DIGITAL AGENDA NORRBOTTEN

Transkript

1 DIGITAL AGENDA NORRBOTTEN

2 Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning 5 Inledning 6 Regionala strategiska utmaningar 9 Glesbygd och geografiska avstånd 9 Befolkningstrender 10 Tillväxt 10 Hur möter vi våra regionala utmaningar bredbandsmål 1 1 Fyra strategiska områden 12 Lätt och säkert att använda 13 Tjänster som skapar nytta 18 Det behövs infrastruktur 20 It:s roll i samhällsutvecklingen 24 ORDFÖRKLARING 26 PRIORITERADE ÅTGÄRDER Lätt och säkert att använda 29 Tjänster som skapar nytta 30 Det behövs infrastruktur 32 It:s roll i samhällsutvecklingen 34 2 digital agenda norrbotten

3 Referensgrupp/arbetsgrupp Tony Blomqvist ordförande IT Norrbotten Catherine Melby Projektledare IT Norrbotten P-O Egnell norrbottens läns landsting Ylva Sundkvist norrbottens läns landsting Roger Kempainen K kommunförbundet Norrbotten Marja-Leena Komulainen K kommunförbundet Norrbotten Håkan Stenmark lantbrukarnas Riksförbund Norrbotten Anders Nordin luleå tekniska universitet Kjell Hjelm Företagarna Norrbotten Jimmy Bystedt länsstyrelsen i Norrbottens län Bo-Erik Ekblom länsstyrelsen i Norrbottens län Henrik Billström norrbottens e-nämnd (Luleå kommun) digital agenda norrbotten 3

4 Förord I Norrbottens län växer ekonomin, sysselsättningen och inflyttningen på ett unikt och historiskt sätt. Norrbotten har den största tillväxten i landet. Under åren investerades i genom snitt 6,2 miljarder kronor/år i Norrbotten. Det är högst i landet räknat i kronor per invånare. Olika undersökningar visar att Norrbotten är nummer ett när det gäller turismens utveckling, Gaselltoppen med mera. Men ska vi fortsätta ligga i topp kan vi inte luta oss tillbaka. Norrbotten är en stor och glesbefolkad region vilket är en utmaning. Vi är till och med den mest glesbefolkade regionen i hela EU. Vi har en alltmer åldrande befolkning och har fler äldre än det svenska och europeiska genomsnittet. Vi lever med långa avstånd; till skolor, service, vård och arbetsplatser. Den pågående utvecklingen mot en högre grad av digitalisering är nödvändig för vår region. Vi tar del av olika elektroniska samhällstjänster och service via bredband från hemmet, jobbet eller mobilen. Vi använder oss av internet för att göra bankärenden, boka biljetter och resor samt hålla kontakt med familjen. Det skapar en enklare vardag för individer och företag. Vi är med andra ord ett län med långa avstånd där bredband och e-tjänster behövs för att människor ska kunna leva, utvecklas, arbeta, bo och åldras här. I Norrbotten finns också en unik möjlighet. Klimatet och den stabila affärskritiska infrastruktur för energi och kommunikation som redan finns på plats gör regionen mycket lämplig för stora datacenter, exempelvis statens framtida datalagring. För att Norrbotten ska fortsätta växa och utvecklas är det viktigt att vi följer det it-politiska mål som regeringen satt, nämligen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringens ambitioner fångas upp i en nationell digital agenda; It i människans tjänst. Men för att verkligen sätta it i människans tjänst behöver den nationella agendan omvandlas till regionala digitala agendor. Norrbottens digitala agenda är en del av Regional utvecklings strategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS). För oss är det viktigt att den digitala agendan för Norrbotten är en handlingsplan som kan omsättas i prioriterade åtgärder. Genom dessa åtgärder prioriterar vi vårt arbete samt adresserar det till ansvariga organisationer. Den digitala agendan för Norrbotten omfattar inledningsvis aktiviteter under åren Agendan kommer att följas upp årligen och löper i sin helhet till Norrbottens digitala agenda är en överenskommelse mellan ansvariga utpekade organisationer om samverkan och prioriteringar för att utveckla Norrbotten med hjälp av it. Strategin lades fast av Regionala partnerskapet. Tony Blomqvist Verkställande direktör, IT Norrbotten Ordförande för referensgruppen 4 digital agenda norrbotten

5 Sammanfattning Norrbotten är ett län med långa avstånd, minskande befolkning och en allt större andel äldre. Den pågående utvecklingen mot en högre grad av e-tjänster är nödvändig för vår region. För att Norrbotten ska fortsätta växa och utvecklas är det viktigt att vi följer det it-politiska mål som regeringen satt: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringens ambitioner fångas upp i den nationella digitala agendan; It i människans tjänst. Men för att sätta it i människans tjänst behöver vi omvandla den nationella agendan till en digital agenda för Norrbotten. Det är viktigt att Norrbottens digitala agenda är en handlingsplan som kan omsättas i prioriterade åtgärder. Det handlar om åtgärder för att stimulera utveckling av e-hälsa, e-förvaltning och andra it-tjänster som skapar nytta för invånare, företag och organisationer i Norrbotten. Men det handlar också om åtgärder för att säkerställa en tillgänglig och grundläggande it-infrastruktur i länet. Agendan ska vara ett levande dokument som uppdateras och kompletteras årligen. Länets invånare ska kunna se vad som planeras och följa upp resultaten, och själva kunna lämna kommentarer. Den digitala agendan för Norrbotten innehåller exempel på hur digitaliseringen kan förenkla vardagen för länets invånare. Bland annat e-hälsotjänster som kan användas för att äldre ska kunna bo kvar i hemmet även om avstånden är långa till vård distansarbete som en möjlighet för de som vill bo kvar, eller flytta till, landsbygden fjärrundervisning, ett alternativ för skolor i glesbygd att erbjuda modersmålslärare med behörighet kommunala e-tjänster underlättar kontakter mellan kommunen och dess invånare företag som kan minska sina kostnader för resor genom att använda sig av videomöten. Norrbottens digitala agenda pekar också på den unika möjligheten att regionen kan bli ett centrum för den stora datalagringskapacitet som behövs i Sverige i framtiden, och som är basen för att tillhandahålla digitala tjänster åt befolkningen i hela Sverige. Viktigt nu är att Norrbottens myndigheter, kommuner, landsting, företag och organisationer tar ansvar för utveckling, genomförande och införande av e-tjänster, för utbildning och för åtgärder som minskar det digitala utanförskapet. Den digitala agendan som du nu håller i din hand handlar om just det. De åtgärder som finns med i denna första digitala agenda för Norrbotten är framtagna av IT Norrbotten, Kommunförbundet i Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå tekniska universitet, Lantbrukarnas Riksförbund Norrbotten samt Företagarna i Norrbotten. Var organisation har utifrån sin roll sammanställt åtgärder som görs och behöver göras för att stödja målet om länets utveckling. digital agenda norrbotten 5

6 Inledning I Norrbotten lever vi med långa avstånd; till skolor, service, vård och arbetsplatser. Den pågående utvecklingen mot en högre grad av e-tjänster är nödvändig för vår region. Vi använder internet för att söka information, göra bankärenden, boka biljetter och resor samt hålla kontakt med familjen. Vi tar del av olika elektroniska samhällstjänster och service via bredband från hemmet, jobbet eller mobilen. Det skapar en enklare vardag för individer och företag. Mål för it-politiken Sverige är en framstående it-nation. Enligt ITUs ranking är Sverige det land i världen där it-utvecklingen kommit näst längst. Endast Sydkorea har kommit längre 1. Men ska vi fortsätta ligga i topp kan vi inte luta oss tillbaka. Därför har regeringen ambitionen att Sverige ska vara ledande på att använda it för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av landet, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar. Målet för it-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att uppnå detta krävs ökad digital delaktighet så att fler vill och vågar använda digitala tjänster. Men det handlar också om att få fram fler tjänster som gör att kvinnor och män upplever att de verkligen har nytta av att använda e-tjänster. En förutsättning för detta är att det finns tillgång till bredband i alla delar av landet. Därför ska Sverige ha bredband i världsklass. Regeringens ambition är att senast år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen ha tillgång till 100 Mbit/s. It i människans tjänst Regeringens ambitioner fångas upp i en nationell digital agenda; It i människans tjänst. Den skapar en sammanhållen strategi för att Sverige ska fortsätta vara en framstående it- nation. Men för att verkligen sätta it i människans tjänst behöver den nationella digitala agendan omvandlas till regionala digitala agendor. Agendor som visar på hur varje enskild region arbetar för det digitala samhället. Där företag, organisationer, kommuner, landsting och myndigheter var och en utifrån sin roll arbetar tillsammans för att stödja målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digital agenda för Norrbotten Norrbottens digitala agenda bygger på inriktningen i Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) och regeringens nationella digitala agenda. Norrbottens digitala agenda är en handlingsplan som fångar upp de initiativ som görs eller som behöver göras i länet för att bäst ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Det handlar om åtgärder för att stimulera utveckling av e-hälsa, e-förvaltning och andra it-tjänster som skapar nytta för invånare, företag och organisationer i Norrbotten. Men det handlar också om åtgärder för att säkerställa en tillgänglig och grundläggande it- infrastruktur i länet. 1 International Telecommunication Union, Measuring the Information Society, digital agenda norrbotten

7 It i människans tjänst. digital agenda norrbotten 7

8 Uppdraget Regeringen har uppmanat samtliga regioner och länsstyrelser i Sverige att ta fram regionala digitala agendor. Regionala partnerskapet i Norrbotten har gett IT Norrbotten i uppdrag att projektleda och samordna detta arbete. Uppdraget har genomförts i samverkan med Kommunförbundet i Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå tekniska universitet, Lantbrukarnas Riksförbund Norrbotten samt Företagarna i Norrbotten. Strategin med den digitala agendan för Norrbotten är att ta fram en handlingsplan som omsätts i prioriterade åtgärder. För att hålla agendan för perioden relativt kort och lättillgänglig har vi valt att fokusera på vissa områden. Agendan ska vara ett levande dokument som uppdateras och kompletteras årligen. Länets invånare ska kunna se vad som planeras och följa upp resultaten, och själva kunna lämna kommentarer löpande. Under arbetets gång har synpunkter inhämtats från personer inom andra verksamhetsområden, i Norrbotten och övriga delar av Sverige. En dialogversion av den digitala agendan för Norrbotten har legat publik på IT Norrbottens hemsida med möjlighet för organisationer, företag och individer att lämna synpunkter. Uppföljning För att Norrbottens digitala agenda ska kunna förverkligas är det viktigt att den följs upp och utvärderas fortlöpande. Ansvaret för uppföljning kommer att ligga hos Regionala partnerskapet. Uppföljning genomförs årligen. Länets aktörer kommer därmed kunna följa utvecklingen i länet. Utifrån resultatet kan olika åtgärder anpassas till länets behov. Resultaten av dessa uppföljningar sprids regelbundet till alla som arbetar med länets utveckling och görs tillgängliga via olika informationskanaler. 8 digital agenda norrbotten

9 Regionala strategiska utmaningar Utifrån EU:s definitioner är Norrbotten att betrakta som extrem glesbygd. 2 NORRBOTTEN SVERIGE 2,6 INV/KM 21, INV/KM 2 EUROPA INV/KM 2 Källa: Wikipedia Glesbygd och geografiska avstånd Norrbotten är Sveriges nordligaste och till ytan största län. Vi är den mest glesbefolkade regionen i hela Europa. Med våra knappt invånare utgör vi tre procent av Sveriges totala befolkning samtidigt som vi bor på en fjärdedel av landets yta. 68 procent av länets invånare bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå. Befolkningstätheten i Norrbotten är 2,6 invånare per kvadratkilometer att jämföras med 21,6 invånare per kvadratkilometer för Sverige som helhet 3. Norrbotten är ett län med långa avstånd där bredband och e-tjänster är en grundförutsättning för att människor ska kunna leva, utvecklas, arbeta, bo och åldras här. 2 Glesbygdsverket 3 SCB digital agenda norrbotten 9

10 Befolkningstrender 2012 ökade Norrbottens befolkning med 111 personer. Men sett över tid, sedan 1994, har befolkningen minskat med om kring invånare. Det motsvarar mer än länets femte största kommun, Gällivare. Förutom minskningen av länets befolkning sker även en långsam förflyttning inom länet, från inlandskommunerna till kusten. Förflyttningen innebär minskade skatteintäkter för inlandskommunerna vilket påverkar service, omsorg och sjukvård negativt. Länet har samtidigt en alltmer åldrande befolkning och fler äldre än det svenska och europeiska genomsnittet. År 2012 var 22 procent av Norrbottens befolkning 65 år och äldre utgjorde samma åldersgrupp 11 procent av länets befolkning. Andelen äldre har blivit dubbelt så stor de senaste 40 åren. Om utvecklingen fortsätter i samma takt är mer än 30 procent av länets befolkning 65 år eller äldre år Men den siffran är osäker. Här spelar samhällets utveckling stor roll. Frågan är om de som är födda på 1990-talet, och ingår i ålders gruppen 65+ år 2060, bor kvar i länet i lika hög utsträckning som 40-talisterna gjort. Medellivslängden ökar också, med mer än ett år per decennium. År 2012 var medellivslängden i Sverige knappt 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. Den beräknas till närmare 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män år Samtidigt som vi lever längre ökar förekomsten av kroniska sjukdomar. Det medför att behovet av vård och omsorg ökar i framtiden. Till detta kommer att vi har en mindre andel arbetsför befolkning, vilket minskar skatteunderlaget för kommuner och landsting. Organisationerna ska alltså göra mer trots minskade skatteintäkter. Det leder i sin tur till ett ökat behov av tjänster som bland annat möjliggör egenvård. Tillväxt I Norrbottens län växer ekonomin, sysselsättningen och inflyttningen på ett unikt och historiskt sätt. Länet har den högsta produktiviteten i hela landet, mätt som bruttoregionprodukt per sysselsatt (BRP). Arbetslösheten minskar och fler kvinnor och män får arbete. Det är enbart i norrlandslänen som förvärvsintensiteten har ökat kraftigt de senaste åren 5. Norrbotten har den största tillväxten i landet. Det beror till stor del på gruvnäringens stora investeringar. Näringslivet har satsat, och fortsätter satsa mångmiljardbelopp på framtiden. Under åren investerades mer än sex miljarder kronor i Norrbotten. Det är högst i landet, räknat i kronor per invånare. I absoluta tal har Norrbotten näst efter västra Götaland högst investeringsnivå 6. Befolkningsutveckling i åldern 65 år och äldre % 13% 22% 19% >30%? >30%? 25% NORRBOTTEN RIKET NORRBOTTEN RIKET NORRBOTTEN RIKET 4 SCB Länsstyrelsen i Norrbottens län 10 digital agenda norrbotten

11 NÄRINGSLIVETS INVESTERINGAR I KRONOR, NORRBOTTEN Ytterligare en näring som har stora möjligheter till tillväxt är datalagring och databehandlingsinfrastruktur i form av så kallade megadatacenter. En första stor investering är gjord i den anläggning som Facebook har byggt i Luleå. Den planerade storleken har ett energibehov i klass med SSABs energibehov. Fler investeringar kan komma om regionen matchar behovet med kapacitet. Dessa investeringar måste matchas med investeringar på funktionell och kostnadseffektiv infrastruktur, såväl it-infrastruktur som transportinfrastruktur. Att stärka infrastrukturen i Norrbotten gynnar Sverige och hela övriga Europa. Hur möter vi våra regionala utmaningar bredbandsmål Sammanfattar vi de strategiska utmaningarna ovan så ser man att vi blir färre personer i länet och allt större andel är äldre. Det innebär att vi får minskade skatteintäkter som ska finansiera de offentliga åtaganden som kommun och landsting är satta att bedriva. Men med hjälp av digitaliseringen kan vi möta dessa utmaningar. E-hälsotjänster kan användas för att äldre ska kunna bo kvar i hemmet även om avstånden är långa till vård. Distansarbete är en möjlighet för de som vill bo kvar, eller flytta till, landsbygden. Fjärrundervisning är ett alternativ för skolor i glesbygd att erbjuda modersmålslärare med behörighet. Kommunala e-tjänster underlättar kontakter mellan kommun en och dess invånare. Företag kan minska sina kostnader för resor genom att använda sig av videomöten. Detta är bara några exempel och listan kan göras mycket längre. Digitaliseringen innebär många möjligheter men det krävs en stabil och robust bredbandsinfrastruktur för att genomföra den. Inte minst för turismen och vår upplevelseindustri, där våra inkommande besökare möts av marknadskommunikation, söker information, erbjuds varor och tjänster samt betalar via nätet. Regeringen har satt som sitt it-politiska mål att år 2020 ska 90 procent av befolkningen ha tillgång till 100 Mbit/s. I Norrbotten har vi inte nöjt oss med detta. I den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten är målet att Alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapaitet, med strävan mot 100 Mbit/ senast För att kunna nå detta mål är det viktigt att den utbyggnad som är på gång av bredbandsinfrastruktur i länet fortsätter och ökar. Väl utbyggd bredbandsinfrastruktur är helt avgörande för länets utveckling. Det handlar om att vi ska ha konkurrens kraftiga företag och att vi skapar möjligheter för alla som vill bo och verka i länet. Det handlar helt enkelt om länets överlevnad. Men minst lika viktigt är att Norrbottens myndigheter, kommuner, landsting och organisationer tar ansvar för utveckling, genomförande och införande av e-tjänster, för utbildning och för åtgärder som minskar det digitala utanförskapet. Den digitala agenda som du nu håller i din hand handlar om just det. digital agenda norrbotten 11

12 Fyra strategiska områden Norrbottens digitala agenda utgår från den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten och de fyra strategiska områden som finns i den nationella agendan It i människans tjänst: Lätt och säkert att använda It:s roll i samhällsutvecklingen Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur 12 digital agenda norrbotten

13 Lätt och säkert att använda När samhället blir alltmer digitaliserat är det viktigt att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. Det handlar bland annat om att kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen som privatperson, företagare eller anställd. It i människans tjänst Internetanvändningen ökar för varje år. Allt fler använder smarta telefoner och surfplattor, och de internetbaserade tjänsterna ökar. Appar till smarta mobiltelefoner och musik dominerar de digitala köpen 7 och antalet utlånade e-böcker på biblioteken är uppe i över en miljon år (en ökning med 65 procent sedan föregående år). Med de smarta telefonerna och surfplattorna har det blivit enklare för människor i alla åldersgrupper att använda internet. Undersökningar visar att allt fler barn använder sig av internet, i allt yngre åldrar. Den genom snittliga debutåldern för internetanvändning, det vill säga den ålder då fler än vartannat barn använder internet, är idag tre år (2005 var den nio år). År 2010 använde 12 procent av femtonåringarna mobilen för att koppla upp sig mot internet. Nu gör 94 procent det. Och dagens åttaåringar mobilsurfar i samma utsträckning som femtonåringarna gjorde Använder internet på mobilen % år år Barnens dagliga internetanvändning har ökat, oavsett ålder. År 2013 använde treåringar nätet i ungefär samma utsträckning som sju-åttaåringarna gjorde Noterbart är att internet användningen är mätbar hos barn innan de fyllt ett år. källa: Småungar och medier, Statens medieråd, 2013 % Använder internet några gånger i veckan eller oftare /13 Använder internet i mobilen. Har tillgång till surfplatta % 7 Svenskarna och internet 2012, Olle Findahl, internetstatistik.se 8 Bibliotek 2012, Kungliga biblioteket 9 Småungar och medier, Statens medieråd, % % % Källa: internetstatistik.se digital agenda norrbotten 13

14 Internetanvändning i siffror 8 av svenskar använder internet varje dag. personer har tillgång till dator i hemmet. 94% av personer i åldern år Säker it Dagens samhälle är beroende av att it och internet fungerar. Ansvaret för nät- och informationssäkerhet delas av användare, marknadens aktörer och staten. Alla dessa parter behöver göra mer för att förbättra nät- och informationssäkerheten och för att öka tilliten till it-system. Välinformerade och medvetna it-användare som ställer krav på säkerheten är avgörande för att öka säkerheten i och tilliten till elektronisk kommunikation. Därför krävs det kontinuerliga insatser för att öka kompetensen hos användarna om rutinmässig och förebyggande säkerhet. Företagande i Norrbotten I den digitala agendan för Norrbotten har vi valt att koncentrera oss på mikroföretag (färre än 10 anställda) och små företag (10-49 anställda med en omsättning som inte överstiger 7 miljoner euro per år). Detta då medelstora och stora företag i regel har egna it-resurser samt tillgång till bredband som i dags läget uppfyller deras behov. Då nya större företag etablerats i Norrbotten, exempelvis Northland Resources och Facebook, har speciella utbyggnadsåtgärder gjorts från stadsnäten och regionnätet. Nationellt sett har småföretagen tre strategiska utmaningar att övervinna för att öka it-användningen; tiden, kostnaden och kunskapen. Detta enligt delbetänkandet Här finns mer att hämta it-användningen i småföretag, som baseras på en rapport genomförd av KTH, en webbundersökning av Företagarna samt djupintervjuer. 14 digital agenda norrbotten

15 TICKET 6 av 10 Nr Personer som beställer resor och biljetter till evenemang på internet. har kopplat upp sig med en smartphone. 50% av personer i åldern år Privatpersoners användning av datorer och internet 2012, SCB 2013 Följande faktorer lyfts fram som hinder för att använda it 11 : it upplevs inte bidra till den egna verksamheten. begränsad it-kunskap hos ägare och anställda. avsaknad av it-standarder och it-system som inte är utvecklade för småföretagens behov. begränsad tillgång till internet och bristande interoperabilitet mellan system. Dessa hinder måste undanröjas för att skapa nya möjligheter för bland annat effektivitetshöjningar, etableringar inom e-handel och nya internationella marknader. De norrbottniska företagen utgör inget undantag när det gäller hindren enligt ovan men däremot avviker de från riksgenomsnittet när det gäller att använda internet. Dels använder 99 procent av länets småföre tag internet i sitt företagande (96 procent i riket). Dels är de bäst i landet på att lämna uppgifter till myndigheter via internet. 76 procent av länets företag gör det, medan siffran för riket är 64 procent 12. Enligt Jordbruksverket skickar samtliga bönder i Norrbotten in sina EU-ansökningar (SAM-ansökningar) och rapporter till Jordbruksverket digitalt. Trots det höga användandet av internet bland länets företagare visar det sig i en undersökning som LRF i Norrbotten genomfört under hösten 2013 att 20 procent av medlemmarna uttryckte behov av eller intresse för utbildningsinsatser inom dator-, internetoch telekommunikationsanvändning. Enkäten och dess resultat är speciellt intressant då den speglar företagandet i Norrbottens landsbygd. De internetbaserade tjänster man använder sig av är i fal- 11 Delbetänkande it-användning i företag, SOU 2012:21 ( Här finns mer att hämta it-användningen i småföretag ) 12 Företagarnas rapport Småföretagen och internet från science fiction till vardag i januari 2011 digital agenda norrbotten 15

16 lande ordning; e-post, söka information, bokföring/ banktjänster, omvärldsbevakning, SAM-ansökningar, marknadsföring/försäljning, EU-rapporter, styrning av produktion eller larm. Man kan här klart konstatera att LRFs medlemmar på landsbygden nyttjar den nya tekniken och olika former av internetbaserade tjänster eftersom denna grupp företagare många gånger är verksam inom flera olika verksamheter såsom jordbruk, skogsbruk, turistnäring och transporter. På frågan Vad saknar ni i internet- och telekommunikation? är några av svaren: Snabb och säker uppkoppling till internet. I dagsläget måste jag styra användandet till morg nar och förmiddagar eftersom kvällarna, när jag normalt har tid, har så lång uppkopplings tid och ibland ingen kontakt alls. Fungerande nät. Vi har dålig täckning. Datorn fungerar inte som den ska, tidvis. Vi har behov av inflyttning, men folk vill inte bo där internet inte fungerar. Det går inte att arbeta säkert härifrån. Bättre förbindelse. Vid storhelger, semestrar och allmänt när mycket folk kommer till bygden så fungerar inte internet. 13 Det finns idag brister i grundläggande betaltjänster, främst i Norrbottens inland, vilket drabbar företagare och föreningar. En av orsakerna är avvecklingen av Svensk kassaservice och ändringar i lantbrevbärarnas arbetsuppgifter. Men även tillgången till bredband och mobiltelefoni är bidragande orsaker. Företagen är så vana vid att ha lång väg för att lämna dagskassa, hämta paket och att internet och mobiltäckning inte fungerar, så de i många fall ser det som ett normaltillstånd när de driver företag i inlandet. Det finns en uppgivenhet bland många företag och föreningar. De orkar inte längre kämpa för att få rätsida på problemen. Det är inte den enskilda verksamhetens sak att se till att betaltjänster, posthantering, internet och mobiltelefoni fungerar. Under 2013 kartlade Företagarna Norrbotten behoven av och tillgången till grundläggande betaltjänster hos företag och föreningar i Norrbottens inland, på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län och Post- och telestyrelsen 14. Det finns problem med kontanthanteringen (dagskassor), men även vid transaktioner via internet eller kortterminaler. Servicen är otillräcklig och inte tillförlitlig, och det missgynnar företag och föreningar intill en oacceptabel nivå. Många företag och föreningar försöker övergå till kortbetalning och fakturering för att minska kontanthanteringen. Internethandel är också en lösning som tillfrågade anger för att behålla och öka kundantalet. Men för många fungerar inte kortbetalning eller internethandel, eftersom tillgången till internet och/eller strömförsörjningen är bristfällig på många platser. Kortbetalning via smarta mobiltelefoner gör de möjligt för flera företag att slippa kontanthantering. Många anger att de har tekniken redan i dag. Detta ställer dock krav på fullständig mobiltäckning vilket inte är fallet i dag i hela Norrbotten. Företagen upplever att kunder, speciellt från utlandet, kan uppfatta företaget som oseriöst, då det är svårt att nå företaget via internet och telefon. För företag inom besöksnäringen är det även viktigt att ha bra tillgång till internet för att kunderna ska kunna göra internetbokningar. I kartläggningen konstateras följande: För att vi ska kunna ha en levande landsbygd med företag och föreningar som vill fortsätta bedriva verksamhet och kunna vara en attraktiv region för turism är det nödvändigt med bra mobiltäckning bra internettillgång bra leveransvillkor av post och paket samlingspunkter för insättning och uttag av kontanter smidig övergång till kortbetalning. Bredbands- och mobiltelefonisituationen ser olika ut i skilda delar av Norrbotten. Dock kan vi konstatera att en förutsättning för ett aktivt företagande idag kräver goda bredbands- och mobiltelefonikommunikationer både på landsbygden och i tätorten. Det är en grundförutsättning om hela Norrbotten ska leva. Det digitala utanförskapet Den ökade digitaliseringen innebär många fördelar, men medför också problem. Ett sådant är att de individer som inte kan, eller vill, vara en del av det digitaliserade samhället går miste om information. 13 Medlemsenkät, LRF Norrbotten, september Utvärdering av grundläggande betaltjänster, post- och paketservice, internet- och telekommunikation i Norrbottens inland, , Länsstyrelsen. 16 digital agenda norrbotten

17 15% AV SVERIGES BEFOLKNING (CA 1,2 MILJONER) ÄR UTANFÖR DEN DIGITALA VÄRLDEN. I NORRBOTTEN ÄR DEN SIFFRAN PERSONER. Därmed hamnar de i ett digitalt utanförskap. Enligt Digidel stod 1,2 miljoner invånare i Sverige utanför den digitaliserade världen år Det finns inte någon regional statistik, men Digidel bedömer att skillnader mellan olika regioner är relativt liten. Därför kan vi uppskatta att fler än invånare i Norrbottens län befinner sig i utanförskapet. Utbildningsbakgrund, sysselsättning, ålder och bostadsort är faktorer som påverkar utanförskapet. Pensio närer är en stor del av de som inte använder internet men 30 procent av icke-användarna är yngre än 65 år. Det främsta motivet till att inte använda internet är ointresse. Omkring fyra procent av Sveriges befolkning uppger att de har olika funktionshinder som försvårar användningen av internet. För nästan hälften av dem har problemen att göra med synsvårigheter medan det för en tredjedel är motoriska problem. Bland de yngre är det främst svårigheter att läsa och skriva som försvårar användningen av internet. Digitalt utanförskap är även en samhällsekonomisk fråga. De flesta av den arbetande befolkningen som inte använder internet har arbetaryrken eller lägre befattningar inom vård och skola. Det finns ett mörkertal med icke-användare bakom siffrorna som presenteras i undersökningen; grupper som är svåra att nå med vanliga intervjuundersökningar. Det är de individer som inte har fast adress, saknar telefon, inte kan så bra svenska eller helt enkelt inte vill svara på frågor om sin medieanvändning. Det innebär att statistiken ger en överskattning av internetanvändningen och en underskattning av det antal personer som inte använder internet 16. Sett ur ett regionalt perspektiv visar det sig att Jämtland-Västerbotten-Norrbotten tillhör ett av tre geografiska områden i Sverige där internetanvändningen är lägre än i övriga landet, även efter vägning som kompenserar åldersfördelningen 17. I Norrbotten pratas minoritetsspråken samiska, meänkieli och finska på många håll. Det är viktigt att ta hänsyn till detta i samband med skapandet av digitala samhällstjänster för att på så sätt göra den digitaliserade världen mer tillgänglig för alla. Vi kan inte passivt vänta på att det digitala utanförskapet växer bort med åren. De som står utanför behöver bli digitalt delaktiga idag, oavsett ålder. Det är en angelägenhet för hela samhället och ett krav för en väl fungerande demokrati. Det är därför viktigt att insatser görs för att öka kunskapen om och användningen av it för de människor som befinner sig i ett digitalt utanförskap. Exempelvis kan bildningsförbunden i samverkan med berörda intresseorganisationer genomföra utbildningar om it-användning. Biblioteken skulle kunna vara ett kompetenscenter för informationsinsatser kring användandet av samhälleliga e-tjänster. v Prioriterade åtgärder, se sidan Digidel 2013 är ett nätverk på nationell nivå som har bildats för att samverka för att öka e-delaktigheten och minska digitala klyftor. En gemensam satsning med aktiviteter genomförs januari 2011 december Svenskarna och internet 2012, Olle Findahl, internetstatistik.se 17 De som står utanför, en rapport om digital delaktighet, Olle Findahl, april 2012, Digidel digital agenda norrbotten 17

18 Tjänster som skapar nytta Det finns behov av attraktiva och lättanvända digitala tjänster för olika delar av livet. För att möta dessa varierande behov behövs ett stort och varierande utbud av tjänster som utvecklas av både privata och offentliga aktörer. It i människans tjänst Kommuner, landsting och regioner står tillsammans för cirka 70 procent av de offentliga sektorernas kontakter med privatpersoner. Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna få vård, sköta sina ärenden samt ha tillgång till information och möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Utvecklingen av e-samhället erbjuder stora möjligheter att bemöta dessa förväntningar och även klara andra samhällsutmaningar. Även om Sverige generellt rankas som en av de främsta nationerna när det gäller användandet av it i offentlig sektor släpar vi efter när det gäller e-tjänster till landets invånare. Bland annat anses länder som Colombia, Förenade Arabemiraten och Bahrain ligga före Sverige, som har en sjuttonde plats på listan 18. e-förvaltning Det finns kommuner, landsting och regioner i Sverige som är förebilder i utvecklingen av e-förvaltning. Men för de allra flesta innebär e-förvaltning en utmaning. Det är få som själva har kompetens eller resurser att driva denna angelägna verksamhetsutveckling. Gemensam kraftsamling och ökad kommunal samverkan är nödvändig för att utveckla e-förvaltning effektivt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har därför tagit fram en strategi för e-samhället, där de tre övergripande målen är enklare vardag för privatpersoner och företag smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Det är viktigt att Norrbottens kommuner arbetar utifrån dessa mål och att man samverkar för att kunna erbjuda likvärdig service och likvärdiga tjänster i hela länet. 13 av länets 14 kommuner har under 2013 gått samman för att stärka utvecklingen av kommunal e-förvaltning i Norrbotten. Samarbetet genomförs i form av en gemensam e-nämnd, med Luleå som värdkommun. I nämnden hjälps både stora och små kommun er åt för att snabba upp verksamhetsutvecklingen via e-förvaltning. Det huvudsakliga uppdraget för e-nämnden är att uppnå intentionerna i Strategin för esamhället, som består av samordning och utveckling avseende e-förvaltning. e-hälsa Människor ställer allt större krav på tillgänglighet till service och tjänster samt kvalitet och delaktighet i sin egen vård. Med hjälp av digitaliseringen kan vård givarna nu erbjuda användarvänliga tjänster som möjlig gör för invånarna att kommunicera direkt med sin vårdpersonal och närstående, följa sin egen hälsa och läsa sin egen journal via internet. Tid frigörs för både vårdtagaren och vårdgivaren, samtidigt som vårdtagaren blir mer delaktig i sin egen vård. Kommunerna och Norrbottens läns landsting har varit pionjärer i att införa och använda tjänster inom e-hälsa. En anledning till detta är vår glest befolkade region där beslutsfattarna tidigt sett vilka effekter nya arbetssätt och ny teknik kan ge. Givetvis kan även de lösningar som har utvecklats för glest befolkade områden användas i tätorter och även då spara tid för såväl vårdtagare som vårdgivare. Den tekniska utvecklingen inom vården har medfört att den kan bedrivas närmare den enskildas hemmiljö. I dag kan behandlingar som tidigare krävde sjukhusvistelse i allt större utsträckning genomföras i primärvården. Det innebär att patienter många gånger kan slippa långa resor till sjukhusen. Och delar av det som tidigare gjordes vid hälsocentralerna kan nu utföras i hemmet av patienten själv. Det finns en väl förankrad och etablerad strategisk och operativ samverkan mellan länets kommuner och landstinget för att utveckla effektiva e-tjänster. Arbetet har kommit längst inom e-hälsa. Utgående från det informationsförsörjningsbehov som finns mellan invånare och vårdgivare samt mellan vårdgivarna är det 18 Table 2.1 Top 20 countries in online service delivery, E-government Survey 2012 E-government for the people, United NationsE-government for the people, United Nations 18 digital agenda norrbotten

19 angeläget att hitta hållbara gemensamma tjänsteplattformar som ytterligare effektiviserar informationsförsörjningen. På nationell nivå finns en it-strategi för vård och omsorg som sedan 2010 kallas Nationell e-hälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Under ledorden införande, användning och nytta finns strategier för att utveckla e-hälsolösningar som ska stödja, engagera och motionera invånare, ge stöd till verksamheten samt stödja beslutsfattare. Strategin förvaltas av Center för ehälsa i samverkan och finns nedbruten i konkreta handlingsplaner sammanfattade i Handlingsplan Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet. Med tanke på länets utmaningar och möjligheter är det är viktigt att landstinget och länets kommuner aktivt deltar i förverkligandet av de handlingsplaner som redan finns upprättade. Lärarnas it-kompetens och digitala, pedagogiska verktyg i skolan Tillgången till datorer har ökat för såväl elever som lärare. Tre av fyra lärare har idag tillgång till en egen dator för sitt arbete. Däremot används inte it i någon större utsträckning i undervisningen som pedagogiskt verktyg, och it-kompetensen är bristfällig bland många lärare och rektorer. Var femte gymnasielärare, var fjärde grundskolelärare och var tredje förskolepersonal anser sig ha låg eller ingen it-kompetens 19. Det behövs därför medel för kompetensutvecklingsåtgärder för lärarkåren. Enligt Skolverkets uppföljning i april 2013 behövs det initialt lika mycket medel för kompetensutveckling som för inköp av digital utrustning till skolan. När det gäller tillgången till datorer för elever inom länets skolor varierar det mellan skolorna i en kommun och mellan kommunerna. Inköp av datorer och andra digitala, pedagogiska verktyg är upp till varje rektor och varje skola i Norrbotten att besluta. Det varierar också i vilken omfattning skolorna använder sig av it-verktyg och datorer i undervisningen. Sammantaget skapar detta en obalans mellan olika skolor i en kommun och mellan kommuner i länet. Avsaknaden av en sammanhållen strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola missgynnar både elever och lärare. Vid Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, arbetar en IKTgrupp för att studenterna vid lärarutbildningen samt 19 Skolverket 2013 de lärare som fortbildas ska få en gedigen kunskap i digitaliseringens möjligheter som pedagogiskt verktyg. Det pågår också en intern fortbildning med syfte att öka förståelsen och kunskapen kring användningen av flexibla lärarresurser. Företagens it-behov Företagens användning av it-tjänster, såväl internt som mot kunder externt, ökar kraftigt. Förutom att företagen kan använda videomöten, pågår en större IKT-transformation internt i alla företag. Den kommer att ha stor påverkan på samhället. Företagens användning av bredbandskommunikation förväntas öka genom exempelvis trenden BYOD (ta med din egen mobila enhet), interna samarbetssajter som kan sträcka sig även externt i öppen innovation, helt IKT-baserade kundprocesser och internprocesser, stöd av IKT-verktyg i produktionen, analys av intern effektivitet och av kunder, sammankopplade värdekedjor och så vidare. Fortsatt behov av distansöverbryggande it-lösningar Norrbotten är ett glest befolkat län med långa avstånd. Det medför långa resor och restider både för länets invånare samt för de som arbetar inom vård och omsorg. Redan idag har Norrbottens kommuner, landstinget, Kommunförbundet och IT Norrbotten en gemensam plattform för videokonferenser för att kunna arbeta med distansöverbryggande lösningar. Plattformen används bland annat för kommunchefsmöten, modersmålsundervisning, vårdplanering och olika e-hälsotjänster (exempelvis konsultation på distans och gemensamma ronder). Det gäller att fortsätta ta vara på it-teknikens möjligheter med distansöverbryggande lösningar för att överbrygga avstånden och öka tillgängligheten till vård och omsorg, eftersom det sparar både tid, pengar och miljö. Därför är det angeläget att landstinget och kommunerna offensivt satsar på att utveckla distansöverbryggande lösningar till nytta för både invånare och personal. På samma sätt gäller det att använda och vidareutveckla fjärrundervisningen i länet. Fjärrundervisning kan bidra till att måluppfyllelsen ökar i skolan, exempelvis genom att underlätta och säkerställa tillgången till modersmålsundervisning. Fjärrundervisningen kan även bidra till att skolorna får tillgång till särskild kompetens. v Prioriterade åtgärder, se sidan 30. digital agenda norrbotten 19

20 Det behövs infrastruktur För att det ska vara möjligt att använda och erbjuda digitala tjänster behövs en grundläggande infrastruktur med väl fungerande elektroniska kommunikationer. Internet som bärare av tjänster ska vara tillgängligt och robust och den information som skickas över nätet ska behandlas på ett säkert sätt. It i människans tjänst Bredband är en förutsättning för samhällsutvecklingen. En väl utbyggd it-infrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och individer i olika delar av landet. Användandet av bredband och internet är så omfattande att denna typ av infrastruktur är lika nödvändig för samhällets utveckling som hamnar, järnvägar och vägar. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster är en självklarhet. I Norrbotten har vi stora avstånd mellan orter, och många gånger långa avstånd till skolor, tjänster och vård. I vårt glesbefolkade län är bredband betydelsefullt för att enskilda och företag ska kunna delta och utvecklas i samhället. För att Norrbotten ska utvecklas på ett positivt sätt befolknings- och företagarmässigt är det därför av största vikt att vi fortsätter bygga ut it-infrastrukturen. Framtidens it-infrastruktur i glesbygd En väl fungerande it-infrastruktur är en basal nödvändighet för framtidens glesbygd. Man kan kanske till och med gå så långt som att säga att ur ett glesbygdsperspektiv är det en överlevnadsfråga att ha tillgång till väl utbyggd it-infrastruktur. Dagens och morgondagens samhällsmedborgare förutsätter att det finns tillgång till väl fungerande it-system där de verkar och bor. Det krävs därför effektiva data- och telenät för att kunna attrahera människor att bo i glest bebyggda områden. Trender i samhället Vi använder internet till att söka information, boka biljetter och resor, lyssna på musik, se på tv eller filmer. Flera tv-program hänvisar till en webbplats när programmet är slut och ofta avslutas programmet på nätet med chatt eller liknande. De flesta jobbannonserna idag innehåller en www-adress där man kan läsa mer om tjänsten. SCBs statistik visar att huvud- delen av företag använder internetbank. Företag använder internet även för marknadsföring och för kommunikation med sina kunder och leverantörer. Tillgång till lokalkontor för tjänster som bland annat försäkringskassa, arbetsförmedling och bank erbjuder, försvinner alltmer och funktionerna centraliseras. Som alternativ erbjuds tjänsterna istället via internet, så kallade e-tjänster. De offentliga förvaltningarna, både statliga myndigheter och kommuner, utvecklar interaktiva tjänster med hög grad av service där individen kan följa sitt ärende eller ha kontakt med handläggaren via internet. Det innebär att det är av yttersta vikt för människorna att få tillgång till bredband för att kunna fungera i samhället. Användning av videomöten ökar. Flera företag ser att resekostnader och restider minskar med hjälp av videokonferenser. Bland trenderna ser man också att livesända evenemang på nätet som sportsändningar, konserter och liknande ökar. Ett bra exempel är Bodens Folkets Hus där man kan se direktsänd opera från The Metropolitan Opera i New York. Infrastruktur för datacenter Om datacenterindustrin ska utvecklas i regionen behövs en datatransportkapacitet till och från länet. Energitillgången, den stabila energileveransen, klimatet och kom petensen i regionen ger unika förut sättningar för datacenter som hanterar exabyte av data. Det innebär hundratusent als dataservrar i större industrihus, markområden väl utspridda i regionen för jämn belastning av elnätet och fiberkapacitet till dessa markområden. Mål för bredbandspolitiken Målet för regeringens bredbandspolitik är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband och 90 procent av alla hushåll bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast digital agenda norrbotten

21 Den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten (RUS) går ett steg längre än regeringens digitala agenda, och fastställer att alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapacitet, med strävan mot 100 Mbit/s senast Ambitionen är att det ska finnas god tillgång till fysisk infrastruktur för bredband i hela Norrbotten. Tillgången ska vara robust och kunna motstå påfrestningar utan allvarliga driftsavbrott. De aktiviteter som prioriteras i agendan har till syfte att uppnå de mål som anges i RUS. Tillgång till bredband i Norrbotten I enlighet med regeringens minimikrav har de flesta i Norrbotten idag tillgång till bredband med 1 Mbit/s. Det räcker för att använda tjänster som kräver liten kapacitet, exempelvis e-post, banktjänster och digitala trygghetslarm. Men för kapacitetskrävande tjänster som tv, fjärrdiagnostik av röntgenbilder och videokonferenser med krav på hög bildkvalitet, räcker inte 1 Mbit/s. Det behövs betydligt högre kapacitet och då varierar tillgången stort mellan kommunerna. De senaste åren har vi sett hur den samtida användningen av bredbandet ökar. Hushållets bredband ska inte bara räcka till att en familjemedlem kan surfa på nätet på en pc. Det ska också räcka till att andra familjemedlemmar samtidigt ser på teve, använder spelkonsolen, surfplattan och den smarta telefonen. Användningen av sociala medier som Facebook, Twitter, Instagram och Vine har ökat explosionsartat de senaste åren. I takt med utvecklingen av och efterfrågan på digitala tjänster ökar bandbreddsbehovet för de enskilda. Trenden för det framtida kapacitetsbehovet, fram till år 2020, är närmare 1 Gbit/s än 100 Mbit/s. Den enda teknik som kan stödja denna typ av hastigheter idag är fasta fiberlösningar. Trådlöst bredband är, och kommer att vara, ett komplement för att möjliggöra bredbandskommunikation genom mobila lösningar, exempelvis smarta telefoner. En trådlös bredbandsuppkoppling kan dock aldrig komma upp i samma hastigheter som en fast fiberlösning. PTS senaste bredbandskartläggning av alla operatörer (2012) visar att 49,85 procent av befolkningen Trådlöst bredband är, och kommer att vara, ett komplement för att möjliggöra bredbandskommunikation genom mobila lösningar, exempelvis smarta telefoner. digital agenda norrbotten 21

22 och 43,81 procent av Norrbottens arbetsställen har tillgång till bredband med en faktisk hastighet om minst 50 Mbit/s i oktober Norrbotten utmärker sig som ett jämförelsevis fibertätt län i en nationell jämförelse eftersom många av kommunerna använde statligt stöd för nyförläggning av fiber. De kommuner som valde att bygga egen fiberinfrastruktur har idag bättre tillgång till bredband med högre hastigheter än de som satsade på bredbandstjänster via kopparnätet, så kallad xdsl-lösning. Mobilt bredband och mobiltelefoni Användningen av mobila enheter, exempelvis smarta telefoner och surfplattor, har ökat kraftigt de senaste åren. Människor vill vara mobila och uppkopplade var som helst och när som helst och efterfrågar allt högre överföringshastigheter. På de flesta håll i Sverige, även i Norrbotten, är situationen besvärlig avseende täckningen av både mobil telefoni och mobilt bredband (GSM, GPRS och 3G). Detta beror dels på bristande geografisk täckningsgrad och dels på att näten är överbelastade. Det kan medföra att man i en basstation/mobilmast inte blir uppkopplad, alternativt avbryts kommunikationen. Effekter av detta ser vi många gånger på landsbygden där problem uppstår bland annat då betalningar inte kan genomföras i butiker och bensinstationer. Problem kan även uppstå i mer centrala delar av kommunerna för taxinäringen och andra. Bristen på täckning av mobil telefoni och data (så kallade vita fläckar) är ett hinder för utveckling av turistnäringen samt även ett säkerhetsproblem då inte alla kan nå larmnumret 112. Mobila nätkapaciteten byggs ut I Norrbotten har vi idag i princip tre aktiva mobila operatörer som använder GSM-teknik; Telia, Telenor och Tele2. För närvarande har Telia en dominerande ställning i förhållande till de övriga två operatörerna på grund av en mer geografiskt omfattande infrastruktur. 22 digital agenda norrbotten

23 Under bygger dock både Telia och Net4Mobility (Telenor och Tele2) ut och förstärker den mobila infrastrukturen avseende GSM, GPRS, 3G samt 4G, vilket ökar konkurrensen i Norrbotten. Operatörernas investeringar i mobilnäten innebär att yttäckningen blir bättre i hela Norrbotten avseende både tal och data. Visar det sig att utbyggnaden inte blir tillräcklig, och bristande konkurrens och/eller dålig mobiltäckning kvarstår, måste Norrbotten verka för att samtliga mobiloperatörer ska kunna använda varandras mobila nät till en fast kostnad, så kallad roaming. Ett kompletterande alternativ kan vara att vi erbjuder operatörsoberoende samhällsägda master för att möjliggöra mobiltelefoni och mobilt bredband i områden där investeringsviljan från operatörerna är låg. Stadsnät regionnät globala nät Norrbotten har ett öppet konkurrens- och leverantörsneutralt länsgemensamt fiberbaserat höghastighetsnät som knyter samman länets kommuner och stadsnät. Nätet är även sammankopplat med andra nät i Sverige och internationellt. Nätet är Europas största öppna nät. Ett öppet nät innebär att marknadens aktörer får tillgång till nätet på lika villkor. Det skapar konkurrens, vilket leder till ett bättre utbud av tjänster och ökad valfrihet för slutanvändaren. Ett öppet nät gynnar därför många olika aktörer: bredbandsoperatörer som vill hyra svartfiber för att bygga egna nät tjänsteleverantörer som vill erbjuda tjänster och få tillgång till ett aktivt bredbandsnät med anslutna användare mobiloperatörer som behöver fiber för att kunna bygga ut mobilt bredband samhällsaktörer (stat, myndigheter, kommuner, landsting) som vill kommunicera med och erbjuda e-tjänster till såväl privatpersoner som företag. Arbete pågår för att utveckla nätet till ett globalt bredbandsnät, vilket skapar möjligheter för nya internationella affärer i Norrbotten. Ett exempel på en sådan affär är Facebooks serverhallar i Luleå. Det regionala nätet förvaltas och utvecklas av IT Norrbotten och ägs av Norrbottens 14 kommuner. Huvuddelen av Norrbottens kommuner driver så kallade öppna bredbandsbaserade stadsnät som riktar sig till hushåll och företag där konkurrerande tjänster erbjuds från olika tjänsteleverantörer. Exempel på tjänster är internet, tv och ip-telefoni. Regionnätet, och även stadsnäten, har en viktig roll i utbyggnaden av fjärde generationens mobilnät (4G) i Norrbotten. Den utbyggnaden är beroende av fiberinfrastruktur för att kunna leverera bandbredder på Mbit/s till användarna. Genom 4Gtekniken (LTE) kommer det under 2014 bli möjligt för mobiloperatörer att förutom mobilt bredband även leverera tal. Regeringens olika delar av infrastrukturpolitik motverkar varandra IT Norrbotten koordinerar kommunernas utbyggnad av bredbandsinfrastruktur i länet, som många gånger tar sin utgångspunkt från en fiberinfrastruktur. Det statligt ägda Vattenfall har erbjudit IT Norrbotten och kommunerna att använda Vattenfalls stolpar för att dra fiberkabel, till en viss kostnad. I samband med nya regeringsdirektiv efter stormen Gudrun började Vattenfall strukturera om ledningsbeståndet. Ledningarna flyttades närmare vägar eller grävdes ner. Det medförde avsevärda tilläggskostnader för länets befintliga fiberinfrastruktur. För att öka trafiksäkerheten enligt regeringens direktiv om nollvision gällande dödssiffror i trafiken, bygger Trafikverket vägräcken och breddar vägarna. Det innebär att den nedgrävda fibern vid vägrenarna måste flyttas igen. En konsekvens av detta är att våra gemensamma ekonomiska medel till stor utsträckning används till att finansiera omflyttning av redan befintlig fiber, istället för att bygga ny fiber till geografiska områden. Givetvis är det bra att vägnätet utvecklas. Men regeringens direktiv till den statliga myndigheten Trafikverket motverkar regeringens fastslagna mål för it-politiken i Sverige. v Prioriterade åtgärder, se sidan 32. digital agenda norrbotten 23