REGIONAL DIGITAL AGENDA NORRBOTTEN DIALOGVERSION
FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 6 REGIONALA STRATEGISKA UTMANINGAR 8 GLESBYGD OCH GEOGRAFISKA AVSTÅND 8 BEFOLKNINGSTRENDER 8 TILLVÄXT 9 HUR MÖTER VI VÅRA REGIONALA UTMANINGAR BREDBANDSMÅL 9 FYRA STRATEGISKA OMRÅDEN 11 LÄTT OCH SÄKERT ATT ANVÄNDA 11 PRIORITERADE ÅTGÄRDER 15 TJÄNSTER SOM SKAPAR NYTTA 16 PRIORITERADE ÅTGÄRDER 18 DET BEHÖVS INFRASTRUKTUR 20 PRIORITERADE ÅTGÄRDER 24 IT:S ROLL I SAMHÄLLSUTVECKLINGEN 26 PRIORITERADE ÅTGÄRDER 28 ORDFÖRKLARING 29 Referensgrupp/arbetsgrupp Tony Blomqvist Ordförande IT Norrbotten Catherine Melby Projektledare IT Norrbotten P-O Egnell Norrbottens läns landsting Ylva Sundkvist Norrbottens läns landsting Marja-Leena Komulainen Kommunförbundet Norrbotten Håkan Stenmark LRF Norrbotten Anders Nordin Luleå tekniska universitet Kjell Hjelm Företagarna Jimmy Bystedt Länsstyrelsen i Norrbottens län Bo-Erik Ekblom Länsstyrelsen i Norrbottens län Henrik Billström Norrbottens enämnd (Luleå kommun)
Förord I Norrbottens län växer ekonomin, sysselsättningen och inflyttningen på ett unikt och historiskt sätt. Norrbotten har den största tillväxten i landet. Under åren 2010-2012 investerades mer än 6 miljarder kronor i Norrbotten. Det är högst i landet räknat i kronor per invånare. Olika undersökningar visar att Norrbotten är nummer ett när det gäller turismens utveckling, Gaselltoppen med mera. Men ska vi fortsätta ligga i topp kan vi inte luta oss tillbaka. Norrbotten är en stor och glesbefolkad region vilket är en utmaning. Vi är till och med den mest glesbefolkade regionen i hela EU. Vi har en alltmer åldrande befolkning och har fler äldre än det svenska och europeiska genomsnittet. Vi lever med långa avstånd; till skolor, service, vård och arbetsplatser. Den pågående utvecklingen mot en högre grad av digitalisering är nödvändig för vår region. Vi tar del av olika elektroniska samhällstjänster och service via bredband från hemmet, från jobbet eller från mobilen. Vi använder oss av internet för att göra bankärenden, boka biljetter och resor samt hålla kontakt med familjen. Det skapar en enklare vardag för individer och företag. Vi är med andra ord ett län med långa avstånd där bredband och e-tjänster behövs för att människor ska kunna leva, utvecklas, arbeta, bo och åldras här. För att Norrbotten ska fortsätta växa och utvecklas är det viktigt att vi följer det it-politiska mål som regeringen satt, nämligen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringens ambitioner fångas upp i en nationell digital agenda; It i människans tjänst. Men för att verkligen sätta it i människans tjänst behöver den nationella agendan omvandlas till regionala digitala agendor. Norrbottens digitala agenda är en del av Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS). För oss är det viktigt att den it-strategi som den regionala digitala agendan ska ses som omsätts i prioriterade åtgärder. Genom dessa åtgärder prioriterar vi vårt arbete samt adresserar det till ansvariga organisationer. Den regionala digitala agendan omfattar inledningsvis aktiviteter under åren 2013-2015. Agendan kommer att revideras årligen och löper i sin helhet till 2020. Den regionala digitala agendan är en överenskommelse mellan ansvariga utpekade organisationer om samverkan och prioriteringar för att utveckla Norrbotten med hjälp av it. Strategin lades fast 2013-12-11 av Regionala partnerskapet. 3
Namnteckningar ansvariga medverkande organisationer............ 4
Sammanfattning Sammanfattning skrivs sist av allt. 5
Inledning I Norrbotten lever vi med långa avstånd; till skolor, service, vård och arbetsplatser. Den pågående utvecklingen mot en högre grad av e-tjänster är nödvändig för vår region. Vi använder internet för att söka information, göra bankärenden, boka biljetter och resor samt hålla kontakt med familjen. Vi tar del av olika elektroniska samhällstjänster och service via bredband från hemmet, jobbet eller från mobilen. Det skapar en enklare vardag för individer och företag. Mål för it-politiken Sverige är en framstående it-nation. Enligt ITUs ranking är Sverige det land i världen där it-utvecklingen kommit näst längst. Endast Sydkorea har kommit längre 1. Men ska vi fortsätta ligga i topp kan vi inte luta oss tillbaka. Därför har regeringen ambitionen att Sverige ska vara ledande på att använda it för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av landet, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar. Målet för it-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att uppnå detta krävs ökad digital delaktighet så att fler vill och vågar använda digitala tjänster. Men det handlar också om att få fram fler tjänster som gör att kvinnor och män upplever att de verkligen har nytta av att använda internet. En förutsättning för detta är att det finns tillgång till bredband i alla delar av landet. Därför ska Sverige ha bredband i världsklass. Regeringens ambition är att senast år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen ha tillgång till 100 Mbit/s. It i människans tjänst Regeringens ambitioner fångas upp i en nationell digital agenda; It i människans tjänst. Den skapar en sammanhållen strategi för att Sverige ska fortsätta vara en framstående it-nation. Men för att verkligen sätta it i människans tjänst behöver den nationella digitala agendan omvandlas till regionala digitala agendor. Agendor som visar på hur varje enskild region arbetar för det digitala samhället. Där företag, organisationer, kommuner, landsting och myndigheter var och en utifrån sin roll arbetar tillsammans för att stödja målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regional digital agenda Norrbottens regionala digitala agenda bygger på inriktningen i Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) och regeringens nationella digitala agenda. Den regionala agendan ska ses som en it-strategi som fångar upp de initiativ som görs eller som behöver göras i länet för att bäst ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Det handlar om åtgärder för att stimulera utveckling av e-hälsa, e-förvaltning och andra it-tjänster som skapar nytta för invånare, företag och organisationer i 1 International Telecommunication Union, Measuring the Information Society, 2013 6
Norrbotten. Men det handlar också om åtgärder för att säkerställa en tillgänglig och grundläggande it-infrastruktur i länet. Uppdraget Regeringen har uppmanat samtliga regioner och länsstyrelser i Sverige att ta fram regionala digitala agendor. Regionala partnerskapet i Norrbotten har gett IT Norrbotten i uppdrag att projektleda och samordna detta arbete. Uppdraget har genomförts i samverkan med Kommunförbundet i Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå tekniska universitet, Lantbrukarnas Riksförbund Norrbotten samt Företagarna i Norrbotten. Under arbetets gång har synpunkter inhämtats från personer inom andra verksamhetsområden, i Norrbotten och övriga delar av Sverige. En dialogversion av den regionala digitala agendan har legat publik på IT Norrbottens hemsida med möjlighet för organisationer, företag och individer att lämna synpunkter. Uppföljning För att den regionala digitala agendan ska kunna förverkligas är det viktigt att den följs upp och utvärderas fortlöpande. Ansvaret för uppföljning kommer ligga hos Regionala partnerskapet. Uppföljning kommer att genomföras årligen. Vid uppföljningen kommer agendan att revideras utifrån genomförda åtgärder dessutom kommer nya åtgärder att kunna införlivas. Länets aktörer kommer därmed kunna följa utvecklingen i länet. Utifrån resultatet kommer olika åtgärder att kunna anpassas till länets behov. Resultaten av dessa uppföljningar kommer regelbundet att spridas till alla som arbetar med länets utveckling och göras tillgängliga via olika informationskanaler. //Bildidé// Kollage som visar videokonferens, effektivare vård och andra exempel på it i människans tjänst. Lantbruk, skogsnäring Plus bildtexter. 7
Regionala strategiska utmaningar GLESBYGD OCH GEOGRAFISKA AVSTÅND Norrbotten är Sveriges nordligaste och till ytan största län. Vi är den mest glesbefolkade regionen i hela Europa. Med våra knappt 250 000 invånare utgör vi tre procent av Sveriges totala befolkning samtidigt som vi bor på en fjärdedel av landets yta. 68 procent av länets invånare bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå. Befolkningstätheten i Norrbotten är 2,6 invånare per kvadratkilometer att jämföras med 21,6 invånare per kvadratkilometer för Sverige som helhet. Norrbotten är ett län med långa avstånd där bredband och e-tjänster är en grundförutsättning för att människor ska kunna leva, utvecklas, arbeta, bo och åldras här. //bildtext// Utifrån EU:s definitioner är Norrbotten att betrakta som extrem glesbygd 1. BEFOLKNINGSTRENDER 2012 ökade Norrbottens befolkning med 111 personer. Men sett över tid, sedan 1994, har befolkningen minskat med omkring 19 000 invånare. Det motsvarar mer än länets femte största kommun, Gällivare. Förutom minskningen av länets befolkning sker även en långsam förflyttning inom länet, från inlandskommunerna till kusten. Förflyttningen innebär minskade skatteintäkter för inlandskommunerna vilket påverkar service, omsorg och sjukvård negativt. Länet har samtidigt en alltmer åldrande befolkning och fler äldre än det svenska och europeiska genomsnittet. År 2012 var 22 procent av Norrbottens befolkning 65 år och äldre. 1972 utgjorde samma åldersgrupp 11 procent av länets befolkning. Andelen äldre har blivit dubbelt så stor de senaste 40 åren. Om utvecklingen fortsätter i samma takt är mer än 30 procent av länets befolkning 65 år eller äldre år 2060. Men den siffran är osäker. Här spelar samhällets utveckling stor roll. Frågan är om de som är födda på 1990-talet, och ingår i åldersgruppen 65+ år 2060, bor kvar i länet i lika hög utsträckning som 40- talisterna gjort. Medellivslängden ökar också, med mer än ett år per decennium. År 2012 var medellivslängden i Sverige knappt 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. Den beräknas till närmare 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män år 2060. 1 Glesbygdsverket 8
Samtidigt som vi lever längre ökar förekomsten av kroniska sjukdomar. Det medför att behovet av vård och omsorg ökar i framtiden. Till detta kommer att vi har en mindre andel arbetsför befolkning, vilket minskar skatteunderlaget för kommuner och landsting. Dessa ska alltså göra mer trots minskade skatteintäkter. Det leder i sin tur till ett ökat behov av tjänster som bland annat möjliggör egenvård. //tabell// Befolkningsutveckling i åldern 65 år och äldre 1 1972 2012 2060 Norrbotten 11 % 22 % >30 %? Riket 13 % 19 % 25 % TILLVÄXT I Norrbottens län växer ekonomin, sysselsättningen och inflyttningen på ett unikt och historiskt sätt. Länet har den högsta produktiviteten i hela landet, mätt som bruttoregionprodukt per sysselsatt (BRP). Arbetslösheten minskar och fler kvinnor och män får arbete. Det är enbart i norrlandslänen som förvärvsintensiteten har ökat kraftigt de senaste åren 2. Norrbotten har den största tillväxten i landet. Det beror till stor del på gruvnäringen, som investerar mycket stora volymer. Näringslivet har satsat, och fortsätter satsa mångmiljardbelopp på framtiden. Under åren 2010-2012 investerades mer än sex miljarder kronor i Norrbotten. Det är högst i landet, räknat i kronor per invånare. I absoluta tal har Norrbotten näst efter västra Götaland högst investeringsnivå 3. Dessa investeringar måste matchas med investeringar på funktionell och kostnadseffektiv infrastruktur, såväl it-infrastruktur som transportinfrastruktur. Att stärka infrastrukturen i Norrbotten gynnar Sverige och hela övriga Europa. HUR MÖTER VI VÅRA REGIONALA UTMANINGAR BREDBANDSMÅL Sammanfattar vi de strategiska utmaningarna ovan så ser man att vi blir färre personer i länet och allt större andel är äldre. Det innebär att vi får minskade 1 SCB 2 www.tillvaxtanalys.se 3 Länsstyrelsen i Norrbottens län 9
skatteintäkter som ska finansiera de offentliga åtagandena som kommun och landsting är satta att bedriva. Men, med hjälp av digitaliseringen kan vi möta dessa utmaningar. E-hälsotjänster kan användas för att äldre ska kunna bo kvar i hemmet även om avståenden är långa till vård. Distansarbete är en möjlighet för de som vill bo kvar, eller flytta till, landsbygden. Fjärrundervisning är ett alternativ för skolor i glesbygd att erbjuda modersmålslärare med behörighet. Kommunala e-tjänster underlättar kontakter mellan medborgare och kommun. Tillväxtindustrin kan minska sina kostnader för resor genom att använda sig av videomöten. Detta är bara några exempel och listan kan göras mycket längre. Digitaliseringen innebär många möjligheter men det krävs en stabil och robust bredbandsinfrastruktur för att genomföra den. Regeringens har satt som sitt it-politika mål att år 2020 ska 90 procent av befolkningen ha tillgång till 100 Mbit/s. I Norrbotten har vi inte nöjt oss med detta. I den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten är målet att Alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapaitet, med strävan mot 100 Mbit/senast 2020. För att kunna nå detta mål är det viktigt att den utbyggnad som är på gång av bredbandsinfrastruktur i länet fortsätter och ökar. Väl utbyggd bredbandsinfrastruktur är helt avgörande för länets utveckling. Det handlar om att vi ska ha konkurrenskraftiga företag och att vi skapar möjligheter för medborgare som vill bo och verka i länet. Det handlar helt enkelt om länets överlevnad. Men minst lika viktigt är att länets myndigheter, kommuner, landsting och organisationer tar ansvar för utveckling, genomförande och införander av e- tjänster, för utbildning och för åtgärder som minskar det digitala utanförskapet. Och det är det den här regionala digitala agendan som du håller i din hand handlar om. 10
Fyra strategiska områden Norrbottens digitala agenda utgår från den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten och de fyra strategiska områden som finns i den nationella agendan It i människans tjänst: - Lätt och säkert att använda - Tjänster som skapar nytta - Det behövs infrastruktur - It:s roll i samhällsutvecklingen Här presenteras de insatser som görs eller behöver göras för att på bästa sätt ta tillvara digitaliseringens möjligheter i regionen. //illustration// De fyra rubrikerna (från regeringens digitala agenda, sid 17) LÄTT OCH SÄKERT ATT ANVÄNDA //citat// När samhället blir alltmer digitaliserat är det viktigt att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. Det handlar bland annat om att kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen som privatperson, företagare eller anställd. It i människans tjänst Internetanvändningen ökar för varje år. Allt fler använder smarta telefoner och surfplattor, och de internetbaserade tjänsterna ökar. Appar till smarta mobiltelefoner och musik dominerar de digitala köpen 1 och antalet utlånade e- böcker på biblioteken är uppe i över en miljon år 2012 2 (en ökning med 65 procent sedan föregående år). Med de smarta telefonerna och surfplattorna har det blivit enklare för människor i alla åldersgrupper att använda internet. Undersökningar visar att allt fler barn använder sig av internet, i allt yngre åldrar. Den genomsnittliga debutåldern för internetanvändning, d.v.s. den ålder då fler än vartannat barn använder internet, är idag tre år (2005 var den nio år). 2010 använde 12 procent av femtonåringarna mobilen för att koppla upp sig mot internet nu gör 94 procent det. Och dagens åttaåringar mobilsurfar i samma utsträckning som femtonåringarna gjorde 2010 3. //bildtext graf från rapporten Småungar och medier// Den dagliga internetanvändningen har ökat oavsett ålder. År 2013 använder treåringar nätet i ungefär samma utsträckning som sju- 1 Svenskarna och internet 2012, Olle Findahl, internetstatistik.se 2 Bibliotek 2012, Kungliga biblioteket 3 Småungar och medier, Statens medieråd, 2013 11
åttaåringarna gjorde 2010. Noterbart är att internetanvändningen är mätbar hos barn innan de fyllt ett år. Källa: Småungar och medier, Statens medieråd, 2013 //underlag för graf// Använder internet i mobilen 54 % (36 % 2011) Har tillgång till surfplatta 20 % (5 % 2011) Källa: internetstatistik.se //faktaruta// Internetanvändning i siffror 1 Åtta av tio svenskar använder internet varje dag 6,6 miljoner personer har tillgång till en dator i hemmet 94 procent av personer i åldern 16-74 år Tre av fyra har hämtat information från myndigheters hemsidor Hälften av alla i åldern 16-74 år handlar resor och biljetter till evenemang på internet Sex av tio har kopplat upp sig med en smartphone Säker it Dagens samhälle är beroende av att it och internet fungerar. Ansvaret för nätoch informationssäkerhet delas av användare, marknadens aktörer och staten. Alla dessa parter behöver göra mer för att förbättra nät- och informationssäkerheten och för att öka tilliten till it-system. Välinformerade och medvetna it-användare som ställer krav på säkerheten är avgörande för att öka säkerheten i och tilliten till elektronisk kommunikation. Därför krävs det kontinuerliga insatser för att öka kompetensen hos användarna om rutinmässig och förebyggande säkerhet. Företagande i Norrbotten. I den regionala digitala agendan har vi valt att koncentrera oss på mikroföretag (färre än 10 anställda) och små företag (10-49 anställda med en omsättning som inte överstiger 7 miljoner euro per år). Detta då medelstora och stora företag i regel har egna it-resurser samt tillgång till bredband som i dagsläget uppfyller deras behov. Då nya större företag etablerats i Norrbotten, exempelvis Northland Resources och Facebook, har speciella utbyggnadsåtgärder gjorts från stadsnäten och regionnätet. Norrbottens företag bäst i Sverige Nationellt sett har småföretagen tre strategiska utmaningar att övervinna för att öka it-användningen; tiden, kostnaden och kunskapen. Detta enligt 1 Privatpersoners användning av datorer och internet 2012, SCB 2013 12
delbetänkandet Här finns mer att hämta it-användningen i småföretag, som baseras på en rapport genomförd av KTH, en webbundersökning av Företagarna samt djupintervjuer. Följande faktorer lyfts fram som hinder för att använda it 1 : - It upplevs inte bidra till den egna verksamheten - Begränsad it-kunskap hos ägare och anställda - Avsaknad av it-standarder och it-system som inte är utvecklade för småföretagens behov - Begränsad tillgång till internet och bristande interoperabilitet mellan system Dessa hinder måste undanröjas för att skapa nya möjligheter för bland annat effektivitetshöjningar, etableringar inom e-handel och nya internationella marknader. De norrbottniska företagen utgör inget undantag när det gäller hindren enligt ovan men däremot avviker de från riksgenomsnittet när det gäller att använda internet. Dels använder 99 procent av länets småföretag internet i sitt företagande (96 procent i riket). Dels är de bäst i landet på att lämna uppgifter till myndigheter via internet. 76 procent av länets företag gör det, medan siffran för riket är 64 procent 2. Enligt Jordbruksverket skickar samtliga bönder i Norrbotten in sina EUansökningar (SAM-ansökningar) och rapporter till Jordbruksverket digitalt. Trots det höga av användandet av internet bland länets företagare visar det sig i en undersökning som LRF i Norrbotten genomfört under 2013 att 20 procent av medlemmarna uttryckte behov eller intresse för utbildningsinsatser inom dator-, internet- och telekommunikationsanvändning. Enkäten och dess resultat är speciellt intressant då den speglar företagandet i Norrbottens landsbygd. De internetbaserade tjänster man använder sig av är i fallande ordning; e-post, söka information, bokföring/banktjänster, omvärldsbevakning, SAM-ansökningar, marknadsföring/försäljning, EUrapporter, styrning av produktion eller larm. Man kan här klart konstatera att LRFs medlemmar på landsbygden nyttjar den nya tekniken och olika former av internetbaserade tjänster då denna grupp företagare många gånger är verksam inom flera olika verksamheter såsom jordbruk, skogsbruk, turistnäring och transporter. På frågan Vad saknar ni i internet- och telekommunikation? är några av svaren: 1 Delbetänkande it-användning i företag, SOU 2012:21 ( Här finns mer att hämta itanvändningen i småföretag ) 2 Företagarnas rapport Småföretagen och internet från science fiction till vardag i januari 2011 13
Snabb och säker uppkoppling till internet. I dagsläget måste jag styra användandet till morgnar och förmiddagar eftersom kvällarna när jag normalt har tid, har så lång uppkoppling och ibland inte kontakt alls. Fungerande nät. Vi har dålig täckning. Datorn fungerar inte som den ska, tidvis. Vi har behov av inflyttning, men folk vill inte bo där internet inte fungerar. Det går inte att arbeta säkert härifrån. Bättre förbindelse. Vid storhelger, semestrar och allmänt när mycket folk kommer till bygden så fungerar inte internet. 1 Bredbands- och mobiltelefonisituationen ser olika ut i skilda delar av Norrbotten. Dock kan vi konstatera att en förutsättning för ett aktivt företagande idag kräver goda bredbands- och mobiltelefonikommunikationer både på landsbygden och i tätorten. Det är en grundförutsättning om hela Norrbotten ska leva. Det digitala utanförskapet Den ökade digitaliseringen innebär många fördelar, men medför också problem. Ett sådant är att de individer som inte kan, eller vill, vara en del av det digitaliserade samhället går miste om information. Därmed hamnar de i ett digitalt utanförskap. Enligt Digidel stod 1,2 miljoner invånare i Sverige utanför den digitaliserade världen år 2012. Det finns inte någon regional statistik, men Digidel bedömer att skillnader mellan olika regioner är relativt liten. Därför kan vi uppskatta att fler än 30 000 invånare i Norrbottens län befinner sig i utanförskapet. Utbildningsbakgrund, sysselsättning, ålder och bostadsort är faktorer som påverkar utanförskapet. Pensionärer är en stor del av de som inte använder internet men 30 procent av icke-användarna är yngre än 65 år. Det främsta motivet till att inte använda internet är ointresse. Omkring fyra procent av Sveriges befolkning uppger att de har olika funktionshinder som försvårar användningen av internet. För nästan hälften av dem har problemen att göra med synsvårigheter medan det för en tredjedel är motoriska problem. Bland de yngre är det främst svårigheter att läsa och skriva som försvårar användningen av internet. Digitalt utanförskap är även en samhällsekonomisk fråga. De flesta av den arbetande befolkningen som inte använder internet har arbetaryrken eller lägre befattningar inom vård och skola. Det finns ett mörkertal med icke-användare bakom siffrorna som presenteras i undersökningen; grupper som är svåra att nå med vanliga intervjuundersökningar. Det är de individer som inte har fast adress, saknar 1 Medlemsenkät, LRF Norrbotten, september 2013 14
telefon, inte kan så bra svenska eller helt enkelt inte vill svara på frågor om sin medieanvändning. Det innebär att statistiken ger en överskattning av internetanvändningen och en underskattning av det antal personer som inte använder internet 1. Sett ur ett regionalt perspektiv visar det sig att Jämtland-Västerbotten- Norrbotten tillhör ett av tre geografiska områden i Sverige där internetanvändningen är lägre än i övriga landet, även efter vägning som kompenserar åldersfördelningen 2. Språkmässigt är Norrbotten ett län där minoritetsspråken samiska, miänkieli och finska pratas på många håll. Det är viktigt att ta hänsyn till detta i samband med skapandet av digitala samhällstjänster för att på så sätt göra den digitaliserade världen mer tillgänglig för alla. Vi kan inte passivt vänta på att det digitala utanförskapet växer bort med åren. De som står utanför behöver bli digitalt delaktiga idag, oavsett ålder. Det är en angelägenhet för hela samhället och ett krav för en väl fungerande demokrati. Det är därför viktigt att insatser görs för att öka kunskap och användning av it för de människor som befinner sig i ett digitalt utanförskap. Exempelvis kan bildningsförbunden i samverkan med berörda intresseorganisationer genomföra utbildningar om it-användandning. Biblioteken skulle kunna vara ett kompetenscenter för informationsinsatser kring användandet av samhälleliga e- tjänster. PRIORITERADE ÅTGÄRDER Lätt och säkert att använda: Beskrivning av planerade insatser Kartläggning av mikro- och småföretagares behov av kunskap och användande av it Utbildningsinsatser utifrån genomförd kartläggning (se ovan) Insatser för att öka kunskaperna och användandet av it för lantbrukare, skogsägare och landsbygdsföretagare Utveckla samarbetsformer för att minska det digitala utanförskapet Genomförandeperiod Ansvarig 2014 Företagarna 2014-2016 Företagarna 2013-2015 LRF Norrbotten 2014-2015 Norrbottens bildningsförbund, intresseorganisationer, bibliotek 1 Svenskarna och internet 2012, Olle Findahl, internetstatistik.se 2 De som står utanför, en rapport om digital delaktighet, Olle Findahl, april 2012, Digidel 15
TJÄNSTER SOM SKAPAR NYTTA //citat// Det finns behov av attraktiva och lättanvända digitala tjänster för olika delar av livet. För att möta dessa varierande behov behövs ett stort och varierande utbud av tjänster som utvecklas av både privata och offentliga aktörer. It i människans tjänst Kommuner, landsting och regioner står tillsammans för cirka 70 procent av medborgarkontakterna i offentlig sektor. Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna få vård, sköta sina ärenden samt ha tillgång till information och möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Utvecklingen av e-samhället erbjuder stora möjligheter att bemöta dessa förväntningar och även klara andra samhällsutmaningar. Även om Sverige generellt rankas som en av de främsta nationerna när det gäller användandet av it i offentlig sektor släpar vi efter när det gäller e-tjänster till medborgarna. Länder som Colombia, Förenade Arabemiraten och Bahrain anses ligga före Sverige 1. e-förvaltning Det finns kommuner, landsting och regioner i Sverige som är förebilder i utvecklingen av e-förvaltning. Men för de allra flesta innebär e-förvaltning en utmaning. Det är få som själva har kompetens eller resurser att driva denna angelägna verksamhetsutveckling. Gemensam kraftsamling och ökad kommunal samverkan är nödvändig för att utveckla e-förvaltning effektivt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har därför tagit fram en strategi för e- samhället, där de tre övergripande målen är enklare vardag för privatpersoner och företag smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Det är viktigt att Norrbottens kommuner arbetar utifrån dessa mål och att man samverkar för att kunna erbjuda likvärdig service och likvärdiga tjänster i hela länet. 13 av länets 14 kommuner har, under 2013, gått samman för att stärka utvecklingen av kommunal e-förvaltning i Norrbotten. Samarbetet genomförs i form av en gemensam e-nämnd, med Luleå som värdkommun. I nämnden hjälps både stora och små kommuner åt för att snabba upp verksamhetsutvecklingen via e-förvaltning. 1 Table 2.1 Top 20 countries in online service delivery, E-government Survey 2012 E-government for the people, United Nations 16
e-hälsa Medborgarna ställer allt större krav på tillgänglighet till service och tjänster samt kvalitet och delaktighet i sin egen vård. Med hjälp av digitaliseringen kan vårdgivarna nu erbjuda användarvänliga tjänster som möjliggör för invånarna att kommunicera direkt med sin vårdpersonal, göra egentester och läsa sin egen journal via internet. Tid frigörs för både vårdtagaren och vårdgivaren, samtidigt som vårdtagaren blir mer delaktig i sin egen vård. Kommunerna och Norrbottens läns landsting har varit pionjärer i att införa och använda tjänster inom e-hälsa. En anledning till detta är vår glest befolkade region där beslutsfattarna tidigt sett vilka effekter nya arbetssätt och ny teknik kan ge. Givetvis kan även de lösningar som har utvecklats för glest befolkade områden användas i tätorter och även då spara tid för såväl vårdtagare som vårdgivare. Den tekniska utvecklingen inom vården har medfört att den kan bedrivas närmare medborgarens hemmiljö. I dag kan behandlingar som tidigare krävde sjukhusvistelse i allt större utsträckning genomföras i primärvården. Det innebär att patienter många gånger kan slippa långa resor till sjukhusen. Och delar av det som tidigare gjordes vid hälsocentralerna kan nu utföras i hemmet av patienten själv. Lärarnas it-kompetens och digitala, pedagogiska verktyg i skolan Tillgången till datorer har ökat och 75 procent av lärarna har idag tillgång till en egen dator för sitt arbete. Däremot används inte it i någon större utsträckning i undervisningen som pedagogiskt verktyg, och it-kompetensen är bristfällig bland många lärare och rektorer. Var femte gymnasielärare, var fjärde grundskolelärare och var tredje förskolepersonal anser sig ha låg eller ingen it-kompetens 1. Det behövs därför medel för kompetensutvecklingsåtgärder för lärarkåren. Enligt Skolverkets uppföljning i april 2013 behövs det initialt lika mycket medel för kompetensutveckling som för inköp av digital utrustning till skolan. När det gäller tillgången till datorer för elever inom länets skolor varierar det mellan skolorna i en kommun och mellan kommunerna. Inköp av datorer och andra digitala, pedagogiska verktyg är upp till varje rektor och varje skola i Norrbotten att besluta. Det varierar också i vilken omfattning skolorna använder sig av it-verktyg och datorer i undervisningen. Sammantaget skapar detta en obalans mellan olika skolor i en kommun och mellan kommuner i länet. Avsaknaden av en sammanhållen strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola missgynnar både elever och lärare. Vid Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, arbetar en IKT-grupp för att studenterna vid lärarutbildningen samt de lärare som fortbildas ska få en gedigen kunskap i digitaliseringens möjligheter 1 Skolverket 2013 17
som pedagogiskt verktyg. Det pågår också en intern fortbildning med syfte att öka förståelsen och kunskapen kring användningen av flexibla lärarresurser. Distansöverbryggande it-lösningar Norrbotten är ett län med långa avstånd. Därför är det viktigt att kommuner och landsting hittar sätt att arbeta som sparar både tid, pengar och miljö. I Norrbotten har kommunerna, landstinget, Kommunförbundet och IT Norrbotten en gemensam plattform för videokonferenser för att kunna arbeta med distansöverbryggande lösningar. Plattformen används bland annat för kommunchefsmöten, modersmålsundervisning, vårdplanering och olika e- hälsotjänster (exempelvis konsultation på distans och gemensamma ronder). För att exempelvis landsbygdsskolorna ska ha möjlighet att överleva gäller det att använda och vidareutveckla fjärrundervisning i länet. PRIORITERADE ÅTGÄRDER Tjänster som skapar nytta: Beskrivning av planerade insatser Införa e-tjänster inom skilda verksamhetsområden i kommunerna, exempelvis: - invånartjänster inom socialtjänsten för invånarna - fler medarbetare med tillgång till säker roll och behörighetsidentifikation - mobil dokumentation i hemtjänsten och hemsjukvården - digitala trygghetslarm i ordinärt boende - införa och använda Nationell patientöversikt (NPÖ) Införa och marknadsföra tjänsten Mina VårdKontakter (MVK) som säker kommunikationskanal mellan invånare och vårdpersonal Utveckla, implementera och marknadsföra invånartjänster inom landstinget: - 1177-konceptet - Mina ehälsotjänster : o boka tider o rapportera egna mätningar o ta del av provsvar o läsa journalinformation o se intyg och vaccinationer o kunna följa remisser Ta fram ersättningsformer som stimulerar användningen av e-hälsotjänster Genomförandeperiod Ansvarig 2013-2015 Kommunerna i samarbete med Kommunförbundet 2013-2015 Landstinget 2013-2015 Landstinget 2013-2015 Landstinget 18
Införa stödsystem för kunskapsstyrning 2013-2015 Landstinget Införa samordnad och säker inloggning 2013-2015 Landstinget (single-sign-on) för vårdpersonalens professionella verksamhetssystem Stötta nya innovationer inom hela teknik- 2014-2016 Företagarna och tjänsteområdet, som är framtagna av eller ger nytta till företagen Genomföra informationsinsatser för att 2014-2016 Företagarna nyttja it i högre grad, exempelvis möjligheten till interaktiv kommunikation med kunder. Framtagande av en sammanhållen it-strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola 2013-2015 Kommunerna i samarbete med Lärare med it-kompetens; insatser för att öka it-användning inom lärarutbildningen Kommunförbundet 2013-2016 LTU 19
DET BEHÖVS INFRASTRUKTUR //citat// För att det ska vara möjligt att använda och erbjuda digitala tjänster behövs en grundläggande infrastruktur med väl fungerande elektroniska kommunikationer. Internet som bärare av tjänster ska vara tillgängligt och robust och den information som skickas över nätet ska behandlas på ett säkert sätt. It i människans tjänst Bredband är en förutsättning för samhällsutvecklingen. En väl utbyggd itinfrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och individer i olika delar av landet. Användandet av bredband och internet är så omfattande att denna typ av infrastruktur är lika nödvändig för samhällets utveckling som hamnar, järnvägar och vägar. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster är en självklarhet. I Norrbotten har vi stora avstånd mellan orter, och många gånger långa avstånd till skolor, tjänster och vård. I vårt glesbefolkade län är bredband betydelsefullt för att enskilda och företag ska kunna delta och utvecklas i samhället. För att Norrbotten ska utvecklas på ett positivt sätt befolknings- och företagarmässigt är det därför av största vikt att vi fortsätter bygga ut it-infrastrukturen. Framtidens it-infrastruktur i glesbygd En väl fungerande it-infrastruktur är en basal nödvändighet för framtidens glesbygd. Man kan kanske till och med gå så långt som att säga att ur ett glesbygdsperspektiv är det en överlevnadsfråga att ha tillgång till väl utbyggd itinfrastruktur. Dagens och morgondagens samhällsmedborgare förutsätter att det finns tillgång till väl fungerande it-system där de verkar och bor. Det krävs därför effektiva data- och telenät för att kunna attrahera människor att bo i glest bebyggda områden. Trender i samhället Vi använder internet till att söka information, boka biljetter och resor, lyssna på musik, se på tv eller filmer. Flera tv-program hänvisar till en webbplats när programmet är slut och ofta avslutas programmet på nätet med chatt eller liknande. De flesta jobbannonserna idag innehåller en www-adress där man kan läsa mer om tjänsten. SCB-s statistik visar att huvuddelen av företag använder internetbank. Företag använder internet även för marknadsföring och för kommunikation med sina kunder och leverantörer. Tillgång till lokalkontor för tjänster som exempelvis försäkringskassa, arbetsförmedling och bank erbjuder försvinner alltmer och funktionerna centraliseras. Som alternativ erbjuds tjänsterna istället via internet, så kallade e- tjänster. De offentliga förvaltningarna, både statliga myndigheter och kommuner, utvecklar interaktiva tjänster med hög grad av service där individen kan följa sitt ärende eller ha kontakt med handläggaren via internet. Det innebär att det är av 20