun. Undersökningarna utfördes på uppdrag av Växjö kommun och syftar till, vad gäller Växjösjön och Trummen, att följa upp tidigare genomförda restaureringsåtgärder och för Barnsjön att ge information om artsammansättning, fiskens storleksfördelning och beståndsutveckling. Växjösjön och Trummen är eutrofierade som en följd av att tidigare ha använts som avloppsrecipienter för Växjö. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, var det samlade indexet för Växjösjön och Trummen mycket lågt. Beräkningarna indikerar diversa fiskbestånd med hög individtäthet. Däremot är andelen fiskätande abborrfiskar lågt i båda sjöarna. Sjöarna avviker från genomssnittsjön i Sverige främst genom hög fångst per ansträngning och en låg andel fiskätande abborrfiskar. Orsaken till avvikelserna kan i första hand härledas till sjöarnas näringsstatus. Det samlade indexet för Barnsjön visade däremot på måttliga förhållanden. Antalet fångade fiskarter är högt för en sjö av denna storlek, men övriga parametrar visar på måttliga förhållanden. Andelen fiskätande abborrar är dock lågt. Barnsjön bedöms vara en mesotrof sjö, d v s mer näringsfattig än Växjösjön och Trummen. Beräkningsmodellen EQR8 visar att den ekologiska statusen i Trummen och Växjösjön är måttlig. Begränsande faktorer är i första hand kvoten mellan abborrar och karpfiskar, artdiversiteten (vikt) samt den relativa biomassan av inhemska fiskarter avviker. Barn bedöms däremot ha en god ekologisk status. Flertalet parametrar visar god/höga värden frånsett kvoten abborre/karpfisk. Artförekomst och fångstresultat Artsammansättningen i Växjösjön och Trummen är med största sannolikhet densamma. I Växjösjön påträffades 1 fiskarter, abborre, mört, braxen, gers, gös, sarv, björkna, sutare, benlöja och sandkrypare. I Trummen fångades nio fiskarter, abborre, mört, sarv, gers, gös, björkna, braxen, benlöja och gädda. I Växjösjön observerades även en fjällkarp som lossnade i samband med vittjningen. I tabell 1 nedan presenteras fångsten per ansträngning för varje fångad fiskart i respektive sjö vid provfisket 21. Tabell 1. Fångst/ansträngning (F/A) i Växjösjön, Trummen och Barnsjön. Mört Sarv Gers Gös Björkna Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt Antal Vikt (g) (st (st (st (st (st (g) (st Växjösjön 17,3 6,9 26,4 1121,1,8 23,6 8,4 26,2,3 228,2 3,8 256,8 Trummen 38,2 358,4 41,9 157,4,2 9,7,4 1,1 3,3 246,8 3, 196,9 Barnsjön 13, 323,4 17,9 939,2,6 54,1 1,2 14,8 - - - - Benlöja Braxen Sutare Gädda Sandkrypare Cypr X Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt Antal Vikt (g) (st (st (st (st (st (g) (st Växjösjön,2 8,6,8 86,8,2 268,4 - -,1,6 - - Trummen,1,4 5,6 749,2 - -,1 65,3 - -,1 7, Barnsjön - -,2 181,5 - - - - - - - - Reproduktion och beståndsutveckling I Växjösjön och Trummen kunde inga tecken till reproduktionsstörningar hos mört och abborre utläsas ur provfiskeresultatet. Däremot var den antalsmässiga fångsten betydligt lägre än vid tidigare provfisken. Även gösen i Trummen uppvisar rikligt med årsungar i fångsten medan antalet fångade gösar i Växjösjön var lågt. Inga årsungar av gös fångades i Växjösjön. Någon form av störning kunde däremot observeras hos mörten i Barnsjön. Varken årsungar eller ettåriga individer fångades. I samtliga tre sjöar utgör rovlevande abborre, d v s individer >15 mm, endast en mindre del av bestånden. Möjligen kan detta orsakas av att tillväxten är låg som en följd av en hög inom- och mellanartskonkurrens vilket påverkar antalet individer som når en storlek då de helt övergår till fiskdiet. Liknande förhållanden uppstår även i samband med omfattande fiske efter en art där de större individerna fiskas bort. I Trummen bidrar troligen de dåliga siktförhållandena som tenderar att missgynna abborre. Endast en gädda fångades vid provfisket i de tre sjöarna, i Trummen, men det är känt att gäddans konkurrenskraft minskar i eutrofierade sjöar och detta i samverkan med ökad mellanartskonkurrens från gös kan eventuellt ha resulterat i minskande gäddbestånd. Fångsten av gädda är dock även i normala fall liten på grund av dess levnadssätt. Jämfört med provfisket 28 har betydande förändringar skett i Växjösjön och Trummen. Fångsten per ansträngning av abborre och mört har minskat markant. I Växjösjön har fångsten minskat med 9 % 4

respektive 36 % jämfört med 28. I Trummen minskade fångsten av abborre med ca 8 %. Skillnaden beror främst i att fångsten av årsungar var betydligt lägre vid 21 års provfiske. I Barnsjön är däremot fångsterna likartade. Den skillnad som kan uttydas är ökande medelstorlek hos mörtbeståndet, en följd av att reproduktionen inte fungerat tillfredsställande. I samtliga sjöar är andelen vitfisk hög. I Växjösjön uppgick andelen vitfisk till 46,5 % vid nätprovfisket 28, men hade ökat till 67,3 % 21. I Trummen 28 uppgick viktandelen vitfisk till 64,1 % av, men hade ökat till 75,1 % vid årets fiske. I Barnsjön var andelen vitfisk hög både 28 och 21. Vitfisken uppgick till ca 75 % av biomassan vid båda provfiskena. Positivt för Trummen är den goda reproduktionen hos gösen, en faktor som eventuellt kan bidra till att ändra balansen i framtiden. Påverkansfaktorer Både Trummen och Växjösjön har använts som avloppsrecipienter för Växjö stad. Utsläppen ledde till att näringshalterna steg kraftigt. I båda sjöarna har restaureringsåtgärder genomförts i syfte att återställa sjöarnas näringsstatus. Den antropogena påverkan på Barnsjön är däremot mindre. Inga omfattande utsläpp är kända. De reproduktionsstörningar som beskrivits ovan kan dock troligen härledas till mänskliga aktiviteter. Ökande näringshalt har ofta inledningsvis en positiv effekt på produktionen av flertalet arter, men vid kraftigt förhöjda nivåer fås effekter som kan förändra art- och storlekssammansättningen i sjön. Tydliga tecken på övergödning är ett minskande siktdjup, en ökande andel vitfisk och ett förändrat planktonsamhälle där mängden djurplankton minskar medan växtplankton ökar. Ökande inom- och mellanartskonkurrens leder till minskad tillväxt och en mindre andel rovlevande abborre. De minskande siktförhållandena påverkar även gäddbeståndet negativt. Ökad tillförsel av näringsämnen som resulterar i växtbiomassa kan leda till syrebrist vid nedbrytningsprocessen. Syrebrist kan uppstå under temperatursprångskiktet sommartid eller under isen vintertid. Känsligheten för låga syrehalter varierar mellan olika arter men fisk anses generellt undvika vatten med syrehalter understigande 2 ppm/l. Låg syrehalt noterades i Växjösjöns djupare liggande områden. Djup understigande ca 5,5 m bedömdes ha syrehalter under 2 ppm O 2/l, trots att inget språngskikt kunde noteras. På djup överstigande 6 m fångades ingen fisk och troligen påverkades fångsten negativt även i djupzonen 3-5,9 m. Det kan tänkas att en större andel av fisken i sjön uppehöll sig i pelagialen och därför inte var fångstbar vid provfisket. En viss syrebrist kunde noteras även i Barnsjön. Syrehalterna sjönk snabbt under 2 m djup och på bottnen uppmättes 1,8 ppm O 2/l. 5

1. Inledning Föreliggande rapport är en resultatredovisning och utvärdering av de nätprovfisken som genomfördes i Växjösjön, Trummen och Barnsjön sommaren 21 på uppdrag av Växjö kommun. Samtliga provfisken är utförda enligt de standardiserade metoder som finns beskrivna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Standardiserade nätprovfisken, enligt den metodik som utarbetats av Fiskeriverket, används idag generellt i landet vid undersökningar av fiskbestånd i sjöar. Den standardiserade metodiken avser såväl materiel som undersökningens utförande, för att i möjligaste mån ge möjligheten att på ett tillfredsställande sätt kunna jämföra tidsserier. Standardiserade nätprovfisken med översiktsnät ger information om en mängd parametrar vid provfiske, artsammansättning, den relativa abundansen hos de enskilda arterna samt arternas längdsammansättning. Med ledning av denna information kan sedan slutsatser om miljöstörningar, vattenkemiska förändringar, förekomst av inom- och mellanartskonkurrens, tillväxt och åldersfördelning dras. Önskas närmare kunskap om arternas ålderstruktur bör dock prov tas i form av gällock eller otoliter för undersökning på Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Standardiserade nätprovfisken är således en mycket viktig biologisk undersökningsmetod, både vid arbetet med att konstatera miljöpåverkan i vattenmiljön, men även i arbetet med att lokalisera skyddsvärda sjöar och fiskarter. 2. Material och metodik 2.1 Provfiskemetodik Standardiserade nätprovfisken företogs sommaren 21 i Växjösjön, Trummen och Barnsjön. Provfisket genomfördes under perioden 21-7-28 till 21-8-3. Standardiserade nätprovfisken syftar till att ge en genomsnittsbild av fiskbeståndet i en sjö. Dock underskattas ofta vissa arter, som t ex lake, ål, sarv, gädda och sutare vid nätprovfiske på grund av deras levnadssätt. Nätinsatsen vid standardiserade nätprovfisken bestäms utifrån den provfiskade sjöns areal och djup. En provfiskemetodik har, utifrån dessa parametrar, utarbetats av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium i Drottningholm (se Naturvårdsverkets handbok för Miljöövervakning). Metodiken innebär att ett bestämt antal provfiskenät slumpas ut över sjöns yta och, vid behov, inom olika djupzoner. Redskapen utgörs av översiktsnät av typ Norden som är 3 m långa och 1,5 m djupa, består av 12 nätsektioner om vardera 2,5 m med maskstorlekarna 5 mm, 6,25 mm, 8 mm, 1 mm, 12,5 mm, 15,5 mm, 19,5 mm, 24 mm, 29 mm, 35 mm, 43 mm och 55 mm. Näten placeras ut på kvällen mellan 17. 19. och vittjas påföljande morgon mellan 7. 9.. Samtliga fångade individer längdmäts per millimeter och vägs därefter artvis. Såväl längdmätning som vägning görs per provfiskenät. I samband med nätprovfisket mättes även siktdjup samt vattentemperatur. Efter provtagning rapporterades samtliga resultat till Fiskeriverkets nationella provfiskeregister (www.fiskeriverket.se). Samtliga djupmätningar gjordes med ekolod. Kartor som används i föreliggande rapport har erhållits av Växjö kommun. 2.2 Bedömningsgrunder EQR8 Som ett resultat av EU s ramdirektiv för vatten, vars mål är en god ekologisk status i alla ytvattenförekomster, har en vidareutveckling av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX (1999), för bedömning av fisksamhällenas status, genomförts. Bedömningen av fisksamhällets struktur utgör en, av flera, av de biologiska faktorer som skall bedömas enligt vattendirektivet. Utöver fisksamhällets struktur görs bedömningar av växtplankton, fastsittande växter och bottenlevande ryggradslösa djur. De nya bedömningsgrunderna för fisk (EQR8) utgår från åtta parametrar, se tabell 2 på följande sida. Klassningen av den ekologiska statusen, EQR8, har delats in i fem statusklasser med angivna gränsvärden för respektive klass, se tabell 3 på följande sida. 6

Tabell 2. Parametrar. Index Antal inhemska arter Artdiversitet: Simpsons D (antal) Artdiversitet: Simpsons D (vikt) Relativ biomassa av inhemska fiskarter Relativt antal av inhemska fiskarter Medelvikt i totala fångsten Andel potentiellt fiskätande abborrar Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa) Medelvärde (gränsvärde) Tabell 3. Gränsvärden. Ekologisk status Gränsvärde EQR8 Hög,72 God,46 och <,72 Måttlig,3 och <,46 Otillfredsställande,15 och <,3 Dålig <,15 2.3 Bedömningsgrunder FIX Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk är utarbetade i syfte att ge ett verktyg för bedömningar av fisksamhällenas status och eventuella förändringar över tiden. De jämförvärden som presenteras är typiska värden för varje parameter i förhållande till de fiskdatabaser som används för datalagring av svenska provfiskeresultat. Dessa jämförvärden representerar alltså inte opåverkat tillstånd. Tillståndet kan klassificeras i klass 1-5 där klass 1 indikerar att sjöns fiskfauna består av ett stort antal arter med hög diversitet medan klass 3 motsvarar genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar och klass 5 artoch fiskfattiga fisksamhällen. Det samlade indexet motsvarar sjöns genomsnittliga index med hänsyn till samtliga undersökta parametrar. Avvikelsen motsvarar den avvikelse som kan noteras vid en jämförelse med motsvarande vatten inom varje parameter. Beräkningarna är utförda så att 5 % av samtliga sjöar hamnar i tillståndsklass 3. 7

3. Växjösjön Växjösjön ingår i Mörrumsåns avrinningsområde och ligger i direkt anslutning till de centrala delarna av Växjö. Sjön var tidigare recipient och för att minska de negativa effekterna av de höga näringshalterna har reduktionsfisken genomförts. Vattenmyndigheten bedömer emellertid att flera åtgärder kommer att krävas under en längre period innan vattenförekomsten uppnår god ekologisk status. Den ekologiska statusen bedömdes 29 som otillfredsställande baserat på bottenfaunaprovtagning och näringshalt i sjön. Provfisken har utförts vid ett flertal tillfällen sedan 1996, men osäkerhet kring metodiken gör att endast de senast föregående provfiskena, 26 och 28, berörs i utvärderingen. Vid provfisket 21 fångades totalt tio fiskarter. Frånsett de arter som fångades 21 finns gädda i sjön. Det är även sannolikt att det, liksom i de närliggande Bergundasjöarna, även finns ruda, ål och signalkräfta. Noterbart är att i ett nät observerades en fjällkarp som lossnade i samband med upptagning av näten. Tabell 4. Allmänna sjödata samt vattentemperatur och syrehalt vid provfisketillfället. Avrinningsområde Kommun 86 Mörrumsån Växjö Koordinater x-y Sjöyta (ha) 63429-143935 79 Medeldjup (m) Maxdjup (m) 3,9 7,6 Siktdjup (m) H ö h (m) 1,9 16,8 Senast provfiskad 28 Temperatur 25 2 15 1 5 C O2 ppm/l 1 2 3 4 5 6 7 Djup (m) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Syrehalt (O 2 ppm/l) Fångstresultat Mellan 28/7 29/7 21 gjordes ett nätprovfiske i Växjösjön. Nätinsatsen uppgick till 16 bottennät, se djupfördelning i tabell 5 nedan. Fångsten uppgick till 868 individer med en sammanlagd vikt på 4194 g. Resultaten visar på en dominans av mört, men även abborre utgör en stor del av antalet fångade individer. Totalt utgjordes 67,3 % av biomassan av vitfisk. Observera att fångsten är underskattad eftersom ett nät (nätnr 14) var delvis uppdraget på land. Tabell 5. Nätens fördelning i djupzoner. Djupzon <3 m 3-5,9 m 6,-11,9 Antal bottennät 9 5 2 Tabell 6. Artvis fördelning av fångsten i näten. Fiskart Mört Gers Gös Braxen Björkna Antal (st) 295 423 5 5 13 61 Vikt (g) 9614 17937 42 3652 1389 419 F/A antal (st) 17,31 26,44 8,44,31,81 3,81 F/A vikt (g) 6,9 1121,1 26,2 228,2 86,8 256,8 Medellängd (mm) 121, 148,3 9, 35, 173,4 161,3 Medelvikt (g) 32,6 42,4 8,4 73,4 16,8 67,4 Fiskart Sutare Sarv Benlöja Sandkrypare Totalt Antal (st) 3 12 4 2 868 Vikt (g) 4295 378 137 9 41931 F/A antal (st),19,75,25,13 58,44 F/A vikt (g) 268,4 23,6 8,6,6 2621,2 Medellängd (mm) 46,7 127,8 166,3 84, Medelvikt (g) 1431,7 31,5 34,3 4,5 8

Figur 1. Artfördelning. Artförde lning - a nta l Artförde lning - vikt Braxen 1,5% Gös,6% Gers 5,8% Sutare,3% Björkna 7,% Sarv 1,4% Benlöja,5% Sandkryp are,2% 34,% Sutare 1,2% Björkna 9,8% Braxen 3,3% Sarv,9% Benlöja,3% Sandkryp are,% 22,9% Gös 8,7% Mört 48,7% Gers 1,% Mört 42,8% Fiskens djupfördelning Sjöns litoralzon, som avgränsas av ljusinstrålningen, generaliseras vid provfiske till djupzonen -3 m. Litoralzonens produktiva områden är mycket betydelsefulla som reproduktions- och uppväxtområde för flera av de förekommande fiskarterna. Merparten av fångsten i Växjösjön gjordes på grundområdena. Delvis orsakas detta troligen av att syrebrist påverkade djupare delar av sjön. Gränsen för 2 ppm/l gick ungefär vid 5,5 m djup. Vid syrehalter understigande 2 ppm/l dör fisken av syrebrist. Flera av de förekommande arterna återfinns endast i litoralen, braxen, sutare, sarv, benlöja och sandkrypare. Dessa söker sig, liksom yngre individer av andra arter, till varma grundområden där tillgången på föda är god. Sarv och benlöja har ytnära levnadssätt, men i synnerhet benlöja återfinns även i sjöars pelagial och är inte bunden till strandzonen. Något som vanligen observeras är att medelstorleken ökar med djupet. I Växjösjön är detta dock inte fallet, förutom hos mörten där medelvikten är betydligt högre på djup överstigande 3 m. Björkna och gers är arter som ofta uppträder på djupare liggande vatten, men även dessa återfinns mestadels i sjöns grundområden. Tabell 7. Fångst per djupzon. Mört Gers Gös Braxen antal (st) vikt (g) antal (st) vikt (g) antal (st) vikt (g antal (st) vikt (g) antal (st) vikt (g <3 3-5,9 6-11,9 <3 3-5,9 6-11,9 274 21 Björkna antal (st) 39 22 896 654 vikt (g) 2727 1382 45 18 Sutare antal (st) 3 16476 1461 vikt (g) 4295 36 14 Sarv antal (st) 12 294 126 vikt (g 378 4 1 Benlöja antal (st) 4 1599 253 vikt (g) 137 13 Sandkrypare antal (st) 2 1389 vikt (g) 9 Längdfördelning Till skillnad från tidigare provfisken är antalet årsungar mycket litet. 28 fångades närmare 2 årsungar medan fångsten 21 uppgick till 35 st. Basen i abborrbeståndet utgörs istället av 1-åriga individer. Den mycket kraftiga årskullen 28 kan inte tydligt observeras i längdfrekvensdiagrammet. Det bör noteras att även antalet fångade äldre individer minskat tydligt jämfört med 28. Inga årsungar av mört fångades vid provfisket, sannolikt som en effekt av att dessa ännu inte uppnått fångstbar storlek. Antalet fjolårsungar var dock tämligen gott och utgjorde basen i beståndet. Vissa äldre årskullar kunde dock urskiljas som mycket starka. Även antalet mörtar per ansträngning har minskat betydligt, men inte i samma utsträcknings som abborren. 9

Övriga arter redovisas inte i storleksfördelningsdiagram eftersom de förekommer i begränsat antal. Fångsten av gös bör dock omnämnas. Antalet fångade individer var litet med endast 5 fångade exemplar. Inga årsungar av gös fångades som kunde påvisa reproduktion. Figur 2. Storleksfördelning hos abborre och mört. 4 4 Mört 3 3 Anta l (s t) 2 1 35 7 15 14 175 21 Lä ngd (mm) 245 28 315 35 Anta l (s t) 2 1 25 5 75 1 125 Lä ngd (mm) 15 175 2 225 25 275 3 Långsiktiga förändringar Växjösjön har provfiskats vid ett flertal tillfällen, men standardiserade, jämförbara, provfisken har endast utförts vid tre tillfällen, 26, 28 och 21. En jämförelse mellan dessa år visar att beståndet av abborre minskat kraftigt, i synnerhet jämfört med provfisket 28. Antalet individer minskar med närmare 9 % jämfört med 28. Den antalsmässiga differensen beros mestadels på att fångsten av årsungar sjunkit, se Längdfördelning, men även andra årsklasser minskar. Även bestånden av mört och gös minskar, men inte i samma utsträckning som abborren. Notera dock att mörtbeståndet sjunker med ca 36 %. Av fiskarter som förekommer mer än sporadiskt i fångsten, gers, braxen och björkna, är det endast gersen som ökat i antal. Fiskbeståndet har alltså minskat generellt i sjön. Övriga arter, sutare, sarv, benlöja och sandkrypare fångas i mindre antal och fångsteffektiviteten påverkas av deras levnadssätt. Följaktligen kan jämförelser hos dessa arter svårligen göras. Figur 3. Provfisket 21 jämfört med tidigare undersökningar. Antal per nät Abbo rre Gös Linjär (Mört) Mört Linjär () Linjär (Gös) Vikt per nät Abbo rre Gös Linjär (Mört) Mört Linjär () Linjär (Gös) 151,4 1891 148 13 64 1536 1121 66, 31,9 3 6,9 17,3 26,4 916 6 82 61 228,6,9,3 26 28 21 26 28 21 1

Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett mycket lågt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett som tydlig (på gränsen till liten). En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på måttlig ekologisk status. Tabell 8. Tillståndet i Växjösjön vid provfisket 21 enligt FIX. Index Beräknat Tillstånd Avvikelse värde Antal inhemska arter 1 1 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa),693 1 Liten Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 2621,25 2 Tydlig Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 58,44 2 Tydlig Andel fiskätande abborrfiskar (biomassa) av totalfångsten 19,7 % 4 Tydlig Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) 67,3 % Tydlig Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Ja Obetydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter 1,2 % Liten Andel biomassa av främmande arter Obetydlig Samlat index 2, 2,11 Tabell 9. Tillståndet i Växjösjön vid provfisket 21 enligt EQR8. Index Beräknade värden EQR8-värde Antal inhemska arter 1 Artdiversitet: Simpsons D (antal) 2,76,36 Artdiversitet: Simpsons D (vikt) 3,78,19 Relativ biomassa av inhemska fiskarter 2621,25,11 Relativt antal av inhemska fiskarter 54,25,27 Medelvikt i totala fångsten 48,32,82 Andel potentiellt fiskätande abborrar,19,8 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),34,22 Medelvärde (gränsvärde),35 Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling Vid provfisket i Växjösjön 21 fångades totalt 1 fiskarter, abborre, mört, braxen, gers, gös, sarv, björkna, sutare, benlöja och sandkrypare. Dessutom observerades en fjällkarp vid vittjningen av näten. Fisken lossnade dock i samband med att nätet togs ombord. Tidigare provfisken har även påvisat gädda och i de närliggande Bergundasjöarna finns dessutom ål, ruda och signalkräfta noterade. Sannolikt finns därför åtminstone 13 fiskarter samt signalkräfta i Växjösjön. Merparten av fångsten erhölls i sjöns grundområden. Normalt dominerar yngre individer i litoralen medan storleken ökar med djupet. Frånsett mört, där medelstorleken är betydligt högre i djupzonen 3-5,9 m, var medelstorleken för övriga arter dock likvärdig i de olika djupzonerna. Arter som braxen, sutare och sarv uppehåller sig normalt i litoralen och fångas sällan på djupare liggande områden sommartid. Likaså fångades fyra av fem gösar i grundområdet. Observera att arter som sarv, benlöja, sandkrypare, sutare, ruda och gädda ofta underskattas vid nätprovfiske på grund av deras levnadssätt. Sarven och benlöjan lever vanligen väldigt ytnära där benlöjan dessutom ofta påträffas pelagialt i sjöarna. Ruda, sutare och sarv är ofta knutna till tät vegetation där fiske ofta är omöjligt. Gädda fångas ofta i mindre utsträckning på grund av att den är mera stationär än övriga fiskarter. Längdfördelningskurvorna för abborre i Växjösjön visar att den senaste årskullen var tämligen svag, i synnerhet i jämförelse med tidigare provfiske. Basen i beståndet består av ettåriga individer. Äldre fiskätande individer utgör en mindre del av beståndet. Den sparsamma förekomsten av äldre abborrar över 15 mm kan indikera en stark mellan- och inomartskonkurrens i sjön som minskar tillväxten upp till den kritiska nivå där abborren helt går över till att vara fiskätande. Inga årsungar av mört fångades vid provfisket, sannolikt på grund av att de vid tiden för provfisket dessa inte uppnått fångstbar storlek. Förekomsten av ettåriga mörtar samt en normal längfördelning tyder dock på att reproduktionen även hos 11

mört fungerar. Noterbart är att förutom fjolårskullen var årskullarna kring 15 och 2 mm starka. Åldern hos dessa kan dock inte bestämmas utifrån längdfrekvensdiagrammet. För att bestämma åldern hos dessa måste en analys av otoliter alternativt fjäll göras. Inga små gösar fångades vid provfisket och reproduktion kan därför inte påvisas. Fångsten av gös var allmänt sett låg med endast fem fångade individer. Jämfört med provfisket 28 har betydande förändringar skett. Bestånden av samtliga arter, frånsett gers, har minskat. n har minskat med närmare 9 % och mörten med 36 % jämfört med 28. Minskningen hos abborrbeståndet beror mestadels på den lägre förekomsten av årsungar, men även äldre individer har minskat i antal. ns medelstorlek har ökat vilket beror på att fångsten av årsungar minskat betydligt, från ca 2 individer till 35 st. Eftersom provfisket utfördes tidigare än det föregående fisket 28, kan den kraftiga minskningen av antalet årsungar möjligen delvis bero på att även abborrens årsungar ännu inte tillväxt i tillräcklig omfattning för att fångas. Dock borde inte differensen vara av denna magnitud. Medelstorleken hos mört är jämförbar med provfisket 28 varför resultatet tycks visa på en faktisk minskning av beståndstätheten. Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett mycket lågt samlat index för Växjösjön. Resultatet visar att artdiversiteten och fisktätheten är hög. Däremot är andelen fiskätande abborrfiskar lågt. Sammantaget avviker fiskfaunan i Växjösjön tydligt från genomsnittssjön i Sverige som en orsak av mycket stor avvikelse rörande den vikt- och antalsmässiga fångsten per ansträngning, andelen fiskätande abborrfiskar samt andelen mörtfiskar. Övriga parametrar uppvisade små eller obetydliga avvikelser från genomsnittssjön. Orsaken till avvikelserna kan i första hand härledas till sjöns näringsstatus. Avgörande för bedömningen hos beräkningsmodellen EQR8 är antalet fiskarter, det relativa antalet av inhemska fiskarter samt kvoten (biomassa) mellan abborre och karpfisk. De låga bedömningarna hos dessa faktorer medför att den ekologiska statusen klassificeras som måttlig. Orsaken till det relativt höga antalet individer samt den låga andelen abborre kan troligen härledas i sjöns näringsstatus. Påverkansfaktorer Höga näringsnivåer i sjöar kan få ett flertal negativa konsekvenser för sjöns fauna. Vid provfisket uppmättes syrebrist, d v s < 2 ppm O 2/l, under ca 5,5 m djup trots att inget språngskikt kunde noteras. En syrehalt på 2 ppm O 2/l eller lägre är inte tillräckligt för fiskens överlevnad. Fisken flyr dessa områden och det är troligt att även arealer på djup < 5,5 m påverkas av fiskflykt. Syrebristen i sjöns bottenvatten har därför bidragit till att fångsten var lägre än vid provfisket 28. I den djupaste zonen, d v s på djup överstigande 6 m fångades ingen fisk och troligen påverkades fångsten negativt även i djupzonen 3-5,9 m. Det kan tänkas att en större andel av fisken i sjön uppehöll sig i pelagialen och därför inte var fångstbar vid provfisket. Syrebrist i eutrofa sjöar kan inträffa i hypolimnion under sommaren eller under isen vintertid. Provfisket genomfördes relativt tidigt under sommaren, i slutet av juli, vilket kan innebära att syrebristen förvärrades i augusti om ingen effektiv omblandning skedde, t ex vid hård vind. Hög näringshalt kan även innebära minskande siktdjup som begränsar litoralens utbredning och därmed negativa effekter på fiskens reproduktion och födosöksmöjligheter. Detta kan leda till en förändrad fauna och/eller storlekssammansättning, en utveckling som kan påverka hela näringskedjan. Ökad näringshalt i sjöar gynnar dock inledningsvis flertalet fiskarter i sjön. I takt med ökande näringsnivåer påverkas dock fiskfaunan genom en gradvis övergång mot en större andel vitfisk, beräknad som biomassa. Rovlevande fiskarter som abborre och gädda missgynnas vid höga näringshalter medan gösen i högre utsträckning gynnas. Problematiken med syrebrist samt fördelningen mellan vitfisk och rovlevande fisk visar på fortsatta negativa effekter som en följd av övergödning Vid nätprovfisket 28 uppgick andelen vitfisk till 46,5 % av den totala biomassan. Vid provfisket 21 hade denna andel ökat till 67,3 %. Huruvida detta är en trend i sjön eller en tillfällighet är okänt. 12

4. Trummen Trummen ligger omedelbart uppströms Växjösjön och ingår liksom denna i Mörrumsåns vattensystem. Liksom Växjösjön ligger Trummen nära bebyggelse och var tidigare recipient för Växjö stad. Restaureringsinsatser har med anledning av detta genomförts i Trummen för att minska de negativa följderna av övergödningen. Vattenmyndigheten bedömde 29 den ekologiska statusen som otillfredsställande baserat på bottenfaunaprovtagning och näringshalt i sjön. Provfisken har utförts vid ett flertal tillfällen sedan 1996, men osäkerhet kring metodiken gör att endast de senast föregående provfiskena, 26 och 28, berörs i utvärderingen. Vid provfisket 21 fångades totalt nio fiskarter samt en hybrid. Vid provfisket 28 fångades sutare och sandkrypare. Det är även möjligt att det, liksom i den nedströms liggande Växjösjön, även finns karp. I södra delen av Trummen, intill Skirviken, ligger naturreservatet Teleborg med ett omväxlande odlingslandskap. Våtmarken närmast Skirviken är fågelskyddsområde. Strax norr om reservatet ligger ett naturvärde bestående av lövträdsrik barrskog. Tabell 1. Allmänna sjödata samt vattentemperatur och syrehalt vid provfisketillfället. Avrinningsområde Kommun 86 Mörrumsån Växjö Koordinater x-y Sjöyta (ha) 63447-143993 76 Medeldjup (m) Maxdjup (m) 1,9 2,6 Siktdjup (m) H ö h (m),9 161,2 Senast provfiskad 28 Temperatur 25 2 15 1 5 C O2 ppm/l 1 2 Djup (m) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Syrehalt (O 2 ppm/l) Fångstresultat Mellan 1/8 2/8 21 gjordes ett standardiserat nätprovfiske i Trummen. Nätinsatsen uppgick till 16 bottennät, samtliga placerade i djupzonen -3 m. Resultaten från provfisket visar på en antalsmässig dominans av abborre och mört. Större delen av biomassan utgörs dock av mört och braxen. Fångsten i Trummen uppgick till totalt 1488 individer med en sammanlagd vikt på totalt 4377 g. Tabell 11. Artvis fördelning av fångsten i näten. Fiskart Mört Gers Gös Braxen Björkna Antal (st) 612 671 7 53 9 48 Vikt (g) 5735 16919 18 3949 11987 3151 F/A antal (st) 38,25 41,94,44 3,31 5,63 3, F/A vikt (g) 358,4 157,4 1,1 246,8 749,2 196,9 Medellängd (mm) 87,8 124,3 56,4 13, 194,2 17,7 Medelvikt (g) 9,4 25,2 2,6 74,5 133,2 65,6 Fiskart Sarv Benlöja Gädda Cypr X Totalt Antal (st) 4 1 1 1 1488 Vikt (g) 155 6 145 112 4377 F/A antal (st),25,6,6,6 92,94 F/A vikt (g) 9,7,4 65,3 7, 2685,3 Medellängd (mm) 145,8 12, 548, 22, Medelvikt (g) 38,8 6, 145, 112, 13

Figur 4. Artfördelning. Gös 3,6% Gers,5% Brax en 6,% Artförde lning - a nta l Björkna 3,2% Sarv,3% Gädda,1% Benlöja,1% Cypr X,1% 41,1% Braxen 27,8% Björkna 7,3% Sarv,4% Artförde lning - vikt Gädda 2,4% Benlöja,% Cypr X,3% 13,3% Mört 45,1% Gös 9,2% Gers,% Mört 39,3% Längdfördelning Årsungar, d v s individer i storleken 6-75 mm, dominerar kraftigt i abborrbeståndet medan fångsten per ansträngning av äldre individer är lägre. Särskilt fisk överstigande 15 mm är fåtaliga och den största individen var endast 218 mm. Antalet årsungar av mört är gott, men vissa äldre årskullar är mycket starka. Ettåriga individer kring 1-11 mm är talrika liksom mört i storlekarna kring 14 och 175 mm. Gös redovisas inte i längdfrekvensdiagram. Antalet fångade årsungar av gös är emellertid gott. Reproduktionen tycks fungera mycket väl och ett flertal olika storlekar finns representerade i fångsten. Övriga arter redovisas inte i storleksfördelningsdiagram eftersom de förekommer i begränsat antal. Figur 5. Storleksfördelning hos abborre. Anta l (s t) 2 16 12 8 4 25 5 75 1 125 Lä ngd (mm) 15 175 2 225 25 275 3 Anta l (s t) 8 7 6 5 4 3 2 1 25 5 75 1 125 Mört Lä ngd (mm) 15 175 2 225 25 275 3 14

Långsiktiga förändringar Trummen har provfiskats vid ett flertal tillfällen, men standardiserade, jämförbara, provfisken har endast utförts åren 26, 28 och 21. Fångsten per ansträngning visar en generell minskning hos samtliga arter. Antalet fångade individer av både abborre, mört och gös har minskat jämfört med de föregående provfiskena. n har minskat mycket kraftigt, från en F/A på 216,8 st/nät 28 till 38,2 st/nät 21, en minskning med drygt 8 %. Mörtbeståndet har visat en nedåtgående trend sedan 26, men minskningen har inte varit av samma omfattning som för abborren. Fångsten per ansträngning av gös minskar gentemot senaste provfisket 28, men biomassan ökar. Figur 6. Provfisket 21 jämfört med tidigare undersökningar. Antal per nät Gös Linjär (Mört) Mö rt Linjär () Linjär (Gös) Vikt per nät Gös Linjär (Mört) Mö rt Linjär () Linjär (Gös) 216,8 175 1529 116,1 161 157 72,3 1,9 51,8 11,7 38,2 41,9 3,3 6 8 562 14 5 3 58 247 26 28 21 26 28 21 Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett mycket lågt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms som tydlig, men på gränsen till liten. En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på måttlig ekologisk status. Tabell 12. Tillståndet i Trummen vid provfisket 21 enligt FIX. Index Beräknat Tillstånd Avvikelse värde Antal inhemska arter 9 2 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa),665 1 Liten Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 2685,31 2 Liten Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 92,94 2 Stor Andel fiskätande abborrfiskar (biomassa) av totalfångsten 1, % 4 Stor Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) 75,1 % Tydlig Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Ja Obetydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter Nej Obetydlig Andel biomassa av främmande arter Obetydlig Samlat index 2,2 2,11 Tabell 13. Tillståndet i Trummen vid provfisket 21 enligt EQR8. Index Beräknade värden EQR8-värde Antal inhemska arter 9 Artdiversitet: Simpsons D (antal) 2,64,48 Artdiversitet: Simpsons D (vikt) 3,79,18 Relativ biomassa av inhemska fiskarter 2692,31,4 Relativt antal av inhemska fiskarter 92,94,11 Medelvikt i totala fångsten 28,97,47 Andel potentiellt fiskätande abborrar,11,82 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),18,7 Medelvärde (gränsvärde),316 15

Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling Fiskbeståndet i Trummen tycks vara likartad den i den nedströms liggande Växjösjön. Provfisket visade på förekomst av nio fiskarter, abborre, mört, sarv, gers, gös, björkna, braxen, benlöja och gädda. Vid provfisket 28 fångades även sutare och sandkrypare. Möjligheten finns även att det i Trummen finns ruda, karp och ål eftersom dessa återfinns i nedströms liggande sjöar. ns längdfördelning visar att beståndet domineras av årsungar medan rovlevande fisk över 15 mm förekommer sparsamt i fångsten. Differensen mellan årsungar och ettåriga individer antyder en hög mortaliteten hos årsungarna. Den relativt sparsamma förekomsten av äldre abborrar över 15 mm kan indikera en stark mellan- och inomartskonkurrens i sjön som minskar tillväxten upp till den kritiska nivå där abborren helt går över till att vara fiskätande. Längdfördelningskurvan för mört visar att årsungar förekommer tämligen rikligt trots att delar av kullen troligen inte är fångstbar. Även de ettåriga mörtungarna är talrika liksom mört kring 14 respektive 175 mm. Dessa individers ålder kan dock inte säkert bestämmas utan åldersanalys av otoliter och/eller fjäll. Provfisket påvisade även gott om årsungar av gös. Förutom årsungar fångades även gösar av flera olika åldrar vilket tillsammans med den förhållandevis stora mängden årsungar tyder på en väl fungerande reproduktion. Vid provfisket 28 fångades betydligt fler fiskar än vid motsvarande undersökning 21. Fångsten per ansträngning av samtliga fiskarter minskade jämfört med provfisket 28. Fångsten av abborre minskade med ca 8 %. Skillnaden beror främst i att fångsten av årsungar var betydligt lägre vid 21 års provfiske. Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett mycket lågt samlat index, d v s ett rikt och diverst fisksamhälle. Stora avvikelser kan noteras för parametrarna relativt antal av inhemska fiskarter, d v s fångsten per ansträngning, samt andelen fiskätande abborrfiskar. Andelen mörtfiskar är hög avviker tydligt från genomsnittssjön. Övriga ingående parametrar avviker obetydligt från genomsnittssjön i Sverige. Orsaken till avvikelserna kan i första hand härledas till sjöns näringsstatus. Beräkningsmodellen EQR8 visar att i synnerhet kvoten mellan abborrar och karpfiskar, artdiversiteten (vikt) samt den relativa biomassan av inhemska fiskarter avviker. Dessa faktorer anges som begränsande för sjöns ekologiska status. Påverkansfaktorer Liksom i den nedströms liggande Växjösjön är näringsnivån hög i Trummen. Siktdjupet är endast,7 m vilket påverkar solinstrålningen negativt. Sjön är emellertid grund med ett maxdjup på 2,6 m vilket ger goda förutsättningar för fisk med stora arealer lämpade för födosök. Sjöns morfologi, förhållandevis liten och grund sjö, gör att det sannolikt finns risk för syrebrist under vintern. Föregående vinter var sträng och det kan inte uteslutas att den kraftigt minskade fångsten orsakats av en partiell syrebrist som ökat mortaliteten. Fångsten av den syrebristkänsliga braxen har dock inte minskat i någon högre utsträckning vilket tyder på att syrehalten varit tillfredsställande. Orsaken till den kraftigt minskade fångsten kan därför svårligen förklaras. Delvis orsakas det troligen av att delar av årsungarna inte var fångstbara, men differensen mellan 28 och 21 är betydande. Den naturliga beståndsvariationen som sker som en följd av väder och klimat har troligen viss betydelse. Trummen upplever inte samma problem med syrebrist under sommaren som Växjösjön nedströms eftersom sjön är grund och blandas om snabbt. Däremot kan stränga vintrar med tjock is minska den tillgängliga vattenvolymen markant som i sin tur leder till minskad syretillgång. Det låga siktdjupet i kombination med hög fångst per ansträngning och kvoten mellan vitfisk och rovlevande fisk visar på fortsatt negativ påverkan som en följd av övergödning. Artsammansättningen vid provfiskena 28 och 21 visar på avsevärda skillnader. 28 uppgick viktandelen vitfisk till 64,1 % av den totala biomassan. Vid provfisket 21 hade denna andel ökat till 75,1 %. Andelen fiskätande abborre är mycket liten i Trummen, men den goda reproduktionen hos gösen medför att den fiskätande andelen av fiskbiomassan kan öka på sikt. 16

5. Barnsjön Barnsjön är en mindre sjö, strax öster om sjön Trummen, och ingår i Mörrumsåns avrinningsområde.. Påverkansgraden är mindre än hos de övriga undersökta sjöarna, men på östra sidan ligger ett sommarstugeområde. Sjön är att betrakta som mesotrof, måttligt näringsrik. I vikar i sjöns norra del finns täta bestånd av vit och gul näckros, kaveldun och sjösäv. I övrigt dominerar starr och säv längs stränderna. I sjön observerades även gäddnate och krusnate. Ett provfiske genomfördes i sjön 28 och så vitt känt har inga tidigare provfisken ägt rum. Vid provfisket 21 fångades fem fiskarter. Frånsett de arter som fångades 21 finns sutare och gädda i sjön. Tabell 14. Allmänna sjödata samt vattentemperatur och syrehalt vid provfisketillfället. Avrinningsområde Kommun 86 Mörrumsån Växjö Koordinater x-y Sjöyta (ha) 63317-144217 79 Medeldjup (m) Maxdjup (m) 1,8 4, Siktdjup (m) H ö h (m) 1,9 162 Senast provfiskad 28 Temperatur 25 2 15 1 5 C O2 ppm/l 1 2 3 Botten Djup (m) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Syrehalt (O 2 ppm/l) Fångstresultat Mellan 2/8 3/8 21 gjordes ett nätprovfiske i Barnsjön med 8 bottennät. Fångsten uppgick till 264 individer med en sammanlagd vikt på 1214 g. Resultaten visar på en dominans av mört, men abborre utgör en stor del av antalet fångade individer. Totalt utgjordes 77,7 % av biomassan av vitfisk. Tabell 15. Artvis fördelning av fångsten i näten. Fiskart Mört Sarv Gers Braxen Totalt Antal (st) 14 143 5 1 2 264 Vikt (g) 2587 7514 433 118 1452 1214 F/A antal (st) 13, 17,88,63 1,25,25 33, F/A vikt (g) 323,38 939,25 54,13 14,75 181,5 1513, Medellängd (mm) 11,6 173,7 195,8 95,8 49, Medelvikt (g) 24,9 52,5 86,6 11,8 726, Figur 7. Artfördelning. Sarv 1,9% Gers 3,8% Artförde lning - a nta l Braxen,8% Artförde lning - vikt Sarv 3,6% Gers 1,% Brax en 12,% Mört 54,2% 39,4% Mört 62,1% 21,4% 17

Längdfördelning Abborrbeståndet domineras av ettåriga individer medan fångsten av årsungar är liten. Andelen äldre, fiskätande individer är litet och biomassan fiskätande abborre utgörs nästan helt av två större abborrar på 359 respektive 43 mm. Åldersstrukturen är liknande den som erhölls vid provfisket 28. Inga årsungar av mört fångades vid provfisket, vilket troligen beror på att dessa ännu inte uppnått en storlek då de kan fångas. Däremot fångades heller inga ettåriga mörtungar vilket indikerar någon reproduktionsstörning i Barnsjön. Ettåriga mörtungar är vanligen ca 1 mm långa vide denna tid på sommaren och är fångstbara. Likaså tycks någon årskull saknas i storleksintervallet 14-16 mm. Av resultatet att döma är mörtens reproduktion framgångsrik endast vissa år. Övriga arter redovisas inte i storleksfördelningsdiagram eftersom de förekommer i begränsat antal. Figur 8. Storleksfördelning hos abborre och mört. Anta l (s t) 3 25 2 15 1 5 35 7 15 14 175 21 245 Lä ngd (mm) 28 315 35 385 42 25 2 15 1 5 25 5 75 Mört 1 125 15 175 Lä ngd (mm) 2 225 25 275 3 Långsiktiga förändringar Så vitt känt har Barnsjön endast provfisket en gång tidigare, 28. Provfisket 21 utfördes på motsvarande sätt som 28. Fångsterna av mört och abborre är likartade 28 och 21. Antalet fångade individer skiljer sig obetydligt medan biomassan ökat. Den ökade biomassan visar på stigande medelstorlek hos mörten och abborren. Orsaken till detta kan sökas i att dels antalet årsungar av abborre är lägre, dels att mörtbeståndet i högre utsträckning än 28 domineras av äldre individer. Övriga arter, gers, sarv och braxen fångas i mindre antal. Följaktligen kan trendjämförelser hos dessa arter svårligen göras. Figur 9. Provfisket 21 jämfört med tidigare undersökningar. Anta l (s t) Antal per nät Vikt per nät Linjär () Mö rt Linjär (Mört) Linjär () Mö rt Linjär (Mört) 12,5 16,4 13, 17,9 747 939 233 323 28 21 28 21 18

Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett som tydlig. En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på god ekologisk status. Tabell 16. Tillståndet i Växjösjön vid provfisket 21 enligt FIX. Index Beräknat Tillstånd Avvikelse värde Antal inhemska arter 5 1 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa),454 3 Tydlig Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 1513, 3 Obetydlig Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 33 3 Obetydlig Andel fiskätande abborrfiskar (biomassa) av totalfångsten 13, % 4 Stor Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) 77,7 % Mycket stor Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Nej Tydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter Nej Obetydlig Andel biomassa av främmande arter Obetydlig Samlat index 2,8 2,22 Tabell 17. Tillståndet i Växjösjön vid provfisket 21 enligt EQR8. Index Beräknade värden EQR8-värde Antal inhemska arter 5,44 Artdiversitet: Simpsons D (antal) 2,22,67 Artdiversitet: Simpsons D (vikt) 2,24,67 Relativ biomassa av inhemska fiskarter 1513,,8 Relativt antal av inhemska fiskarter 33,89 Medelvikt i totala fångsten 45,85,9 Andel potentiellt fiskätande abborrar,12,74 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),28,16 Medelvärde (gränsvärde),659 Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling I Barnsjön fångades 5 fiskarter vid provfisket 21, abborre, mört, braxen, gers och sarv. Vid det tidigare provfisket 28 fångades även sutare och gädda. Totalt finns därmed minst 7 fiskarter i Barnsjön. Sjön är maximalt 4 m djup, men arealen överstigande 3 m är liten. Djupzonen 3-5,9 m ignoreras därför och endast ett nät placerades på djup överstigande 3 m. ns längdfördelning visar att den senaste årskullen var svag. Vid provfisket 28 var fångsten av årsungar högre. Större delen av abborrbeståndet i Barnsjön består av ettåriga individer medan äldre fiskätande individer endast utgör en mindre del av beståndet. Längdfördelningen indikerar att abborren har svårt att nå upp till den kritiska nivå där den helt går över till att vara fiskätande. Ett fåtal större abborrar indikerar att tillväxten efter troligen är god efter att denna gräns passerats. Varken årsungar eller ettåriga mörtungar fångades vid provfisket. Det är svårt att avgöra huruvida årsungarna var fångstbara eller ej vid provfisket, men avsaknaden av ettårig mört visar på reproduktionsstörningar. Även årskullarna kring 14-16 mm saknas helt vilket visar att reproduktionen även tidigare uteblivit. Fångsten visar att merparten av beståndet består av äldre individer. Antalet fångade individer av abborre och mört har förändrats obetydligt sedan 28. Däremot har mörtens medelvikt ökat som ett resultat av att reproduktionen inte tycks fungera och beståndet domineras av äldre mört. Medelstorleken ökar något även hos abborren beroende på att antalet fångade årsungar var mindre än 28. 19

Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt samlat index. Antalet fångade fiskarter är högt för en sjö av denna storlek, men övriga parametrar visar på måttliga förhållanden. Andelen fiskätande abborrar är dock lågt. Orsaken till den låga andelen fiskätande abborre är oklar. Möjliga orsaker är låg tillväxt som gör det svårt för fisken att uppnå fiskätande storlek, högt fisketryck eller störningar i reproduktionen hos äldre årskullar. Sammantaget indikerar FIX att Barnsjön i stort sett motsvarar genomsnittssjön i Sverige. Beräkningsmodellen EQR8 visar på en god ekologisk status i Barnsjön. Flertalet parametrar visar god/höga värden frånsett kvoten abborre/karpfisk. Möjliga orsaker till avvikelserna rörande kvoten beskrivs ovan. Påverkansfaktorer Barnsjön har inte använts som recipient och övergödningsproblematiken som finns i Trummen och Växjösjön saknas här. Sjön bedöms vara mesotrof, men trots detta sjunker syrehalten under 2 m djup. Tämligen låga syrehalter kan förväntas i den djupare delen av sjön där omblandningen troligen är sämre, men anledningen den tilltagande syrebristen på grundare områden är okänd. Förbättringar kan dock förväntas i samband med ökande vind som ger en större omblandning av vattenmassan. Barnsjön uppvisar reproduktionsstörningar hos åtminstone mörtbeståndet. Orsaken är okänd, men kan uppstå vid t ex försurning. Något tycks även påverka abborrbeståndet negativt. I en mesotrof sjö bör andelen abborre överstigande 15 mm vara högre. Orsaken till denna storleksfördelning är okänd. 2

Bilaga 1. Nätläggningskartor och fångstuppgifter Växjösjön 6 7 5 9 11 4 8 3 1 2 1 16 12 14 15 13 21

Tabell 18. Nätens fångst i Växjösjön. Vikt anges i gram. Nät Djup Mört Gös Gers Björkna (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 5, 5,8 2 2 2 4, 4,3 5 185 3 36 1 253 7 54 13 741 3 1, 1,3 3 82 71 336 1 1375 3 14 3 259 4 4,1 4,1 3 74 7 58 4 46 1 22 5 3,5 3,5 7 152 3 189 2 17 6 55 6 1, 2, 21 1371 32 1583 1 23 7 57 2 37 7 1,9 2,4 14 227 34 1429 7 85 4 163 8 1, 2,6 23 1384 23 986 6 45 6 483 9 6, 6,5 1 7,5 7,6 11 5,1 5,2 4 223 5 458 1 9 2 114 12 1,4 1,8 16 492 55 2416 1 3 7 483 13 2, 2,9 5 957 58 2297 8 6 4 112 14 1,3 1,9 17 752 42 1711 2 21 1 9 1 78 15 1,9 2,4 33 944 43 1678 3 21 1 715 16 1, 1, 37 1695 47 134 2 397 Nät Djup Sandkrypare Braxen Benlöja Sarv Sutare (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 5, 5,8 2 4, 4,3 3 1, 1,3 2 9 3 12 4 4,1 4,1 5 3,5 3,5 6 1, 2, 2 267 7 1,9 2,4 1 8 8 1, 2,6 4 642 2 34 9 6, 6,5 1 7,5 7,6 11 5,1 5,2 12 1,4 1,8 1 4 13 2, 2,9 2 26 1 35 14 1,3 1,9 2 121 7 278 1 1625 15 1,9 2,4 2 22 16 1, 1, 1 533 2 62 22

Trummen 3 4 5 6 1 2 9 7 14 1 16 11 15 8 13 12 23

Tabell 19. Nätens fångst i Trummen. Vikt anges i gram. Nät Djup Mört Björkna Gers Gös (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 1,5 1,8 45 145 48 784 4 356 2 4 2 4 2,9 1,2 89 198 8 448 5 359 1 1 4 11 3 1,2 1,8 45 1238 31 112 1 94 1 1 1 3 4 1, 1,7 79 1928 5 274 2 23 1 67 5 1,5 1,5 46 937 52 57 2 11 6 2, 2,2 13 478 29 368 6 353 6 1471 7 2,4 2,4 38 541 12 212 4 239 5 49 8 2,3 2,3 37 889 42 376 8 575 1 1 4 1968 9 2, 2, 28 773 53 293 2 14 2 166 1 2, 2, 46 889 51 618 1 21 5 17 11,9 1, 2 462 14 61 1 16 1 2 12 1, 1,1 14 453 19 321 5 123 13,8 1, 47 144 3 23 5 19 14,9 1,6 48 1217 18 134 5 253 1 2 15,8 1,9 45 1157 51 618 2 85 16 1,6 1,6 3 1159 32 379 7 457 Nät Djup Braxen Gädda Benlöja Sarv Cypr X (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 1,5 1,8 2 49 2,9 1,2 14 164 3 1,2 1,8 1 2111 4 1, 1,7 3 121 5 1,5 1,5 4 13 6 2, 2,2 3 148 7 2,4 2,4 7 627 8 2,3 2,3 6 1293 9 2, 2, 8 157 1 2, 2, 5 144 1 145 11,9 1, 1 6 12 1, 1,1 5 265 1 27 13,8 1, 5 557 3 128 1 112 14,9 1,6 5 267 15,8 1,9 3 11 16 1,6 1,6 1 3144 24

Barnsjön 8 1 2 3 7 6 4 5 25

Tabell 2. Nätens fångst i Barnsjön. Vikt anges i gram. Nät Djup Mört Gers Sarv Braxen (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 1,5 1,6 13 14 24 941 2 11 1 18 2 2,4 2,8 8 87 6 245 4 53 3 3, 3,3 12 16 11 623 4 2,6 2,8 12 117 15 925 2 19 5 1,5 2, 8 962 18 126 6 2,7 2,7 2 454 24 1396 1 15 7 1,5 2,6 2 588 31 174 1 2 1 853 8 1,3 1,5 11 133 14 618 4 325 1 599 26